En ny babyboom i Sverige? (pdf)

I samband med 1930-talets ekonomiskakris upplevde Sverigehög arbetslöshet och hade delägsta födelsetalen i Europa.På grund av detta publiceradeGunnar och Alva Myrdal ”Krisi befolkningsfrågan” där de argumenteradeför att man måsteförbättra familjernas ekonomiskasituation och trygghet.De åtgärder de förespråkadevar exempelvis kvinnornas rätttill återanställning och ledigheti samband med barnafödande,införandet av barnbidrag ochmoderskapspenning, byggandeav större bostäder, samtutökade hälsokontroller avbarn och mödrar. Majoritetenav de familjepolitiskareformerna genomfördes inteförrän efter andra världskriget,men trots detta började barnafödandetstiga innan krigetsslut. 1940-talets babyboomkan möjligtvis förklaras av enförbättring av svensk ekonomioch en förväntad förbättringav barnfamiljernas situationgenom Myrdalarnas reformer.Under perioden 1963 till 1966kan man också observera enuppgång i barnfödandet. Underdenna period upplevdeSverige en högkonjunktur ochbarnafödandet ökade framförallti de yngsta åldrarna.Utöver högkonjunkturen börjadeäven en del av de tidigaMånga barn...Totala antalet födslar årsvis160 000140 000120 000100 00080 00060 00040 00020 00001900”fyrtiotalisterna” att skaffa barn.1963 utökades dessutom mammaledighetenfrån tre månadertill sex månader. Alla dessaomständigheter kan ha bidragittill 60-talets babyboom.Sedan slutet av 1960-talet tilloch med mitten på 1980-taletsjönk barnafödandet återigen.Under denna period hade andelenyrkesarbetande kvinnorökat i väldigt stor omfattning.År 1950 förvärvsarbetade 29,5procent av kvinnor mellan16–64 år. Denna siffra steg tilldrygt 65 procent 1970 och tillöver 80 procent 1980. Trotsstora familjepolitiska reformersåsom att sambeskattningenavskaffades, att föräldraförsäkringenersatte moderskapspenningenoch att barnomsorgenbyggdes ut så hade mångakvinnor svårigheter att förenaföräldraskap och arbetsliv. Vissamenar även att förändradekönsroller och syn på familjenbidrog till de sjunkande födelsetalen.Födelsetalen steg under80-talet och nådde höga nivåerunder åren 1989–1992. Dessahöga nivåer kan delvis förklarasav att den ekonomiska20-taletsbabyboom 40-talets60-talets 90-talets19201940196019802000Utöver de toppar som syns i befolkningspyramiden syns häräven en topp på 20-talet, efter spanska sjukan.konjunkturen successivt förbättradesunder 80-talet ochen utökning av ”snabbhetspremien”till 30 månader inomföräldraförsäkringen. ”Snabbhetspremien”innebar att omavståndet mellan två födslarvar 30 månader eller mindreså kunde man få samma ersättningsnivåsom med dettidigare barnet, även om maninte hade arbetat i lika storutsträckning mellan födslarna.Detta ledde till att barnen föddesmed kortare mellanrumunder 90 talets babyboom.Det är lite oklart hurmycket fruktsamheten måsteöka och över hur lång tid föratt man ska kunna kalla deten babyboom. En babyboombeskriver vanligtvis hur fruktsamhetenser ut vid en specifiktidpunkt, men det är ävenviktigt att titta på olika fruktsamhetsmåttför att få en ökadförståelse för hur barnafödandetutvecklas över tid. Utöverantalet födslar per år är detockså lämpligt att ta hänsynbefolkningsstorleken och seantalet födslar i relation tillhur många kvinnor det finns ibarnafödande åldrar. År 1900var exempelvis folkmängden20 Välfärd Nr 4 2010