19.02.2016 Views

Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i jordbruket

tAzLG0

tAzLG0

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

automatisk provtagning under perioder på en eller två veckor varefter prov<br />

in hämtats för analys. Transport av kväve och fosfor under perioden har beräknats<br />

som vattenflödet multiplicerat med koncentrationen enligt analys av det tidsproportionella<br />

provet från perioden. Genom att lägga samman transporterna för<br />

alla perioder under ett år (in respektive ut) har årlig belastning och avskiljning<br />

beräknats.<br />

Problemet med tidsproportionell provtagning är att om vattenföring och koncentration<br />

varierar inom perioder så kan mängden av ett ämne som passerar in eller<br />

ut ur våtmarken inte beräknas tillförlitligt. Om vattenföring och koncentration<br />

i in- och eller utflöde samvarierar (positivt eller negativt) så kommer ämnestransporten<br />

att systematiskt under- eller övervärderas och därmed kan även en<br />

systematisk över- eller undervärdering av avskiljningseffekter uppkomma.<br />

Eftersom flödesproportionell automatisk provtagning i princip inte har ovanstående<br />

problem har man på senare tid övergått till denna typ av provtagning.<br />

Flödesproportionell automatisk provtagning genomfördes under åren 2003–2006<br />

i tre <strong>våtmarker</strong> i Halland (se avsnitt 4.2.1) och då visade det sig uppkomma tolkningsproblem<br />

av två anledningar (Weisner 2012). Den ena är att provtagningen<br />

i både in- och utflödet av praktiska skäl styrdes av flödesmätare i utflödet trots att<br />

vattenföring i in- och utflöde inte följer varandra exakt eftersom våtmarken buffrar<br />

vatten (se faktaruta 2). Den andra är att den relativt komplicerade utrustning som<br />

krävs för flödesproportionell provtagning inte fungerat hela tiden vilket inneburit<br />

att den automatiska provtagningen periodvis skett tidsproportionellt och ibland<br />

även fått ersättas med stickprov.<br />

Faktaruta 2. Flödesvariation i in- och utflöde i <strong>våtmarker</strong><br />

På grund av att en våtmark buffrar vattenflödet så kommer vattenföringen i utflödet<br />

att visa en lägre variation än i inflödet och det kommer också att bli en fördröjningseffekt<br />

så att toppar i vattenföringen märks senare i utflödet än i inflödet. Figuren nedan<br />

illustrerar detta och även hur koncentrationer av totalfosfor (tot-P) kan variera i inoch<br />

utflöde inom en provtagningsperiod på några dagar. Exemplet visar ett positivt<br />

samband mellan vattenföring och koncentration i både in- och utflödet. Då variationen<br />

i flöde och koncentration är större in än ut så kommer tidsproportionell provtagning<br />

att underskatta ämnestransporten mera i inflödet än i utflödet vilket resulterar i en<br />

underskattning av näringsavskiljningen. Skillnaderna i vattenföring mellan in- och<br />

utflöde kommer också att innebära att flödesproportionell provtagning baserat på<br />

flödesmätning enbart i in- eller utflöde kommer att ge missvisande resultat.<br />

800<br />

40<br />

700<br />

35<br />

Tot-P, µg/liter<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Flöde, liter/sek.<br />

Tot-P IN<br />

Tot-P UT<br />

QIN<br />

QUT<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!