13.07.2015 Views

Medlemsblad 1 2011 - SFOG

Medlemsblad 1 2011 - SFOG

Medlemsblad 1 2011 - SFOG

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

MEDLEMSBLADETAnsvarig utgivare: Anne Ekeryd-AndalenTel: 010-473 81 00Layout: Moniqa FrisellAll korrespondens till föreningenskall ställas till:<strong>SFOG</strong>-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr111 21 StockholmTel: 08-440 01 75. Fax: 08-22 23 30Jeanette Swartz. E-post: kansliet@sfog.seInternet: www.sfog.seAnnonser: Anne Ekeryd-AndalenE-post: anne.ekeryd-andalen@sfog.sePlatsannonser hemsidan: jeanette.swartz@sfog.se<strong>SFOG</strong>s styrelse <strong>2011</strong>:Ordförande: Pia TelemanKvinnokliniken, Lunds Universitetssjukhus221 85 LundTel: 046-17 25 51E-post: pia.teleman@med.lu.seVice ordförande: Harald AlmströmBB Stockholm182 88 StockholmTel: 0708-168 46 20E-post: harald.almstrom@bbstockholm.seFacklig sekreterare: Eva Uustal FornellKvinnokliniken, Linköpings Universitetssjukhus581 85 LinköpingTel: 013-222 000. Fax: 013-0148156E-post:eva.fornell@lio.seSkattmästare: Sven-Erik OlssonKvinnokliniken, Danderyds sjukhus182 88 StockholmTel: 08-655 56 08. Fax: 08-753 22 76E-post: sven-eric.olsson@ds.seVetenskaplig sekreterare: Matts OlovssonKvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-5611 57 61E-post: matts.olovsson@kbh.uu.seRedaktör för <strong>Medlemsblad</strong>et:Anne Ekeryd-AndalenKK, NUsjukvården461 85 TrollhättanTel: 010-473 81 00E-post: anne.ekeryd-andalen@sfog.seUtbildningssekreterare: Marie BixoKvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 21 40. Fax: 090-77 39 05E-post: marie.bixo@obgyn.umu.seLedamot/Webbmaster: Lars LadforsKvinnokliniken, SU/Sahlgrenska Östra418 65 GöteborgTel: 031-343 57 34E-post lars.ladfors@vgregion.seLedamot: Anna PohjanenKvinnosjukvården NorrbottenSunderby sjukhus, 971 80 LuleåTel: 0920-28 20 00. Fax: 092-28 32 90E-post: anna.pohjanen@nll.seLedamot/Yngre representant: Malin StrandKvinnokliniken, Sunderby sjukhus971 80 LuleåTel: 0920-28 20 00E-post: malin.strand@nll.seTryck: ElandersISSN 0284-8031Ordförande har ordetKära medlemmar och kollegor!Varför tackar man ja när valberedningenringer och frågar om man vill ställa uppför val till vice ordförande, något somsedan kan leda till ordförandeskapet i<strong>SFOG</strong>? Undrar jag nu, två år senare, närjag med viss bävan men också stolthetskriver detta mitt första ordförandebrev.Efter en tidigare sejour i <strong>SFOG</strong>s styrelsekan jag säga, att första gången tackade jagja på grund av att jag inte visste vad detinnebar, andra gången för att jag visste.Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologimed sina nästan 1900 medlemmarstår för så mycket av det som är viktigtför vårt yrkesliv – bra utbildning, fortgåendekunskapsutveckling, maximalkompetens och kvalitet för våra patientersskull, men också en bit mer traditionelltfackligt tänkande för ett hållbartarbetsliv. Att få ta del av detta arbete äroerhört stimulerande och meningsfullt.Här finns det en möjlighet att faktisktpåverka hur vi arbetar inom vår specialitet.Om ordföranden är något av en spindeli nätet är det tur att nätet är så stort!En bred kompetens finns i styrelsen liksomi alla våra Arbets- och Referensgrupper.Tack Ulf Högberg för din hängivnainsats som ordförande under desenaste två åren! Tack också till MånsEdlund, ständig webmaster, MårtenAlkmark, OGUs representant och PelleLindqvist, vetenskaplig sekreterare, föratt ni delat med er av era kunskaper ochtid. I år välkomnar vi Harald Almström,ny vice ordförande, Matts Olovsson,vetenskaplig sekreterare, Lars Ladfors,webmaster och Malin Strand, OGU tillstyrelsearbetet. På kansliet finns sedanflera år Jeanette Swartz, kansliansvarigoch webbredaktör, samt Kicki Minuzzosom sköter ekonomifrågor.Våra grundpelare står fast – AR-gruppernamed nya rapporter på gång (har nihunnit läsa alla de som kom ut 2010?).Det rika utbudet av fortbildningskursersom medlemmarna själva arrangerar i föreningensregi. Det internationella nätverketmed FIGO, EBCOG och NFOG.Eftersom vi har så stort nationellt utbudav kurser förbises kanske det utbud somI DETTA NUMMER<strong>SFOG</strong>s riktlinjer för ST-arbete 7<strong>SFOG</strong>s rekommendationer för sidoutbildning... 9Stöd vid preventivmedels- och abortrådgivning till unga 10<strong>SFOG</strong>-kurser HT <strong>2011</strong> 13Valberedningens förslag till styrelse för OGU <strong>2011</strong> 21Verksamhetsberättelse för OGU 24Kostnader för verksamhetsåret 2010 25ST-arbete Litteraturgenomgång av adherensprofylax... 28Ett nationellt handlingsprogram ska förbättraomhändertagandet efter sexuella övergrepp 31Referat från Läkarstämman 35Kvalitetsarbete i förlossningsvården 38Gynopregistret 40MEDLEMSBLADET 1/ 11 1


Ordförande har ordetEBCOG och dess yngre organisationENTOG arrangerar liksom NFOGsutmärkta kurser – missa inte dom!EBCOGs nästa kongress äger rum i Rom2012, NFOGs också nästa år i Bergen.Detta år kan ni helt koncentrera er på<strong>SFOG</strong>-veckan som även i år är 4-dagarsveckamed utrymme för ARG-möten ochverksamhetsmöte på fredagen. I år åkervi till Karlstad som arrangerar tillsammansmed Uppsala som står för det vetenskapligaprogrammet. Spana på hemsidandär programmet kommer upp inomkort! Även Läkarstämman rymmer en heldel intressanta symposier arrangerade avvår sektion. Tänk på att NFOG funddelar ut bidrag till forskningsprojekt tvågånger per år. Ansökningsdatum förstemars och oktober, gå in på hemsidan.Arbetet med våra nationella kvalitetsregisterfortgår. Under det gångna årethar det nu blivit möjligt att exporteradata från GKR (Stockholm, Värmland,Gotland) till Gynopregistret för sammanställningtack vare ett intensivt arbeteav respektive registers ansvariga medhjälp av anslag från SKL. Ett nationelltregister för obstetrik och perinatalvårdPNQ-O, kommer förhoppningsvis attsjösättas. Samtidigt måste vi fortsätta attarbeta för att registerna mäter rätt sakeroch blir maximalt användarvänliga (ocksåen arbetsmiljöfråga!).<strong>SFOG</strong> är ju en sektion i Läkaresällskapetoch en delförening i Läkarförbundet.Det senare står inför ett förnyelsearbeteav sin organisation under ledningav sin nyvalda ordförande MarieWedin. Möjligen kommer då frågan omspecialitetsföreningarnas representationåter upp. Det finns mycket av det merrenodlat fackliga att bevaka och arbetamed. Gynekologens erbarmliga ergonomimed gynundersökningar, vaginal ochlaparoskopisk kirurgi nu i kombinationmed sittningar vid datorer tar nog kålpå fler nackar än vi vet. Vem ser överdoktorernas arbetsställningar? Vad görfacket?På verksamhetsmötena diskuteras ochrapporteras utbildnings- och medicinskafrågor men även organisatoriska frågorsom besparingar, splittring av specialitetenmellan olika divisioner och besparingar.På mötet den 3:e februari tar vibland annat upp hur det fria vårdvaletkommer att påverka den svenska mödravården.Vi kommer också att återigen taupp patientens rättigheter till val av könpå sin kvinnoläkare i olika situationer. Beera verksamhetschefer att rapportera eftermötet! Dagen efter vidtar vintermötet iUppsala, se hemsidan för program.Det här var en uppräkning av det somlöper på under året men det finns naturligtvisså mycket annat som händer ochsom kan förbättras. I mars ska den nyastyrelsen ha strategiinternat för att fastslåinriktningen för de närmaste två åren.Alla medlemmar är hjärtligt välkomna attvia mail till kansliet höra av sig nu ochnär som helst med förslag och synpunkterpå vad vår specialitetsförening skaarbeta med. Hör av er!Vinterhälsningar från ett mycket haltLundPia Telemanpia.teleman@sfog.seFörslag tillBerndt Kjessler-pristagare <strong>2011</strong>Nu är det dags att utse pristagare till Berndt Kjessler-priset <strong>2011</strong>!Priset, som är på 10 000 kronor, instiftades 1996 i sambandmed att Berndt Kjessler avgick som ARGUS och kommer attdelas ut på <strong>SFOG</strong>-veckan i Karlstad 29/8 – 1/9.Priset skall tilldelas ”en person, som i Berndt Kjesslers andagjort berömliga insatser för undervisning och utveckling inomobstetrik och gynekologi”.Tidigare pristagare: Barbro Wijma 1997, Mats Hammar1998, Ingemar Ingemarsson 1999, Kerstin Hagenfeldt 2000,Ian Milsom 2001, Per Olof Janson 2002, Gun Heimer 2003,Karel Marsál 2004, Nils-Otto Sjöberg 2005, Ove Axelsson2006, Eva Rylander 2007, Staffan Bergström 2008, KerstinNilsson 2009 och Lars-Åke Mattsson 2010.<strong>SFOG</strong>s styrelse vill således få in förslag på förtjänstfullapersoner till detta pris. Förslaget bör innehålla väsentligapersonuppgifter samt en kort motivering.Förslagen skall skickas tilljeanette.swartz@sfog.seföre den 9/4 <strong>2011</strong>.Pia TelemanMEDLEMSBLADET 1/ 11 3


REDAKTÖRENS RUTAOm sexualitetens maktspråk läser vi dagligen, sexuella övergrepp i alla dessformer. Kan vi påverka situationen? På <strong>SFOG</strong>s hemsida finns ett upprop motkrigsvåldtäkterna i Kongo, där nästan 900 individer skrivit på och som stödsav specialitetsföreningarna i Norden, FIGO och andra internationella sammanslutningar.Du har väl skrivit på? www.stopthewarrapes.com.I detta nummer redovisar NCK den Nationella handlingsplanen för omhändertagandeav offer vid sexuella övergrepp. NCK har regeringens uppdragatt implementera den nationellt. För er som inte haft möjlighet att bevistautbildningsdagarna så kan ni nu läsa om handlingsplanen på sid 31.Men det finns positiva nyheter också – den 17 januari var det premiär förSex på kartan, UR och RFSUs sexualupplysningsfilm som är tänkt att användaspå högstadieskolorna. Du kan se den på www.ur.se/sexualkunskap.Anne Ekeryd-AndalenFöljande tider gäller för medlemsbladet <strong>2011</strong>:Nr Deadline Utkommer2 13 mars Vecka 153 8 maj Vecka 234 18 september Vecka 425 7 november Vecka 49Manus skickas till:Redaktör Anne Ekeryd-AndalenNUsjukvården • 461 85 TrollhättanTelefon: 010-473 81 00 • E-post: anne.ekeryd-andalen@sfog.seAdressändring skall göras till:<strong>SFOG</strong>-Kansliet • Drottninggatan 55 • 111 21 Stockholmeller kansliet@sfog.seNya medlemmarJesús Gonzaléz Asensio, VästeråsHanna Milerad Sahlgen, FalunFredrik Bornhov, ÖstersundLinda Englund-Ögge, GöteborgJohan Fistouris, GöteborgMaria Hansson Uhlin, JönköpingJosefin Kataoka, GöteborgIsabel Löhr, HuddingeIrmina Cuszynska-Kruk, VästraFrölundaSanaa Saghir, Södra SandbyMårten Ageheim, HudiksvallStefanie Sedlacek, TäbyChristina Joud, BoråsCatherine Marusik, ÄlvsjöMikaela Söderström, Saltsjö-BooJanna Gustavsson, GävleNina Betzler, StockholmAnna Molinder, GöteborgAnna Biller, ÖstersundBirgitte Oxlund-Mariegaard,StockholmRebecka Erichsen, EksjöGudný Jónsdóttir, SundbybergMarta Lomnytska, Upplands VäsbyMaria Severin, DelsboLina Ekegren, FalunJohanna Andersson, KarlskronaHej alla medlemmar!@Vi kommer mer och mer gå över till utskick via mail, synd om du missar något viktigt.Har du bytt email-adress senaste året?Vänligen skicka ett mail till kansliet och informera om rätt e-mailadress.kansliet@sfog.se4MEDLEMSBLADET 1/ 11


Brev från utbildningssekreterarenBästa kollegor!Många av oss minns nog hur det kändesnär man var på väg att få ut det där intygetom uppnådd specialistkompetens frånöverhögheten (SoS). Man ville ju att detskulle betyda något att vara specialist!Helst ville man behärska allt och faktumär att med den gamla tidens mängdträning(läs orimlig arbetsbörda) och, imånga fall påtvingad självständighet (läsfrånvaro av back-up), lärde man sigsnabbt av ren självbevarelsedrift. Det ärsant att man blir en bra kliniker enbartgenom att exponeras för många patienterunder lång tid. Då utvecklar man ”patternrecognition”, d.v.s. att snabbt kännaigen tecken och symtom som leder tankarnatill rätt diagnos, vilket är en viktigstrategi i det kliniska arbetet.Numera existerar knappast någonmängdträning på oselekterade patienterlängre och skälen är flera. Från sjukvårdshuvudmännenssida görs omorganisationersom innebär att hela patientgrupperflyttas från den egna kliniken till andrasjukhus eller primärvård, vårdtidernakortas mer och mer, verksamheter prioriterasbort eller nätbaseras (!). Allt dettaförsämrar den kliniska utbildningen förvåra ST-läkare, och naturligtvis även förstudenterna på grundutbildningen. Mendet finns också tendenser inom vår egenprofession som bidrar till detta. Jag tänkerdå på att initiativ till fler subspecialiseringarblir vanligare. Vi har sedan tidigareTumörkirurgi med cancervård samtReproduktionsmedicin, och det finnsäven planer på en obstetrisk subspecialisering.Sannolikt kommer det fler ochman kan fundera på vad detta är uttryckför. Brist på klinisk träning under ST?Behov av att muta in ett revir? Säkra tillgångpå patienter till den egna verksamheten?Brist på status inom specialiteten?Projektlusta? Oavsett drivkrafterna så riskerarvi att specialistutbildningen urvattnaseftersom effekten blir att kravenunder ST sänks när innehåll flyttas tillsubspecialiseringarna. Är ett framtidsscenarioatt man direkt efter specialistutbildningenfortsätter in i en subspecialisering?Hur ska den basala gynekologin/obstetrikendå skötas? Kommer detatt bli ett A- och ett B-lag? Är vi på vägmot en splittring av vår specialitet? Ellerfår vi grenspecialiteter i likhet med t.ex.kirurgerna? En ny specialitetsindelningär förresten på gång, och systemet kankomma att se helt annorlunda ut. Ja, frågornaär många, svaren få, och någon kristallkulahar åtminstone inte jag.Åter till den kliniska utbildningen förST-läkarna. I brist på mängdträning påslak lina så är det nödvändigt att utbildningenfår ett mer strukturerat innehålldär man gör det bästa av det man har.Incitamentet för den nya specialistutbildningenvar att höja kvaliteten på helautbildningen och att på ett konsekventoch synligt sätt införa allmänna kompetensersom vetenskap, ledarskap ochkommunikation. Bra tänkt, men nu återstårbara att genomföra detta i praktiken.Farhågan hos många är att den kliniskautbildningen blir ännu mer lidande närmycket tid går åt till handledarsamtal,kurser, vetenskapligt ST-arbete och inteminst dokumentation av alla aktiviteter.När ska man hinna träffa patienter överhuvud taget?Den nya ST-utbildning är målstyrd,till skillnad från den gamla som var innehålls-och tidsstyrd. För schemaläggningensskull måste man fortfarande ha en visstidsmässig planering och SoS har angetten minimitid på 5 år, men i princip ärdet individuellt hur mycket man behöverav varje del. En målstyrd utbildninginnebär kontinuerlig utvärdering av hurmålen uppfylls och det kan med fördelintegreras i den kliniska handledningen.På ”Framtidens specialistläkare” i Malmöi höstas fick vi höra John Norcini frånPhiladelphia tala om work-place basedassessment – begränsade moment somutvärderas återkommande under den kliniskatjänstgöringen. Metoden användsockså med framgång i Storbritannienunder det s.k. foundation year i börjanav specialistutbildningen. Flera godaexempel finns på andra håll i världen.I Sverige höjs även röster för en certifieringav de kliniker som bedriver specialistutbildning(se Läkartidningen 107;2010). IPULS övertagande av SPUR ärmöjligen ett steg i den riktningen. SPURinspektionernahar hittills betraktats mersom ett kvalitetshöjande instrument ochden s.k. SPUR-effekten har ansetts somdet viktigaste. Med en skarp certifieringriskerar, de facto, kliniker att förlora rättenatt bedriva specialistutbildning. Ettsådant system skulle säkerligen höja kvalitetenpå utbildningen men sannoliktförsvåra rekryteringen till en del kliniker.Personligen så välkomnar jag den nyamålstyrda specialistutbildningen heltenkelt därför att den ger en kvalitetsgarantioch minskar risken för att STläkarnafår en godtycklig och ofullständigutbildning. Gamla tiders ”trial andhorror” får dock inte ersättas med alltförmycket ”hålla handen”. Lagom är bäst –som vi brukar säga i mellanmjölkens land!De flesta ST-läkare vill trots allt så fortsom möjligt komma in i själva jobbet ochbli en del i den kollegiala gemenskapen.Man måste ju också tillåtas att växa uppoch bli stor någon gång! En sista reflektionkring ST-läkarnas kliniska utbildningfår bli att alldeles oavsett vilketutbildningssystem de utsätts för så tycksde flesta ändå bli både kompetenta ochsjälvständiga. Det märker vi inte minstunder specialistexamen som är årets höjdpunktför oss i utbildningskommittén.Jag ser fram emot att få träffa ett gängduktiga, nya kollegor i Linköping 18-19maj i år. Kom ihåg att anmäla er, både nisom går enligt nya och gamla systemet,och skicka in ST-arbetet före 15 mars.HälsningarMarie Bixo, utbildningssekreterareMEDLEMSBLADET 1/ 11 5


