Wien - SWEA International

årsgång 10, nr 2/2008 

SWEA ® -bladet 

Swedish Women’s Educational Association International 

Wien

passt auf, wenn sie nicht aufpassen. 

Der neue Volvo XC60 mit City Safety. 

2008 

Gewinner der Kategorie 

Geländewagen 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��Der neue Volvo XC60. Ab 38.450 Euro. 

DER NEUE VOLVO XC60. MIT CITY SAFETY. 

WWW.CITY-SAFETY.AT

årsgång 10, nr 2/2008 

SWEA 

SWEA ® -bladet 

Swedish Women’s Educational Association International 

SWEA-bladet/Wien/2008 

Wien 

I M P R E S S U M 

Ansvarig utgivare 

Ingela Kindås-Mügge 

Oberwiedenstrasse 19 

1170 Wien 

Tel.: +43/1/48 62 425, Fax: +43/1/48 48 206 

E-post:Wien@swea.org 

Redaktör och annonsansvarig 

Elise Haidenthaller, 

Tel: +43/2252/53 588; Fax: +43/2252/508 557 

E-post: elise. haidenthaller@springer.at 

Lektorat 

Torsten Welin 

SWEA-bladet Wien utkommer två gånger om året 

Nästa manusstopp: 5 april 2009 

Annonspriser 2009 

s/v färg 

1/4 sida € 39,- € 80,- 

1/2 sida: € 54,- € 125,- 

1/1 sida : € 98,- € 230,- 

Omslagssida 4c € 270,- 

Annonspriserna gäller för tryckfärdiga original 

och är nettopriser. 

Upplaga: 500 ex 

Layout 

Albert Ressi 

Roseggergasse 3/8, 1160 Wien 

Tryck 

Bernsteiner Druckservice, 

Rautenweg 10, 1220 Wien 

Omslagsbild 

bokträd i Laxenburgs slottspark 

SWEA-bladet är SWEA Wiens officiella medlemstidning 

med uppgift att informera och animera om SWEA Wiens 

och SWEA Internationals aktiviteter, mål och syften. Insända 

bidrag speglar författarens personliga åsikt och måste inte 

överenstämma med redaktionens. Redaktionen förbehåller sig 

rätten att vid behov redigera insänt material. 

Redaktörens 

rader 

Kära Sweor i Österrike 

och Slovakien! 

Julen står för dörren och för SWEA runt om i världen är 

denna tid den viktigaste. Med stolthet presenterar vi våra svenska 

traditioner som Lucia, och våra basarbord världen över lockar 

många besökare. Tack vare allt engagemang kan SWEA International 

blicka tillbaka på 30 års intensiv verksamhet. Stödet för 

språk, tradition och kultur ökar ständigt i form av stipendier 

och nu är det aktuellt med jubileumsprojektet Nationalmuseum. 

Om detta och vad som dessutom är viktigt och gemensamt 

för våra SWEA-systrar inom och utanför regionen berättar 

OEMAs regionordförande Ann och SWEA Wiens Ingela. 

Sweorna i Bratislava, Salzburg och Wien har alla på sitt håll 

arbetat för SWEAs mål och syften. Att framförallt nätverket är 

roligt vittnar bilderna om. Lägg märke till programpunkterna 

och att konstintresserade erbjuds att utveckla sin kreativitet 

inom det nystartade SWEA Art under ledning av Maria Willmann. 

Tina Szigetvarys tragiska bortgång medförde att hela 

styrelsen engagerade sig i annonsförsäljningen för denna utgåva. 

En svår uppgift om man inte är van. Nya och gamla intressenter 

för SWEA Wien är värda allt tack för hjälpen. För att behålla 

dem och därmed möjligheten att finansiera vår fina tidning 

är det som alltid viktigt att ni refererar till SWEA-bladet när ni 

kommer i kontakt med annonsörerna. 

Hösten har inspirerat Carina Kainz och Gabriela Oxentierna 

till minnesutflykter. Loppmarknader har för Jaana Johansson 

blivit en länk mellan det förflutna och nutiden. Hon skildrar 

också den aktuella situationen i Sydafrika, där det är påtagligt 

att uppbyggnad och fred endast fungerar när kvinnorna har 

möjlighet till nätverk och småföretagsamhet. Maud Schönbauer 

berättar om den för oss helt främmande värld som kvinnorna 

i Jemen lever i. Det är viktigt att vi får insikt om världen utan - 

för vår vardag, att vi sensilibiseras och engagerar oss. Utan det 

kan inte alla de initiativ som görs för att förbättra livssituationen 

för fattiga, utstötta, sjuka, ja listan kan göras lång, existera. 

Allt buret av en inre önskan om en bättre värld – julens budskap 

gäller jämt. 

Självklart bjuder SWEA-bladet också på tips av alla slag: recept 

på vart man går om man inte vill laga mat, och kultur- och 

hälsotips. Upptäck gärna Wien med nya ögon tycker Anki 

Bohac som besökt de namnlösas kyrkogård och Grazia Buchwald 

som vandrat i Spittelberg. Med lathunden om Wiens 

dialekt initierad av Gunilla Schorr i fickan klarar du dig galant. 

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till Torsten Welin och Lotta 

Dahlén i Bratislava som professionellt korrekturläst tidningen. 

Trevlig läsning för Sweor av Sweor 

God Jul och Gott Nytt År 

önskar 

Elise Haidenthaller 

3


SWEA WIEN 2008 

Ordförande: 


wien@swea.org 

wien@swea.org; ingelakm@system.at 

Tel:+43 1 486 24 25 

Vice Ordförande: 

Britta Hammargren 

Britta_hammargren@hotmail.com 

Tel: 01/ 440 26 87 

Sekreterare: 

Marie Alqvist 

marie.alqvist@hotmail.com 

Tel:+43 1 890 51 97 

Kassör: 

Lotta Pärson 

parson.lotta@hotmail.com 

Tel:+43 1 905 90 85 

Medlemsansvarig: 

Jaana Johansson 

jaanajo@hotmail.com 

Tel: +43 6509 306 436 

Programansvarig: 

Eva Jurkowitsch 

jurko10@hotmail.com 

Tel:+43 1 479 42 93 

Ledamot: 

Kerstin Nowotny 

kerstin@pips.at 

Tel: 01/ 368 60 29 

Webansvarig: 

Pia Stålsmeden 

pia@stalsmeden.com 

Tel:+43 1 865 26 52 

Ledamot: 

Anna-Carin Pehrson 

acpehrson@hotmail.com 

Tel:+43 664 8601734 

Website: http://www.chapters-swea.org/wien/ 

Fadderverksamhet: Gunilla Schorr hjälper dig om du är 

nyinflyttad och behöver råd för att hitta dig tillrätta i vardagen; 

Tel: 01/ 804 51 07 

Nätverkslunch: Gunilla Schorr, Tel: 01/ 804 51 07 

Solskens-SWEA: Anki Bohac Tel: 01/7072284, bohac@aon.at 

SWEA Wiens hemsida: www.chapters-swea.org.wien 

www.swea.org 

Medlemsavgiften 2008 är € 45 

SWEA Wiens kontoverbindelse: 

Bank Austria Creditanstalt BLZ 12000, Kontonummer: 00402 063 408 

Har du ny adress, telefon-, fax-, mobilnummer? 

Meddela vår medlemsansvariga Jaana Johansson 

Känner du nyinflyttade svenskor, svensktalande kvinnor som skulle 

uppskatta SWEAs nätverk, fester, och kulturengagemang? Erbjud 

dem medlemskap i SWEA eller skänk ett av våra presentkort. 


Impressum . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Redaktörens rader . . . . . . . . . . . . . 3 

Ordförandens rader . . . . . . . . . . . . 6 

Vår regionordförande hälsar . . . . . . 8 

SWEA Salzburg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

SWEA Bratislava . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Besök på IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

Bratislavas julbasar . . . . . . . . . . . . 12 

SWEAs Världsmöte . . . . . . . . . . . 13 

SWEA firar 30 år med jubileumsprojektet 

Nationalmuseum . . . . . . 13 

SWEA Wien presenterar . . . . . . . 14 

SWEA-Art . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Minnesvård på universitetes gård . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Afrikas framtid i kvinnohänder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Fotogalleri . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Jemen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Loppmarknad – 

tingens och minnenas värld . . . . . 26 

Spittelberg – en barock förort . . . 28 

Sista vilorummet för namnlösa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Hösten – en skön årstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Skördetider . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Hälsa med alternativa lösningar . 34 

Wienerdialekt – en introduktion . 36 

Recept . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

5

Ordförandens rader 

Kära SWEA Wien medlemmar! 

I år var det SWEA Tunisien som var 

värd för vårt regionmöte. Det ägde 

rum i Hammamet den 30 oktober – 

2 november 2008. Det var två regioner 

som träffades, MEMA och OEMA, 

vilken vi tillhör. Det gladde oss alla att 

även vår internationella ordförande Åsa- 

Lena Lööf var med på regionmötet. 

