Attityder till misstänkt bidragsbrott inom tillfällig föräldrapenning

Redovisar 2007:9Bakgrund, syfte, metod ochmålgruppBakgrund och syfteFörsäkringskassan har under de senaste åren genomfört undersökningar somvisar att det förekommer ett stort antal misstänkta brott avseende tillfällig föräldrapenning.Som en konsekvens av detta fick Försäkringskassan i uppdrag avregeringen att utreda och föreslå möjliga åtgärder som syftar till att förhindra fuskmed tillfällig föräldrapenning. Inom ramen för uppdraget skulle Försäkringskassanutreda möjligheten till en obligatorisk arbetsgivaranmälan då en anställdgör anspråk på tillfällig föräldrapenning. Denna del i uppdraget har Försäkringskassanuppfyllt.Försäkringskassan vill också få en bättre kunskap om föräldrars inställning ochdrivkrafter till fusk med den tillfälliga föräldrapenningen. Försäkringskassan hardärför kontaktat Augur Marknadsanalys för att, med hjälp av en kvalitativ studie,kartlägga hur föräldrar som tar ut tillfällig föräldrapenning tänker och agerar.Studiens syfte är:Att ta reda på varför det förekommer fusk med tillfällig föräldrapenningResultatet från denna studie ska alltså ge en större förståelse för hur föräldrarsom tar ut tillfällig föräldrapenning förhåller sig till fusk av ersättningen, i vilkasituationer som det förekommer och hur de resonerar kring beteendet i de olikasituationerna. Med denna kunskap som arbetsunderlag ökar Försäkringskassansmöjligheter till insatser som kan stävja fuskets utbredning.MålgrupperMålgruppen för studien är föräldrar som tar ut tillfällig föräldrapenning. För att inteskrämma bort personer som eventuellt fuskat med ersättningen fick deltagarnaenbart reda på att studien handlar om tillfällig föräldrapenning. För att få medverkai studien krävdes endast att deltagarna uppfyllde följande kriterier:• Ha minst ett barn i åldern 2–4 år• Ha tagit ut tillfällig föräldrapenning under den gångna 12 månadersperiodenEn spridning bland deltagarna vad gäller inkomst, antalet tillfällen under året somtillfällig föräldrapenning tagits ut samt deras möjlighet att påverka var de jobbar(dvs om de har möjlighet att även jobba hemifrån) eftersträvades.En hypotes inför studien var att det skulle finnas skillnader i attityder mellan mänoch kvinnor. Kvinnor tar generellt sett fortfarande ett större ansvar för hem ochfamilj än män och är därmed mer insatta och engagerade i de ersättningar somär kopplade till barn.En annan hypotes var att det skulle kunna finnas attitydskillnader mellan storstadsboroch invånare i mindre städer. Utifrån dessa skäl beslöts att studienskulle delas upp på kvinnor/män och genomföras i Stockholm samt i Borlänge.4