<strong>SFOG</strong>s riktlinjer för egetarbete inom medicinskvetenskap under specialistutbildning(ST-arbetet)BakgrundSocialstyrelsens (SoS) nya föreskrifter förspecialistutbildning trädde i kraft den1 september 2008. Ett av de mål som ärgemensamma för alla specialiteter är"Kompetens inom medicinsk vetenskapoch kvalitetsarbete". I praktiken sönderfallerdetta mål i två delar, dels ett skriftligtvetenskapligt arbete och dels deltagandei ett kvalitetsarbete. Båda dessaarbeten kan göras inom samma områdemen metodiken är olika och arbetenaredovisas separat. En kurs i forskningsmetodikär obligatorisk för det vetenskapligaarbetet. Det vetenskapliga arbetetska enligt SoS redovisas skriftligt,medan deltagande i kvalitets- och förbättringsarbetekan intygas av handledaren.I SoS målbeskrivning för specialistutbildningbeskrivs kompetensområdetmedicinsk vetenskap så här: Den specialistkompetentaläkaren ska ha förmågatill ett medicinskt vetenskapligt syn- ochförhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik,inklusive epidemiologiskagrundbegrepp, samt om metoder för evidensbaseradmedicin och granskning avvetenskaplig information.Syftet med att införa ett vetenskapligtarbete under specialistutbildningen är iförsta hand att den färdiga specialistenska kunna tänka och agera evidensbaserati klinisk verksamhet. En generell höjningav den vetenskapliga kompetensenhos alla specialister kommer på sikt attförbättra kvaliteten i sjukvården. Medicinskabeslut ska så långt det är möjligtbaseras på bästa evidens i kombinationmed beprövad erfarenhet. I de fall det intefinns något vetenskapligt underlag är detlika viktigt att vara medveten om dettaoch att man då agerar utifrån vedertagenpraxis. Det är också viktigt för alla läkareatt kunna sålla i den flod av mer ellermindre vetenskaplig information somsköljer över oss. För dem som inte självavill eller har möjlighet att driva egna projektär det alltså lika viktigt att tillägnasig ett kritiskt evidensbaserat förhållningssätttill andras resultat.Det andra syftet med att införa ettvetenskapligt arbete i specialistutbildningenär att den kliniska, medicinskaforskningen måste stärkas. Prekliniskforskning expanderar, likaså vårdforskning.Eftersom konkurrensen om forskningsanslaghårdnar så sker detta delvispå bekostnad av den medicinska kliniskaforskningen. Faktum är att de flestabehandlingsstudier idag bedrivs av läkemedelsföretag,och endast en mindre delav dessa studier publiceras. Medicinskklinisk forskning ska med fördel ledas avläkare och för detta krävs helt enkelt attflera läkare genomgår forskarutbildning.När klinisk forskning blir en naturlig deli det kliniska arbetet och en integreraddel i läkargärningen kommer även meritvärdetatt öka igen. Ett vetenskapligtarbete under ST ger större möjlighetertill en sådan positiv utveckling. Till dettakommer även det vetenskapliga arbetetsom nu införs under grundutbildningenatt bidra.Förutsättningar för ST-arbetetHandledaren ska ha vetenskaplig kompetensvid genomförande av ST-arbetet.Om man inte kan engagera en disputeradhandledare på den egna kliniken bören biträdande handledare rekryteras frånannan klinik. Denna ska vara involveradi planeringen av ST-arbetet, inklusive valav metod, och färdigställande av rapporten.Den lokala handledaren ansvarar förgenomförandet och bör ha avsatt tid fördetta, förslagsvis motsvarande en arbetsvecka.ST-studierektorn på kliniken kanvara samordnare och samla in förslag pålämpliga projekt från potentiella handledaresamt förmedla kontakter.<strong>SFOG</strong> rekommenderar att minst 10veckor avsätts för ST-arbetet, inklusivekurs i forskningsmetodik. Denna kurs,liksom övriga kurser som hör till de allmännamålen, anordnas av de flestalandsting/FoU-enheter och fördelen ärdå att de blir specialitetsövergripande.Den obligatoriska kursen i forskningsmetodikkommer inte i första hand atttillhandahållas av <strong>SFOG</strong>. Varje slutförtarbete ska genomgå en extern granskningav disputerade företrädare för professionenobstetrik och gynekologi. Det kanmed fördel ske i samband med specialistexamen.Specialitetens ST-arbeten bör pånågot sätt uppmärksammas, t.ex. under<strong>SFOG</strong>-veckan eller lokalt på hemma-kliniken.Ovanstående rekommendationerär i överensstämmelse med dem som utgivitsav Läkaresällskapets och Läkarförbundetsutbildningsdelegationer.MEDLEMSBLADET 1/ 11 7


Genomförande av ST-arbetetDet första steget är att hitta ett ämne somengagerar, samt en handledare. Om detfinns möjlighet att komma in i en etableradforskargrupp och göra ett projekt ärdetta att föredra. Då finns goda möjligheteratt ST-arbetet leder fram till enpublikation, och till och med blir startenpå en doktorandutbildning. Det är dockviktigt att man aktivt får ta del av helaprocessen och inte bara "stå med påpeket". För övrigt är det sannolikt svårtatt genomföra en egen prospektiv studie.Deskriptiva studier, som tvärsnittsstudier,fall-kontrollstudier eller retrospektivakohortstudier kan i vissa fall vara möjligaatt genomföra. Om man begränsar studientill den egna patientpopulationen ärdet dock av yttersta vikt att man har enklar frågeställning att besvara och attresultatet kan överföras på andra populationer(generaliserbarhet). Att studerapatientjournaler ur ett kvalitetsperspektiv,t.ex. för att kontrollera hur lokala PMefterlevs, kan inte anses vara vetenskap,men är lämpligt som kvalitetsarbete. Omman väljer journalstudier ska man varaklar över vilka svagheter och felkällor somfinns och kunna diskutera detta när manskriver sitt ST-arbete.Majoriteten av de ST-arbeten somgenomförs kommer med nödvändighetatt vara sekundära studier. Det innebäratt man kritiskt granskar tidigare publiceradestudier och skriver en systematisköversiktsartikel. Kvalitetskraven på ensådan studie är självklart lika höga sompå ett originalarbete. Det innebär att manska ha en tydlig frågeställning, en genomtänktmetod, och besvara sin frågeställning.Läkartidningens ABC-artiklar ärbra exempel på ett sådant arbete. STarbetetkan även leda fram till ett evidensbaseratPM för den egna kliniken.Oavsett vad slutresultatet blir av dennatyp av ST-arbete är det av yttersta vikt attden kritiska granskningen är noggrantgjord och beskriven. Metoder för evidensgranskningfinns beskrivna bl.a. påSBU´s hemsida och det finns även enARG-rapport (Metodbok för evidensbaseradobstetrik och gynekologi, ARGrapportnr 50). ST-arbetet ska presenterasskriftligt och nedan finns förslag påen mall med kommentarer.FlödesschemaSteg 1Hitta ett ämne som engagerar och en ellertvå lämpliga handledare (varav en disputerad).Tips på ämnen kan fås från kollegorpå kliniken, AR-grupper m.m.Alternativt sök upp en aktiv forskare ellerforskargrupp och efterfråga ett lämpligtprojekt.Steg 2Projektplanering i samråd med handledaren/handledarna.Formulera frågeställningen.Välj en lämplig och resursmässigtmöjlig metod. Gör en bedömningom det är möjligt att besvara frågeställningenmed den valda metoden. Skriv enkortfattad projektplan.Steg 3Planera hur ST-arbetet ska genomföras.Avsätt tid för de olika delarna och planerain handledningstillfällen. Räkna medminst två veckor för att skriva ihop arbetet.Bestäm från början om målsättningenockså är t.ex. ett lokalt PM, en ABCartikeleller en vetenskaplig publikation.Steg 4Kurs i forskningsmetodik bör helstgenomföras innan arbetet påbörjas. Omdetta inte är möjligt bör en introduktiontill hur man söker i databaser ordnas. Deflesta medicinska bibliotek har service fördet. Alternativt får handledaren avsättatid. Förslag på litteratur i forskningsmetodik,EBM, statistik m.m. finns iLitteraturrekommendationer för ST påhemsidan.Steg 5Arbetet genomförs under handledningmed successivt ökande självständighet.Tidsplanen bör regelbundet följas upp.Steg 6Författande av rapporten (se mall nedan)i samarbete med handledare. Korrekturläsningoch ev. språkgranskning rekommenderas.TillgodoräknandeI vissa fall kan ett tidigare genomfört arbetetillgodoräknas som ST-arbete ochanvändas vid specialistexamen. Arbetetbör inte vara äldre än 8 år. En peerreview-granskadpublikation i en nationelleller internationell vetenskapligtidskrift inom området gynekologi ochobstetrik, eller inom ett närliggandeområde, kan tillgodoräknas. Detta förutsätteratt man deltagit aktivt i genomförandetoch författandet av artikeln.Den egna rollen ska tydligt redovisas.FörhandsgranskningVid osäkerhet om ett redan genomförtarbete kan godkännas finns möjlighet tillförhandsgranskning av <strong>SFOG</strong>s utbildningsnämnd.Presentation av ST-arbetetST-arbetet ska i första hand presenteras iskriftlig form, på svenska eller engelska.Språket bör vara precist, inte för mångordigt,och med korrekt stavning.Förkortningar ska förklaras. TypsnittTimes New Roman, 12 punkter, enkeltradavstånd rekommenderas. Strukturenbör efterlikna den som krävs för publikationi en vetenskaplig tidskrift (se nedan).Handledarens namn, klinik/institutionstillhörighetsamt akademisk grad böranges. Ange också om arbetet ingår, ellerkommer att ingå i en avhandling, och/eller är publicerat.Efter godkännande av den skriftligaversionen kan man välja att gå upp medarbetet i specialistexamen. Då förväntasman att i seminarieform även ge en kortmuntlig presentation.TitelKort, enkel och beskriva huvudfyndet.Börja med ett nyckelord. Undvik förkortningarhär. Ange ditt och handledarensnamn, titel och tillhörighet undertiteln.Sammanfattning/abstractSka vara kortfattat (ca 250 ord) och innehålladet absolut viktigaste. Struktureragärna på samma sätt som arbetet i övrigt.Introduktion/bakgrundSammanfattar tidigare forskning inomområdet utan att värdera dessa resultat.Använd de viktigaste referenserna.Avsluta med din frågeställning/syfte/hypotes. Lämpligt omfång är 1-2 sidor.8MEDLEMSBLADET 1/ 11


MetodBeskriver materialet/patientgruppen ochmätmetoden. Studien bör beskrivas sånoggrant att någon annan skulle kunnaupprepa den. Beskriv även den statistiskametoden. Om det gäller en litteraturöversiktska sökmetoden (databaser ochsökord) anges här. Lämpligt omfång ca2 sidor.ResultatBeskriv så tydligt som möjligt och på ettobjektivt sätt dina resultat. Om tabelleroch/eller diagram används behöver interesultaten upprepas i texten. Redovisaendast resultat som är relevanta förfrågeställningen. Lämpligt omfång 2-3sidor, inklusive 3-6 tabeller och/eller diagram.Diagram/figurerSka kunna förstås för sig själva med hjälpav figurtexten (legend). Åskådliggörs detviktigaste? Är figuren tydlig? Är axlar, linjer,staplar märkta?TabellerSka ha en beskrivande titel. Är tabellenlätt att läsa och förstå? Finns relevantasiffror med, inklusive spridningsmått?DiskussionBörja med svaret på din frågeställning.Vad visade studien? Diskutera styrkoroch svagheter i studien. Beskriv hur dinaresultat överensstämmer med, eller motsägertidigare studier på området. Avslutamed en konklusion. Vad har resultatenför betydelse? Hur kan det förändra t.ex.klinisk praxis? Lämpligt omfång 2-4sidor.ReferenserVancouversystemet för angivande av referenseroch struktur av referenslistan böranvändas (hittas lätt om man Googlar påVancouversystemet). Använd max 1-2referenser per påstående. Begränsa dettotala antalet referenser till max 30-35.Marie Bixo,för <strong>SFOG</strong>s utbildningsnämnd<strong>SFOG</strong>s rekommendationerför sidoutbildning inomobstetrik och gynekologiBakgrundFör att kunna uppfylla alla medicinskadelmål i Socialstyrelsens målbeskrivningför specialistutbildning i obstetrik ochgynekologi skall ST-läkaren, beroende pådet egna sjukhusets lokala förutsättningar,fullgöra sidoutbildning (randning)genom arbete på kliniker med angränsandeämnesområden. I målbeskrivningeningår till exempel att kunna cystoskoperaoch att utföra neonatal HLR. Dessatvå moment kan inte självklart tillgodosesinom vår egen specialitet. Detsammagäller för djupare kunskap om vätskebalans,postoperativ smärtlindring ochparenteral nutrition. Dessutom krävs allmänkirurgisk"mängdträning" vilket intealltid kan tillgodoses på en kvinnoklinik.Vid sidan av den medicinska kompetensenryms även andra värden i sidoutbildningen.Exempel på sådana är att lärakänna andra specialiteter, bredda sitt kollegialanätverk, få kännedom om varandrasarbetsvillkor och att reflektera översamarbetet och ansvarsfördelningen före,under och efter operativa ingrepp.RekommendationDen övergripande rekommendationenfrån <strong>SFOG</strong>s sida är att ST-läkaren skallerbjudas minst 12 månaders sidoutbildning.Innehållet kan styras utifrån STläkarenstidigare erfarenheter och denegna klinikens förutsättningar i förhållandetill målbeskrivningen för ST. Entidsmässig planering måste av praktiskaskäl göras i början av ST-utbildningen.Denna görs lämpligen i samråd medhandledare och ST-studierektor och skallrevideras fortlöpande. För att kunna uppfylladen nya målbeskrivningen bör kirurgioch anestesi ingå. Poängteras böratt klinisk verksamhet som ingår i basspecialitetenobstetrik och gynekologimen som av praktiska skäl genomförs påannan kvinnoklinik inte räknas somsidoutbildning.Sammanfattningsvis skall ST-läkarenerbjudas 12 månaders sidoutbildning,som innefattar kirurgi och anestesi. Idenna kan även t.ex. urologi, neonatologioch gynekologisk onkologi ingå.<strong>SFOG</strong>s utbildningsnämndMEDLEMSBLADET 1/ 11 9


Stöd vid preventivmedelsochabortrådgivning till ungaMed anledning av ändringar i sexualbrottslagen (2005) och socialstyrelsens föreskrifter omabort (SOSFS 2009:15 kap 4) har frågor väckts, såväl bland hälso- och sjukvårdspersonalsom bland allmänhet, angående omhändertagandet av personer under 18 år i samband medpreventivmedelsrådgivning och abort.TONARG (Arbetsgruppen för tonårsgynekologiinom Svensk förening förObstetrik och Gynekologi, <strong>SFOG</strong>) ochFSUM (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar)har därför tillsammanssammanfattat sina ståndpunkter(bifogas) i dessa frågor.Innehållet stöds också av FARG(Arbetsgruppen för familjeplaneringinom <strong>SFOG</strong>), Barnmorskeförbundet ochAdolescensmedicinska Arbetsgruppen(inom Svenska Barnläkarföreningen).Bakgrunden är att det har kommit tillvår kännedom att omhändertagandet avunga på t.ex ungdomsmottagningar förändratssedan 2005 på ett sätt som oftavarit till nackdel för den unga. Vissa mottagningarkräver intyg från vårdnadshavare,vissa tillhandahåller inte preventivmedelför den som ännu inte fyllt 15 åroch vissa anmäler regelmässigt till socialamyndigheter.Liknande resonemang finns för kvinnorunder 18 år som söker för graviditetsavbrytande.Arbetsgruppernas ståndpunkt utgårfrån de unga individernas rätt att självafå bestämma över sitt liv och sin kroppmen också från vårdgivarens skyldighetatt uppmärksamma om en ung personriskerar att fara illa och då vidta nödvändigaåtgärder. Vi menar att en individuellbedömning är nödvändig och vi vändeross emot ett rutinmässigt förhållningssätti alla situationer.Vår förhoppning är att dokumentenska kunna fungera som ett stöd för barnmorskor,läkare och annan personal somträffar dessa patienter i sitt arbete.För <strong>SFOG</strong> och Arbetsgrupperna 2010-11-20Lena Marions Ordförande TONARG lena.marions@karolinska.seAnna Palm Sekreterare TONARG anna.palm@lvn.seEva Wendt Ordförande FSUM eva.a.wendt@lthalland.seRebecka Vyth Sekreterare FSUM rebecka.vyth@sll.seUlf Högberg Ordförande <strong>SFOG</strong> ulf.hogberg@obgyn.umu.seOmhändertagande avungdomar under 15 årEn person under 15 år som besöker enungdomsmottagning ska bemötas påsamma sätt som alla besökare, det villsäga, professionellt och med störstarespekt.Det kan, till exempel vid förskrivningav preventivmedel eller rådgivning införabort, vara önskvärt att vårdnadshavareeller annan vuxen (myndig) person informerasoch medföljer den unga, men detmåste alltid göras en individuell bedömning.I vissa fall kan den unga känna sigsärskilt utsatt, och till och med lida men,om vårdnadshavare informeras.Samma resonemang måste gälla eneventuell anmälan till socialnämnden.Syftet med en anmälan måste vara att denunga kvinnan eller mannen ska bli hjälptav kontakten. Bedömningen huruvida enanmälan är nödvändig eller ej, utförs bästav ett team bestående av läkare, kurator/psykologoch barnmorska på en ungdomsmottagning(eller liknande). Dessayrkeskategorier måste anses som särskiltkunniga i att göra mognadsbedömningarav ungdomar. Att den unga själv harsökt mottagningen är ofta ett tecken påen viss grad av mognad och insikt. Rutinmässiginformation till vårdnadshavareeller anmälan till socialnämnden enbarttill följd av ålder är inte optimalt ur denungas synvinkel.Att förhindra en oönskad graviditetmåste anses vara högprioriterat. En flickasom kommer för att få preventivmedelgör oftast detta för att hon redan hardebuterat sexuellt. Det är då viktigt atthon känner sig välkommen på ungdomsmottagningenså att ett stödjande, ohälsoförebyggandeoch hälsofrämjande arbetekan inledas.Att förskriva preventivmedel kan inteklassas som medhjälp till våldtäkt då detsaknas uppsåt till brott. Våldtäkt kanockså ske utan att preventivmedelanvänds. Det som dock är av största viktär att bedöma om den unga riskerar attfara illa och om till exempel socialtjänstenbehöver informeras och agera.10MEDLEMSBLADET 1/ 11


Angående Socialstyrelsensföreskrifter om abort2009:15 (M)3 kap 3-4§ Kvinnor under 18 år.Kvinnor under 18 år3§ Vårdgivaren ska ansvara för att detfastställs rutiner för hur en bedömningska göras för att avgöra huruvidainformation ska lämnas till vårdnadshavarnanär kvinnan som begärabort är under 18 år.4§ Vårdgivaren ska ansvara för att detfastställs rutiner för hur en bedömningska göras för att avgöra huruvidaen anmälan ska göras till socialnämndeneller motsvarande när kvinnansom begär abort är under 18 år.Arbetsgruppernas synpunkter:En kvinna under 18 år som begär abortska bemötas på samma sätt som alla kvinnor,det vill säga professionellt och medstörsta respekt. Hennes beslut och viljaska respekteras.Alla abortsökande kvinnor erbjudskontakt med person med beteendevetenskapligutbildning (oftast kurator). Förkvinnor under 18 år bör det ingå i omhändertagandetatt kurator också träffarden abortsökande, detta för att bedömaom den unga kvinnan kan antas fara illaav något skäl.Den omyndiga kvinnan bör uppmuntrasoch motiveras till att informera vårdnadshavare,eller annan vuxen (myndig)person, och att denna medföljer till abortmottagningen.Det måste dock alltid avvårdgivaren göras en individuell bedömningav den enskilda unga kvinnans situation.I vissa fall kan det medföra svårigheteroch till och med vara till men förden unga kvinnan om vårdnadshavareinformeras.Samma resonemang måste gälla eneventuell anmälan till socialnämnden.Syftet med en anmälan måste vara att denunga kvinnan ska bli hjälpt av kontakten.Bedömningen huruvida en anmälanär nödvändig eller ej, görs bäst av ett teambestående av läkare, kurator och barnmorskapå en abortmottagning (eller liknande).Dessa yrkeskategorier måsteanses som särskilt kunniga i att göra mognadsbedömningarav ungdomar.Den ungas integritet är viktig att värnasamtidigt som föräldrabalken visar på föräldrarnasskyldighet att skydda sina barn.Rutinmässig information till vårdnadshavareeller anmälan till socialnämndenär inte optimalt ur den ungas synvinkel,utan bör tillämpas om omständigheternaär sådana att den unga bedöms vara ibehov att särskilt stöd.Arbetsgruppen för Tonårsgynekologi TONARG (<strong>SFOG</strong>)Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar FSUMArbetsgruppen för familjeplanering FARG (<strong>SFOG</strong>)Svenska BarnmorskeförbundetAdolescensmedicinska Arbetsgruppen (Svenska Barnläkarföreningen)Privatgynekolog?Är Du verksam som privatgynekolog och ännu inte medlem i Sveriges Privatgynekologer?Då är det dags att göra en intresseanmälan! Det gör Du enklast genom att gå in på hemsidanvia <strong>SFOG</strong>, intressegrupper och ”medlemmar”.Vi är en intressegrupp för privatgynekologer. Utöver att övervaka och tillvarata våraspecifika områden, arrangeras varje år utbildningsdagar. Ämnena som avhandlas bestämsefter önskemål från medlemmarna. Eminenta föreläsare inom respektive område inbjuds,vilket reflekteras i en mycket hög vetenskaplig nivå. Som huvudansvarig för utbildningssektionenhar vi professor Lars-Åke Mattsson.Årets utbildningsresa går till Ligurien, Italien och kommer att äga rum den 28 septembertill 2 oktober.Hjärtligt välkommen som medlem!StyrelsenGunnar Möllerström, Catharina Lyckeborg, Carl-Johan GranqvistMEDLEMSBLADET 1/ 11 11


