Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i jordbruket
tAzLG0
tAzLG0
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tabell 3. Resultaten från den multipla regressionen som inkluderade fyra olika variabler<br />
som kunde förklara skillnader i fosforretentionen.<br />
Förklarande variabel Koefficient Standardfel<br />
koefficient T p<br />
Konstant -23,11 27,5 -0,84 0,462<br />
Fosforbelastning 0,55 0,4136 1,33 0,276<br />
Längd:bredd-förhållandet 8,438 2,505 3,37 0,043<br />
Hydarulisk belastning (hög/låg) -284 147,5 -1,93 0,150<br />
Inloppstyp (öppet vattendrag/täckdike) 47,15 24,57 1,92 0,151<br />
Kombinationen av faktorerna ovan förklarade 84 procent av variationen, och den<br />
resulterande regressionsmodellen blev:<br />
Pret1 = -23,1 + (0,55*Pbel) + (8,44*LW) - (284*H) + (47,1*I)<br />
Där Pret = fosforretention (kilo per hektar och år), Pbel = fosforbelastning<br />
(kilo per hektar och år), LW = längd/bredd-förhållandet för våtmarken,<br />
H = hydraulisk belastning (1=hög, 0=låg), inloppstyp (1=öppet vattendrag,<br />
0=täckdike).<br />
Modellen användes för att räkna ut en teoretisk fosforretention, som sedan<br />
jämfördes med den uppmätta retentionen i de åtta <strong>våtmarker</strong>na (figur 1).<br />
Figur 1. En jämförelse mellan den faktiska uppmätta fosforretentionen i åtta <strong>våtmarker</strong><br />
(x-axeln) och den modellerade, baserat på en regressionsekvation som inkluderar<br />
fosforbelastning, inloppstyp, längd:bredd och hydraulisk belastning (två kategorier).<br />
Den heldragna linjen representerar ett 1:1-förhållande.<br />
36