en keramikproduktionsom för drygtsextio årsedan sysselsatteöver hundramänniskor, är idagett enmansföretag somdrivs av Anders Johansson.Längst in i Magasin 36 har han sin drejarverkstad,där tillverkar han både de traditionella krusen ochen modernare serie muggar, kannor och krukor.Han bränner i en liten gasugn som han lånar avHöganäs AB, som fortfarande även äger varumärketSaltglaserat.– I snart två hundra år har det löpt en obrutenröd tråd från mäster till lärling här. Om ingenkommer hit och lär sig hantverket av mig, klippsden av. Nu är jag den sista lilla trådstumpen ochjag vill inte att kunnandet dör med mig.Mitt emot Anders drejskiva öppnar sig en avde tre väldiga ugnar som finns kvar i lokalen ochsom man kan gå in i. De runda väggarna är täcktaav tjocka lager mörkt brun saltglasyr, här innehar hundratusentals Höganäskrus fått sin karakteristiska,glansiga yta.Höganäs och Kullabygden är som få platseri världen förknippade med keramik och krukmakare.Även om man drejade fat och lerkärl påandra ställen långt tidigare, var det när Höganäsbolagetslerkärlsfabrik startade sin verksamhet1832 som keramiska bruks- och prydnadsföremålspreds till den stora allmänheten. Den lerasom från början bara sågs som ett problem förkolbrytningen, stod snart för mer än hälften avHöganäsbolagets omsättning.– I den här byggnaden började det som gjordefiskeläget Höganäs till en stad på kartan, sägerAnders. Här föddes keramiken som fortfarandepräglar hela bygden. Om inte Saltglaserat funnitskvar nu hade det inte funnits någon keramisktradition värd namnet i bygden längre.Men på flera år har ingen på allvar värnatoch tagit ansvar för den traditionen. Många sombesöker Höganäs blir förvånade när de upptäckerSaltglaserat och redan har handlat höganäskeramikpå outleten.– Man skyltar till outleten och allt möjligt annat,men inte till det som verkligen är Höganäsursprung, säger Caroline Löfström, som jobbarmed Anders Johansson på Saltglaserat. Jag tyckeratt det är taffligt av kommunen att inte marknadsförasina egna rötter på ett bättre sätt.– Det låter osannolikt, men till och med folksom bor i Höganäs tror ibland att man menarHöganäs Keramik, när man pratar om Saltglaserat,säger Peter Nilsson på Kullabygdens Keramiki Nyhamnsläge.Ulf Holmqvist är ansvarig för Saltglaserat påHöganäs AB.– Företagsekonomiskt har inte Saltglaseratbetytt någonting för oss på många, många år.Men vi har ett ansvar för företagets historia ochdet är viktigt för våra anställda att den historienär levande. Därför försöker vi på alla sätt stöttaproduktionen, utan att vara direkt inblandade.På Saltglaserat har genom åren tonvis av leraförvandlats till framför allt avloppsrör, men ävenkrukor, krus, kannor, muggar och allt annat somhänder och fingrar förmått forma genom historien.Unga pojkar började som lärlingar i tonåren ochefter något år vid drejskivan fick de ta sig an brännvinskruset,halvlitersflaskan som August Strindberglät Carlsson ha dinglande runt halsen i sin romanHemsöborna från 1897. Boken inleds med meningensom gjort det saltglaserade kruset berömt:Han kom som ett yrväder en aprilaftonoch hade ett höganäskrus i en svångremom halsen.Just det här citatet används märkligt nog inteav Saltglaserat i deras marknadsföring, utan avHöganäs Keramik. 1910 grundade Karl Anderssonoch Sigfrid Johansson det företag som långtsenare skulle bli Höganäs Keramik och somaldrig tillverkat ett enda saltglaserat föremål.Ulrika Gorefalt på Fiskars, som äger HöganäsKeramik, förklarar varför man har ett citat på sinhemsida, som handlar om en produkt som intehar någon anknytning till den egna tillverkningen.– Det finns ingen historisk koppling mellanHöganäs Keramik och Saltglaserat, vi har alltidvarit två separata bolag. Men Höganäs är ettcentrum för lera och keramik och citatet har enigenkänningsfaktor i hela Sverige.Ulf Holmqvist har inte sett Strindbergcitatet påhemsidan. Men han är medveten om att HöganäsAB inte lyckats värna sitt varumärke som mankanske borde ha gjort.50
Gasugnen somAnders Johanssonanvänderidag är betydligtmindre än degamla tegelugnarna,menspänningen närhan bränner ärlika stor.– Vi har inte varit duktiga på attfrämja Saltglaserat och har inte längreden nödvändiga kompetensen. Det ärviktigt att produktionen lever vidare,men det finns bättre krafter som kanmarknadsföra produkterna.Den storskaliga produktionen avsaltglaserat hushållsgods på Höganäsbolagetupphörde redan 1954, sedandess har den hantverksmässiga tillverkningenstadigt minskat år för år. 1967släppte bolaget till och med namnetHöganäs till Andersson & Johansson,som då bytte namn till Höganäs Keramik.Under årtionden verkade ett stortantal skickliga drejare och formgivarei deras verkstäder, flera av dem hadekommit från Saltglaserat och mångagick sedan vidare till en egen produktionefter några år.– Man kan säga att Saltglaserat är farfartill alla keramiker i bygden och HöganäsKeramik är deras far, säger Peter Nilsson.Många duktiga drejare gick från Saltglaserattill Höganäs Keramik och startade seneget, precis som min far Ovar gjorde.Kanske uppstod förvirringen kringvar det ena började och det andraslutade redan då, när de flesta drejare iHöganäs växlade mellan att arbeta på debåda företagen – och det har inte blivitbättre sedan dess. När ingen värnar ettvarumärke bleknar det snabbt, gränseröverskrids och till sist är det knapptnågon som ens reagerar längre.Det finns förmodligen få människor iKullabygden som skulle säga att det intespelar någon roll om Saltglaserat finnskvar eller försvinner. I de flesta hem stårsäkert ett eller annat halvt bortglömtkrus som bränts i en av de tio ugnar somanvändes under glansperioden. Och idagupptäcker en ny generation skönheten idet som deras föräldrar kanske tröttnatpå. Men när det kommer till vem somska ta ansvar för att produktionen verkligenöverlever och att nya lärlingar fårlära sig hantverket av Anders Johansson,då blir det genast mer komplicerat.Ulf Holmqvist på Höganäs AB berättaratt man beslutat bilda en stiftelse, meduppgift att äga och förvalta varumärketSaltglaserat i framtiden. Stiftelsen ska hatre representanter – en från Höganäs AB,en från kommunen och en från KeramisktCenter. Både Ulf Holmqvist ochAnders Johansson sätter stort hopp tilljust Keramiskt Center. Som en räddarei nöden hoppas de att centret ska säkraSaltglaserats framtid.– Vi vill absolut inte lägga oss i diskussionenkring placeringen av centret,51
Change language