3. Hjärna–hjärta–kön– Psykosocial obstetrik och gynekologiKursledning: Lotti Helström och Elsa-Lena Ryding,Stockholm, Katri Nieminen, LinköpingKurstid: 19-21 september. (må-on v 38) <strong>2011</strong>Kursort: Internat på ort i MellansverigeAvsedd för: 25 färdiga och blivande specialister inom obstetrikoch gynekologi.Program: Smärtproblematik och kris samtal (ex IUFD, missbildningar,cancer, barnlöshet, tragiska förlossningar) PTSD,förlossningsrädsla och våldtäkt. Normal och patologisk sorg.Psykisk ohälsa under graviditet. Verktyg för effektivare patientmöten.Föreläsningar varvas med grupparbeten under handledningav erfarna kollegor. OBS! programmet följer kraven avseendepsykosomatik i nya ST-utbildningen.Mål: Att kunna (bättre) bedöma och initialt handlägga obsteriskt/gynekologiskakriser, förlossningsrädsla, psykisk sjukdomunder graviditet och våldtäkt. Att optimera patientläkarmötetoch förebygga missförstånd.ST-mål: 12Kursavgift: 5 100 SEK + internatkostnadKontaktperson: katri.nieminen@lio.se4. Hemostasrubbningar inomobstetrik och gynekologiKursledning: Kursen genomförs i Hem-ARGs regi medMargareta Hellgren, SU/Östra Göteborg, Ulla Kjellberg,SU/Östra Göteborg, Eva Östlund Danderyds sjukhusKurstid: 21-23 september (on-fr v 38)Kursort: Marstrand, internat. Övernattning sker i lägenhet om2 sovrum, köksdel och badrum. Om enkelrum önskas måstedet anges i ansökan då inkvartering sker på annat ställe.Avsedd för: 25 specialister i obstetrik och gynekologi. ST-läkarei mån av plats.Program: Kursen, som omfattar tre hela dagar, kommer attomfatta grundläggande koagulationslära, medfödd och förvärvadtrombofili, inklusive APLA, diagnostik och behandling avtromboemboliska komplikationer, trombosprofylax, blödningsrubbningar,tromboembolism, p-piller och HRT, samt förvärvadekoagulationsrubbningar vid obstetriska komplikationer.Stor del kommer att ägnas åt falldiskussioner.Mål: Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förbättrad kunskapbeträffande trombos och blödningskomplikationer inomobstetrik och gynekologi.Kursavgift: 5 000 SEK samt kostnad för kost ochlogi 5 500 SEKKontaktperson: margareta.hellgren@vgregion.seTel: 031-3434389, 0706-255579. Fax 031-2583745. Endometrios – fördjupningskursKursledning: Endometrios-ARGKurstid: 28-30 september (on-fr v 39) <strong>2011</strong>Kursort: Odalgården (www.odalgarden.se/) utanför Uppsala.Internat med två övernattningar.Avsedd för: 25 specialister i obstetrik och gynekologi.Program: Genomgång av olika typer av lesioner och deras patogenes.Endometrios och genetik samt epidemiologi. Kliniskamanifestationer. Diagnostik inkluderande anamnes, status,ultraljud samt MRT. Smärtfysiologi. Medicinsk och kirurgiskbehandling. Copingstrategier. Komplementärmedicinsk behandling.Kost, motion och sjukgymnastik. Tonårsendometrios.Adenomyos. Differentialdiagnostik. Falldiskussioner med egnafall. Hur organisera omhändertagandet av kvinnor med endometrios.Mål: Efter genomgången kurs förväntas deltagarna kunna handläggamajoriteten av de kvinnor som har endometrios. De förväntasäven kunna bedöma vilka fall som är lämpliga att remitteratill endometriosspecialist för konsultation eller fortsatthandläggning.Avgift: Kursavgift 7 500 SEK (med moms). Logi, helpensionpå Odalgården 5 750 SEK (med moms).Kontaktpersoner: Matts.Olovsson@kbh.uu.se (Kursansvarig)Margita.Gustafsson@lthalland.se (Endometrios-ARGs ordförande)6. FostermedicinKursledning: Karin Eurenius, Peter Lindgren och Ove Axelsson,Akademiska sjukhuset, UppsalaKurstid: 10-14 oktober (må-fr v 41) <strong>2011</strong>Kursort: Akademiska sjukhuset, UppsalaAvsedd för: 30 specialister i obstetrik och gynekologi. I mån avplats även ST-läkare i obstetrik och gynekologi, barnmorskormed erfarenhet av fostermedicinsk verksamhet, specialister ineonatologi, barnkirurgi eller klinisk genetik.Program: Kursen ges i form av föreläsningar och gruppundervisningarinkluderande fallbeskrivningar och diskussioner.Följande ämnen berörs: sjukdomar och missbildningar hos foster,intrauterin fosterdöd, isoimmuniseringar, fosfolipidantikroppssyndrom,tyreoideasjukdomar, fetal och neonatal kirurgi,störd fostertillväxt, överburenhet, flerbördsgraviditeter ochetiska aspekter på fostermedicinsk verksamhet.Mål: Efter genomgången kurs skall deltagarna: ha god kunskapom möjligheter och begränsningar i dagens fosterdiagnostiskaoch fosterterapeutiska verksamheter, ha vetskap om hur maternellasjukdomar, såsom exempelvis tyreoidearubbningar ochfosfolipidantikroppssyndrom, kan påverka graviditet och fostersamt veta hur dessa tillstånd utreds och behandlas, känna tillorsaker till intrauterin fosterdöd och störd fostertillväxt samtveta hur dessa tillstånd handläggs, vara medveten om de etiskafrågeställningar som ryms inom fostermedicinen.CME-poäng: 36Kursavgift: 10 000 SEK exkl moms, 12 500 SEK inkl momsKontaktperson: Susanne.Loberg@kbh.uu.se14MEDLEMSBLADET 1/ 11


7. Grundkurs i obstetriskt ultraljudKursledning: Rose-Marie Holst, Hans Bokström, Lars-ÅkeMattssonSahlgrenska Universitetssjukhuset, GöteborgKurstid: 10-14 oktober (må-fr v 41) <strong>2011</strong>Kursort: Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, GöteborgAvsedd för: 16 ST-läkare, specialister och barnmorskor somarbetar med rutinultraljud.Program: Kursen är grundkurs för läkare och barnmorskor somarbetar eller ska arbeta med obstetrisk ultraljudsdiagnostik.Kursen innehåller både teoretiska och praktiska moment. Kursenbelyser ultraljudsfysik, teknik, säkerhet, biologiska effekter avultraljud och apparatkännedom. Kursen ger kunskaper omundersökningsteknik och normal fosteranatomi. Ultraljudetsplats i graviditetsövervakning kommer att belysas i form av fetometri,biofysisk profil och flödesmätning med dopplerteknik.Orientering kring invasiva ingrepp som amniocentes, chorionvillibiopsioch chordocentes samt handläggning av vanliga fostermissbildningar.Etiska aspekter på ultraljudsdiagnostik kommeratt belysas. Typiska patologiska fynd kommer att demonstrerasmed video- teknik och diskussion av fynden görs i anslutningtill dessa demonstrationer.Mål: Efter genomgången kurs ska deltagarna självständigt kunnautföra och handlägga obstetrisk rutinultraljudsundersökningomfattande datering av graviditet, fastställande av antal fostersamt granskning av fosteranatomin. De ska ha basal teoretiskkunskap i fostermedicin inklusive vanligt förekommande fosteravvikelser.Examination: Kursen avslutas med ett teoretiskt prov. Praktiskoch teoretisk examination sker ca 6 månader efter kursen medtanke på möjlighet till praktisk träning på hemort innan examination.Examinationsbevis att utföra ultraljudsundersökningunder graviditet utfärdas därefter.Kursavgift: 12 500 SEK inkl momsKontaktperson: Annika Bolinder, tfn 031-343 80 03,annika.bolinder@vgregion.se8. Vidareutbildning i laparoskopisk kirurgi medträning på sövd grisKursledning: Jan-Henrik Stjerndahl och Mathias Pålsson.Kursarrangör: Scandinavian Centre of Gynecological Endoscopy(SCGE), Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Kurstid: 17 –20 oktober (må-to v 42) <strong>2011</strong>Kursort: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Enheten förGynekologi, Göteborg.Avsedd för: 15 läkare inom gynekologisk specialitet vilka önskarvidareutveckla sin teknik och kompetens i riktning mot vad somkrävs för att självständigt kunna utföra avancerad laparoskopiskkirurgi.Program: Laparoskopisk operationsträning i träningsbox, simulatori virtuell miljö och på sövd gris. Träningsmomenten innefattardissektionsteknik med olika typer av kirurgiska instrument,suturteknik för enstaka och fortlöpande suturering i olikatyper av vävnad samt metoder för att undvika och åtgärda kirurgiskakomplikationer såsom stora blödningar, kärlskador, uretärskador,urinblåse- och tarmskador. Träningsmomenten ärspeciellt anpassade för att simulera tekniken vid hysterektomi,adnexkirurgi inklusive cystextirpationer, X-operationer, endometrioskirurgi,prolapskirurgi och appendektomi. Träningeninnefattar att lära sig använda olika typer av kirurgiska instrumentsåsom morcellator, ultraljudskniv, staples och diatermiinstrumentpå optimalt sätt. Utbildningen kompletteras medvideodemonstrationer av gynekologiska operationer samt medföreläsningar som hålls av experter inom respektive kursmoment.Mål: Deltagarna ska efter genomgången kurs vara förtrognamed laparoskopiska metoder i syfte att undvika och åtgärdakirurgiska komplikationer samt känna till egenskaperna hos delaparoskopiska instrumenten och kunna använda dessa på ettoptimalt sätt.CME poäng: 32Kursavgift: 11 100 SEK ink moms och adm avgift (8 900 SEKexkl. moms)Information, kontaktpersoner: www.scge.orgjan-henrik@stjerndahl.se, mathias.palsson@vgregion.se9. HögriskobstetrikKursledning: Karin Pettersson, Gunilla Ajne, Eva NordKurstid: 17-20 oktober (må-to v 42) <strong>2011</strong>Kursort: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge,StockholmAvsedd för: 30 specialister i obstetrik och gynekologi. ST-läkarei slutet av sin utbildning i mån av plats.Program: Bakgrund, diagnostik och handläggning av kompliceradeobstetriska tillstånd hos mor och foster. Fetala tillståndsåsom komplicerad flerbörd, immunisering och intrauterinainfektioner ingår, liksom betydande interkurrent sjukdom hosmodern såsom hjärtsjukdom, koagulationsrubbningar, reumatisksjukdom, njur- och leversjukdom, metabol sjukdom, neurologisksjukdom, svår psykisk sjukdom och maternella infektioner.Dessa sjukdomars eventuella påverkan på fertiliteten diskuterasoch etiska aspekter belyses. Allvarligare graviditetsorsakadetillstånd, t ex preeklampsi, HELLP, AFLP och hepatos ärett av delområdena. Falldiskussioner för varje område. Betydelsenav prekonceptionell rådgivning kommer att diskuteras.Mål: Efter genomgången kurs förväntas deltagarna kunna identifieraoch handlägga kvinnor och foster med möjlig risk förkomplikation inom de områden som ingår i kursprogrammet.Kursavgift: 7 000 SEKKontaktperson: Karin Pettersson,karin.pettersson@karolinska.se,Gunilla Ajne samt kurssekreterare Eva WestholmMEDLEMSBLADET 1/ 11 15


10. Cervixdysplasier från A till ÖKursledning: Docent Miriam Mints, docent Sonia Andersson,Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset SolnaKurstid: 19-21 oktober (on-fr v 42).Kursort: Kvinnokliniken, Karolinska UniversitetssjukhusetSolna.Avsedd för: 30 specialistkompetenta gynekologer och gynekologerunder specialistutbildningProgram: CIN ur cytologisk och patologisk synpunkt. Principerför utredning, behandling och uppföljning av cervixdysplasi.Adenocarcinom i cervix. Kolposkopi som diagnostisk metod.Falldiskussion med bedömning av kolposkopibilder. Koniseringmed LETZ-elektrod: principer och praktiska övningar.Mål: Efter genomgången kurs ska deltagarna förstå bakomliggandeorsaker till cervixdysplasier. Deltagarna ska förstå principeroch praktiskt kunna utföra utredning och behandling avkvinnor med cervixdysplasier.Examination: Kontinuerligt genom falldiskussioner och i sambandmed praktiska övningar.Kursavgift: 8 500 SEKKontaktperson: miriam.mints@karolinska.se11. HysteroskopiKursledning: Jörgen Nathorst-Böös, Arne RådestadKurstid: 24-26 oktober (må–on v 43) <strong>2011</strong>Kursort: Sabbatsberg Närsjukhuset, Olivecronas väg 1,StockholmAvsedd för: 6 specialister/blivande specialister i obstetrik ochgynekologi.Program: Introduktionskurs till operativ hysteroskopi.Dag 1: Teoridel där bl.a. indikationer, teknik och komplikationerbehandlas. Dag 2-3: Individuellt anpassad praktisk träningi grupper om tre. Varje deltagare utför 3-4 hysteroskopier underhandledning. Fyra instrumentfirmor deltar vilket möjliggör fördeltagarna att få prova olika former av utrustning. Tonvikt harlagts på att erhålla praktiska kunskaper varför deltagarantalet ärbegränsat till 6 personer. Undervisningen kan därigenom utformasindividuellt m h t deltagarnas förkunskaper.Mål: Efter genomgången kurs ska deltagarna ha basala färdigheteri operativ och diagnostisk hysteroskopi samt kunskaprörande indikationer och komplikationer.Kursavgift: 9 000 SEK exkl momsKontaktpersoner: jorgen.nathorst-boos@aleris.se,arne.radestad@aleris.seTel 08-690 63 00 eller 046-17 25 20, Fax 08-690 59 5912. ReproduktionsmedicinKursledning: Kjell Wånggren, Pietro Gambadauro, Akademiskasjukhuset, Uppsala.Kurstid: 26-28 oktober (on-fr v 43) <strong>2011</strong>Kursort: Reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset,Uppsala.Avsedd för: 30 färdiga och, i mån av plats, blivande specialisteri obstetrik och gynekologi med intresse för reproduktionsmedicin.Program: Föreläsningar om reproduktionsendokrinologi, reproduktionsendokrinologiskatillstånd som amenorré, hyperprolaktinemi,PCOS, hirsutism, tyreoidearubbningar, prematurmenopaus. Uterusmissbildningar, Turners syndrom. Endometrios.Manlig infertilitet. Utredning och behandling av ofrivilligbarnlöshet inklusive ovulationsstimulering, assisterad befruktningmed insemination, IVF/ICSI, ägg och spermiedonation.Fertilitetsbevarande åtgärder. Fertilitetskirurgi. Programför subspecialisering inom reproduktionsmedicin. Demonstrationav vaginalt ultraljud med avseende på reproduktionsmedicinskatillämpningar. IVF-laboratoriet, med OPU, IVF, ICSI,ET och frysförvaring. Etikseminarium.Mål: Efter genomgången kurs kommer deltagaren att kunnahandlägga vanliga reproduktionsendokrinologiska tillstånd samtha kunskap om utredning och behandling av infertilitet.ST-mål: 7.Examination: Skriftlig examen i slutet av kursen och genominteraktiva övningar/diskussioner under kursen.Kursavgift: 6 500 SEK inkl moms.Kontaktperson: kjell.wanggren@akademiska.se13. FARG-kurs i antikonception steg IIKursledning: Jan Brynhildsen, Linköping, Kristina Gemzell-Danielsson, SolnaKurstid: 14-15 november (må-ti v 46) <strong>2011</strong>Kursort: Hasseludden, Stockholm, internatAvsedd för: 15 (max) specialister med särskilt intresse av antikonceptionoch abortfrågor.Program: Fördjupning i epidemiologi och mekanismer medfokus på komplicerande tillstånd. Föreläsningar. Stor vikt kommeratt läggas vid interaktiva falldiskussioner där kursdeltagarnaförväntas förbereda diskussionsunderlag.Mål: Efter genomgången kurs förväntas deltagarna ha- Fördjupade kunskaper om preventivmedels verkningsmekanismeroch ökad förståelse för olika sidoeffekter.- Ökad kunskap om handläggning av komplicerade fall medfokus på interkurrent sjukdom.CME-poäng: 16Kursavgift: 6 000 SEK (internat, helpension)Kontaktpersoner: jan.brynhildsen@lio.se,kristina.gemzell@ki.se. Tel: 013-222000, fax 013-148156MEDLEMSBLADET 1/ 11 17


17. ”Fast-track”-teknik inom operativ gynekologiKursledning: Docent Miriam Mints, docent Sonia Andersson,Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset SolnaKurstid: 23-25 november (on-fr v 47) <strong>2011</strong>Kursort: Kvinnokliniken, Karolinska UniversitetssjukhusetSolnaAvsedd för: 12 specialistkompetenta gynekologer och gynekologerunder specialistutbildningProgram: Kursen är uppdelad i följande avsnitt: cervixdysplasieroch office hysteroskopi. Varje avsnitt innehåller både teoretiskaoch praktiska delar.Teoretiskt program: CIN ur cytologisk och patologisk synpunkt.Principer för utredning och behandling av dysplasi.Kontroll efter behandlingen. Abnorma uterina blödningar:utredning och behandling. Genomgång av hysteroskopisk teknikoch användningsprinciper för poliklinisk hysteroskopi.Indikationer och kontraindikationer för hysteroskopi. Per- ochpostoperativa komplikationer. Tillämpning av hysteroskopiskteknik i klinisk praxis med speciell inriktning på utredning avprecarcinosa intrakavitära förändringar.”Hands-on”-delen: varje deltagare planeras att under handledningutföra konisering med LETZ elektrod eller hysteroskopisktingrepp. Träning av hysteroskopiska ingrepp på modeller.Mål: Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna förstå huroch när minimal-invasiva metoder kan tillämpas inom poliklinik.Dessutom vill vi erbjuda verktyg för att förbättra teknikenvid sådana minimal-invasiva metoder som konisering ochhysteroskopi för att kunna utföra behandlingarna polikliniskt.Examination: Kontinuerligt under kursen genom fall diskussioneroch i samband med praktiska övningar.Kursavgift: 8 500 SEKKontaktperson: miriam.mints@karolinska.se18. Gynekologisk kirurgisk teknik för ST läkareKursledning: Mats Brännström, Janusz Marcickiewicz,Liza Johannesson och Pernilla Dahm-Kähler, SahlgrenskaUniversitetssjukhusetKurstid: 5-7 december (må–on v 49) <strong>2011</strong>Kursort: Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,GöteborgAvsedd för: 35 ST-läkare i början av sin utbildningProgram: Genomgång av operationsinstrument, suturer, knytteknikoch diatermiutrustning. Föreläsningar, operationsfilmeroch live-operationer (storbildsöverföring) av abdominell hysterektomi,vaginal hysterektomi, laparoskopisk salpingo-oophorectomi,laparoskopisk cystenukleation, främre och bakre plastiksamt mindre kirurgi såsom marsupialisation av Bartholinicysta.Mål: Efter genomgången kurs ska deltagarna ha kunskap omkirurgiska instrument och dess hantering samt teoretisk kunskapom de olika gynekologiska typingreppen.ST-mål: Delmål 5 i <strong>SFOG</strong>s målbeskrivningKursavgift: 6 800 SEKKontakperson: liza.johannesson@vgregion.seBehöver du/ni ett stipendium?Stiftelsens syfte är att utdela stipendier till stöd för utbildning och utvecklinginom obstetrik och gynekologi. De områden som prioriteras är följande.• Färdigställande av och/eller presentation av ARG-rapporter• Gemensamma möten med 2-3 AR-grupper• Inbjudan av experter/föreläsare vid arbete med ARG-rapporter/liknande• Utbildningskonferenser eller andra möten för ST-läkareInformation finns under "Länkar" på <strong>SFOG</strong>s hemsida eller direkt på www.stiftelsen.org.Sök senast <strong>2011</strong> - 03 - 31Tack till följande sponsorer för verksamhetsåret 2010-<strong>2011</strong>Astellas • Bayer Schering Pharma • Erol • MSD • Novo-NordiskMEDLEMSBLADET 1/ 11 19