Speciellt glad blev jag att se vår 

föregående ordförande Christina Wimpissinger. 

Det var ju hon som grundade 

SWEA Tunis år 2000. Heinz, Christinas 

man, var då stationerad i Tunis som 

handelsråd. Christina lyckades intressera 

flera svenskor att vara med att starta 

SWEA Tunis och det är man nu mycket 

tacksam för. Avdelningen har 37 medlemmar 

och fungerar utmärkt. 

Regionmötet startade med ett så kallat 

förmöte på fredag eftermiddag. Vår 

regionordförande Ann Hespe informerade 

om en del viktiga frågor som skulle 

komma upp på själva regionmötet. 

Ett förslag som Ann själv tog upp var 

en önskan om att det internationella 

världsmötet, vilket arrangeras vartannat 

år, skulle kombineras med det årets 

regionmöte. Det skulle underlätta den 

ekonomiska bördan för varje avdelning. 

Vår internationella ordförande Åsa-Lena 

Lööf informerade oss om hur SWEA 

sköts, med sina 8.500 medlemmar i 

76 chapters i 35 olika länder. Vi medlemmar 

betalar för två halvtids tjänster, 

resten är frivilligt oavlönat arbete vilket 

innebär att ca 1000 personer är aktiva!! 

Sedan 1990 har SWEA International 

inte höjt sin avgift (20$ per medlem). 

En höjning av avgiften till SWEA 

International blir aktuell först 2010 och 

behövs för en tjänst för administration 

och skulle innebära en stor avlastning 

för SWEAs internationella ordförande. 

SWEA stöder Nationalmuseum 

SWEAs kommande Internationella 

Världs möte i Washington april 2009 

togs upp på dagordningen. Bland annat 

6 

Thema 

nämndes att SWEA fyller 30 år. SWEAs 

jubileumsprojekt kommer att göras till 

förmån för vårt nationalmuseum (som 

firar 150 år 2016). Museet har länge levt 

under mycket ansträngda ekonomiska 

förhållanden och stängs för renovering 

2011. SWEAs internationella styrelse 

föreslår att SWEA bidrar med en donation 

för fortsatt vårdande och spridning 

av det svenska kulturarvet världen över 

under stängningen. Projektet avser att 

finansieras dels genom donationer från 

våra SWEA-avdelningar, dels genom 

donationer från enskilda Sweor eftersom 

SWEAs samarbete med nationalmuseum 

kommer att förstärka SWEAs 

profil som Sveriges ansikte i världen. 

I samband med rapporterna från de 

olika avdelningarna (13 avdelningar 

i OEMA) gavs tillfälle till utbyte av 

idéer och råd avdelningarna emellan. 

Önskan om ett bättre samarbete mellan 

USA och övriga världen diskuterades. 

Det framkommer att många medlemmar 

anser att kontakten mellan SWEA 

International och de lokala avdelningarna 

skulle stärkas. 

SWEA Wien föredömligt 

Flera avdelningar har svårt att aktivera 

sina medlemmar. Det visar sig att det 

inte heller är så lätt att förmå unga 

studerande att bli medlemmar i SWEA. 

SWEA Wien presenterade jag som en 

avdelning med fin kontakt bland medlemmarna, 

stor uppslutning på programpunkterna 

och en bra fungerande styrelse. 

Jag informerade om vårt 10-års jubileum, 

med fest på residenset och stor 

hjälp från ambassadören. Detta belöna- 

des med en stor applåd! Vidare berättade 

jag om vår resa till Portugal, då 20 medlemmar 

besökte vår ”Wien SWEA Gunnel” 

i hennes apelsinodlingar utanför 

Tavira i Algarveområdet. Jag kunde även 

informera om våra två kontakt-Sweor 

med avdelningar i Salzburg och Bratislava, 

Slovakien. Den sistnämna besökte 

vi ju senast i våras med fullt program. 

Avdelning München visade ge nast en 

önskan att ta kontakt med SWEA Salzburg 

för eventuell gemensam aktivitet! 

Visst är det så det skall vara! Jag gav dem 

också idéer om hur man kan skaffa pengar 

till SWEA- kassan, bland annat att 

produkter som man har fått och inte 

behöver kan auktioneras bort bland oss 

Sweor! Vi brukar få ihop en hel del pengar 

på det viset! Den senaste affärsidén är 

att vi byter svenska böcker oss emellan 

när vi träffas. Vid bytet betalas 1 € som 

går till SWEA- kassan! Mötet avslutades 

med att SWEA Mos kva bjöd in oss till 

regionmötet den 9–11 oktober 2009. 

Det ser vi fram emot. 

Grönska och världskulturarv 

På söndagen arrangerades en heldagstur 

på Cap Bon-halvön. Denna del är landets 

vackraste och mest grönskande område 

och kallas därför också Tunisiens fruktträdgård. 

Vi fick uppleva en rad små städer, 

var och en med sin specialitet, från 

keramik och kakelplattor till stenskulpturer 

gjorda i kalksten. Längst ut på Cap 

Bon-udden låg en av världens bäst bevarade 

feniciska städer, Kerkouane, från ca 

300–100 år f.Kr. Utgrävningsplatsen 

visade stora hus, alla med badrum, avlopp 

och uppvärmningsanordningar – mycket 

imponerande. Dagen avslutades med be - 

sök på en vingård och vi återvände sedan 

mycket glada till vårt hotell. Det var en 

lyckad avslutning på vårt SWEA- möte. 

Till slut vill jag rikta ett stort tack till 

SWEA Tunis för ett mycket trevligt och 

väl organiserat regionmöte. 

God Jul och ett Gott Nytt År! 



SWEA-bladet/Wien/2008


Book now on 

www.flysas.at 


Time to 

visit home 

Den Svenska Handelskammaren i 

Wien ser sig som det ledande 

nätverksnavet för Svensk- och 

Skandinavisk-inriktade affärskvinnor 

och -män. Bli medlem och ta del av 

våra djupgående kunskaper om 

Österrike, kom till våra intressanta 

evenemang och dra nytta av 

nätverket. Handelskammaren har 

redan mer än 110 medlemmar och 

blir ännu större. 

Besök oss på 

www.schwedischehandelskammer.at 

för mer information! 

7

Vår regionordförande hälsar 

Vår region fick i april en inbjudan från 

Swea Tunisien att hålla 2008 års regionmöte 

i Hammamet Yasmin, Tunisien 

tillsammans med region MEMA. 

Styrelsen tackade med glädje ja till detta 

och nu har våra respektive möten hållits. 

Fredagen den 31 oktober träffades 24 

avdelningsordföranden eller deras ersättare, 

sekreterare, regionordföranden, 

SWEA Internationals ordförande Åsa- 

Lena Lööf och gästande Sweor, tillsammans 

drygt 50 engagerade kvinnor. Som 

vanligt var ljudnivån, ambitionsnivån 

och stämningen hög. 

Regionerna höll under fredagen sina 

förmöten. Här gavs tillfälle att lära 

känna varandra, förbereda lördagens 

årsmöte och diskutera information från 

SWEA International samt en hel del 

andra viktiga frågor. 

Vi började med de sedvanliga årsmötespunkterna, 

det vill säga kommittérapporter, 

bokslut, budget för 2009, val 

till finans-, resebidrags- och idékommittéerna 

samt valberedningen. 

Samarbetet ökar 

I samband med avdelningsrapporterna 

gavs tillfälle till utbyte av idéer och råd 

avdelningarna emellan. Årets möten 

hade ytterligare två teman, nämligen det 

8 

Thema 

Ann Hespe ger oss en rapport från SWEA International 

och ÖEMAs regionmöte 

SWEA i korthet: 

SWEA, Swedish Women's Educational Association, Inc., är en 

global ideell förening för svenska och svensktalande kvinnor 

som är eller har varit bosatta utomlands. 

Genom att samla Sweor kring vårt gemensamma språk, vårt svens- 

ka ursprung och kulturarv blir SWEA både en träffpunkt och ett 

skyddsnät med länkar över hela världen som gör livet utomlands 

lättare och ger stöd vid utflyttning och återkomst till Sverige. 

SWEAs syfte 

är att värna om det svenska språket, stödja och sprida kännedom 

om svensk kultur och svenska traditioner, förmedla personliga 

och professionella kontakter, samt etablera ett nätverk 

Sweor emellan över hela världen. 

internationella nätverket, vilket vi alla 

är en del av, och samarbete. 

Samarbetet inom regionen ökar, till 

exempel har avdelningarna i Geneve och 

Zurich beslutat att ge ut en gemensam 

tidning. I Tyskland, där vissa avdelningar 

tillhör MEMA och andra ÖEMA, 

finns också planer på en gemensam 

tidning. Inom Sverige arbetar avdelningarna, 

som är spridda på alla de tre 

europaregionerna, med att utveckla 

samarbetet så att den hemvändande 

swean bättre kommer att tas om hand. 

