Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i jordbruket
tAzLG0
tAzLG0
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
7.3 Framtagning av modell för beräkning av fosforretention<br />
baserat på sedimentationsmätningar<br />
i 8 <strong>våtmarker</strong><br />
7.3.1 Data på avrinningsområdena och <strong>våtmarker</strong>na<br />
För fosfor togs en modell (Pret1) fram med hjälp av resultaten från sedimentationsmätningarna<br />
i åtta <strong>våtmarker</strong> genom att dessa data relaterades till avrinningsområdenas<br />
(tillrinningsområdet till respektive våtmark) och <strong>våtmarker</strong>nas karaktär<br />
(egenskaper). Data skulle vara av en typ som även kunde inhämtas för ett<br />
slumpvis urval av <strong>våtmarker</strong> <strong>anlagda</strong> inom landsbygdsprogrammet eftersom<br />
modellen skulle användas för beräkning av fosforretentionen i dessa <strong>våtmarker</strong>.<br />
Data på avrinningsområdenas och <strong>våtmarker</strong>nas karaktär samlades därför in för<br />
dessa åtta <strong>våtmarker</strong> enligt följande:<br />
Våtmarkens utformning<br />
Våtmarkens form kan påverka hur väl den fungerar som fosforfälla. I denna studie<br />
beskrevs våtmarkens form som en kvot mellan längd och bredd. Ju högre kvot<br />
desto mer långsmal våtmark, som hypotetiskt sett skulle fungera bättre som fosforfälla.<br />
Information om inloppets karaktär (om det var ett öppet dike eller en kulvert)<br />
inkluderades också i datasammanställningen.<br />
Lutningen i avrinningsområdet<br />
Ett landskap med hög lutning kan potentiellt sett innebära en högre transport av<br />
partiklar från markerna. Därför antogs medellutningen av jordbruksmarken kunna<br />
ha ett samband med hur mycket partiklar och fosfor som kommer till våtmarken.<br />
Medellutningen av jordbruksmarken i avrinningsområdet togs fram med hjälp av<br />
Lantmäteriets topografiska karta och Zonal Statistics Tool i ArcGIS.<br />
Djurtätheten<br />
Betande och trampande djur i avrinningsområdet kan påverka partikeltransporten i<br />
form av ändrad jordkaraktär. Djur kan dessutom bidra till en ökad fosforhalt i jordarna.<br />
Data på djurtätheten i de åtta avrinningsområdena togs fram i samband med<br />
ett examensarbete vid Linköpings universitet (Senior, 2012 1 ) genom fältstudier<br />
samt kontakt med markägare och kommuner.<br />
Teoretisk hydraulisk belastning<br />
Eftersom de åtta <strong>våtmarker</strong>na endast undersöktes med avseende på sedimentation,<br />
gjordes inga vattenflödesmätningar vid in- eller utlopp. Därför uppskattades<br />
belastningen teoretiskt. Här användes SMHI:s Vattenweb (vattenwebben.smhi.se),<br />
där vattenföringsdata för större delavrinningsområden (där <strong>våtmarker</strong>na och deras<br />
avrinningsområden inkluderades) laddades hem. Månadsvattenföringen (m 3 /mån)<br />
räknades om till avrinning (m/mån), och genom att multiplicera avrinningen med<br />
avrinningsområdets yta kunde en teoretisk vattenvolym som belastar våtmarken<br />
beräknas. Denna volym dividerades med våtmarkens yta för att få fram den<br />
hydrauliska belastningen (uttryckt som m/år).<br />
1 Senior A. 2012. Catchment factors affecting particle and phosphorus retention in constructed<br />
wetlands receiving agricultural runoff. Examensarbete, Institutionen för fysik, kemi och biologi,<br />
Linköpings universitet.<br />
32
Change language