KALLELSEMedlemmarna iObstetriker och Gynekologer under Utbildning (OGU)kallas härmed till årsmöteTid: Tisdag den 12 april <strong>2011</strong>, kl 11.00Plats: Läkarsällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, StockholmFöredragningslista – ÅrsmöteMötet öppnasVal av ordförande, sekreterare och två justeringsmän för årsmötetAnmälan av övriga ärendenStyrelsens verksamhetsberättelseKassörens ekonomiska redogörelseFråga om ansvarsfrihet för styrelsenVal av styrelseledamöterVal av valberedningInformation från utbildningsnämndenInformation från de internationellt ansvarigaST-dagarna 2012Övriga ärendenTid och plats för nästa årsmöteMötet avslutasVid årsmötet är gott om tid avsatt för diskussion. Alla medlemmarär välkomna att delta. Om ni vill att styrelsen skall förbereda ettövrigt ärende, vänligen kontakta ordföranden i förväg.MEDLEMSBLADET 1/ 11 21


Valberedningens förslag tillstyrelse för OGU <strong>2011</strong>Ordförande och <strong>SFOG</strong>-representant Malin Strand Fortsatt mandatVice Ordförande och Utbildningsansvarig Malin SundlerFortsatt mandatSekreterare Emilia Rotstein Fortsatt mandatWebmaster Peter Anfelter Fortsatt mandatRepresentant <strong>SFOG</strong>-veckan Hugo Hessel Fortsatt mandatForsknings- och Utbildningsansvarig Verena Sengpiel NyvalInternationell representant Karin Hallstedt NyvalInternationell representant Elisabeth Vock NyvalÖvrig ledamot alt kassör Olof Alexandersson NyvalÖvrig ledamot alt kassörEj fastsällt vid pressläggning NyvalAnsvarsområden kan komma att ändras under året om oväntade avgångar sker,omfördelning av poster sker i så fall i första hand inom styrelsen.Valberedning Mårten Alkmark Nyval SammankallandeValberedning Ylva Carlsson NyvalValberedning Anna Bäckström NyvalValberedning Linda Iorizzo NyvalVerena SengpielJag har blivit tillfrågad omjag skulle vilja engagera migi OGU-styrelsen framöver– och det vill jag jättegärna!Så här kommer lite om migsjälv: Det märks inte när jagskriver, men jag har en findrottningbrytning eftersomjag är uppvuxen i Tyskland.Grundutbildning har jaggått i Tyskland och Frankrike,därefter gjorde jag mitt”PJ” (praktiska året) iTyskland. Åren 2004-2006 gick jag svenska AT i Eksjö – meden månads placering på kvinnokliniken och sedan 2007 är jagST-läkare på kvinnokliniken i Göteborg. Min tyska disputationhar blivit godkänd av Svenska Högskoleverket och i år harjag fått en ALF-”forskar”-ST.Jag har varit intresserad av utbildningsfrågor så länge jag minnas.Jag var med i elevrådet samt studentrådet och har jobbat ityska sektionen av IFMSA (International Federation of MedicalStudents Associations). På kvinnokliniken i Göteborg har jag iflera år deltagit i kandidat-undervisningen, varit med och organiseratvår lokala ST-undervisning, byggt upp ST-läkarnas hemsidaoch arbetat med att förankra den nya ST-målbeskrivningeni verksamheten.Att det ”har dröjt så länge” med engagemang inom OGUberor på att vi har ”testat” varje kvinnoklinik där jag har jobbatifrån patientsidan, så nu har vi fyra underbara, vilda, inspirerandeoch utmanande barn. Efter 8 år, 4 månader och 12 dagarär blöjorna äntligen borta och alla kan äta och sova själva! Bortsettfrån barnen är intresset för utbildningsfrågor en av de saker somjag delar med min man: Han är distriktsläkare och studierektorallmänmedicin i Göteborg.Sammanfattningsvis är det utbildningen på kvinnoklinikernafrån kandidat-nivå till nybliven specialist samt även integrationav kliniskt arbete och forskning som jag vill engagera migi. Utöver utbildningsfrågor kommer arbetet med OGU-dagarna2012 i Göteborg bli en del av mina uppgifter under förstaåret – tillsammans med ST-gänget i Göteborg förstås!22MEDLEMSBLADET 1/ 11


Karin HallstedtJag heter Karin Hallstedtoch är 34 år, gift medMartin och mamma tillAstrid och Gösta. Familjenhar bara för några veckorsedan bytt hemort och vibörjar så smått anpassa osstill vardagslivet i vår nyastad Lund. För mig är stadeninte ny, för det är här jag föddes och växte upp, men förMartin, född i Luleå är det lite mer att vänja sig vid. Jag lämnadeLund våren 1998. Flytten gick till Stockholm för att läsamedicin på KI. Dessförinnan hade jag hunnit med ett volontärutbytei Thailand, lite kemistudier och ett år Freds- och konfliktkunskapi Lund. Möjligheterna till utlandsstudier var storapå KI vilket gladde mig och jag hann med kurser och projekt iKina, Tanzania och Indien. Gynkursen var den roligaste påläkarlinjen och efter avslutad utbildning jobbade jag ett år påKK på Danderyds Sjukhus. AT gjorde jag i Halmstad. Jag villehemåt till ett lagom stort sjukhus. Där föddes barnen och därpåbörjade jag min ST. Jag har nu hunnit ungefär halvvägs ochbörjar på Kvinnokliniken i Lund om några dagar.Sedan ett årtillbaka är jag en av två representanter för Sverige i NFYOG,och nu har jag blivit tillfrågad om att vara med i styrelsen i OGUoch det vill jag gärna! Inom OGU vill jag helst arbeta med internationelltarbete och samarbete och verka för att förbättra möjligheternaatt förlägga del av ST utomlands, men jag är ävenintresserad av utbildningsfrågor i stort.Olof AlexanderssonMitt namn är Olof Alexanderssonoch jag är 30 år gammal. Snarthar jag gjort mitt andra år som STinom Obstetrik och Gynekologivid Östersunds Sjukhus. Turligtnog har jag tillbringat senastehalvåret i Göteborg och har intetappat tilltron till kranvatten än.Vintertid tillbringar jag helst ivåra fantastiska jämtländska fjäll,på tur upp, i tält eller snabbt utförnågon bergssida. Gärna med vänner eller min flickvän Ellika.Sommartid spelar jag beachvolleyboll eller snickrar i sommarstugan.Jag växte upp i Härnösand och flyttade sedan till Umeåför att läsa medicin. Anledningen till att det blev just medicinvar mycket av en slump, ett väl genomfört högskoleprov samtidigtsom någon sa att jag ser ut som en doktor... Men jag hartrivts väldigt bra, och ännu bättre sedan jag fick börja inriktamig på gyn-/obstetrik. Specialiteten erbjuder en ständig variationoch man vet aldrig vad som väntar när dagen börjar.Kontakten med patienten är ofta väldigt intim, både bildligtoch konkret, vilket bjuder på stora utmaningar och riklig belöning.Jag ser <strong>SFOG</strong> och OGU som ett föredöme bland organisationermed dess goda ambition och genomförda arbete ochser fram emot att vara en del av det arbetet.Elisabeth VockMitt namn är Elisabeth Vock och jag går första året på min STutbildninginom gynekologi/obstetrik i Karlskrona.Jag är född och uppvuxen i en tvåspråkig familj. Min farkommer från Österrike och min mor är från Sverige. Min studentexamengjorde jag på Tyska skolan i Stockholm.Utbildning. Med bakgrund av mitt internationella intresse ochmin tvåspråkighet valde jag att gå min medicinutbildning iHeidelberg, som är Tysklands mest anrika medicinska universitet.Inom ramen för Erasmus-programmet läste jag ett år iFrankrike, där jag bland annat gjorde kursen i gynekologi.Under min studietid var jag aktiv i organisationen EMSA(European Medical Student Association). Där hjälpte jag utländskastudenter att finna sig tillrätta på mitt hemuniversitet iHeidelberg.Utöver Frankrike har jag också praktiserat inom olika specialiteteri England, Tyskland och Österrike. Därmed har jag fåtterfarenhet av andra europeiska länders sjukvårdsystem.I slutet av mina läkarstudier gjorde jag min praktik (motsvarandesvensk AT), i det fransk-engelsk språkiga Montreal iKanada. Där arbetade jag inom internmedicin och kirurgi påMcGill’s University och Universitée de Montréal. Jag avslutademin tyska AT med tre månaders tjänstöring på kvinnoklinikenvid universitetssjukhuset i Heidelberg.Forskning. Vid sidan av studierna forskade jag kring bröstcancer.I min forskning utvärderade jag betydelsen och incidensenav tumörreaktiva T- memorycells i benmärgen i det kliniskaförloppet hos primära bröstcancer- patienter.Intressen. Mina intressen är resor, språk och dans. Just nu läserjag spanska inför min dansresa till Kuba.Mitt bidrag till OGU. Med min mångkulturella bakgrund ochflera års vistelse utomlands kan jag förhoppningsvis bidra tillatt vidareutveckla det pågående internationella arbetet inomOGU. Min mångkulturella kompetens kan ge nya idéer ochnya infallsvinklar.Jag tror att vi kan vara mer öppna för andra länders vårdfilosofioch kunnande. Det ligger i tiden att svenska klinikersätter värde på gränsöverskridande arbete. Vi är många examineradeläkare som återvänder till Sverige och många utländskakollegor som har mycket erfarenhet med sig i bagaget. Dettakan bidra till en utveckling av svensk gynekologi och obstetrik.Som styrelsemedlem och internationellt ansvarig hoppas jagäven bidra med en ST-läkares perspektiv med syfte att vidareutvecklavår specialitet.MEDLEMSBLADET 1/ 11 23


Verksamhetsberättelseför OGU– obstetriker och gynekologer under utbildning, 2010Organisation och stadgarObstetriker och Gynekologer under utbildning(OGU) är en intressegruppinom Svensk Förening för Obstetrik ochGynekologi (<strong>SFOG</strong>). Medlemskap iOGU förutsätter medlemskap i <strong>SFOG</strong>.OGU vänder sig till blivande specialisteroch nyblivna specialister med upp tilltvå års erfarenhet. <strong>SFOG</strong>s stadgar gälleri alla tillämpliga delar även OGUs verksamhet.Medlemsavgift betalas inte separat tillOGU, men medlemsavgift betalas till<strong>SFOG</strong>. OGUs ekonomi är integreradmed <strong>SFOG</strong>s ekonomi. OGU eftersträvarlokal förankring, som skapas via lokalagruppers möten.Styrelsen 2010Styrelsen har under 2009 bestått av:Malin Strand, Ordförande,Malin Sundler, Vice ordförande,Emilia Rotstein, sekreterareMårten Strömberg, representant i<strong>SFOG</strong>s styrelse,Linda Iorizzo, KassörYlva Carlsson, Forskningsansvarig/Representant i <strong>SFOG</strong>s utbildningsnämndDavid Stenson, Utbildningsansvarig/Representant i <strong>SFOG</strong>s utbildningsnämndAnna Bäckström, Internationella frågorPeter Anfelter, WebansvarigHugo Hessel, Övrig ledamotStyrelsemötenUnder 2010 hade styrelsen möte i Stockholm12 feb, Lund 21 april, Stockholm17 sep samt Göteborg 2 dec. Styrelsenhar haft ett telefonmöte 9 juni.AllmäntUnder första delen av året arbetadestyrelsen med Emilia Rotstein i spetsen,med analys av svaren på OGU-enkäten,vilken delades ut i början av 2010. Förförsta gången var den webbaserad vilketgjorde analysarbetet efteråt enklare.Enkäten hade förutom flera återkommandefrågor, även en uppföljning från2008 års enkät med mer detaljerade frågorkring arbetsmiljö, framför allt negativsärbehandling. Sammanfattningsviskonstaterades att både manliga ochkvinnliga ST-läkare kände sig diskriminerade,men av olika orsaker. Männenutsätts för stereotypt tänkande och kvinnornakänner sig inte inkluderade iteamet på samma sätt som sina manligakollegor, se Emilias artikel i nummer3 av <strong>Medlemsblad</strong>et. Även frågor kringST-läkarnas forskningsmöjligheter var ifokus, vilket även detta redovisades i enartikel i <strong>Medlemsblad</strong>et.Samarbetet med <strong>SFOG</strong> fortgår i positivanda och efter OGU-dagarna i april2010, som tog plats i Lund (se ytterligareinformation nedan) så hade vi efter vårtstyrelsemöte också ett gemensamt mötemed <strong>SFOG</strong>s styrelse. Där avhandlade vifrågor som specialistexamen, kommandeföreningssymposium på <strong>SFOG</strong> veckan,samt kursverksamheten för ST läkare i<strong>SFOG</strong>s regi. Särbehandlingen togs upptill diskussion och OGU och <strong>SFOG</strong> samarbetetutmynnade i år i ett välbesökt ochengagerande föreningssymposium därMårten Strömberg tillsammans med PiaTeleman var moderatorer. Titeln var”Jämställt specialistval” och auditorietdeltog ivrigt i den följande diskussionenkring negativ särbehandling pga kön.Även resultatet från årets OGU-enkättogs upp i detta sammanhang. Arbetekring <strong>SFOG</strong> veckan resulterade dessutomi ett symposium och tre workshopsvilka avlöpte väl i Visby, se nedan.Fortlöpande under året har vår nyawebmaster Peter Anfelter uppdaterarhemsidan, senaste nytt hittar du alltså påwww.ogu.se. Under året har MårtenStrömberg representerat OGU på ABCkurseni Göteborg samt på de två verksamhetsmötenasom <strong>SFOG</strong> anordnatunder året. På verksamhetsmötet i Visbypresenterades enkäten av Emilia Rotstein.Vidare har vi varit synliga i <strong>Medlemsblad</strong>et(men även Dagens Medicin) medvår debatt om jämställdhet och diskriminering,samt med debattartiklar om forskningoch implementering av den nya målbeskrivningen.Representation i<strong>SFOG</strong>s styrelseOGU har en representant i <strong>SFOG</strong>styrelsen.Representanten väljs in eftervalberedningens förslag vid <strong>SFOG</strong>s årsmöte.Mandatperioden är på två år ochMårten Strömberg har under 2010 fortsattföra fram OGUs åsikter om framförallt utbildning, men även gällande annatsom har betydelse för ST-läkarens situationi arbetslivet. För detaljer om dettaarbete hänvisas till <strong>SFOG</strong>s årsberättelse.Utbildningsfrågor ochutbildningsnämndenOGU har under året haft två representanteri <strong>SFOG</strong>s utbildningsnämnd.Under 2010 fortsatte David Stenson ochYlva Carlsson sitt arbete i utbildningsnämndenmed slutförandet av checklistornamed de 12 medicinska delmåleni målbeskrivningen för ST. Mycket arbetelades ner på genomförandet av nya24MEDLEMSBLADET 1/ 11


specialistexamen som tog plats i Umeå19-20 maj. För första gången sammanhängandemed först en skriftlig tentamensom dagen därpå följdes av praktisktOSCE-prov och slutligen redovisning avST-arbetet, samtliga med OGU-representantpå plats. I <strong>Medlemsblad</strong>et nr 2redovisas två examensarbeten och under<strong>SFOG</strong>-veckan anordnades ett symposiumdär nyblivna specialister fick redovisasitt specialistarbete.Under året diskuterades också riktlinjerför randutbildningar samt riktlinjerför det vetenskapliga arbetet enligt dennya ST-förordningen, de senaste versionernafinns att läsa på OGUs hemsida.Genom att OGU är representerat iutbildningsnämnden har vi stort inflytandeöver vilka frågor som ska drivas ochstor möjlighet att ta upp problem somkommer fram från våra medlemmar.OGU-dagarnaTrots att flygtrafiken var lamslagen avisländsk vulkanaska tog sig närmarehundra ST-läkare till OGUs ST-dagar påGrand Hotel i Lund. Där fick vi lyssnapå en odyssé över robotkirurgi av JanPersson, matnyttiga råd om infertilitetsutredningoch habituell abort av BrittFriberg varefter Ann-Kristin Örnö pratadeom sfinkterskador och vikten av attidentifiera och åtgärda perinealmembranet.Pia Teleman gav en mycket uppskattadföreläsning om inkontinens, AndreasHerbst hjälpte oss med ctg tolkning ochElisabeth Epstein lärde ut ultraljudsteknikvid tidig graviditet. Emilia Rotsteinredovisade OGU-enkäten och OGUsrepresentanter i utbildningsnämndenYlva Carlsson och David Stenson leddetillsammans med Barbro Edén en diskussionom det vetenskapliga ST-arbetet.Under OGU-dagarna gick även OGUsårsmöte av stapeln. Förutom ett intressantvetenskapligt program så bjöds detpå mat och dans på Flädie Mat & Vingårdunder måndagskvällen.<strong>SFOG</strong>-veckan2010 års <strong>SFOG</strong>-vecka arrangerades iVisby och OGU-representant i denvetenskapliga kommittén var EmiliaRotstein. Under veckan var OGUvärdar för OGU-kvällen, tre workshopsoch ett symposium. Veckan startade meden workshop om det svåra samtalet medLotti Helström som moderator. Undertisdagen höll Lil Valentin en uppskattad”Cyst-quiz” där vi lärde oss att tolka ultraljudsbilderpå cystor av alla de sorter. Påkvällen inbjöds alla OGU-medlemmarpå tipsrunda längs den vackra Gotländskakusten och kyligt dopp för de få som vågade,anordnat av de gotländska ST-läkarna.OGU-kvällen avslutades sedan medfantastiskt god mat i en mysig gotlandsladapå ”Leva”, som vi säkert får se merav framöver. På onsdagen diskuteradesskillnaden om man jobbar privat medGunnar Möllerström, Ilona Barnad ochSara Sundén-Cullberg, som alla underolika anställningsformer arbetar utanförlandstinget regi. På torsdagen avslutadesveckan med ett symposium om cervixcancerpreventiondär Kristina Elfgren varmoderator.Internationellt arbeteStyrelsens internationella representant,Anna Bäckström, har under året bidragittill stor del i arrangerandet av NFYOGs”pre-congress seminar”. Seminariet höllsi Köpenhamn i anslutning till NFOGkongressenoch temat var ”Transplantationof female genital organs”. Somstyrelsens internationella representantdeltog Anna också vid ENTOGs årsmöte,samt symposiet ”What is the future ofObstetrics and Gynaecology in Europe?”,som tog plats under EBCOG-kongresseni Antwerpen. Anna har också deltagiti NFYOGs styrelsemöten under åretoch under dessa möten påbörjat planeringenav det seminarium som NFYOGkommer att hålla i Stockholm hösten<strong>2011</strong>. Håll utkik efter mer informationom detta i <strong>Medlemsblad</strong>et, där informationom det internationella arbetet harpublicerats löpande under året.För styrelsenMalin StrandOrdförande OGUKostnader för verksamhetsåret 2010OGUs utgifter täcks av <strong>SFOG</strong> och förbudgetåret 2010 avsattes 120 000 kr förOGUs räkning.OGUs styrelsemöten och kostnaderför resor i samband med andra mötensom ligger inom styrelsemedlemmarnasuppdrag har uppgått till 89 483 kr.Övriga kostnader är presenter (t exOGU-priset, gåvor vid föreläsningar ochsociala evenemang etc.) och avslutningsmiddagför förra styrelsen som gick på14 115 kr.2009 startade vi vår nya hemsida medhjälp av Sajtkonsulterna som 2010 harfått ett arvode på 27 222 kr för forstsattarbete med hemsidan.Därmed uppgår de totala kostnadernaför OGU under 2010 till 129 955 kr.Underskottet om 9 955 kr hanterasgenom vinst från OGU-dagarna ochgenom <strong>SFOG</strong>s försorg.OGUs ST-dagar i Lund 2010 somredovisas som ett separat konto gjorde iskrivandes läge en liten vinst på 9 350 krmen denna förväntas stiga något ytterligaredå vi inväntar ytterligare inbetalningarfrån sponsorer. Överskottet reglerarOGU-kontot samt överförs till nästaårs OGU ST-dagar i Stockholm <strong>2011</strong>som ekonomisk buffert.Linda IorizzoOGU kassörMEDLEMSBLADET 1/ 11 25