Önskemål om ett utökat avdelningssamarbete 

mellan Europa, Amerika och 

Asien diskuterades också. 

Regionstyrelsen enades under mötet 

om att genom regionordföranden arbeta 

vidare med ett antal förslag, bland 

annat att avdelningarna ska kunna ha 

en ”systeravdelning” i en annan världsdel, 

fundera över tidpunkten för våra 

internationella möten, hur en idébank 

på hemsidan kan se ut och att återigen 

låta en liten avdelning bli underavdelning 

till en större. 

När det gäller vårt gemensamma nätverk 

och hela SWEAs framtid diskuterade 

vi bland annat behovet av att kunna 

avlasta SWEA Internationals ordförande. 

Vi tittade därför på den avgift som 


varje avdelning idag betalar till SWEA 

International för sina medlemmar och 

kunde konstatera att den senaste avgiftshöjningen 

skedde 1990. Detta innebär 

att avgiften ligger långt under vad den 

skulle göra om den under åren hade 

räknats upp med inflationen. 

Stipendierna profilerar SWEA 

Vi gick igenom de reviderade kriterierna 

för de tre stora stipendierna; Sigrid 

Paskells Stipendium i scenkonsterna; 

Agneta och Gunnar Nilssons stipendium 

för studier i interkulturella relationer; 

Stipendiet för forskning i svenska 

språket, litteraturen och samhället och 

för utmärkelsen Årets svenska kvinna. 

Som Swea läser nog de flesta av oss om 

dessa i någon av våra publikationer utan 

att fundera särskilt mycket på hur mykket 

dessa faktiskt profilerar SWEA och 

sprider kunskap om vilka vi är. 

Med anledning av att SWEA firar 30 år 

under 2009 kommer en jubileumsinsamling 

att ske till förmån för Nationalmuseum. 

Till insamlingen kommer 

både enskilda Sweor och SWEA-avdelningar 

att kunna bidra. 

Mötet avslutades med att SWEA 

Moskva bjöd in oss till regionmöte den 

9–11 oktober 2009, något som vi alla 

kan se fram emot. 

Ann Hespe 

Regionordförande SWEA ÖEMA 

SWEA stöder 

utbildning genom stipendier samt olika 

projekt med svensk anknytning. 

Idag har SWEA cirka 8000 medlemmar i 76 

lokalföreningar i 35 länder på fem kontinenter. 

Föreningen startades av Agneta Nilsson i Los Angeles 1979. 

Prinsessan Christina, fru Magnuson, är föreningens hedersordförande. 

Ordförande sedan 2005 Siv Svensson: 

SWEA är Sveriges största Sverigefrämjande organisation! Numera 

stöds SWEA av bland andra Turistrådet, Exportrådet, Svenskt 

Näringsliv och Invest in Sweden Agency. 



SWEA International, Inc 

Styrelse: 

Ordförande Åsa-Lena Lööf president@swea.org 

Vice ordförande Catarina Holtz vicepresident@swea.org 

Grundare Agneta Nilsson founder@swea.org 

Reg.ordf. VAME Britta Armstrong vame@swea.org 

Reg.ordf. MAME Tina Klintmalm mame@swea.org 

Reg.ordf. OAME Carin Foster oame@swea.org 

Reg.ordf. VEMA Monica Haglund vema@swea.org 

Reg.ordf. MEMA Monica Hallworth mema@swea.org 

Reg.ordf. OEMA Ann Hespe oema@swea.org 

Reg.ordf. Asien Madeleine Svensson asien@swea.org 

Övriga Befattningar: 

Sekreterare Kickan Williams secretary@swea.org 

Skattmästare Anita Rhodes treasurer@swea.org 

Fondförvaltare Kerstin Eriksson-Splawn kerstin@wealthbydesignonline.com 

Juridisk rådgivare Gita Paterson office@swea.org 

Speciell rådgivare Christina Moliteus molicom@aol.com 

Administratör Sofia Fransson Krall office@swea.org 

Kansliassistent Helena Litwak office@swea.org 

Webbredaktör Helen Rennie-Smith webmaster@swea.org 

Redaktör Swea-Nytt Christina Gourlaouen sweanytt@swea.org 

Redaktör Forum Susanne Hederoth editor@swea.org 

Annonschef, PR 

Annonsansvarig: 

Eva Malm advertising@swea.org 

Am. & Eur. Gunilla Pearce adseurope@swea.org adsamerica@swea.org 

SWEA Guiden Monica Rabe info@sweaguiden.com 

Webbadress www.swea.org 

SWEA Lokalavdelningar: 

REGION VÄSTRA AMERIKAS (VAME) 

Arizona Ann Rådström 

Hawaii Susanne Bly 

Las Vegas Marita Kingman 

Los Angeles Anna Carin Thomér 

Orange County Annette Åsberg 

REGION MELLERSTA AMERIKAS (MAME) 

Austin Elisabeth Kihlberg 

Chicago Lynne Wiklander 

Dallas Johanna Carlander Davis 

Denver Ann-Sofie McHugh 

Florida, South Eva Decastelli 

Houston Marianne Bechtol 

REGION ÖSTRA AMERIKAS (ÖAME) 

Atlanta Mia Svensson 

Boston Maria Manse 

New Jersey Iji Gunnarsson 

New York Maria Karlsson 

REGION VÄSTRA EMA (VEMA) 

Barcelona Maina Novara 

Costa Blanca Gudrun Åberg 

Göteborg Birgitta Bonde 

Holland Margaret Sikkens Ahlquist 

Irland Ninni Svantesson Frisk 

Lissabon Ileana Holmsten 

London Sofie Haag 

REGION MELLERSTA EMA (MEMA) 

Belgium Eva Bengtsson 

Berlin Ankin Häusler 

Frankfurt/Heidelberg Karin Martyris 

Israel Gunilla Minzari 

Köln/Bonn Susanna Meyerson 

Luxemburg Kim Hedberg 

Malmö Elisabeth Alsheimer 

REGION ÖSTRA EMA (ÖEMA) 

Athens Birgitta Koniali 

Budapest Christine Fuchs-Jonsson 

Dubai Maria Petré 

Genève Katarina Ramme Setterberg 

Istanbul Esin Karakurt 

Moskva Maria Spörri-Hedberg 

München Suzanne Herrera 

REGION ASIEN 

Bangkok Agneta Békássy de Békás 

Beijing Camilla Pettersson 

Hong Kong Lotta Josefsson 

Japan Malin Spratt 

EMA = Europa, Mellanöstern, Afrika 

Amerikas = Nord-, Mellan- och Sydamerika 

Alla lokalavdelningars E-postadress är namnet på avdelningen@swea.org 

tex: kolnbonn@swea.org All vidare information fiiner du på kanslisajten 23 april 2008 


San Diego Marianne Svedlund 

San Francisco Inger Skogström 

Santa Barbara Elise Koelsch 

Seattle Mari Orvendal 

Vancouver Eva Thomas 

Michigan Christina Lidgren 

Minnesota Gigi Haglund-Villamil 

New Orleans Hanna Haile-Fransson 

Tampa Bay Malin Samuelsson 

Toronto Barbro Westin 

North Carolina Christina Schönberg-Messick 

Philadelphia Margaretha Talerman 

Washington DC Cecilia Westling 

Madrid Louise Senninger-Åkerblom 

Malaga Marie Skantz 

Mallorca Britt Marie Ericson De Batle 

Marbella Rose-Marie Wiberg 

Oslo Katarina Silfverskiöld 

South Africa Sylvia Linde 

Telemark Ulrika Gyllenhammar 

Milano Agneta Casimirs-Rizzi 

Paris Susanna Salzedo 

Rimini Lena Djuplin-Brolli 

Rivieran Anette Lifors 

Rom Katarina Berglund-Vespa 

Tunisien Birgitta Allerberg 

Örestad Irma Nilsson 

Stockholm Ingrid Westin 

Vilnius Helena Hagström 

Västerås Ragnhild Friborg 

Warszawa Arja-Liisa Asplund 

Wien Ingela Kindås-Mügge 

Zürich Catharina Ericsson 

Kuala Lumpur Anna Olofsson Frölund 

Perth Elisabeth Goddard 

Seoul Siv Arvelid 

Singapore Monica Cassidy Löwenberg 

PROGRAMÖVERSIKT SWEA 

December 2008 - februari 2009 

Tis 2 december 13.00 Nätverkslunch 

på „Halle“, 

Museumsquartier 

Mån 8 december 18.00 Luciafest 

hos Kerstin Nowotny 

Mån 15 december 11.00 Snöbollsmuséet 

Gott Nytt År! 

Ons 7 januari 13.00 Nätverkslunch 

på Frank´s Steakhouse 

Tor 5 februari 18.00 Årsmöte 

på Resturang Der Schwede 

Vi träffas kl 18.00, själva 

mötet börjar kl 19.00. 

