Resurs- och miljööversikt 2008 - Havs- och vattenmyndigheten

Fisken och miljöngiska egenskaperna hos flera nya ämnen somanvänds inom tillverkningsindustrin generelltär dålig.Miljögifterna är ett potentiellt hot motfiskens värde som föda, om riskerna medkonsumtion av fisk skulle öka. Idag sägerLivsmedelsverkets rekommendationer attgravida och ammande bör avstå från attäta vildfångad abborre, gädda, gös, lake, ål,stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka, färsktonfisk, och lever från torsk och lake. Man hardock annonserat om en översyn av kostrekommendationernagällande fisk på grund av deobserverade förändringarna i miljögiftshalterna.Fisket i sig påverkar miljön dels genomuttaget av fisk och dels genom energiförbrukningvid fiske och beredning. I en produktslivscykel ingår flera faser av energiförbrukninginnan den konsumeras. Livscykelanalyservisar att den fas som alltid dominerarenergimässigt är själva fisket. Mest energikrävandeär olika former av trålfisken efterbottenfisk och havskräfta. Utsläppet av dieselavgaser,och därmed bidraget till växthuseffekten,är större vid trålfiske än vid garn- ochburfiske.Fisket och trender ifisksamhälletFör flera kommersiella bestånd i Östersjön ärfiskeridödligheten idag för hög i relation tillbeståndens storlek för att kunna säkerställaett långsiktigt nyttjande. Fiskets omfattninghar fått stor medial uppmärksamhet underåret som gått, för Östersjöns del i synnerhetbeträffande situationen för det östra beståndetav torsk. Därtill har medvetenheten ökatkring de negativa effekter som ett för hårtuttag av fisk kan medföra på ekosystemnivå.Den svenska rödlistan (Artdatabankenslista över hotade arter) omfattar för Östersjönsdel tre kommersiella fiskarter, nämligenål (listad som ”akut hotad”), torsk (”hotad”),och piggvar (”missgynnad”). Listan omfattardärtill för Östersjöns del havsnejonöga(”hotad”), tånglake (”missgynnad”) samtvimma (”kunskapsbrist”).Förutom risken för utrotning kan försvagadefiskbestånd även medföra en generellförsvagning av ekosystemets produktivitet ochstabilitet. Till exempel är fisket ofta selektivtpå så sätt att de större individerna fiskas utförst. Eftersom de stora individerna ofta ärde mest fertila kan detta påverka beståndetstotala reproduktion negativt. På sikt finns detäven en risk för att ett selektivt fiske avlarfram bestånd av långsamt växande individer,något som man har kunnat konstatera i andrahavsområden. Stor rovfisk kan även ha enviktig reglerande funktion, eftersom de genomsin föda kan kontrollera förekomsten avsådana arter som vi associerar med negativamiljöförhållanden. Till exempel har det försvagadetorskbeståndet i Östersjön i kombinationmed ökande vattentemperaturer lett till attbestånden av skarpsill ökat starkt.Skarpsillen dominerar numera i Östersjönsutsjöområden och har även ökat sin utbredningi Bottniska viken. Eftersom skarpsillenkonkurrerar om föda med uppväxande torskoch även äter torskrom kan den begränsatorskens rekrytering, och därmed låsa systemeti ett för människan oönskat läge. Dessaförändringar kan i sin tur påverka övrigadelar av ekosystemet. Stora förändringar ilokala fiskbestånd kan även öka risken för attfrämmande arter kan etablera sig, som exempelvisden amerikanska kammaneten.Ål, torsk och piggvar - uppförda på Artdatabankens lista överhotade arter som ”akut hotad”, ”hotad” och ”missgynnad”.129