Skriftlig och muntligspecialistexamen <strong>2011</strong>i LinköpingSkriftligt prov är onsdagen den 18 maj, kl 10-15, med efterföljande muntlig tentamenoch presentation av ST-arbeten torsdagen den 19 maj, kl 9-17.För den/de som önskar finns möjlighet att få skrivningen mailad den 18/5 kl 10.30 föratt kunna organisera ett diagnostiskt test för ST-läkarna på hemmakliniken, meddelachefssekreterare Ingela Olsson, Ingela.E.Olsson@lio.se , i förväg.Anmälan och ST-arbete skickas senast den 15 mars <strong>2011</strong> tillJan Brynhildsen (jan.brynhildsen@lio.se)


Välkommen tillnordiskt ST-läkarseminariumom ultraljudsscreening ochfosterdiagnostik!Vartannat år arrangerar NFYOG (Nordic Federation ofYoung Obstetricians and Gynaecologists) ett två dagarlångt seminarium för nordiska ST-läkare. I år är Sverigevärdland.Seminariet har titeln "What is the point of first trimester screening?- Differences in the Nordic countries and ethical aspects" och kommer atthållas fredag till lördag 23-24 september i Stockholm. Lokal meddelassenare.Ni kommer att få höra välrenommerade föreläsare från de olika nordiskaländerna tala om ultraljudsscreening under första trimestern och fosterdiagnostik.Vi kommer att diskutera riktlinjerna i de olika länderna ochvarför dessa skiljer sig åt, evidensläget, lagstiftning, etik och mycket annatspännande. På fredagskvällen bjuds alla deltagare på middag av vårasponsorer.Kostnaden för seminariet är 50 Euro. Boende ordnar var och en själv, vikommer att presentera några förslag tillsammans med detaljerat program,tider, lokal och anmälningsuppgifter i kommande <strong>Medlemsblad</strong> samt påOGUs hemsida. Tag chansen att lära dig mer om ultraljudsscreening ochfosterdiagnostik samtidigt som du får träffa kollegor från grannländernaoch kan diskutera hur det är att göra ST på andra håll i Norden.Skriv upp datumen i din kalender och håll utkik efter mer information i<strong>Medlemsblad</strong>et och på www.ogu.se!Anna Bäckströminternationell representant i OGUs styrelseanna.v.backstrom@gmail.comMEDLEMSBLADET 1/ 11 27


ST-ARBETELitteraturgenomgångav adherensprofylax inomgynekologisk kirurgiAdherenser efter bukkirurgi är ett käntproblem. Adherenser i buken kan mångagånger vara symptomlösa, men ocksåorsaka stort lidande i form av smärtor,infertilitet och ileus (ffa tunntarmsileus).De kan också skapa problem vid eventuellny kirurgi med ökad risk för tarmperforationoch förlängd operationstid.Det finns idag på marknaden ett antalmedel tänkta att förebygga och minskaadherenser efter bukkirurgi.Som del i min specialistutbildningenligt det gamla systemet har jag gjorten litteraturgenomgång med fokus påadherenser efter gynekologisk kirurgi.Hur stort är problemet?Man uppskattar att 60-90% av alla somopereras med ett större gynekologisktingrepp får adherenser [1-6]. En allmänkänsla är att risken är mindre vid laparaskopiskkirurgi, men detta har hittills intekunnat visas entydigt i studier [1,3,5].Den enda behandling som finns mot etableradeadherenser är kirurgisk adherenslösning,där ca 85% återfår sina adherenser,och de novo-adherenser bildas i ca12% [1,2,4-9].Det är känt att adherenser kan gesmärta, men det är oklart i vilken grad.Operativ adherenslösning mot smärta harmkt hög placebo-effekt i studier. Riskenför tarmperforation vid laparaskopiskadherenslösning är 10-25% [6,8,10].Även vid relaparatomi är risken för adherensrelateradtarmperforation ökad ochi studie var operationstiden ökad med24 minuter vid relaparatomi pga postoperativaadherenser [2,6,8,11].Sekundär infertilitet orsakas till 20-40% av adherenser, och det finns studiersom visar förbättrat graviditetsutfallSara SandströmKK, Södersjukhusetsara.sandstrom@sodersjukhuset.seefter adherenslösning [5,6,8,11].Tunntarms-ileus är den allvarligasteföljden av adherenser. Kolorektal kirurgihar den största risken för detta, men ävengynekologisk kirurgi är en vanlig orsakdär total abdominell hysterektomi är mestförekommande som icke-malign orsak[6,10].Även intrauterina adherenser är ettproblem. De kan uppstå efter skada påendometriet, och ca 90% är relateradetill dilatation och curettage post partumeller vid abort [1]. Även hysteroskopiskaingrepp, främst myomresektion, kanorsaka intrauterina adherenser. Omendometrit har betydelse är oklart [1].SCAR-studien (Surgical and ClinicalAdhesion Research Study) är den störstaepidemiologiska studie om postoperativaadherenser som gjorts [2]. Man följdeunder en 10-års period alla patienter somopererats i bukhålan inkl gynsfären iSkottland 1986, och studerade antaletåterinläggningar. Detta gjordes via operations-och diagnoskoder från vårdtillfällena.Återinläggningarna delades uppi tre grupper: direkt relaterade till adherenser(operativ adherenslösning på t extarm och kvinnliga genitalia, eller konservativbehandling där adherenser fannsmed som diagnoskod); möjligen relateradetill adherenser (relevant kirurgi utankod för adherenslösning, buksmärta, illamående,kräkningar etc); och öppen ellerlaparaskopisk kirurgi som möjligenkunde kompliceras av befintliga adherenser.Alla som opererats inom 5 år föreindexoperationen och således hade riskför redan befintliga adherenser analyseradesseparat (12539 personer). 1986användes laparaskopi huvudsakligendiagnostiskt och man valde därför att analyseraskopierna separat (12051 stycken).Öppen kirurgi (totalt 29700 patienter)delades in i tre grupper: tarm och bukvägg(8717); övre GI, njurar, urinblåsaoch bråck (12584); och kvinnliga genitalia(8489). Man fann att gruppen medtidigare kirurgi hade återinläggning hos60% jämfört med 36% hos de som opereradesför 1:a gången. Av de som opereratsöppet hade 35% minst en, i genomsnitttvå, inläggningar under 10-årsperioden,och detta var ungefär lika mellangrupperna. Av alla som blev återinlagdahade 54% ett vårdtillfälle, 41% 2-5 och5% 6 el fler sjukhusvistelser. 808 återinläggningargällde kirurgi direkt relateradtill adherenser, t.ex tunntarmsileus.Adherenser förekom även på annan platsän den ursprungliga kirurgin, främst gälldedetta tarm och kvinnliga genitalia,mindre frekvent övre GI. Flest återinläggningarförekom under första åretpostoperativt med 22%, men under deefterföljande åren var frekvensen konstantoch avtog inte med åren. Totalt sågsper 100 ursprungliga operationer 72 återbesökunder 10-års-perioden.Vad är adherenser?Adeherenser uppkommer efter skada påperitoneum, som kan vara mekanisk såväl som orsakas av värme, hypoxi ellerfrämmande kroppsreaktion (suturmaterial,talk mm). Detta initierar en läkningsprocessmed bla ökad kärlpermeabilitet,migration av MAST-celler och exudat av28MEDLEMSBLADET 1/ 11


ST-ARBETEaktiva ämnen. Slutprodukten är fibrinsom bildar en klibbig beläggning över detskadade området. Fibrinet kan klibba fasti omgivande vävnad. Normalt bryts fibrinner av plasmin (fibrinolys). Om inte,invaderas fibirnbryggorna av inväxandefibroblaster som bildar kollagen. Närdetta skett är adherensen ett faktum. Vidtrauma stiger nivåerna av PAI-1 som ärden effektivaste hämmaren av plasmin,vilket alltså ger kraftigt minskad fibrinolys.Normalt läker peritoneum helt inom3-7 dagar efter skada [7,8,10,12].Vad kan vi göra?Det finns två sätt att minska mängdenadherenser: minimera skadorna på peritoneumoch minska möjligheterna för detklibbiga fibrinet att fästa mot annan vävnad.Tidigare forskning har försöktkomma åt själva bildningen och nedbrytningenav fibrin samt minska inflammatoriskasvaret med bla cortison, fibrinolys(trombolys), antikoagulatia (Heparin,som katalyserar antitrombin 3, som inaktiverartrombin, som i sin tur spjälkarfibrinogen till fibrin). Alla dessa påverkaräven sårläkning och kan ha allvarligasystemiska effekter i övrigt, och rekommenderasfn inte [1].Genom att tillämpa mikrokirurgiskteknik kan man försöka minimera skadornapå peritoneum. Detta inkluderarförsiktigt handhavande av vävnad, gärnaunder förstoring (dvs laparaskopi), noggrannhemostas, låg effekt vid diatermi,fokus på planerad kirurgi och vid sekundärpatologi jämföra risk och nytta vid evingrepp. Peritoneum är känsligt för uttorkning,varför torra dukar och ”disarper”ska undvikas, liksom operationstidenska minimeras. Vid laparaskopi skaman eftersträva minimal duration ochtryck av pneumoperitoneum. Teoretisktbör laparaskopi vara bättre än öppenkirurgi med detta i åtanke, men detta harinte visats övertygande i studier. Gradenav vävnadsskada bestämmer risken föradherensbildning, inte operationssätt.God kirurgisk teknik kan inte ensamtförebygga adherenser [1,5,8,10]. Attmekaniskt separera den skadade sårytanfrån övrig vävnad tills peritoneum harläkt har visat sig mest lovande. Detta kangöras genom att täcka ytan lokalt ellermed ”hydro-flotation”. Det ideala ämnetstannar kvar och verkar under helaläkningstiden, är icke-retande, påverkarinte sårläkningen eller sårhållfastheten ibukväggen och försvinner därefter spontant[1].Forskning på adherenser är svårt. Dekliniska konsekvenserna visar sig förstefter lång tid, och kvarstår ofta livetut för patienten. End-point i de flestastudier är förekomst/minskning av adherenservilket inte nödvändigtvis avspeglarden kliniska utkomsten, och för att utvärderaeffekter är vanligen secondlook-skopinödvändig. (En studie påIntercced ® har dock indikerat att minskadförekomst av adherenser gav bättregraviditetsutfall. Detta var en litenstudie, men viktig då den antyder attadherens-förekomst faktiskt är en relevantend-point [8,9]). Det har också varitsvårt att enas om ett visuellt, objektivtoch åter-reproducerbart scoring-system[1]. FDA har nyligen rekommenderatAFS-score (American Fertility Society)som ”primary outcome measure” vid studierav anti-adherens-medel. AFS-scoretittar på förekomst och allvarlighetsgradpå adherenser involverande ovarier ochtubor [11]. Det finns ganska få stora, kontrollerade,randomiserade och dubbelblindakliniska studier, varför mycket avmitt material bygger på utlåtanden frånexpertgrupper.PLATS-SPECIFIKAMEKANISKA BARRIÄRERHar som generell svaghet att man måsteförutse var de framtida sammanväxningarnakommer bli, och det är inte alltidsamma som operationsområdet, som blaSCAR-studien visat. Det finns just nu tvåsorters plats-specifika barriärer; membrantypoch viskösa geler inkluderandeolika spraypreparat som bildar gel vid vävnadskontakt.Membranerna är generelltsvårhanterade vid annat än öppen kirurgi,där man naturligtvis även kan användagel el spray. Vid hysteroskopier kangel-format användas, och vid laparaskopiergel eller spray. Alla medel på marknadentas inte upp i denna uppräkning,då det finns ett mycket stort antal.MembranerInterceed ® (oxidised regenerated cellulose)var det 1:a resorberbara membranetoch kom på 90-talet. Vid vävnadskontaktbildas en viskös gel som försvinnerinom 4 veckor. Komplett hemostas krävs!Det finns god evidens att Interceed minskaradherensbildning utan att påverkasårläkning.Seprafilm ® (hyaluronic acid/carboxymethylcellulose)är något styvare och formarsig inte lika väl runt bäckenorganen somInterceed, och används ofta mellan tarmeller oment och bukvägg. Detta kan minskarisken för tarmskada vid ny kirurgi.Gel-barriärerHyalobarrier ® (auto-crosslinked hyaluronicacid) är framför allt studerat vidmyomektomier, även laparaskopiskt. Detär ganska små studier men verkar lovande,och visar minskning i adherensförekomstjämfört med enbart kirurgi. Ävenvid hysteroskopiska operationer har manvisat lovande resultat med minskad adherens-förekomst.Efter applicering avHyalobarrier ska operationsområdet intespolas/sköljas eftersom gelen då kan flytabort. Bäst studerat av gelerna [9].Intercoat ® (tidigare Oxiplex ® ) har tidigareanvänts vid spinal kirurgi, men är nugodkänd för buk- och bäckenkirurgi.Främst säkerhetsstudier finns, mer dokumentationbehövs.Spray-barriärerSprayshield ® består av två komponentersom blandas vid appliceringen och bildaren gel. Denna är blå för att man lätt skakunna se att området är täckt. Produktenverkar lovande men mer dokumentationbehövs.HYDROFLOTATIONFörebygger adherenser i hela bukhålan.Man har sen länge använt Ringer el liknandeför detta, men pga snabb resorptionhar ingen effekt visats.På marknaden finns nu Adept ® , icodextrin4%. Adept tas upp långsamt vialymfsystemet, och icodextrin metaboliserassedan av amylas till glukos [4,8,11].MEDLEMSBLADET 1/ 11 29


ST-ARBETEAdept är godkänt för öppen och endoskopiskkirurgi i Europa och för laparaskopiermed adherenslösning i USA.Adept används sen tidigare vid peritonealdialysi annan koncentration och harsåledes en väl dokumenterad säkerhet.ARIEL-studien är en Europeisk multicenterstudie där man undersökte säkerhetenoch användarvänligheten medAdept som adherens-profylax vid laparaskopioch laparatomi. Både operatöreroch patienter var positiva. En stor randomiserad,dubbelblind och kontrolleradstudie har visat att Adept minskar adherensermer än Ringer vid laparaskopiermed adherenslösning. Man undersöktedrygt 400 patienter med primär diagnospå bäcken-smärta, infertilitet, endometrioseller kända adherenser, där man planeradeen laparaskopi inkluderande adherens-lösning.Patienterna genomgick ensecond-look laparaskopi 4-8 veckor senare.Man undersökte och graderade adherenserpå 23 platser, inkluderande bukochbäckenvägg, kvinnliga genitalia ochtarm. I tillägg noterades AFS-score . Allaoperationer videofilmades. ”Clinical success”definierades som minskning avadherenser på minst tre eller 30% av ställendär man löst adherenser. Signifikantfler patienter i Adept-gruppen jfr medRinger-gruppen uppnådde clinical success,(49% mot 38%). Infertilitetspatienterhade särskilt stor nytta av Adept(55% mot 33%) och många av dessa gickfrån grav/måttlig till mild/minimal AFSscore(med avsevärt bättre chanser för graviditet).Generellt blev skillnaden mellangrupperna större med större adherensbörda.Även endometriospatienternahade nytta av Adept, större effekt ommånga adherenser löstes. Det var ingenskillnad i biverkningar. Vid studier påAdept har Adept använts som spolvätskaunder operationen med minst 100 ml/30min, och 1000 ml har lämnats kvar.KONKLUSION.Adherenser är än så länge oundvikbartvid kirurgi. Operera inte i oträngtläge/oskuret är bäst. Man kan sannoliktminska adherensbördan med god kirurgiskteknik, och ytterligare genom attanvända något av de förebyggande medelsom finns till salu. Adept ® verkar bäst studerati en stor, randomiserad, kontrolleradoch dubbelblindad studie, och hardessutom fördelen att förebygga adherenseri hela bukhålan.Vid öppen kirurgi kandet vara svårt att rent praktiskt få hela1000 ml att stanna kvar i bukhålan, dåkanske membran eller viskös gel fungerarbättre. Inget av de tillgängliga preparatenär på något sätt mirakelkurer, menflera minskar mängden postoperativaadherenser signifikant jämfört medenbart kirurgi. Man har även sett förändringi American Fertility Score somförflyttat patienter från grupp med dåligprognos för graviditet till grupp medgod prognos, vilket kan vara av stortvärde. Vid hysteroskopi har det förHyalobarrier ® visats minskad mängdadherenser.Referenser1. Nappi, C., et al., Prevention of adhesions in gynaecological endoscopy. Hum Reprod Update, 2007. 13(4): p. 379-94.2. Ellis, H., et al., Adhesion-related hospital readmissions after abdominal and pelvic surgery: a retrospective cohort study. Lancet,1999. 353(9163): p. 1476-80.3. Alpay, Z., G.M. Saed, and M.P. Diamond, Postoperative adhesions: from formation to prevention. Semin Reprod Med, 2008.26(4): p. 313-21.4. Sutton, C., et al., Use of icodextrin 4% solution in the reduction of adhesion formation after gynaecological surgery. GynecologicalSurgery, 2005. 2(4): p. 287-296.5. Lower, A.M., et al., Adhesion-related readmissions following gynaecological laparoscopy or laparotomy in Scotland: an epidemiologicalstudy of 24 046 patients. Hum Reprod, 2004. 19(8): p. 1877-85.6. DeWilde, R. and G. Trew, Postoperative abdominal adhesions and their prevention in gynaecological surgery. Expert consensusposition. Gynecological Surgery, 2007. 4(3): p. 161-168.7. Holmdahl, L., Making and covering of surgical footprints. Lancet, 1999. 353(9163): p. 1456-7.8. Sutton, C., Adhesions following surgery: pathogenesis and current experience with adhesion barriers. Surg Technol Int, 2009.18: p. 144-56.9. DeWilde, R. and G. Trew, Postoperative abdominal adhesions and their prevention in gynaecological surgery. Expert consensusposition. Part 2—steps to reduce adhesions. Gynecological Surgery, 2007. 4(4): p. 243-253.10. Pathogenesis, consequences, and control of peritoneal adhesions in gynecologic surgery. Fertil Steril, 2007. 88(1): p. 21-6.11. Brown, C.B., et al., Adept (icodextrin 4% solution) reduces adhesions after laparoscopic surgery for adhesiolysis: a doubleblind,randomized, controlled study. Fertil Steril, 2007. 88(5): p. 1413-26.12. Kamel, R.M., Prevention of postoperative peritoneal adhesions. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 150(2): p. 111-8.30MEDLEMSBLADET 1/ 11


