Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i jordbruket

genom en systematisk undervärdering som uppkommer vid bearbetning och
tolkning av mätresultat. Orsaken är att fosforkoncentrationen i vattendrag och
dräneringsvatten från jordbruksmark ofta ökar då vattenföringen ökar, och att
den typ av provtagningar som av praktiska och ekonomiska skäl gjorts inte klarar
att reflektera denna typ av samvariation. En ny beräkning av effekten behöver
därför göras.
3.2 Syften
3.2.1 Näringsavskiljning i individuella våtmarker
Mätproblematiken som uppkommer vid provtagning innebär att en ingående
analys av felkällor måste göras vid tolkning av mätresultat för att få fram så
korrekta värden som möjligt på belastning och näringsavskiljning för individuella
våtmarker. Ett syfte med det uppdrag som redovisas här har varit att ytterligare
analysera de befintliga mätdata som finns för individuella anlagda våtmarker
i Sverige och som är av en omfattning och typ som gör att de kan utgöra grund
för någorlunda tillförlitliga beräkningar av avskiljning av fosfor och kväve. Detta
inkluderar även mätningar av sedimentackumulation som alternativ till vattenprovtagning
för mätning av fosforavskiljning. Sammantaget förväntas analysen
visa hur hög avskiljning av fosfor och kväve som kan uppnås i individuella
anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet.
3.2.2 Effekter av landsbygdsprogrammet
Det andra syftet har varit att utvärdera hur hög avskiljning av fosfor och kväve
som våtmarker som anlagts med stöd av landsbygdsprogrammet kan förväntas
åstadkomma. Syftet uppnås genom att utveckla metodiken för modellberäkning
av fosfor- och kväveavskiljning i anlagda våtmarker baserat på analysen av olika
typer av befintliga mätdata. Därefter beräknas med hjälp av framtagna modeller
hur hög fosfor- och kväveavskiljning som kan förväntas i de våtmarker som
anlagts med stöd av landsbygdsprogrammet 2007–2013, och hur mycket detta
kan bedömas påverka totala transporter av fosfor och kväve till havsområden.
6