Söker du på rätt plats…? 

• I kyrkan finner du vila och balsam för 

själen. 

• I stillheten och i mässan sker mötet med dig 

själv och den som större än dig själv. 

• I kyrkan finner du Livets källa och 

Kärlekens mysterium. 

Välkommen 

Se mer vår nya hemsida: 

www.svenskakyrkan.se/wien 

Adress: Gentzgasse 10, 1180 Wien, portkod 4293 

Telefon: 01-479 65 17 

9

SWEA Salzburg 

Målning – en önskerepris lördagen 

den 20 september 

Återigen målade vi med Waltraud under 

en eftermiddag fylld av färg och form 

och fri fantasi. Under Waltrauds ledning 

fick vi liksom förra gången ”tvätta 

av oss” alla måsten och stress med lite 

frigörande dans till härlig musik! 

Det är bara fantasin, som sätter hinder 

– eller är det nykterheten? Efter 

kaffepausen med Cissies jättegoda och 

hembakade blåbärs-cheesecake och ett 

glas sekt så kom vi äntligen igång. Om 

det var kakan eller sekten får bli osagt, 

men nu fanns inga hinder längre för de 

flesta. Med inspirerande musik därtill 

så fick vi njuta på alla tänkbara sätt. 

Åh, så roligt det blev! Vi fick blanda, 

gegga, kleta, kladda och tillsätta detaljer 

av krossat porslin och speglar, fjädrar, 

plåtbitar, snörstumpar, tyg och bark 

m.m. Det fanns hur mycket som helst, 

och ville och vågade vi, så fanns det 

bara möjligheter. 

10 

Thema 

Sweorna i Salzburg gillar att måla. De startade höstens program 

med en kreativ dag med Waltraud Limmert-Lehnert. 

Alla fick inte till ett konstverk, som 

med glädje visas upp för andra. Men 

helt säkert är att vi hade en toppeneftermiddag. 

Ingen av oss har tidigare 

målat på detta sätt och det blev en 

positiv erfarenhet. 

Extra krydda under eftermiddagen blev 

att Rose-Maries dotter åkte in på BB för 

att föda sitt tredje barn. Alla väntade vi 

på resultatet med spänning. Som avslutning 

på målandet ställde vi oss alla 

i en ring och tog varandras händer och 

så fick vi uttala en god önskan för detta 

barn och sen målade vi en gemensam 

”trippel-tavla” till det nyfödda barnet. 

En liten ”swea” föddes under eftermiddagen 

och allt har gått jättebra och vi 

fick vara med lite på ett hörn. Och 

hon blir därmed vår enda hedersmedlem! 

Mormor Rose-Marie har nu åkt 

till Sverige för att träffa sin nya lilla 

familjemedlem. Grattis och lycka till! 

Tack, Cissie, för att du återigen har ordnat 

denna målning för oss sweor! Och 

för bakad kaka och kaffe! Och sekten! 

Tack, Waltraud, för din entusiasm och 

spontanitet och kreativitet! 

Karin Båverud 


SWEA Salzburs program 

December 2008–april 2009 

Fredagen den 28 november 

JULSKYLTNING & 

JULMARKNAD 

i S:t Wolfgang. 

Här gäller samåkning i bilar. 

Anmälan/avanmälan till Cissie 

senast den 19 november 2009 

Torsdagen den 22 januari 

”I Arns fotspår” 

– vi ser filmerna om Arn hemma 

hos Karin eller Cissie. Kvällsfika med 

kaffe, the smörgås och semla. 

Onsdagen den 18 februari 

”Hatt-Fnatt – 

det grönskar”!!! 

Inträde endast med huvudbonad 

under ovanstående tema. 

Sanningens ögonblick – berätta lite 

om dig själv i 5 minuter - obs frivilligt! 

Vill någon av er upplåta ert hem åt 

oss? Vi kan beställa pizza och ta det 

enkelt. 

Tisdagen den 24 mars 

”Stadsvandring i Salzburg” 

med svensktalande guide. 

Endast dagsprogram utan mat. 

Här får vi ha bindande anmälan och 

betalning i förskott. 

Onsdagen den 29 april 

Vårutflykt med vandring 

i bergen. 

Förslag tar tacksamt emot. 

Obs! Ändringar kan förekomma. 

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! 

Ny egen hemsida: www.sweasalzburg.com 

 



SWEA Bratislava 

En liten sammanfattning av 

aktiviteterna under höstterminen 

2008 

Under sommaren hade vi fått i uppgift 

av svenska lektorn Lotta Dahlén 

att läsa ”Kejsaren av Portugallien” av 

Selma Lagerlöf . Första träffen blev vi 

hembjudna till Lotta Biörnstad som 

serverade en god måltid. Vi planerade 

höstens program och diskuterade boken 

som vi läst. 

Sophie Wrangel från internetbokhandeln 

”Sophias Svenska Bokhandel” presenterade 

sin verksamhet och hade med 

sig olika böcker och filmer till försäljning. 

Idén med att sälja begagnade 

böcker och tidningar har vi också 

infört och alla pengar går oavkortat till 

välgörenhet i Slovakien. 

Välgörenhetsprojekt 

Under en tid har vi samlat in pengar 

till ett välgörenhetsprojekt som även 

de sweor som besökte oss i maj bidrog 

till. Vi tackar Er alla än en gång! Vårt 

första projekt blev ålderdomshemmet 

Vitalita i Lehnice. Vitalita är en icke 

vinstdrivande organisation i närheten 

av Dunajska Streda som grundades den 

1 januari 2004. Målet är att vara en 

enastående anläggning som erbjuder 

både social- och hälsovård. Man har tre 

avdelningar: en för svårt sjuka, en för 

fysioterapi, balneoterapi och rehabilitering 

och slutligen en avdelning för 

vårdtjänster. 

De är i behov av olika hjälpmedel 

och medicinsk utrustning. Vi har nu 

gett dem en duschstol och en skrivare. 

Slovakiskan Dagmar Sedlarov och 

jag åkte dit den 27 oktober och träffade 

vicedirektörerna Priska Bazsoóva 

och Robert Ollé som visade oss runt 

i anläggningen. Den moderna delen 

var fin med en mycket bra rehabiliteringsavdelning. 

Däremot såg den gamla 

avdelningen inte så rolig ut. 


Där saknades utrustning och möbler 

etc var slitna. 

Det känns fint att vår lilla grupp i 

Bratislava kan bidra till välgörenhet om 

än i litenskala. Får se vad vi hittar på 

härnäst. 

Literatur och ungdomskultur 

I oktober träffades vi på en restaurang 

i centrala Bratislava där vi fick ett eget 

rum och kunde sitta och tala ostört. 

Denna gång var ordet fritt och vi diskuterade 

att vara ung i Slovakien och 

Sverige. Det blev en livlig diskussion 

och framförallt slovakiskorna hade synpunkter 

på svenska ungdomars leverne 

i jämförelse med de slovakiska ungdomarnas 

sätt att leva. Lotta Dahlén presenterade 

författaren Bengt Ohlsson som 

besöker Bratislava den 10–13 november. 

Han ska föreläsa på universitetet 

den 11/11 och på svenska residenset 

den 12/11. Bratislavas svensktalande 

kulturkrets är inbjuden och förstås 

våra slovakiska sweor. Tanken är att 

vi sedan läser romanen ”Gregorius” av 

Bengt Ohlsson, en uppmärksammad, 

ny tappning av ”Doktor Glas” av Hjalmar 

Söderberg. 

Vårt sista möte för i år blir den 15 

december hemma hos Dagmar Sedlarova 

där vi ser filmen ”Arn” efter boken 

med samma namn skriven av Jan Guillou. 

Kommentarer kring filmen kommer 

i nästa utgåva av SWEA:s tidning. 

Vi önskar alla sweor en riktigt God Jul 

och ett Gott Nytt År 2009! 

Varma hälsningar från Bratislava. 

Monika Westerlind 

11

Besök på IKEA 

Tisdagen den 14 oktober var SWEA 

Wien inbjudna till ett besök på IKEA. 

Vi var drygt 20 Sweor som blev mycket 

hjärtligt mottagna av chefen för IKEA 

Österrike, Helen Duphorn. Vi var alla 

glada och förväntansfulla, då vi bl.a. 

skulle få en liten inblick ”bakom kulisserna” 

på detta verkligen blå-gula företag. 

Till champagne, juice och vatten 

serverades vi mycket goda smörgåsar 

och andra godbitar till stor fröjd för 

hungriga magar. 

Under tiden berättade Helen för oss 

om arbetslivet på IKEA. Hon har bl.a. 

lyckats med att införa s.k. öppet kontorslandskap. 

Det innebär att de anställda 

inte har någon fix arbetsplats. Man 

sätter sig vid första lediga skrivbord 

när man kommer på morgonen. Vidare 

har Helen infört att en del medar be - 

tare tack vare uppkoppling med kontoret 

kan arbeta hemifrån. Säkert en 

stor fördel för medarbetare med t.ex. 

ett sjukt barn eller lång väg till jobbet. 