Ett nationellthandlingsprogram skaförbättra omhändertagandetefter sexuella övergreppBakgrundVarje år ökar antalet sexualbrott somanmäls till polisen. Mellan 2005 och2009 steg sexualbrotten med 25 procentfrån 12 768 till 16 069 [1]. Problemet ärsåledes stort och växande, vilket har uppmärksammatsbåde i media och i de verksamhetersom arbetar med offren. I nulägetkan omhändertagandet variera. Enojämn fördelning av kompetens ochresurser över landet och brist på enhetligarutiner inom både hälso- och sjukvårdenoch rättsväsendet leder till olikahandläggning och olika följder för densom varit utsatt.Två regeringsuppdragMot den bakgrunden gav Justitiedepartementeti uppdrag åt Nationellt centrumför kvinnofrid (NCK), som har över femtonårs erfarenhet av kliniskt arbete inomområdet, att utarbeta ett nationellt handlingsprogramför hälso- och sjukvårdensomhändertagande av offer för sexuellaövergrepp [2]. Handlingsprogrammetpresenterades i februari 2008 och bestårav en handbok och en guide [3]. Handbokenriktar sig till vårdpersonal ochbeskriver handlingsprogrammet. Deninnehåller fakta och information omdefinitioner av sexuella övergrepp, detmedicinska och psykosociala omhändertagandet,sekretessfrågor samt beskriverhur en rättsprocess går till. Guiden innehållerchecklistor och konkreta anvisningarför undersökning och spårsäkring.Sedan handlingsprogrammet presenteratsfick NCK ett uppföljande regeringsuppdragför att implementera det nationellt[4].Viktiga punkter ihandlingsprogrammetEtt patientfokuserat medicinskt ochpsykosocialt omhändertagande, som ärsystematiskt och standardiserat, är kärnani handlingsprogrammet. En personsom söker vård akut efter ett sexuellt övergreppska alltid erbjudas en noggrannkroppsundersökning, provtagning försexuellt överförbara infektioner och fullständigspårsäkring. Med fullständigspårsäkring menas att topsprover tas frånmunhålan, händer, yttre könsorganenoch analområdet, samt andra ställen påkroppen som offret uppger att gärningsmannenkommit i kontakt med. Eventuellafrämmande hårstrån och fibrersäkras med tejpfolier. Blodprov tas frånpatienten för analys av DNA, och blodochurinprov tas för analys av alkohol ochdroger.Handlingsprogrammet understrykernågra viktiga aspekter i omhändertagandetför att uppnå ett enhetligt gottomhändertagande (se faktaruta). För attinte gå miste om möjligheten att tillvaratabevis ska patienter erbjudas en fullständigundersökning och spårsäkringupp till tio dagar efter ett sexuellt övergreppoavsett om någon polisanmälangjorts eller ej. Om polisanmälan integjorts initialt ska tillvaratagna spår sparasinom hälso- och sjukvården i två år.Efter en förändring i sexualbrottslagstiftningen2005 betraktas samlag somSteven Lucas, medicine doktor,överläkare, Nationellt centrum förkvinnofrid, Uppsala universitetÅsa Witkowski, verksamhetschefför Kvinnofridsenheten, Nationelltcentrum för kvinnofrids kliniskaenhetRicky Ansell, verksamhetsexpert,Statens kriminaltekniskalaboratoriumGun Heimer, professor, överläkare,chef för Nationellt centrum förkvinnofrid, Uppsala universitetMEDLEMSBLADET 1/ 11 31


genomförs genom att utnyttja en personi hjälplöst tillstånd som våldtäkt. Det ärdärför ännu viktigare nu att dokumenteraom en patient som söker vård efter ettsexuellt övergrepp är påverkad av alkoholeller droger. Förutom prover för HIV,hepatit, klamydia och gonorré i sambandmed sexuella övergrepp ska prov alltid tasför syfilis, eftersom incidensen av syfilisökar i Sverige.FAKTARUTAViktiga punkter i det nationellahandlingsprogrammet:• Spårsäkring görs oavsett polisanmälan.• "Spårsäkringssats efter sexuellaövergrepp" ska användas i sambandmed undersökning.• Fullständig spårsäkring görs upptill tio dagar efter ett övergrepp.• Utökad provtagning för etanol,droger och syfilis.• Spårsäkringsprover sparas i två årinom hälso- och sjukvården omövergreppet inte är polisanmält.• "Guide för omhändertagande eftersexuella övergrepp" finns i varjespårsäkringssats.• Guiden är en journalhandling."Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp"innehåller allt nödvändigt provtagningsmaterialför spårsäkring. Från 1 januari<strong>2011</strong> ingår även NCK:s guide.Samarbete med SKLNCK och Statens kriminaltekniska laboratorium(SKL) har sedan flera år samarbetatkring frågor om spårsäkring, vilkethar lett fram till många av rekommendationernai handboken och guiden. Samarbetetstartade i samband med en uppdatering2007 av den spårsäkringssatssom används vid undersökning av sexualbrottsoffer[5]. Spårsäkringssatsen innehållerdet material som krävs för att göraen komplett spårsäkring efter ett sexuelltövergrepp.Nationell implementeringImplementeringen har innefattat fleradelmoment för att vidareutveckla handlingsprogrammetoch sprida det nationellt.PilotprojektSom ett första led i den nationella implementeringendeltog kvinnoklinikerna påfem orter, Kalmar, Karlstad, Skövde,Umeå och Uppsala, i ett pilotprojekt sominleddes 2009. Kvinnoklinikerna hartillämpat rutinerna i handlingsprogrammetoch använt spårsäkringssatsen ochguiden vid varje undersökning. Polismästareoch chefsåklagare från respektivedistrikt har också deltagit i informationsmötentillsammans med sjukvårdensaktörer. En forensisk laborant, som arbetarmed analys av spårsäkringsprov, frånSKL och en överläkare i gynekologi ochobstetrik anställd vid NCK har gett fortlöpandestöd till kvinnoklinikerna ochhar samlat in synpunkter från sjukvårdspersonalensom träffat patienter efterövergrepp. Utbildningstillfällen för läkarnagavs av en expertgrupp från NCK ochSKL.Pilotprojektet utvärderades genomgranskning av flera faktorer: 1) antaletundersökningar efter övergrepp på respektiveklinik, 2) andelen spårsäkringssatsersom överlämnats till rättsväsendetunder 2009, 3) kvalitetskontroll av allaspårsäkringsprover som levererats fråndessa orter till SKL, och 4) kvantitativoch kvalitativ kartläggning av personalenserfarenheter.Antalet undersökningar efter sexuellaövergrepp under 2009 på pilotorterna vari linje med tidigare år på dessa kliniker. Ide fall polisanmälan hade gjorts hämtadessamtliga spårsäkringssatser av polisen.Spårsäkringsproverna som levererats tillSKL för analys höll samma goda kvalitetsom tidigare.Den kvantitativa utvärderingen bestodav enkätundersökningar, som genomfördespå kvinnoklinikerna före och efterpilotprojektet. Den första undersökningeninnefattade två enkäter, en till respektiveverksamhetschef om klinikövergripanderutiner och en till alla verksammaläkare om deras erfarenheter av arbetemed denna patientgrupp. Den uppföljandeundersökningen riktade sig enbarttill läkarna.Av svaren framgår att samtliga klinikerarbetar utifrån skriftliga rutiner. Deflesta av läkarna är erfarna gynekologersom tidigare handlagt patienter utsattaför övergrepp. Skillnader fanns dock ihandläggningen, framför allt att rutinerpå flera kliniker krävde polisanmälan föratt spårsäkring skulle göras. Under pilotprojektetövergick alla kliniker till att göraspårsäkring vid samtliga fall av sexuellaövergrepp. Endast 20 till 25 procent avläkarna får regelmässigt tillgång till polisanmälanoch förhörsprotokoll, de dokumentsom deras bedömning i rättsintygetska baseras på. Genomgående saknasockså återkoppling mellan hälso- ochsjukvården och rättsväsendet.Av personalens svar på enkäter ochkommentarer i fokusgrupper framgår attguiden underlättar i det praktiska arbetetmed patienterna och skapar ett merfullständigt material avseende undersökningensomfattning, medicinsk provtagning,spårsäkring och dokumentation.Revision och uppdateringBåde handboken och guiden har revideratsunder 2010, utifrån synpunkter frånpilotorterna och egna erfarenheter påNCK och SKL [6]. En uppdaterad versionav spårsäkringssatsen har också tagitsfram med insatser från NCK och SKL.Den byter namn till "Spårsäkringssatsefter sexuella övergrepp" och från 1 januari<strong>2011</strong> ingår guiden som en integreraddel i spårsäkringssatsen.InstruktionsfilmEn instruktionsfilm har tagits fram för attöka kunskapen om hur en undersökningefter ett sexuellt övergrepp går till. Filmenvisar undersökning, provtagning ochspårsäkring av både en kvinnlig och enmanlig patient, och ska kunna användasbåde i intern utbildning inom hälso- ochsjukvården och på vårdutbildningarna.Under slutet av 2010 distribueradesinstruktionsfilmen i dvd-format till allalandets kvinnokliniker och akutmottag-32MEDLEMSBLADET 1/ 11


ningar. Den kan även beställas genomNCK:s webbplats.Handboken och utbildningsfilmenhar introducerats till utbildningsansvarigapå samtliga läkarprogram i landet,vid Göteborgs universitet, Karolinskainstitutet i Stockholm, Linköpingsuniversitet, Lunds universitet, Umeåuniversitet, Uppsala universitet samtÖrebro universitet.RegionalautbildningsseminarierUnder 2010 anordnades regionala utbildningsseminarierpå fyra orter: Malmö,Göteborg, Örebro och Umeå. Gynekologer,kirurger, allmänläkare och annanvårdpersonal i respektive sjukvårdsområdeinbjöds till en kostnadsfri halvdagsutbildning.Under seminariet presenteradesbakgrunden till regeringsuppdragen,innehållet i det nationella handlingsprogrammet,resultat från pilotprojektet,sjukvårdens och spårsäkringens betydelseför rättsprocessen samt vikten av samverkan.Den framtagna instruktionsfilmenvisades. Sammanlagt deltog drygt300 personer i seminarierna.Information på webbenPå NCK:s webbplats www.nck.uu.se haren särskild avdelning för handlingsprogrammetoch implementeringen skapats.Den uppdateras kontinuerligt med nyheteroch har fungerat som stöd för pilotorterna,och är också tillgänglig för alla somvill följa arbetet.På webbsidorna presenteras handlingsprogrammetöversiktligt. Där finnsäven ett bildspel som visar förberedelsernainför en undersökning och spårsäkring.Bildspelet kan laddas ner i pdf-format.Sidorna innehåller frågor och svar,länkar till handboken och guiden ochannat material med koppling till handlingsprogrammet.DiskussionRegeringens uppdrag till NCK att skapaett nationellt handlingsprogram föromhändertagande efter sexuella övergreppvittnar om ett behov av att förbättravårdens insatser utifrån patientensmedicinska och psykosociala behov, menockså för att skapa ett bättre underlag förden rättsliga processen. I förlängningenhandlar denna nationella satsning om attomhändertagandet inom svensk hälsoochsjukvård ska hålla en enhetligt högkvalitet. Förhoppningen är därigenom attDiagram 1Svar om hur nöjda gynekologer är med "klinikens medicinska rutiner vid sexuella övergrepp"(före implementering) och med NCK:s "Guide för omhändertagande efter sexuellaövergrepp" (efter implementering).stärka allmänhetens förtroende så att deindivider som blir utsatta för övergreppvågar söka sig till sjukvården.Många kliniker och mottagningarinom hälso- och sjukvården har sedanlänge bedrivit vård av hög kvalitet i fallav sexuella övergrepp, men rutinerna harvarierat över landet. Det nationella handlingsprogrammetinnehåller fullständigaoch detaljerade rutiner, som är lätta attfölja och har förankrats hos all berördmedicinsk, psykosocial och rättslig expertis.Om dessa rutiner införs över hela landetskapas förutsättningar för att omhändertagandetblir enhetligt och professionelltäven där personalens erfarenhetinom området är begränsat.Handlingsprogrammet är också avbetydelse för rättsväsendet. Genom detkan polis och åklagare få information omvad den medicinska undersökningeninnefattar, vilka prover som tas och hurfynden dokumenteras samt vikten av ettindividualiserat medicinskt och psykosocialtomhändertagande. Eftersom ett avsyftena med den medicinska undersökningenoch spårsäkringen efter ett övergreppär att skapa ett robust bevismaterialinför en eventuell rättsprocess bidrarhandlingsprogrammet dessutom till rättsväsendetsarbete. Ett rättsintyg som byggerpå fynden vid undersökningen blirkorrekt och komplett med hjälp av guidensanvisningar. Men för att kunna svarapå rättsväsendets specifika frågeställningarmåste läkaren få tillgång till polisanmälanoch förhörsprotokoll.Samverkan mellan hälso- och sjukvårdenoch rättsväsendet är en förutsättningför ett professionellt omhändertagandeav sexualbrottsoffer, vilket tydligt harframgått på pilotprojektets orter. Kontakternasom etablerats mellan klinikledningen,åklagarmyndigheten och polisenhar förbättrat kommunikationen ocharbetsrutinerna, till fördel för de utsattaoch för rättssäkerheten. Det nationellahandlingsprogrammet skapar således enplattform för samverkan kring patienten/brottsoffret.Referenser1. Brottsförebyggande rådet (Brå) statistik2010 (citerat 2010-12-01) http://statistik.bra.se/solwebb/action/index.2. Regeringsuppdrag från Justitiedepartementet:Ju2007/2177/KRIM.3. Nationellt centrum för kvinnofrid.Handbok: Nationellt handlingsprogramför hälso- och sjukvårdensomhändertagande av offer för sexuellaövergrepp. Uppsala: Nationellt centrumför kvinnofrid (NCK), Uppsalauniversitet; 2008.4. Regeringens skrivelse 2007/08:39Handlingsplan för att bekämpa mänsvåld mot kvinnor, hedersrelaterat våldoch förtryck samt våld i samkönaderelationer.5. Ansell R, Stegeryd Y. Läkares säkringav bevis efter sexualbrott viktig del irättsprocessen. Läkartidningen. 2008;105(9): 634-7.6. Nationellt centrum för kvinnofrid.Handbok: Nationellt handlingsprogramför hälso- och sjukvårdens omhändertagandeav offer för sexuellaövergrepp. 2. uppl. Uppsala: Nationelltcentrum för kvinnofrid (NCK),Uppsala universitet; 2010.MEDLEMSBLADET 1/ 11 33


REFERAT FRÅN LÄKARSTÄMMANSol, vitamin D ochkvinnohälsaMålet med symposiet "Sol vitamin D ochKvinnohälsa" var att ge besökarna enuppdatering av kunskapsläget. DesireeWiegleb-Edström, docent HudklinikenKS, började med att redogöra för ickemelanomcancerutvecklingen i Sverige.Personer som fått basaliom hade störrerisk att ha D vitamin värde över 75nmol/L. Vi fick en redogörelse om hurolika hudtyper tål solen. Personer medhudtyp 1 (alltid röd, aldrig brun) behövde7 minuter kl 12 på sommaren för attfå motsvarande 1000 enheter Vitamin D,medan en person med hudtyp 4 (aldrigröd alltid brun) behövde 16 minuter ochen mörkhyad behövde 36 minuter förmotsvarande D vitamindos.Håkan Olsson, professor OnkologenLund, är en av de ledande melanomforskarnai Europa. Han redogjorde förmelanomfrekvensen, yngre kvinnor samtäldre män är överrepresenterade. Vi ficken uppdaterad genomgång av riskfaktorerför melanom. Man vet idag att de sombränner sig löper mellan 30% till dubbleradrisk beroende på hur ofta det sker.Rödhåriga har en dubblerad risk, kvinnormed många naevi, samt stora elleratypiska naevi har likaså en ökad risk.Användande av solarier mer än 10 ggr/årföre 30 årsåldern är en stark riskfaktor(8 ggr) för melanom. En nyhet var attanvändande av solskyddsfaktor dubbleraderisken för melanom. En annan nyhetvar att låga vitamin D-nivåer var förenademed större cancer och sämre överlevnadi melanom. Professor Olsson avslutademed att ta upp att det kan vara så attaktiva solvanor kan ha en positiv effektpå hälsan trots melanomrisken. "Lagomär bäst"Docent Elisabeth Epstein KS presenteradeegna data talande för att kvinnorsom solar solarium > 4 ggr/ år halverarrisken att insjukna i livmodercancer.Detta stöds av studier som visat att incidensenlivmodercancer är högre i länderlängre från ekvatorn, men incidensen ärockså högre i länder med högt fettintag.Fetma är en viktig riskfaktor för livmodercancer.Överviktiga har lägre vitaminD-nivåer och mindre stegring efter solexponering.Andra studier har visat attbra vitamin D-nivåer skyddar mot tjocktarmscanceroch att överlevnaden ibröst-, kolon- och prostatacancer är bättrehos dem som insjuknat under vår ochsommar då vitamin D-nivåerna är högre.Undertecknad redogjorde för två storaprospektiva kohortstudier. Den ena visadeett minskat insjuknande i typ 2 diabeteshos kvinnor som hade aktiva solvanor.Risken var mellan 30-40% lägre ochden påverkades ej av ålder, socioekonomiskavariabler, civilstatus, motionsvanor,BMI eller rökvanor. Stratifierat förBMI sågs att kvinnor med normalt BMIhalverade sin risk medan obesa kvinnorinte minskade sin risk med aktiva solvanor.I den andra studien visades att kvinnormed aktiva solvanor hade 30-40%lägre risk för trombos. Risken för tromboembolismvar även högst under vintern(dec, jan och feb), när vi får minstmed sol. Svagheten i båda dessa studiervar at det är trots justeringar svårt att särskiljasolvanor från livsstil.Johan Malm, docent Klinisk kemiMalmö, avlutade med att redogöra förhur vitamin D-brist diagnostiseras. Förutomlåga 25-OH vitamin D är det baracalcium i urinen som var lågt. Vi fick enredogörelse vad som är en optimal vitaminD-nivå (>75 nmol/L). Vid dennanivå har man inget extra påslag av PTHoch man har en optimal muskelstyrka.Man räknar idag med att mellan 20 till50% av kvinnorna har suboptimala Dvitaminnivåer åtminstone under vintern.Det blev en bra diskussion med decirka 250 personer som deltog i symposiet.Vid pennanPelle LindqvistModeratorMEDLEMSBLADET 1/ 11 35


REFERAT FRÅN LÄKARSTÄMMANOptimal viktförändringför feta ochsjukligt feta kvinnor undergraviditet?Andelen kvinnor med hög viktuppgångunder graviditet minskar ju högre BodyMass Index (BMI) kvinnan har innan honblir gravid. Totalt 14% av kvinnor medsjuklig fetma går upp över 16 kg jämförtmed 30% av normalviktiga kvinnor. Enlåg viktuppgång hos feta kvinnor (BMI≥30) minskar risken för kejsarsnitt, preeklampsi,och stort barn. 2009 publiceradesnya viktrekommendationer undergraviditet från Institute of Medicine(IOM). För kvinnor med BMI ≥30rekommenderas viktuppgång på 5-9kg.Ett par studier gjorda därefter indikeraratt för kvinnor i fetmaklass II (BMI 35-39,9) och fetmaklass III (BMI≥40 minskarriskerna för komplikationer undergraviditet och förlossning ytterligare vidlåg (0-5kg) eller ingen viktuppgång.AnnKristin Rönnberg spec. läkareKvinnokliniken Universitetssjukhuset iÖrebro presenterade en systematisk översiktav 4 interventionsstudier med randomiseradkontrollerad design (306 patienter)och 4 interventionsstudier medicke randomiserad kontrollerad design(1232 patienter) avseende metoder för attreducera viktuppgång under graviditet.Slutsatsen var att kunskap om effektivintervention för att reducera överflödigviktökning under graviditet är begränsadoch att kliniska rekommendationer förintervention inom mödravården inte kanutformas på evidensbaserad grund. Honvisade också mycket preliminära resultatfrån Viktintervention under Graviditet(VIGA studien) en randomiserad kontrolleradinterventionsstudie där interventionenbestod av: information omIOM rekommendationer, fysisk aktivitetpå recept, vägning vid alla besök och personligviktgraf.Därefter berättade Elisabeth Lindholmmödrahälsovårdsöverläkare påDanderyd om erfarenheter från "Vågaväga" projektet på Danderyd. Kvinnormed BMI> 30 erbjöds att delta i projektetsom har som syfte att uppnå max viktuppgång6 kg under graviditeten ochminska sectiofrekvensen i gruppen.Projektet innebär täta besök hos barnmorskamed viktkontroll, kost- och rörelsedagbok,minst 30 min fysisk aktivitetdagligen, erbjudande om dietist och vatttengymnastik.I slutet av graviditeten träffadekvinnorna en sk Aurorabarnmorskaför förlossningsplanering. Hittills har 100kvinnor förlösts. 32 har en viktuppgångpå max 6 kg, 52 max 10 kg. Sectiofrekvensi gruppen var 25% vilket motsvarar sjukhusetsfrekvens. Barnen föddes friska,inga SGA barn i gruppen. 98 av kvinnornavar mycket nöjda, 2 nöjda.Avslutningsvis delgav Staffan Lindebergdistr läk, docent i allmänmedicinLund auditoriet vad man idag vet om kostoch graviditet. Det är viktigt att tillgodosefostrets behov av näringsämnen: järnfinns i kött, fisk, skaldjur, frukt, grönsaker,folat finns i grönsaker, rotsaker,bönor. Övriga diskuterade näringsämnenfinns främst i grönsaker, frukt, rotsaker,baljväxter, kött, fisk, skaldjur, nötter.Gravida kvinnor bör undvika energitätmat och kan motverka nedsatt glukostoleransmed kalorisnål näringsrik mat.ModeratorMarie Blomberg36MEDLEMSBLADET 1/ 11


