13.07.2015 Views

Resurs- och miljööversikt 2008 - Havs- och vattenmyndigheten

Resurs- och miljööversikt 2008 - Havs- och vattenmyndigheten

Resurs- och miljööversikt 2008 - Havs- och vattenmyndigheten

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Fisken <strong>och</strong> miljönFrämmande arterDe främmande arter som är av särskilt intresseför Östersjön är kammaneten, rovvattenloppan<strong>och</strong> svart smörbult. Kammanetenbeskrivs också under avsnittet om Västerhavet.KammanetenEn av de mest uppmärksammade främmandearterna under året som gått har varit dencirka tio centimeter långa amerikanska kammanetenMneimiposis. Arten siktades förförsta gången år 2006 i höga tätheter på densvenska västkusten <strong>och</strong> i södra Östersjön.Under 2007 ökade dess spridning kraftigt <strong>och</strong>stora mängder Mnemiopsis noterades äveninne i Bottenhavet <strong>och</strong> Finska viken. Riskenför en invasion av kammaneten i Östersjönbedöms som mycket hög.Läs mer i avsnittet om främmande arterunder ”Västerhavet”.Svartmunnad smörbultTill de mest uppmärksammade främmandefiskarterna i Östersjön den svartmunnadesmörbulten (Neogobius melanostomus) somsannolikt har invandrat hit från Svarta havet.Arten är under expansion i Östersjön, <strong>och</strong>man beräknar att det bara är en fråga om tidinnan den registreras i svenska vatten. Denlever på de flesta typer av grundare botten <strong>och</strong>konkurrerar framgångsrikt om livsutrymmetmed andra bottenlevande fiskar. Arten livnärsig framför allt på musslor <strong>och</strong> kan själv utgöraföda åt till exempel torsk, abborre <strong>och</strong>piggvar. Den är en matfisk i sitt ursprungligaområde.RovvattenloppanEn annan art som kan ha en stor effekt påfisk är rovvattenloppan Cercopagis pengoi.Den härstammar från Svarta havet <strong>och</strong> förekommeri de svenska delarna av Östersjönsedan 1997. Rovvattenloppan äter djurplankton<strong>och</strong> kan påverka det lokala planktonsamhälletgenom konkurrens. Framför allt undersensommaren kan den förekomma i så stormängd att den sätter igen fasta redskap <strong>och</strong>på så vis omöjliggör fiske. Arten kan tolereraallt från sötvatten upp till en salthalt på15–17 PSU. Den tål även kalla klimat genomatt den har ägg som kan överleva på havsbotten<strong>och</strong> kläckas först när vattnet blir varmare<strong>och</strong> det finns mat.Toppkonsumenter - säl <strong>och</strong>fiskätande fågelSäl <strong>och</strong> fiskätande fågel är , förutom människan,de främsta toppkonsumenterna i Östersjön.I Östersjön förekommer tre sälarter.Gråsäl finns i hela Östersjön men är ovanligi de södra delarna, medan vikare finns framförallti Bottniska viken <strong>och</strong> Rigabukten.Knubbsälen förekommer idag endast i enisolerad population i Kalmarsund. Av fågelarternai Östersjön uppmärksammas framföralltskarven för sin kraftiga populationstillväxt<strong>och</strong> påverkan på kustekosystemet.Sälstammarna har länge varit starktdecimerade på grund av jakt <strong>och</strong> på grund avreproduktionsproblem kopplade till miljögifternaPCB <strong>och</strong> DDT. Idag är den numeräratillväxten dock god. Naturhistoriska riksmuseetsköter den nationella övervakningenSälkoloni127

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!