Grundaren av IKEA, Ingvar Kam- 

12 

Thema 

prad, har nu uppnått den aktningsvärda 

åldern av 82 år. Normalt är väl 

de flesta människor pensonärer när de 

har kommit så långt här i livet. Icke 

Kamprad, nej, han arbetar fortfarande 

framför allt inom produktutvecklingen. 

Hans filosofi vad gäller produkterna 

IKEA säljer är att de måste vara de billigaste 

i världen. Vid inredning av ett 

kök idag, erhåller kunden 25 års garanti. 

Absolut fantastiskt, som jag ser det. 

Att IKEA i tysthet också arbetar med 

hjälpverksamhet imponerade enormt 

på mig. Helen berättade att framför 

allt fattiga kvinnor får t.ex. hjälp 

till s.k. självhjälp med banklån (kallas 

microlån). Detta innebär att lånen 

fås under mycket fördelaktiga villkor 

samtidigt som man erbjuder barnen 

skolutbildning. På detta sätt vill IKEA 

med ett socialt initiativ samarbeta 

med UNICEF und Save the Children 

för att förhindra barnarbete framförallt 

inom mattknytningsproduktionen och 

på bomullsplantagerna i Indien. Ans- 

Bratislavas julbasar 

Den 23 november deltog SWEA Bratislava på International 

Women´s Clubs julbasar i saluhallen Stará 

Trznica, Námestie SNP. Det är den 18:e basaren och 

Svenska Ambassaden har deltagit i fem år. 

Vi sålde för 40.783 SKK. ABB och Handelskammarengav 

10.000 SKK vardera och Exportrådet 5.000 SKK. 

Vi bakade lussebullar, småkakor och Janssons Frestelse. 

IKEA gav mat och glögg. SAS Radisson Cartlon Hotel 


varet för miljön är också viktigt och 

här arbetar man t.ex. gemensamt med 

WWF med en del regnskogsprojekt. 

Efter denna introduktion började vi 

sedan en rundvandring i själva varuhuset. 

En trevlig, ung medarbetare guidade 

oss och visade att möblerna inte bara 

var ”utställda”. Det finns en mening 

med arrangemangen, som ska visa hur 

man t.ex. kan möblera den första egna 

lilla lägenheten med några få kvadrameters 

yta. Naturligtvis finns det lösningar 

och tips för större lägenheter och olika 

möbelstilar. Butiken med svensk mat, 

godis, sill och snaps och nu i advent 

med vår julglögg och pepparkakor skall 

inte heller förglömmas. 

Mätta och belåtna och nöjda tog vi så 

avsked från medarbetarna på IKEA och 

till allas överraskning erhöll vi dessutom 

en present! 

Tack Helen och övrig personal för en 

mycket trevlig och lyckad SWEA-kväll. 

Anki Bohac 

gav två voucher med övernattning och middag för två. 

Volvo Truck, Gripen International, Ericsson, Absolut 

Vodka och Oriflame kosmetika gav presentartiklar. 

SWEA Wien gratulerar till framgången 

Monika Westerlind 



SWEAs Världsmöte 

16–19 April, 2009 i Washington DC, USA 

Torsdag: För dig som anländer tidigt på torsdagen erbjuder 

vi en guidad busstur på eftermiddagen och på kvällen 

är det mottagning på House of Sweden. 

Fredag: På fredagen startar konferensen för all avdelningsordföranden 

och de Sweor som väljer att delta i den. 

Förutom konferensen erbjuds två olika utflykter 

Lördag förmiddag och eftermiddag - 

SWEA Internationals årsmöte med diskussion 

kring aktuella frågor i SWEA 

världen. Observera att både konferensen 

och årsmötet är öppna för alla Sweor! 

På kvällen är det dags för det vi alla ser 

framemot, att fira att SWEA fyller 30 år 

med en Jubileumsmiddag. 

SWEA firar 30 år med 

jubileums projektet Nationalmuseum 

Varför Nationalmuseum? 

Museet är Sveriges nationalskatt, men 

har stort behov av resurser och donationer 

till den kommande restaureringen. 

I SWEAs stadgar står att vi skall främja 

svensk kultur och därför är SWEAs 

jubileumskampanj ett ypperligt sätt för 

alla avdelningar, stora som små, att delta 

i denna insamling. Många avdelningar 

ger redan ut stipendier och stödjer 

vissa svenskrelaterade ändamål, andra 

har problem att på sin plats finna lämpliga 

mottagare. Vid höstens regionmöten 

möttes därför informationen om 

vår jubileumskampanj med stor entusiasm. 

Intresse för och kärlek till konst, 

design och kultur är helt naturligt och 

givande för oss Sweor. 

Vad skall det gå ut på? 

Samarbetet och det insamlade beloppet 

skall resultera i en film om museet 

med titeln ”Förr, Nu och i Framtiden”. 

Ämnet är synnerligen aktuellt eftersom 

museet skall helrenoveras under flera 

år och filmen blir då en ”resande representant” 

för museet. 


Filmen kommer att visas på många 

platser i Sverige och utomlands. SWEA 

som sponsor och samarbetspartner presenteras 

i filmen genom en introduktion 

av Barbro Osher, vår Swea i San 

Fran cisco och själv donator till Nationalmuseum. 

Filmen avslutas också med 

SWEAs varumärke. 

Hur bär vi oss åt? 

Efterresor 

Varje avdelning kan bestämma hur 

mycket de har råd att donera, och om 

de ska ordna speciella programpunk - 

ter, för att samla in pengar. Inbetalningsblankett 

finns på www.swea.org 

Har ni frågor eller själva har roliga 

Vi erbjuder två efterresor med avresa söndagen direkt efter 

Världsmötet. Den ena resan går norrut och besöker det 

vackra och mycket intressanta Amish Country, Brandy - 

wine Valley och Philadelphia. Den andra resan går söderut 

och fokuserar mer på USAs tidiga historia med besök 

i Williamsburg, Jamestown och på President Jeffersons 

vackra Monticello. Båda resorna är tre dagar och två nätte. 

SWEAs Solskenshörna 

Registreringsavgiften på 55$är obligatorisk. 

Alla övriga kostnader tillkommer 

Sista anmälningsdag är den 

15 januari 200 

Cecilia Browning 

E-mail: varldsmote09@gmail.com 

Tel: +1703 757 2212 

ideer, så hör gärna av er till de inom 

PR-kommittén som har utarbetat projektet: 

Eva Malm, Christina Moliteus 

och Eva-Gitta Nabih. För att svara 

snabbt, ha en dialog med er och sprida 

ideer vidare om jubileumskampanjen 

finns en gemensam tillfällig mailadress: 

swea.prkomm@gmail.com 

Vi hoppas på en stor uppslutning för 

SWEAs Jubileumsprojekt med Nationalmuseum 

2009. Nu har vi haft glädje 

av varandra i hela 30 år och det ska 

vi fira! 

SWEAs Internationella Styrelse 

Åsa Lena Lööf 

Ordförande 

Ni vet väl att vi har en Solskensswea? Anki Bohac sköter den uppgiften, men hon behöver hjälp 

från alla Sweor att kontakta henne när ni vet, känner till, hör, att någon skulle uppskatta att få 

några uppmuntrande rader från Solskenshörnans Anki. Ring eller mejla om ni känner till någon 

Swea som mår dåligt och behöver lite uppmuntran. Det måste inte enbart vara sjukdom som 

tynger sinnet. Man kan vara deppig av andra orsaker också och glädjas åt värme och deltagande. 

Stöd Anki i hennes strävan att hjälpa. Hjälp för Sweor av Sweor! Tänk på det och hör av er till: 

SWEAs Solskenshörna/Anki Bohac 

Tel: 01/ 707 22 84, Mobil: 0676-95 95 579 eller. 0664-595 44 16 

Nytt nummer! Epost: bohac@aon.at 

13

14 

Thema 

SWEA Wien presenterar 

Janna Haug 

Jag är född i Minnesota, USA, men har 

svensk och norsk bakgrund. Farfar kom 

från Sverige och morfar från Norge. Jag 

började studera norska hos en lärare i 

norra Minnesota när jag var 13 år. Jag 

fortsatte språkstudierna vid college i Minneapolis 

och sedan ett år vid universitetet i Bergen. 1986 gifte 

jag mig med en luthersk präst. Han kunde också prata både 

norska och svenska. 

Vi har bott i flera länder. Först blev det Lettland 1992–95, 

sedan Litauen 1999–2002. Det var i Litauen som jag först 

träffade Gunilla Possenius. Hon hade startat SWEA-gruppen i 

Vilnius, och hon frågade om inte jag ville bli medlem. Jag sa 

”ja” för jag är mycket intresserad av de skandinaviska språken 

och kulturen och vill lära mig mer om det och att lära känna 

folk från Sverige. Jag tycker också mycket om att åka till 

Sverige särskilt under jultiden. Det är så speciellt fint då. 