REFERAT FRÅN LÄKARSTÄMMANSex and the City– Förändrade sexualvanoroch HPV-virusrelateradsjuklighetUnder de senaste 20 åren har sexualvanornaförändrats i Sverige. Oralsex ochanalsex har blivit vanligare vilket fleraundersökningar har visat. Medierna ochäven pornografi har säkert spelat en rollhär.Ungdomar har numera fler partnerssamtidigt som kondomanvändningenminskar. Framförallt de unga männen serpå pornografi, som blir något av en inspirations-och kunskapskälla om sex. Underen tioårsperiod har oral och analsex ökatbetydligt bland heterosexuella ungdomaroch i dessa situationer används sällankondom. Riskabla sexualvanor slår hårtmot kvinnor. Sexualiteten är ojämlik ochdet är ffa. kvinnorna som får betala prisetav "osäkert sex" i form av sexuellt överfördainfektioner och oönskade graviditeter.Kvinnan får med automatik alltmeransvar för sexuell och reproduktivhälsa. Utveckling av nya preventivmedelär för kvinnor, akut ppiller är för kvinnoroch nu har vi även vacciner mot HPVsom erbjuds till kvinnor i första hand.Årligen inträffar ca 430 fall av livmoderhalscanceri Sverige. Ca 200 dör varjeår. Cytologprovskontrollena är mkt betydelsefulla,men om dessa nu kompletterasmed HPVvaccination av flickor tordesiffran förbättras med tiden.Kondylom är en mycket vanlig könssjukdom.Patienterna som söker tyckeratt kondylomen är mycket störande, inteminst p.g.a. rädsla att smitta partnern.Behandling kan erbjudas i form av en lösningatt pensla, kräm att stryka på ellerhelt enkelt att bränna bort förändringarna– vilket många kommer till sjukhusetför. Tyvärr är behandlingen otillräcklig.Vi kan med nuvarande behandling barata bort de synliga kondylomen, men intedet vilande viruset som kan finnas kvar ihuden under lång tid och ibland orsakaatt kondylomen ständigt kommer tillbaka.Ett av HPV-vaccinerna skyddar motkondylom.HPV-virus ökar också risken förcancer i mun-öron-näsa-hals (MÖNH)området. HPV förekommer i nästan100% av all livmoderhalscancer, menfinns även i ca 25%-35% av all munöron-näsa-hals(MÖNH) cancer. Alltyngre drabbas av cancer i munnen ochprognosen är dålig, hälften dör inom femår trots behandling. HPV-virus förekommeri nästan hälften av alla tonsilltumörer.Tonsillcancerincidensen i Sverige,Norge och USA ökar. Antalet fall av canceri MÖHN i världen är högre än av canceri livmoderhalsen (år 2008: 630.000fall mot 500.000 cancer i livmoderhalsen).Troligen kan också HPV-orsakadMÖNH cancer förebyggas av HPV-vaccin.Detta kan ha betydelse för hur ochnär man bör vaccinera befolkningen motHPV i framtiden då största delen av patientermed MÖNH är män. I dag är detfyra virusstammar man kan vaccinera sigemot, virustyperna 16 och 18 som gerupphov till cancer och virustyperna 6 och11 som ger upphov till vårtor. De två påmarknaden förekommande vaccinernaskyddar mot HPV-typerna 16 och 18respektive 6,11,16 och 18.Många smittas i genitala områdetredan under tonåren. HPV smittar tillmunhålan genom kontakt, bland annatfrån mun till mun och oralsex. Ocksåmor kan infektera sitt nyfödda barn.Infektionen ger som regel inga symtom.HPV kan förekomma i munhålan hos ca5-11% av kvinnor och män. Hos en litendel blir infektionen långdragen och kani sin tur leda till cellförändringar. Dessautvecklas i värsta fall till cancer.HPV-infektion kan få svåra konsekvenserhos både kvinnor och män i formav tumörsjukdomar inte bara genitaltutan även extragenitalt. De nyligen introduceradeHPV-vaccinerna kan ha storbetydelse för att undvika sjukdom.ModeratorS-E OlssonDeltagareTanja Tyden, Eva Rylander,Stina Syrjänen och Arne ViktrömMEDLEMSBLADET 1/ 11 37


Kvalitetsarbete iförlossningsvården – rapportfrån Sollefteå sjukhusHelena ErlandssonMedicinskt ledningsansvarigöverläkareKvinnokliniken, Sollefteå sjukhusHelena ErlandssonSollefteå sjukhus är beläget i Västernorrlandsinland. Upptagningsområdethar cirka 41 000 invånare och omkretsenär 20-25 mil i vardera riktningen då patientenhar som längst. Kvinnoklinikenbestår av gynekologisk mottagning, gynekologiskakutvård, gynekologisk slutenvård,onkologisk mottagning, specialistmödravårdsamt förlossnings- och BBavdelning.Vi har cirka 300 förlossningarper år och är därmed en av landets minstaförlossningskliniker.Vår läkarbemanning består av tre fastaspecialister, varav två med lång obstetriskerfarenhet och fyra erfarna vikarier somjobbat hos oss i många år. Vi har en nyanställdST-läkare. Mödravård och Auroraverksamhetär nära integrerat med förlossningsavdelningen.Vi tar hand om förlossningar frånvecka 36+0. Från och med vecka 36+0skickas insulinbehandlade gravida diabetiker,samt gravida med aktiv hepatit B(hög smittsamhet), samt fall där barnetbör förlösas på annan klinik. (Cirka 4-10fall per år). Prematura förlossningar frångraviditetsvecka 32+0 skickas till Örnsköldsvikeller Sundsvall, övriga prematurertill Umeå. Patienterna är inte bortselekterade på grund av ålder eller högtBMI. Vändningsförsök görs vid sätesändlägeoch om det inte lyckas görs elektivtkejsarsnitt.Kvalitetsarbetet startar 2007Kvalitetsarbete initierades med den nyaledningsgruppen som startade sitt arbete2007 och formulerades i verksamhetsplanen.Målet är en modern och säkerförlossningsvård för alla gravida i vårtupptagningsområde.Delmålen var: a) minska antalet kejsarsnitt,akuta och elektiva; b) minskaantalet bristningar; c) återkommande träningi akuta obstetriska situationer ochneonatal HLR; d) förbättra dokumentationenmed mer stringent diagnos- ochåtgärdssättningen.Barnmorskor och läkare skickades påALSO- och CEPS-kurser (akut asfyxiträningi team). På avdelningen introduceradesnu regelbundet återkommandeträning av olika förlossningsscenarion,liksom träning i omhändertagandet avdet asfyktiska barnet. Medarbetarna fickolika ansvarsområden, såsom stor blödning,anläggande av sugklocka, laktatprovtagning,asfyxiträning, skulderdystociträningmm. De fick ansvar föroch upprättade träningsprogram, arrangeradeoch ledde träningstillfällena.Enhetschefen upprättade en checklistadär alla medarbetare fick pricka avgenomförda övningar. Hjärtåterupplivningför gravida, HRL uppdaterades ochintensifierades. Med schemaläggning tillförsäkradeserfaren obstetriker dygnetom.Sparbetinget 2009 innebar att antaletbarnmorskor minskade. Målet är ändå attdet ska finnas två barnmorskor tillgängligaför varje förlossning. Lokalerna hadedå förbättrats och det gör att vi kan kompenseramed hjälp av IVA-sjuksköterskor,akutsjuksköterskor, operationspersonaloch förlossningsknapp ”NÖD” [1].Robson introducerasÅr 2007 gick vi in i norra regionensRobsonnätverk [2]. Samtliga skriftligarutiner gicks igenom. Rutiner för elektivaoch akuta kejsarsnitt reviderades.Kriterierna för elektiva snitt diskuteradesi läkargruppen. Indikationerna stramadesupp. I samband med ny organisationintensifierades samarbetet med mödravården.Kvinnor med förlossningsrädslaoch/eller kejsarsnittsönskan togs omhand redan vid första läkarbesöket ochslussades vidare. En erfaren specialistsamtalar med alla kvinnor som önskarelektivt kejsarsnitt. Alla gravida får ocksåsamtala med Aurorabarnmorska, specialiseradpå förlossningsrädsla, om man såönskar. En erfaren gynekolog och obstetrikerbeslutar om elektivt kejsarsnitt skallutföras. Om patienten är tveksam tillbedömningen får annan erfaren obstetrikerbedöma fallet.38MEDLEMSBLADET 1/ 11


Rutiner kring akuta kejsarsnitt diskuteradesoch omarbetades. Alla induktionerdiskuteras i ett gemensamt forum medläkare och barnmorskor. Teamwork ärledordet. Alla förändringar av rutinergjordes efter diskussioner i och samrådmed hela personalgruppen.På förlossningen arbetar vi nu enligten modifierad Dublinmodell med ”Activemanagement of labour”. Vi följer actionline i partogrammet [3]. Vi tillämpar nusystematisk utvärdering av patientupplevdBB-förlossningsvård. Uppföljandesamtal och återbesök prioriteras.Projekt säker förlossningsvårdSollefteå-klinikens deltagande i ”Projektsäker förlossningsvård” 2009/2010 öppnadeför fortsatt förbättringsarbete [4]. Iåtgärdsöverenskommelsen ingick förtydligandeav våra PM angående övervakningav normal förlossning, CTG-övervakning,Syntocinonövervakning, CTGvid Syntocinonanvändning och användandeav sugklocka. Barnakutbordet harförbättrats. Detta innefattar synlig HLRalgoritm,möjligheter för barn- ochnarkosläkare att logga in i Obstetrixdatjournal.Asfyxijournalen är förbättrad.Barnkardioskop kommer att införskaffas.Samtliga läkare och barnmorskor hargenomfört godkänt CTG-utbildningsprov.En ny rutin har skapats, där vi avseratt ha årlig genomgång och analys av tidtagningfrån beslut om kejsarsnitt till dessatt barnet är ute vid akuta kejsarsnitt.Årlig revision planeras för alla vaginalaförlossningar med navelsträngs-pH mindreän 7,15 och/eller Apgar mindre än 7vid 5 minuter och alla förlossningar medsugklockor och akuta kejsarsnitt. Årligaprovtagningar av navelsträngs-pH, stickprovskall göras.Usikt från sjukhuset över Ångermanälven.ResultatAntal förlossningar, procentuella andelenkejsarsnitt, Robson 1, VE, EDA, sfinkterruptureroch induktioner redovisas itabell 1. Vi noterar en sjunkande andelkejsarsnitt och Robson 1. I jämförelsemed övriga kliniker i landet (Summariskaårsrapporter för kvinnoklinikerna) liggervi i det absolut lägsta intervallet för kejsarsnittoch Robson 1.Vi ligger i det övre intervallet för landetvad gäller sfinkterrupturer (gr III &IV), 4,9% 2008 och 3,1% 2009. Andelensfinkterrupturer vid instrumentella förlossningarhalverades från 2008 till 2009,56% till 23%, dock ligger vi fortfarandei landets övre intervall av sfinkterruptureri förhållande till antal vaginala förlossningar.Den höga andelen sfinkterrupturerarbetar vi nu vidare med att minska.Som sig bör för en länsdelsklinik så ärden perinatala dödligheten i det absolutlägsta intervallet. Under åren 2005 till2009 var den 0,13%. Antalet barn medregistrerat syrabasstatus i navelsträngökade från 64% 2008 till 86% 2009.Antalet barn med registrerade syrabasstatusmed pH


GynopregistretAdnexregistret har fåttny registeransvarigFredrik Nordenskjöld har efter många årstrogen tjänst med ålderns rätt valt att avgåsom registeransvarig för adnexsträngeninom Gynop-registret. Man kan utanöverdrift säga att Fredrik tillhör de verkligapionjärerna bland de ansvariga för denationella kvalitetsregistren.Med den snabba tekniska utvecklingeninom endoskopin i början av 90-taletväxte den endoskopiska verksamheten tillhelt nya områden, inte minst inom gynekologin.Därmed ökade också riskernaför nya och allvarliga komplikationer tillföljd av oprövade operationsmetoder ochbehovet av kvalitetskontroll av den operativaverksamheten blev akut. Redan1994 gav Socialstyrelsen och <strong>SFOG</strong>s styrelseuppdrag åt dåvarande skopi-ARGatt inrätta ett nationellt kvalitetsregistertäckande den endoskopiska gynekologiskakirurgin.Fredrik hade dessförinnan varit en avinitiativtagarna till bildandet av skopi-ARG och var dess första ordförande.Register för hysteroskopi, laparoskopiskhysterektomi och laparoskopisk adnexkirurgibildades och samordnades till engemensam plattform, struktur och ekonomi,men med själständiga registeransvariga.Fredrik valdes till registeransvarigför adnexkirurgin, ett ansvar som hanmed stor idérikedom och initiativförmågahaft allt sedan dess.Till en början var endast en handfullkliniker registeranslutna men omfattningenhar därefter vuxit enormt. Nyaregistersträngar har tillkommit och samlatsinom det nationella kvalitetsregistretGynop, som idag täcker 90% av den störregynekologiska kirurgin vid de deltagande44 av landets 56 kliniker.Fredriks uppdrag som ansvarig föradnexregistret har enligt beslut av <strong>SFOG</strong>övertagits av Mathias Pålsson från ochmed 1 januari <strong>2011</strong>. Mathias är en mycketkompetent ersättare och arbetar somspecialistläkare inom den gynekologiskaverksamheten på UniversitetssjukhusetSahlgrenska. Hans forskningsområdesom omfattar bl.a. kvalitetskontroll avden gynekologiska kirurgin för benignasjukdomar och besvär, passar synnerligenväl för hans nya uppdrag.Vi vill härmed tacka Fredrik för mångaår av stimulerande samarbete och samtidigtönska Mathias lycka till i sitt nyauppdrag.För Gynop-registretMats LöfgrenJan-Henrik StjerndahlBirgitta RenströmÅterrapporten från Nationella kvalitetsregistret för inkontinenskirurgi”Utredning inför inkontinenskirurgiger bättre resultat”har nu publicerats på Gynop-registrets hemsida www.gynop.org.Där finns även den PowerPoint-presentation som visades vid <strong>SFOG</strong>-veckan i Visby. För förstagången går det nu att belägga att preoperativa utredningar som miktionslista, resturin och hosttestger bättre resultat. 24/48h blöjvägningstest hade ingen prediktiv effekt och patienter, som ej varutredda, rapporterade 10% sämre resultat vid ettårsuppföljningen. Urodynamiskt utredda patienterkarakteriserades av överrepresentation av kända predisponerande faktorer.Anders KjaeldgaardAnsvarig för inkontinenssträngenGynop-registret40MEDLEMSBLADET 1/ 11


Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ochInstitutionen för Kvinnors och Barns Hälsa vid Uppsala Universitetarrangerar:ABC-kursi Obstetrik och GynekologiKursledning:Målgrupp:Ove AxelssonKristiina KaskPär Persson28 ST-/underläkare på kvinnoklinik med högst ett års erfarenhetinom specialiteten.Tidpunkt: 23-25 november <strong>2011</strong> (vecka 47).Kursplats:Internat på Sunnersta Herrgård i Uppsala.Kursinnehåll: Akut obstetrikAkut gynekologiInformation om Socialstyrelsen, HSAN samt <strong>SFOG</strong> ochandra läkarorganisationer.Undervisningen sker till stor del som falldiskussioner i smågrupperunder handledning av specialister i Obstetrik och Gynekologi ocherfarna barnmorskor.Kursavgift:7.500 kr exkl moms. I avgiften ingår helpension i enkelrum (två nätter)på Sunnersta Herrgård.Anmälan: Senast 18/9-<strong>2011</strong>.Sekreterare Susanne Löberg susanne.loberg@kbh.uu.se)Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala,telefon 018-6112683.MEDLEMSBLADET 1/ 11 41


Inbjudan till terapiinriktat seminariumTa del av det senaste inom området:Rikligamenstruationsblödningar– State of The ArtVälkommen till ett nationellt terapiinriktatseminarium med internationella föreläsare.Utbildningens initiativtagare är KarolinskaInstitutet, Institutionen för kvinnors och barnshälsa och docent Miriam Mints, KarolinskaUniversitetssjukhuset.Seminariet tar upp dagens behandlingmed sikte på hur behandlingen kan kommaatt se ut i framtiden och avslutas med enpaneldiskussion.Mötet är också en STUSS-dag.Föreläsare:Docent Daniel Altman, Danderyds sjukhusDocent Ritva Hurskainen, Hyvinkää Hospital, FinlandProfessor Olaf Istre, Private Hospital Hamlet Copenhagen, DenmarkDocent Miriam Mints, Karolinska Universitetssjukhuset SolnaProfessor Lil Valentin, Universitetssjukhuset MASProgrampunkter:Utredning av kvinnor med rikligavaginala blödningar.Docent Miriam Mints, Karolinska UniversitetssjukhusetSolnaUltraljudets roll vid utredning avblödningsrubbningar inklusivepostmenopausal blödning.Professor Lil Valentin, Universitetssjukhuset MASKända och ”okända” långtidseffekter avhysterektomi.Docent Daniel Altman, Danderyds sjukhusHealth economic aspects of heavymenstrual bleeding.Docent Ritva Hurskainen, Hyvinkää Hospital, FinlandEndometrial polyps, diagnosis and treatment.Professor Olaf Istre, Private Hospital Hamlet Copenhagen,DenmarkUterine Fibroids, when and howshould these be treated?Professor Olaf Istre, Private Hospital Hamlet Copenhagen,Denmark”One step clinic” för utredning och behandlingav kvinnor med abnorma vaginala blödningar.Docent Miriam Mints, Karolinska UniversitetssjukhusetSolnaHur formar vi framtiden?Alla föreläsareDag: 25/3, <strong>2011</strong>Plats: Läkaresällskapets lokaler,Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm.Tid: 09.00–16.00Kostnad: 150:-Antal platser är begränsat så först till kvarngäller. Anmälning senast den 11 mars.Anmäl dig via mail: info@eow.se För mer information: miriam.mints@ki.se eller Marie Ekelund, 08 545 811 51.Seminariet är godkänt avKarolinska Institutet, 171 77 Stockholmjanuari <strong>2011</strong> eow.se


Inbjudan tillNordsvenska Gynekologisällskapets möteoch MittnordenmötetCopperhill Mountainlodge i Åre17-19/3 <strong>2011</strong>Välkommen att anmäla dig till det sammanslagnaNordsvenska Gynekologisällskapets möte och Mittnordenmötet.Programmet kommer att innehålla både gynekologi och obstetrik medviss övervikt på öppenvård. Mötet kommer att starta den 17 mars kl 12.30 med lunch ochavslutas på kvällen lördag 19 mars och hemresa den 20/3.Anmälan och detaljerat programkommer att finnas på hemsidan vars adress du hittar nedan.Anmälan sker endast via Internet:Gå in via http://www.kongress.ostersund.se/klicka på: Nordsvenska Gynekologsällskapets möte och Mittnordenmöteeller via<strong>SFOG</strong>s hemsida kalendariet. http://www.sfog.se/kalendarium.htmKlicka på anmälan och fyll i dina uppgifter.Om du har problem kontakta kongress@ostersund.se . Obs! Anmälan är bindande!Kostnad: Mötesavgift framgår av anmälningsblanketten.Där kan man även skriva in fakturaadress och betalningssätt av logi.Varje person ansvarar själv för att uppgifterna i anmälan blir korrekta.Vi hoppas på ett stort intresse och kan utlova ett intressant vetenskapligt program ochett förhoppningsvis oförglömligt socialt program.Väl mött i Åre!Torbjörn Bäckström/Marie Bixo/Per-Åke Holmgren Eva Spetz/Katarina TunónNordsvenska Gyn Mittnorden mötetMEDLEMSBLADET 1/ 11 43


Säker operation och vård <strong>2011</strong>2-4 maj <strong>2011</strong>Karolinska Universitetssjukhuset HuddingeKurs för läkare inom opererande specialiteter.Platsantal 30.Detta är den första kursen med detta tema för läkare inom anestesi och de opererandespecialiteterna. Kursledningen har en stor klinisk erfarenhet och ett stort engagemanginom frågor som rör kvalitet och säkerhet.Kursens mål är att bidra till kunskap som gör vården säkrare i samband med operationKursens syfte är att förmedla kunskap om en teknik i kommunikation som minskarrisken för misstag att ge kursdeltagarna en uppdaterad kunskap om arbetssättoch verktyg som finns för att garantera en säker vård att förmedla kunskap om hurkomplikationer och avvikelser ska hanterasKursinnehåll• Patientsäkerhet på klinik- och sjukhusnivå• Vårdrelaterade skador• Läkemedelshantering• Teknik och säkerhet• Kommunikation: Crew Resource Management• Fallpresentationer• Riskbedömningar• Komplikationer relaterade till operation och perioperativ vårdKursledningJohn Ahlberg, Magnus Boijsen, Anders Dolk, Cecilia Escher och Folke HammarqvistPris4.500:- exkl moms.Anmälanwww.ki.se/uppdragsutbildningKurssekreterareEva Köhn, Gastrocentrum, K61, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge,141 86 Stockholm.eva.kohn@karolinska.se .Tel 08-58582415ProjektkoordinatorUlla Finati, avd för uppdragsutbildning.E-post: ulla.finati@ki.se. Tel: 08-5248389144MEDLEMSBLADET 1/ 11


