Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i jordbruket
tAzLG0
tAzLG0
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
automatisk provtagning under perioder på en eller två veckor varefter prov<br />
in hämtats för analys. Transport av kväve och fosfor under perioden har beräknats<br />
som vattenflödet multiplicerat med koncentrationen enligt analys av det tidsproportionella<br />
provet från perioden. Genom att lägga samman transporterna för<br />
alla perioder under ett år (in respektive ut) har årlig belastning och avskiljning<br />
beräknats.<br />
Problemet med tidsproportionell provtagning är att om vattenföring och koncentration<br />
varierar inom perioder så kan mängden av ett ämne som passerar in eller<br />
ut ur våtmarken inte beräknas tillförlitligt. Om vattenföring och koncentration<br />
i in- och eller utflöde samvarierar (positivt eller negativt) så kommer ämnestransporten<br />
att systematiskt under- eller övervärderas och därmed kan även en<br />
systematisk över- eller undervärdering av avskiljningseffekter uppkomma.<br />
Eftersom flödesproportionell automatisk provtagning i princip inte har ovanstående<br />
problem har man på senare tid övergått till denna typ av provtagning.<br />
Flödesproportionell automatisk provtagning genomfördes under åren 2003–2006<br />
i tre <strong>våtmarker</strong> i Halland (se avsnitt 4.2.1) och då visade det sig uppkomma tolkningsproblem<br />
av två anledningar (Weisner 2012). Den ena är att provtagningen<br />
i både in- och utflödet av praktiska skäl styrdes av flödesmätare i utflödet trots att<br />
vattenföring i in- och utflöde inte följer varandra exakt eftersom våtmarken buffrar<br />
vatten (se faktaruta 2). Den andra är att den relativt komplicerade utrustning som<br />
krävs för flödesproportionell provtagning inte fungerat hela tiden vilket inneburit<br />
att den automatiska provtagningen periodvis skett tidsproportionellt och ibland<br />
även fått ersättas med stickprov.<br />
Faktaruta 2. Flödesvariation i in- och utflöde i <strong>våtmarker</strong><br />
På grund av att en våtmark buffrar vattenflödet så kommer vattenföringen i utflödet<br />
att visa en lägre variation än i inflödet och det kommer också att bli en fördröjningseffekt<br />
så att toppar i vattenföringen märks senare i utflödet än i inflödet. Figuren nedan<br />
illustrerar detta och även hur koncentrationer av totalfosfor (tot-P) kan variera i inoch<br />
utflöde inom en provtagningsperiod på några dagar. Exemplet visar ett positivt<br />
samband mellan vattenföring och koncentration i både in- och utflödet. Då variationen<br />
i flöde och koncentration är större in än ut så kommer tidsproportionell provtagning<br />
att underskatta ämnestransporten mera i inflödet än i utflödet vilket resulterar i en<br />
underskattning av näringsavskiljningen. Skillnaderna i vattenföring mellan in- och<br />
utflöde kommer också att innebära att flödesproportionell provtagning baserat på<br />
flödesmätning enbart i in- eller utflöde kommer att ge missvisande resultat.<br />
800<br />
40<br />
700<br />
35<br />
Tot-P, µg/liter<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Flöde, liter/sek.<br />
Tot-P IN<br />
Tot-P UT<br />
QIN<br />
QUT<br />
8