2007 flyttade vi med våra två pojkar, 14 och 16 år gamla, till 

Bratislava för min man är den europeiska representanten för 

den Evangeliska Lutherska Kyrkan i Amerika, ELCA. Några 

dagar efter att jag flyttat till Bratislava lärde jag känna hustrun 

till Sveriges ambassadör i Slovakien, Monika Westerlind. Hon 

frågade om jag inte hade lust att gå med i SWEA Wien. 

Det har varit en fantastisk upplevelse att träffa andra här som 

kan svenska. Särskilt de slovakiskor som lärde sig svenska 

under sin ungdom under kommunisttiden. De är nu i min 

ålder och vi kan tack vare det svenska språket lära känna 

varandra, för engelska kan inte alla. 

Riitta af Ekenstam 

Jag kommer ursprungligen från Finland 

(född i Nokia !) 

För elva år sedan flyttade jag och min 

familj till Wien. Här jobbar jag som 

handledare på svenska skolan och min 

man arbetar på FN. Våra vuxna döttrar 

studerar i Uppsala, precis som vi föräldrar gjorde för 30 år 

sedan.Vi kom till Wien för att stanna i två, tre år men vi har 

svårt för att slita oss från denna vackra och trevliga stad. 

Mina fritidsintressen är litteratur, golf och skidåkning. Ser 

framemot spännande aktiviteter med SWEA. 

Siv Schaumberger 


SWEA förbinder kvinnor oavsett härkomst och bakgrund. Det är alltid lika spännande att 

lära känna våra nya eller bekannta Sweor lite närmare 

Jag är född och uppvuxen på Kungsholmen 

i Stockholm, där jag också gick i 

folkskola, flickskola och seminarium för 

huslig utbildning som det hette på den 

tiden. I Stockholm träffade jag även min 

man. Han hörde till den stora grupp 

österrikare som lockades till Sverige på 60-talet. Vi bodde ca 15 

år lite utanför Stockholm där jag arbetade som textillärare. 

Innan våra barn skulle börja skolan ville vi pröva att bo i Österrike 

ett par år. Av de par åren har det nu blivit nästan 30 och vi är 

nu fast rotade utanför Wien med barn och barnbarn i närheten. 

De första åren i Österrike hade jag inte någon kontakt med 

svenskor, vi hade ju våra släktingar och österrikiska vänner. 

Så småningom bildades en grupp av svenskor som bodde i 

Mödling med omgivning. Vi träffas sedan 25 år varannan 

vecka och har fortfarande alltid mycket att prata om. 

När SWEA Wien bildades trodde jag att jag inte hade något 

behov av att vara med, vilket visade sig vara ett stort misstag. 

Jag är nu sedan flera år medlem och glädjer mig varje gång när 

programmet kommer. Jag har också deltagit i flera SWEAresor 

vilket alltid har varit fantastiskt roligt och givande. 

Det känns tryggt att känna sig som en liten länk i den långa 

SWEA-kedjan och veta att man blir väl omhändertagen var 

man än hamnar i världen. 

Christina Carlström 

Jag är i huvudsak uppvuxen vid två romantiska 

fiskelägen, dels utanför Landskrona 

och dels utanför Helsingborg. Hästar och 

hundar var mitt stora intresse vid unga år. 

Gärna hade jag blivit veterinär men min 

konservative fader tyckte på den tiden inte 

att det var ett lämpligt yrke för kvinnor. Och så fick det bli 

ekonomistudier vid Lunds universitet i stället! Tillsammans 

med min man hann jag också med att bo flera år i Småland där 

även våra barn är födda. I Sverige arbetade jag med marknadsföring, 

marknadsforskning och även som lärare. 

Vi ville gärna se lite mer av världen och flytta utomlands. 

År 1987 var det så dags, emellertid skulle vi då ha flyttat 

till Sydney i Australien men i sista stund blev det Österrike i 

stället. (Austria is not Australia!) 



I Österrike har jag inte varit yrkesarbetande. De första åren 

tog jag hand om en hel del representation för min mans 

och firmans räkning vilket alltid var intressant eftersom det 

jämt kom människor från nästan hela världen. Efter min 

skilsmässa såg jag som min huvuduppgift att finnas där 

för barnen. Efterhand som barnen sen växte upp ägnade 

jag mig åt personlig vidareutbildning och är numera även 

utbildad mediator. I Kärnten, där jag bor, är det emellertid 

inte ännu någon större efterfrågan på denna relativt nya 

yrkesgrupp. För närvarande samlar jag på intryck och underlag 

till en bok. Sport hör till livets ”måste” för mig, gärna 

cyklar jag t.ex. längs Wörthersee som har blivit en fin 


Maria Willman 

Att vara finlandssvensk är ett privilegium 

och en rikedom. Det insåg jag redan som 

barn när jag brukade få min Kalle Anka. 

Tryckt på fint glansigt papper, med klara 

färger och en lite frän men härlig lukt var 

den mycket bättre än Aku Ankka som var 

gjord på trist grovt papper med färger i olika grå och bruna 

nyanser. Det var inte bara de svenska serietidningarna som 

var bättre. Böckerna var också bättre. På finska hette Pippi 

Långstrump Peppi Pitkätossu och Pelle Svanslös hette Pekka 

Töpöhäntä. Stackars finska barn! Men att bo i Sverige kunde 

jag inte tänka mig. I Finland hade vi ju ändå den godaste 

chokladen, Fazers Blå, och salmiaken var världsbäst. Dessutom 

tyckte jag att svenskan i Sverige lät ganska konstig. 

I de äldre tonåren gjorde jag mitt bästa för att ta avstånd 

från mitt privilegium. För i början på 70-talet fanns det 

STORA frågor som skulle lösas och gränser som skulle tänjas. 

Vem bryr sig då om språk och traditioner? Men efter diverse 

revolter, utsvävningar och experiment mötte jag mannen 

i mitt liv, Måns. Vi träffades på Helsingfors Universitet. Till 

mina föräldrars förtjusning var den unga mannen med det 

trevliga sättet dessutom finlandssvensk. Vi fick snart barn 

och gifte oss (i den ordningsföljden, lite måste man ju 

utmana borgerligheten!). 

Intensiv barntid 

Efter studierna jobbade jag som kulturproducent. Jag var fackligt 

aktiv och blev ordförande för Nordiska Kultursekreterarförbundet. 

Måns hade redan under studietiden börjat jobba 

på Finska Rundradion. Efter en tid flyttade han över till televisionen 

där han så småningom blev utrikeschef på TV-nytt. 

Barnen kom tätt. Vi pusslade med barnvakter, resor och seminarier, 

hämtande och lämnande. Båda hade oregelbundna 

arbetstider och nästan varje helg jobbade någon av oss. Det 

var en intensiv tid med mycket glädje men också en stor sorg. 

Vårt äldsta barn, Alexandra, blev svårt sjuk och dog när hon 

var bara sex år gammal. Hur vi tog oss igenom tiden som 

följde vet jag inte riktigt men de andra barnen behövde oss, 

och släkt och vänner ställde upp. Då lärde vi oss också att 

uppskatta nuet samtidigt som vi insåg att många bekymmer 

egentligen bara var petitesser. ”Världsliga saker” som Karlsson 

på taket brukar säga. 

er sättning för havet hemma i Sverige och sätter mig sen 

vid en kopp härligt kaffe vid vattnet. 

Mina barn studerar resp. arbetar i Wien vilket har gjort att jag 

under de gångna åren ständigt haft möjlighet att besöka staden. 

Därigenom fick jag också kontakt med SWEA. Att 

underhålla det svenska språket, traditioner och känslan av att 

ännu ”vara svensk” är något som tilltar alltmer ju längre jag 

bor utomlands. Liksom vikten av att föra detta arv vidare till 

barnen. Jag skulle i framtiden någon gång gärna vilja utnyttja 

det fantastiska världsvida SWEA-nätverket och bo i olika länder 

under en kortare eller längre period och samtidigt känna 

tryggheten av att ”sweor” finns till hands. 

Wien en stad för flerbarnsmor? 

I januari 1990 bestämde vi oss för att flytta till Wien. Jag var 

gravid igen för sjätte gången. 

Måns jobbade som utrikeskorrespondent för Finska YLE och för 

det nystartade TV4 i Sverige. Hans uppgift skulle vara att bevaka 

det nya Europa men mest blev det Balkan. De äldre barnen började 

på Svenska skolan som då låg i kyrkans lokaler på Gentzgasse, 

de yngre gick på ett österrikiskt dagis medan den nyfödde och 

jag försökte komma underfund med var vi egentligen hamnat. 