Styrgruppen inom Stiftelsen för Kvalitetssäkring inomGraviditets- och FosterdiagnostikanordnarTeoretisk kurs i KUBKursen riktar sig till gynekologer och ultraljudsbarnmorskor verksamma på enheter som utföreller planerar att erbjuda riskbedömning avseende kromosomavvikelser i första trimesternmed kombinerad NUPP-ultraljud och biokemiskt test - KUB.Kursen motsvarar den teoretiska delen av Fetal Medicine Foundations First Trimester ScanCourse. Tillsammans med praktisk träning och uppvisande av godkända bilder ges deltagarnacertifiering för användande av riskberäkningsprogrammet från Stiftelsen.Tidpunkt: Torsdag 8/9 <strong>2011</strong> kl 10-17Plats: Stockholm, lokal meddelas senareKursen är kostnadsfri för deltagare från enheter som är anslutna till Stiftelsens program,för övriga är kursavgiften 3000:- inkl moms.Kursledare är Peter Conner, Karolinska sjukhuset, Solna och Anna Marsk Ultragyn, StockholmAnmälan och förfrågningar kan ske till anna.marsk@ultragyn.se senast 15/4 <strong>2011</strong>Ett minimum av 20 deltagare krävs för att kursen ska hållas.Högskoleutbildning iObstetriskt ultraljudCentrum för fostermedicin på Karolinska Universitetssjukhuset anordnar i samarbete medKarolinska Institutet en högskoleutbildning i obstetriskt ultraljud på 30 hp med början underhösten 2010.Kursen är avsedd för dig som är barnmorska eller läkare och som arbetar med ultraljud men inte harnågon formell utbildning i ultraljud. Den startar i september <strong>2011</strong> och avslutas i maj 2012. Hälften avutbildningen – 2 dagar per månad, 15 hp - kommer att förläggas till Karolinska Institutets lokaler iSolna. Den andra hälften består av ett fördjupnings-arbete på 7,5 hp och en praktisk del på 7,5 hp.Dessa görs på hemorten. Centrum för fostermedicin kan eventuellt hjälpa till med praktikplats.Ansökan görs på www.studera.nu senast 15 april, <strong>2011</strong>, anmälningskod KI -61041.Önskar du ytterligare information kan du kontaktaAnnika DellgrenUltraljudsbarnmorska/Med. magannika.dellgren@karolinska.seVÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN!MEDLEMSBLADET 1/ 11 45


The NFOG FUNDCall for applications(1st March <strong>2011</strong>)The NFOG General Assembly at the the 37th Nordic Congress of Obstetrics and Gynecology15-18 June 2010 in Copenhagen decided to establish the new NFOG Fund.It will replace the NFOG Visitor and Collaborative Programs and provide support for a wider range of activities.Purpose:The purpose of the NFOG Fund is to support furtherdevelopment of professional skills, research, and clinicaland scientific collaboration in the fields of obstetrics andgynecology.Who can apply:Members of the national societies of NFOG who arespecialists in obstetrics and gynecology or trainees whohave completed two years of specialist training.The following fields within obstetrics and gynecologycan be covered:1:Clinical or scientific visits outside country of residencewith the purpose of improving skills and/or developingand sharing expertise.2:Voluntary or project work in developing countries.3:Courses outside the applicant´s country of residence.4:Collaborative clinical or scientific projects betweenmembers of the national societies of NFOG.5:Each national society can apply yearly for thecoverage of expenses to bring one lecturer fromanother Nordic country to speak at the society’sannual meeting.In case the number of applications exceed the funding,applications regarding activities within the Nordiccountries will have the highest priority.Grants will not be given for:• Congresses, symposias, pre and post congresscourses.• Courses arranged by NFOG.• Salary or daily allowance shall not be covered• Training of other professions thangynaecologists/obstetricians.Only future activities will be considered for support.Retrospective applications will not be taken intoconsideration.The grants will cover:• Course fee.• Traveling expenses: Public transport, air fare oneconomy class, only one return ticket.• Modest accommodation. For longer visits hotels arenot accepted.• Meeting expenses for the collaborative projects(point 4 above)Only expenses of NFOG members will be coveredby the grants. This rule does not apply for lecturers atsocieties annual meetings (point 5),Application must include:• Applicant’s motivations and reasons for applying.• Application should be submitted on a special NFOGFund application form and should include• Short Curriculum Vitae (no more than two pages). Incollaborative projects, short CV from the principalinvestigator of each participating Nordic country• Detailed budget.• Copy of course announcement (point 3)• In collaborative projects, short description of theresearch / clinical project, including information onappropriate approvals. Total length up to five pages.• Letter of recommendation from head of department,including comment in relation to the budget of theclinic (points 1-3).• In case of clinical visit or voluntary work: acceptanceletter from head of department at the clinic where thevisit is to take place or the organization who isresponsible for the program.• Information on whether or not the applicant hasapplied for or received other grants for the samepurpose, and how much.A short written report to the NFOG Board must besend to the NFOG Treasurer within 3 months after theactivity. The report will be published on the Website.Expenses will be refunded, when the NFOG Treasurerreceives documentation of expenses and the writtenreport. Claim form can be found at www.nfog.orgDeadline for applicationsApplication dates are March 1st and October 1st eachyear. Applicants will be notified within two months of theapplication dates. Next deadline is March 1th <strong>2011</strong>:Applications should be submitted as a single file, namedwith the applicant´s name to nfogfund@nfog.orgFurther informationFurther instructions can be found at www.nfog.org orobtained from members of the NFOG scientificCommittee (see NFOG webpage).Alexander Kr SmárasonChairman of the Scientific CommitteeDepartment of Obstetrics and GynaecologyAkureyri Hospital600 AkureyriIcelande-mail: smarason @simnet.is46MEDLEMSBLADET 1/ 11


Välkommen tillKvinnliga Läkares Föreningsvårsymposium"Tips från coachen– genus och ledarskap"Fredag 15 april <strong>2011</strong>, van der Nootska palatset, StockholmMedverkar gör bl.a.Anna Leifler, ST-läkare med ledarskapsinriktning påkirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus, StockholmKarin Norlén, Divisionschef Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala,utsedd till Årets kvinnliga ledare av Dagens medicin 2010För mer info om hur du anmäler dig, fullständigt program etc. sewww.kvinnligalakare.seBakre FornixGyn-stol Oscar med fotreglage,Köp, sälj, eller byt, varor och tjänster – med enannons når du ca 1750 andra gynekologer. Köpoch sälj vad du vill under eget ansvar.Skicka in din annons per mail till <strong>Medlemsblad</strong>et,anne.ekeryd-andalen@sfog.seAnge namn och faktureringsadressPris per annons för medlemmar 75 krSÖKESBegagnad utrustning till engynekologmottagning i Djibouti.Instrument, röntgenapparat,ultraljudsapparat och möbler.Kontakta Gertrud KosterE-mail: dr.gkoster@gmail.comSÄLJESinköpt november 1999.Mindre op-lampa märke Olmed,inköpt 2006.Uljudsapparat Philips HD 3 medvaginal probe, färgdoppler och skrivareinköpt september 2007.Diatermiutrustning.Flergångsinstrument, instrumentbordmm.Kristina LindgrenAurorakliniken, Turebergs Allé 7, 191 62 SollentunaTel: 073-98 40 112E-mail: drkl@telia.comMEDLEMSBLADET 1/ 11 47


Arbets- och Referensgruppernainom <strong>SFOG</strong>Perinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Karin PetterssonKK, Karolinska UniversitetssjukhusetHuddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00karin.pettersson@karolinska.seSekreterare: Marie BlombergKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 00marie.blomberg@lio.seMinimalinvasiv GynekologiMIG-ARGOrdförande: P-G LarssonKK, Kärnsjukhuset541 85 SkövdeTel: 0500-43 10 00. Fax: 0500-43 14 54p-g.larsson@vgregion.seSekreterare: Johanna IsakssonKK, K57, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 88 HuddingeTel: 08-585 816 19johanna.isaksson@karolinska.seObstetriska och GynekologiskaInfektionerINF-ARGOrdförande: Mats BergströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00Fax: 08-616 26 40Mats.Bergstrom@sodersjukhuset.seSekreterare: Ingrid WikströmKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00. Fax: 018-55 97 75ingrid.wikstrom@kbh.uu.seFamiljeplanering FARGOrdförande: Jan BrynhildsenKK, Universitetssjukhuset581 85 LinköpingTel: 013-13 22 00. Fax: 013-14 81 56jan.brynhildsen@lio.seSekreterare: Kristina Gemzell-DanielssonInst f Kvinnors och Barns HälsaKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-515 521 28. Fax: 08-517 743 14kristina.gemzell@ki.seTonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Lena MarionsKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55. Fax: 08-31 81 14lena.marions@karolinska.seSekreterare: Anna PalmSundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00anna.palm@lvn.seUrogynekologi och vaginalkirurgi UR-ARGOrdförande: Marie WestergrenSöderbergKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00marie.westergren-soderberg@sodersjukhuset.seSekreterare: Johan SkoglundKK, Länssjukhuset Ryhov551 85 JönköpingTel: 036-32 14 58johan.skoglund@lj.seCervixcancerprevention C-ARGOrdförande: Bengt AndraeKK, Gävle/Sandviken Länssjukhus801 87 GävleTel: 026-15 41 68. Fax: 026-15 41 56bengt.andrae@gmail.comSekreterare: Kristina ElfgrenKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00. Fax: 08-585 875 75kristina.elfgren@karolinska.sePsykosocial Obstetrik och Gynekologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Katri NieminenKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 00katri.nieminen@lio.seSekreterare: Maria EngmanKK, Västerviks sjukhus593 81 VästervikTel: 0490-860 00marie.engman@ltkalmar.seOfrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande: Britt FribergKK, Lund och ReproduktionsmedicinsktCentrum (RMC)Malmö Skånes Universitetssjukhus/SUS205 02 Malmöbritt.friberg@skane.seSekreterare: Pietro GambadauroReproduktionscentrum, KKAkademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018- 611 00 00 (växel)gambadauro@gmail.com48MEDLEMSBLADET 1/ 11


Endokrinologi ENDOKRIN-ARGOrdförande:AngelicaLindén-HirschbergKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 700 00angelica.linden-hirschberg@karolinska.seSekreterare: Eva InnalaKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 21 61eva.innala@vll.seGynekologisk Tumörkirurgi medCancervårdTUMÖR-ARGOrdförande: Angelique Flöter RådestadKK, Karolinska universitetssjukhusetSolna171 76 StockholmTel: 08-517 700 00angelique.floter-radestad@karolinska.seSekreterare: René BangshöjKK, Universitetssjukhuset Örebro701 85 ÖrebroTel: 019-602 12 60Fax: 019-12 65 90rene.bangshoj@reba.seUltraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Peter LindgrenKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00peter.lindgren@kbh.uu.seSekreterare: Jesper AgrellKK, Sundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00jesper.agrell@lvn.seHemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Eva ÖstlundKK, Danderyds sjukhus162 88 DanderydTel: 08-655 55 00eva.ostlund@ds.seSekreterare: Lars ThurnKK, Blekingesjukhuset371 85 Karlskronalars.thurn@ltblekinge.seVulva VULV-ARGOrdförande: Nina Bohm-StarkeKK, Danderyds sjukhus182 88 DanderydTel: 08-655 50 00nina.bohm-starke@ds.seSekreterare: Christina RydbergKK, Varbergs sjukhus432 81 VarbergTel: 0340-48 10 00christina.rydberg@lthalland.seEndometrios ENDOMETRIOS-ARGOrdförande: Margita GustavssonKK, Kungsbacka Närsjukhus434 80 Kungsbackamargita.gustafsson@lthalland.seSekreterare: Greta EdelstamKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00greta.edelstam@akademiska.seEvidensbaserad medicinEVIDENS-ARGOrdförande: Kerstin NilssonKK, Örebro Universitetssjukhus701 85 ÖrebroTel: 019-602 10 00. Fax: 019-12 65 90kerstin.nilsson@orebroll.seSekreterare: Annika StrandellGynmottagningen, Kungälvs sjukhus442 83 KungälvTel: 0303-980 02annika.strandell@medfak.gu.seEtik ETIK-ARGOrdförande: Claudia BrussKK, Länssjukhuset i Halmstad302 33 HalmstadTel: 035-13 10 00claudia.bruss@lthalland.seSekreterare: Lotti HelströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00lotti.helstrom@sodersjukhuset.seMödra-Mortalitet MM-ARGOrdförande: Aljana Mulic-LutvicaKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00. Fax: 018-24 62 86aljana.mulic-lutvica@akademiska.seSekreterare: Sissel SaltvedtKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00sissel.saltvedt@sodersjukhuset.seArbets- och referansgruppen förkvalitetsregistrering KVARGOrdförande: Göran BergKK, Linköpings Universitetssjukhus581 85 LinköpingTel: 013-22 31 32goran.berg@lio.seSekreterare: Karin FranzénKK, Örebro Universitetssjukhus701 85 Örebrokarin.franzen@orebroll.seGLOBAL-ARGOrdförande: Birgitta EssénInst för kvinnors och barns hälsaIMCHAkademiska sjukhuset751 85 Uppsalabirgitta.essen@kbh.uu.seSekreterare: Sigmar StrömgrenKontaktuppgifter, se hemsidansigmars@hotmail.com>Arbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-SamordnareARGUSMatts Olovsson<strong>SFOG</strong>-KanslietDrottninggatan 55, 2 tr111 21 Stockholm • Tel: 08-440 01 75E-post: matts.olovsson@kbh.uu.se<strong>SFOG</strong>-KanslietJeanette SwartzDrottninggatan 55, 2 tr111 21 StockholmTel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30kansliet@sfog.se • www.sfog.seMEDLEMSBLADET 1/ 11 49


Intressegrupper inom <strong>SFOG</strong>PrivatgynekologernaOrdförandeGunnar MöllerströmOxbacksklinikenLagmansv 14152 40 SödertäljeTel: 08-5509 9100Fax: 08-5544 3120E-post: gunnar.mollerstrom@tyfon.comCatharina LyckeborgUltragynLäkarhuset Odenplan113 22 StockholmTel: 08-587 10 199E-post: catharina.lyckeborg@ultragyn.seObstetriker och gynekologer underutbildning (OGU)OrdförandeMalin StrandKK, Sunderby sjukhus971 80 LuleåTel: 0920-28 20 00E-post: malin.strand@nll.seSekreterareEmilia RotsteinKK, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00E-post: emilia.rotstein@karolinska.seCarl Johan GranqvistGallerians LäkarmottagningBox 2147550 02 JönköpingTel: 036-16 30 40E-post: cjg@telia.comMödrahälsovårdsöverläkargruppenOrdförandeAgneta RominKvinnokliniken, Falu lasarett791 82 FalunTel: 023-49 22 73Fax: 023-49 09 89E-post: agneta.romin@ltdalarna.seSekreterareIngegerd LantzMÖL Gävleborg, PsykologmottagningenKyrkogatan 28, 3tr803 11 GävleTel: 026-15 41 61Fax: 026-15 41 56E-post: ingegerd.lantz@lg.seGruppen för öppenvårdsgynekologiOrdförande:Inga SjöbergErsboda vårdcentralHälsogränd 3906 25 UmeåTel: 090-785 81 81E-post: inga.sjoberg@vll.seSekreterareCarin GillbergGynStockholmTunnlandet 11, 6 tr168 36 BrommaTel: 070-611 81 12E-post: carin.gillberg@gynstockholm.se50MEDLEMSBLADET 1/ 11


<strong>SFOG</strong>MEDLEMSANSÖKANwww.sfog.seSvensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som ärverksamma inom specialiteten, specialister såväl som icke-specialister. <strong>SFOG</strong> är enspecialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen inom SvenskaLäkaresällskapet.Alla medlemmar i <strong>SFOG</strong> är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), UnionEuropéenne des Médecins Spécialistes (UEMS) samt European Board and Collegeof Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). Som <strong>SFOG</strong> medlem bör man varamedlem i Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet.I <strong>Medlemsblad</strong>et, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berörspecialiteten. Där annonseras också fortbildningskurser, möten och symposier. Manfår också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, som utkommer med9-12 nummer per år.Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppnaför alla. Dessa grupper bevakar olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter ochmedverkar till vidareutbildning. Som medlem i <strong>SFOG</strong> är man abonnent på ARGrapporternatill en reducerad kostnad (400:-/år).Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter äravdragsgill i deklarationen. I och med Din anmälan registreras Du i <strong>SFOG</strong>s medlemsregister.(Avgiften gäller endast medlemskap i <strong>SFOG</strong>)För medlemmar i <strong>SFOG</strong> anordnas fortbildningskurser. <strong>SFOG</strong> ansvarar för det vetenskapligaprogrammet inom obstetrik och gynekologi vid den medicinska riksstämman.De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning.Obstetriker/Gynekologer under Utbildning – (OGU) är en av flera intressegrupperinom <strong>SFOG</strong>. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till vikarierandeyngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteternagår bl a ut på att bevaka specialistutbildningens utformning och innehåll, att försökaunderlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen och att arrangera en årligkonferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.Bli medlem i <strong>SFOG</strong>, så kan Du hålla Dig välinformerad omvad som händer inom Din specialitet.Anmäl dig via <strong>SFOG</strong>s hemsida, www.sfog.se, MedlemsansökanMEDLEMSBLADET 1/ 11 51


FÖLJANDE ARG-RAPPORTERFINNS ATT BESTÄLLA VIA <strong>SFOG</strong>sHEMSIDA www.sfog.seNr 1-16, 18-27, 35-36 och 57 har utgåttPris/st exkl. moms,Titel Utgivningsår porto & exp.avg 80:-Nr 17 Prolaps 1989 100:-Nr 28 Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar 1994 100:-Nr 29 Komplikationer vid Obstetrisk & Gynekologisk kirurgi 1995 100:-Nr 30 Genitala infektioner hos kvinnan 1996 100:-Nr 31 Assisterad befruktning och preimplantatorisk diagnostik i Sverige 1996 100:-Uppdat 97. Se även rapp 37!Nr 32 Gynekologisk endoskopi - del 1 1996 100:-Nr 33 Sexologi ur gynekologisk synvinkel 1996 100:-Nr 34 Att förebygga cervixcancer samt vaginal- och vulvacancer 1997 100:-Nr 37 Ofrivillig barnlöshet 1998 100:-Nr 38 Substitutionsbehandling i klimakteriet - aktuella synpunkter 1998 100:-Nr 39 Kvinnlig urininkontinens 1998 100:-Nr 40 Ungdomsgynekologi 1999 100:-Nr 41 Cancer, Graviditet och Fertilitet 1999 100:-Nr 42 Gynekologisk ultraljudsdiagnostik 2000 100:-Nr 43 Infektioner hos gravida kvinnor 2000 100:-Nr 44 Vulvacancer 2000 100:-Nr 45 Gynekologisk endoskopi - del 2 2001 100:-Nr 46 Anal inkontinens hos kvinnor. Utredning och behandling 2001 100:-Nr 47 Intrauterin fosterdöd (IUFD) 2002 100:-Nr 48 Vulvasjukdomar 2003 100:-Nr 50 Metodbok för evidensbaserad obstetrik och gynekologi 2004 100:-Nr 51 Förlossningsrädsla 2004 100:-Nr 52 Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet 2004 100:-Nr 53 Bröstet 2006 100:-Nr 54 Inducerad abort 2006 100:-Nr 55 Obstetriskt ultraljud 2007 100:-Nr 56 Endometrios 2008 300:-Nr 58 Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) 2008 300:-Nr 59 Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv Hälsa 2008 300:-Nr 60 Prolaps 2009 300:-Nr 61 Hysterektomi vid icke-maligna tillstånd 2009 300:-Nr 62 Barnafödande och psykisk sjukdom 2009 300:-Nr 63 Cervixcancerprevention 2010 300:-Nr 64 Ofrivillig barnlöshet 2010 300:-Nr 65 Kejsarsnitt 2010 300:-Nr 66 Hysteroskopi 2010 300:-Nr 67 Hormonbehandling i klimakteriet 2010 300:-52MEDLEMSBLADET 1/ 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!