Jag var entusiastisk över mycket men mycket gjorde mig också 

besviken. Blickarna och kommentarerna jag fick när jag steg på 

spårvagnen med mina barn vill jag helst glömma. Det kändes 

som om många äldre mänskor bevakade oss som hökar och bara 

väntade på att få ge oss en reprimand. Det var tungt. Här kommer 

man till ett katolskt land och så får man uppleva sådant 

för att man har många barn. Eller var det för att vi inte var österrikare 

som vi behandlades så? Lyckligtvis träffade jag många 

underbara mänskor som uppvägde de tråkiga upplevelserna. 

Efter drygt två år i Wien var det dags att flytta hem, men bara 

för att komma tillbaka. FN ville anställa Måns som talesman för 

UNHCR i Zagreb. Läget i Kroatien var osäkert så enligt FN:s 

regler kunde familjen inte följa med. Alltså bestämde vi oss för 

Wien igen. Barnen jublade. Vi stannade ända till sommaren 

2001. De äldre barnen gick på amerikanska skolan (AIS) och de 

yngre på Svenska skolan resp. förskolan. Alla trivdes. 

Jag började få lite egen tid och återupptog mina konstnärliga 

intressen. Jag deltog i kurser och träffade likasinnade och gick 

med i SWEA. Måns lämnade (tillfälligt) FN och började på 

OSSE i Wien. Det var en fantastisk tid. Vi flyttade till Grinzing. 

Huset som var från 1600-talet låg bara några minuter från 

svenska skolan. Trädgården var alltid full av lekande barn och en 

och annan skällande hund. 

Men 2001 var det dags att bryta upp. Vi flyttade till Sverige där 

vi kom att stanna i fem år. Jag målade och skapade nu på 

heltid, barnen var mer eller mindre självgående. Kulturlivet var 

livligt och jag fick många trevliga konstkontakter och också 

möjlighet att ställa ut mina kreationer. 

Sommaren 2006 var det tredje gången gillt. Vi flyttade till Wien 

igen. Nu för att stanna. (?) Åtminstone köpte vi en lägenhet här. 

Det var som att komma hem. Måns jobbar för tillfället i Afrika 

men också han upplever att basen är i Wien. Dessutom fanns 

ju många gamla vänner kvar och många nya har kommit till. 

Så småningom blev jag Swea igen och har nu förtroendeupp - 

drag att vara SWEA-Arts kontaktperson i Wien. 

15

SWEA-Art 

SWEA har ett konstnätverk, SWEA-Art, vars syfte är att vara 

ett nätverk och ett stöd för alla skapande kvinnor inom 

SWEA. Det skall också vara en inspirationskälla att börja 

skapa för dem som ännu inte vågat. SWEA-Art vill främja 

utbyte mellan konstnärer inom olika SWEA chapters för att 

tex kunna resa som konstnär mellan olika chapters för att ställa 

ut, undervisa, byta ateljé eller bara träffas och utbyta erfarenheter 

och inspiration. (På SWEA:s hemsida www.swea.org, 

under fliken medlem/medlemsförmåner hittar du mer information 

om SWEA-Art) 

Maria Willman är SWEA-Arts kontaktperson i Wien. Hon 

arbetar själv med grafik och fotografier. Se SWEA-bladet 

Wien 2/07. 

Nu vill Maria att alla Sweor i Wien som utövar någon form 

av konst eller som annars vill vara med, kontaktar henne så 

att ett nytt SWEA-nätverk i Wien kommer i gång! Skriv helst 

ett mejl och berätta vilken form av konst du utövar samt 

uppge dina kontaktuppgifter. 

För 100 år sedan organiserade 

Gustav Klimt och en grupp konstnärer 

en banbrytande utställning 

i Wien. Nu återupplivar museet 

Belvedere expon. 

Tre fullständigt rekonstruerade 

salar: “Rum 50” med verk av 

de ledande medlemmarna av 

Wiener Werkstätte, ”Rum 10“ 

med över 100 affischer eller 

poster och ”Rum 22“ med huvud- 

Thema 

Klimt och konstvisningen 1908 


I framtiden kan detta innebära utställningsbesök, konstresor 

och utflykter, eventuellt tillsammans med andra lokalavdelningars 

konstutövare. 

Kontakt: 

Maria Willmann 

+43 69910995472 

skumkonst@hotmail.com 

www.willmanart.com 

verk av Gustav Klimt, t.ex. hans 

väl mest berömda konstverk, tavlan 

”Kyssen“. 

Utställningen omfattar ytterligare 

salar med bland annat Richard 

Teschners monumentala glasmosaiker 

och marionetter. I Otto 

Prutschers rum utgör en sagolik 

glasvitrin, sammansatt av delar 

från hela Europa, ett fantastiskt 

blickfång för en konstälskare. 

Utställningen i Unteres Belvedere 

(Rennweg 6) är öppen ända till 

den 18 januari 2009. 

www.belvedere.at 

Gunilla Vyskovsky 

16 SWEA-bladet/Wien/2008


Minnesvård på universitetes gård 

Den 10 oktober avtäcktes en minnesvård 

på gamla universitetetssjukhusets 

gård nr 9 till minne av alla studerande 

och deras lärare vid konsthistoriska 

institutet i Wien som under åren 

1933/34 – 1945 av etniska, religiösa 

och politiska skäl uteslöts och blev 

landsflyktiga eller mördade. 

Konstverket som står på gräset består 

av ett iturivet bord med stolar i olika 

positioner. En glastavla med 72 namn 


ingraverade och ett träd reser sig mellan 

de båda bordshälfterna. 72 namn kan 

ställas i relation till de ca 150 studerande 

som under samma tid läste konsthistoria 

och promoverades vid universitetet 

i Wien. 

Min man, Hans Buchwald som ritat 

monumentet, emigrerade från Österrike 

med sina föräldrar 1938 och återvände 

till Wien för att studera konsthistoria 

vid 23 års ålder. Både i USA 

under kriget och i 

Wien efter kriget var 

flera av hans lärare 

emigranter från 

Wien. Margit Fischer, 

förbundspresidentens 

fru och hedersmedlem 

i SWEA Wien 

som invigde minnesvården, 

var själv ett 

emigrantbarn fött i 

Sverige. 

Studenterna vid konst - 

historiska insti tutet 

har startat ett projekt, där de forskar 

efter emigranternas fortsatta öden. 

Utställningen ”Wiener Kunstgeschichte 

gesichtet” i konsthistoriska institutets 

aula, AAKH/Hof 9, är öppen till den 

28 december. 

Grazia Buchwald 

www.univie.ac.at/geschichtegesichtet/ 

Strindbergs målningar kan ses i Wien 

På Arnold Schönberg Center i Wien med kan inte endast 

verk av Arnold Schönberg beskådas utan även av August 

Strindberg och Edvard Munch. Den 24 september invigdes 

utställningen ”Strindberg, Schönberg, Munch: Nordische 

Moderne in Schönbergs Wien um 1900“ 

Schönberg, Strindberg och Munch är 

tre avantgardister som kämpat med 

ensamhet, ångest och dödsvisioner. 

De misstror den yttre förnimmelsen 

och riktar blicken innåt för att framhålla 

den inre subjektiva upplevelsen. 

Utställningen visar även på mångfalden 

och det nordiska inflytandet i 

Wien under sekelskiftet. Strindbergs 

målningar ställs nu ut för första 

gången i Österrike. Utställningen visar 

flera av Strindbergs verk, från svenska 

privatsamlingar som normalt aldrig 

visas och verk som Strindberg målade 

under sina vis telser i Österrike då 

han var gift med Frida Uhl. 

Utställningen visar på och lyfter fram 

det inflytande författaren Strindberg 

och konstnären Munch hade på det 

oerhört kreativa och produktiva 

kultur livet i Wien kring år 1900. 

Den vill få fram sambandet mellan 

bild, dikt och musik under denna kreativa 

tid. Nationalmuseet och dess chef 

Olle Granath och ett antal svenska privatsamlare 

har bidragit till att denna 

unika utställning kunnat komma till 

stånd. Sveriges ambassadör Hans 

Lundborg öppnade den utställningen. 

Utställningen som pågår till den 18 

januari 2009 är öppen mån, tis, tor, 

fre kl 12–18. ons kl 12–19 lö, sö 

kl 10–16. Stängt Jul- och nyårshelgen 

Inträde € 7 för vuxna 

Arnold Schönberg Center 

Palais Fanto 

Schwarzenbergplatz 6 

Ingång: Zaunergasse 1-3 

A-1030 Wien 

Tel: 01-712-18-88 

www.schoenberg.at 

17

Afrikas framtid i kvinnohänder 

Vi möter ett myller av glada barn i 

fem- till sexårsåldern när vi går in på 

dagiset bland plåtskjulen. Byggnaden 

ser i mina ögon helt fallfärdig ut, men 

barnen är glada och busiga och riktigt 

nyfikna på oss. Vi är i Khayelitsha, 

Kapstadens största kåkstad, med över 

1 miljon invånare. Från motorvägen 

syns området som tröstlösa rader av illa 

byggda små kåkar. Egentligen verkar de 

inte ens vara byggda utan bara ihopsatta 

av plåt, plast och träbitar, kanske 

papp, och jag undrar hur det är att bo 

så. Men det ser bättre ut när jag befinner 

mig inne i detta väldiga område. 

På väggen inne i dagiset hänger ett 

A4- papper där turister välkomnas, de 

är till och med mer än välkomna till 

daghemmet. Det står att varje sekund 

vi tillbringar där har stor betydelse för 

dem. Det går inte att stå där utan att 

beröras. Bredvid finns en annan informationstavla 

som beskriver aidspolicyn 

på just detta dagis. Ingen skall uteslutas 

på grund av smitta. Barnen sjunger för 

18 

Thema 

Hoppet lever i Khayelitsha, Kapstadens största kåkstad och 

det är kvinnorna som med sina outtröttliga insatser upprätthåller 

hoppet i vardagen. Drömmar om en bättre framtid 

vilar även på VM-turneringen i fotboll som hålls 2010 i 

Sydafrika. Jaana Johansson har nyligen besökt Kapstaden. 

oss, klänger sig fast vid oss, skrattar och 

vill se våra bilder i digitalkamerornas 

displayer. 

Skönhetssalong i container 

Till synes är det få vuxna som arbetar 

här och barnen är många. Daghemmet 

möjliggör för många kvinnor att arbeta 

och på så sätt tjäna ihop till mat 

och uppehälle för familjen. Arbetslösheten 

bland invånarna i Khayelitsha 

är extremt hög, vår guide uppskattar 

den till sextio eller hela sjuttio procent, 

men siffran är enligt honom svår att 

kontrollera. För dem som bor här och 

som har arbete i staden, innebär detta 

tidiga morgnar och besvärliga arbetsresor. 

De allmänna kommunikationerna 

är dåliga och resorna långa. Många 

arbetar som hemhjälp hos bättre ställda 

i bostadsområden eller på hotell belägna 

långt från kåkstaden. 

En del av Khayelitshas invånare tjänar 

sitt uppehälle genom den informella 

ekonomin som är synlig över allt bland 

kåkarna. Handel med mat och allehanda 

förnödenheter pågår på gatorna och 

ingen redovisar sina inkomster eller 

utgifter för skattemyndigheter. Det är 

barberare och skönhetssalonger eller 

kiosker och internetbarer som håller till 

i gamla containrar. Uppskattningsvis 

bor två tredjedelar av Sydafrikas befolkning 

i kåkstäder, det vill säga över 30 

miljoner människor. 

Turism viktig 


Från daghemmet skyndar vi oss över den 

smala gatan till huset på andra sidan. 

Gatorna saknar beläggning och finkornigt 

sand fastnar i våra skor. Nu skiner 

solen och man undrar hur lerigt det blir 

här när det regnar. En hemmagjord skylt 

”Vickys B&B” hänger på kåken och vi 

får möta Vicky Ntozini som för nio år 

sedan startade med sin bed and breakfast. 

Hon berättar hur hon tyckte att 

det var synd att de flesta turister som 

kom till Kapstaden aldrig såg hur majoriteten 

i Sydafrika lever, samtidigt som 

kåkstäderna missar chansen att gynnas 

av turismen. Hon bestämde sig för att 

starta i sitt eget hem. 



Tillsammans med sin man har hon 

byggt till huset av korrugerad plåt och 

trä och nu har flera av gästrummen 

egna badrum. Hon berättar att just 

denna del av Khayelitsha, sektion C, 

numera är relativt välutvecklad. Vägarna 

mellan husen är jämförelsevis bra 

och en del av invånarna har redan börjat 

bygga bättre hus åt sig själva. Det 

finns avlopp och elektricitet och flera 

hus här delar på en vattenklosett med 

sitt grannhus, men den större delen 

av kåkstaden saknar fortfarande både 

avlopp och elektricitet och vägarna är 

gropiga. Utvecklingen borde ske snabbare, 

suckar Vicky. 

Symaskin räddnig för många 

Hon samarbetar med grannfrun Beauty 

Ngcukayitobi så att om det kommer 

flera besökare som inte får plats hos 

Vicky härbärgeras de hos henne. Vi 

besöker Beauty som tackar oss för att 

vi har velat komma till Khayelitsha för 

att titta på de fattiga i kåkstaden. 

I hennes vardagsrumshörn står det två 

symaskiner. Hon har hittills hunnit lära 

ett par hundra kvinnor i grannskapet 

att sy och sälja sina produkter. När vi 

träffar Beauty verkar hon glad och hon 

jobbar mycket igen. Hon har aids men 

får nu bromsmediciner på samhällets 

bekostnad. Beauty berättar att hon 

har blivit bättre sedan hon började äta 

dem. Hennes man som smittade henne 

bor inte längre hemma och hon vet inte 

var han är. 

Beauty har inte riktigt tid att stå och 

prata med oss, det pågår ett möte om 

byggprojekt i ett av hennes tre små 

sovrum. Kanske innebär mötet att hon 

snart kan få ett bättre hus. Det finns 


projekt som innebär att invånarna får 

en liten tomt och byggmaterial av samhället 

och så får de själva bygga. Projektets 

hus muras och isoleras ordentligt 

och de har badrum. Jag tittar på 

små hål mellan det korrugerade plåttaket 

och väggen i Beautys vardagsrum 

– solen lyser in. När det är varmt måste 

det vara olidligt hett här, eller kallt och 

dragigt om det är kyligt. 

Julklapp för barnen 

Vicky med sitt B&B och annan verksamhet 

har stor makt i Khayelitsha. 

Hon har skapat arbetstillfällen, till 

exempel guidar några av hennes grannar 

turister som bor på Vickys B&B. 

Hon hjälper grannskapets barn genom 

att samla in pengar för att de som varit 

duktigast i skolan skall få åka på utflykt 

till Robben Island, fängelseön utanför 

Kapstaden. Den är en viktig symbol 

i Sydafrikas historia, där satt Nelson 

Mandela i fängelse i 18 år innan apartheid 

avskaffades. 

För de allra flesta av kåkstadens barn 

är julaftonen bara en helt vanlig dag, 

säger Vicky och berättar att hon därför 

ordnar julfester för barnen. Hon vill att 

julen firas och hon ger små paket till 

barnen - inget märkvärdigt, en penna. 

Detta kan betyda skillnaden mellan att 

ha hopp eller att ha förlorat det, förklarar 

Vicky som också säger, att hon 

gärna tar emot donationer för sin hjälpverksamhet. 

Fotbolls-VM ett framtidshopp 

Vicky och andra vi träffar i Khayelitsha 

verkar hoppas mycket på VM i fotboll 

i Sydafrika 2010. De hoppas att det 

innebär nya arbetstillfällen och förbättringar 

i landets ekonomi. Det blir 

ett VM för första gången i Afrika. Vikky 

hoppas på att många kommer att 

besöka även kåkstaden under VM och 

hon planerar att ordna storskärmstv så 

att Khayelitshaborna skall kunna följa 

matcherna. 

Myndigheterna vill dock riva en stor 

del av området för att inte besökarna 

skall se slummen på vägen in till stan 

från flygplatsen. Det skulle innebära 

att kåkstadsborna får flytta någonstans 

ännu längre bort från stadens centrum. 

De protesterar och säger att dessa 

planer är rasistiska och påminner om 

apartheidregimens åtgärder på 60-talet. 

Då revs en hel stadsdel, District Six, 

för det skulle bli ett vitt område. Nu 

förnekar myndigheterna att det skulle 

vara fråga om rasism, de menar att det 

endast är fråga om worldcup. 


19

S W E A FFOTO O T O G A L L E R I 

sommarfest 

lunch 

after work 

kr

Äftfest IKEA Gasmiddag 

TULLN

Jemen 

22 

Thema 

Att resa i den arabiska kulturen är inget för vanliga turister- 

än mindre en resa till Jemen, som sägs vara ett farligt resemål. 

Vår Swea Maud Schönbauer har gjort en mycket speciell resa 

med inblick bakom kulisserna. 

I november gjorde min man Andi och 

jag och våra goda vänner, Gerda och 

Bertram, en resa till Jemen. Arabia felix, 

lyckliga Arabien, som Jemen också kallas 

är ett underbart vackert land med 

gästvänliga människor. Andi arbetade 

på 70-talet under två års tid på ett 

litet sjukhus i Jemen. För tio år sedan 

besökte vi tillsammans landet och jag 

blev fascinerad av allt jag fick uppleva 

där. Innan vi nu skulle ge oss av fick vi 

många goda råd av vänner att inte åka 

till ett sånt farligt land med terrorister 

och kidnappare. Jag måste medge att 

jag var lite ängslig hur det skulle bli. 

Vänligt bemötande 

Vi landade i huvudstaden Sanaa där 

vi stannade de tre första dagarna. 

Staden ligger på 2400 meters höjd 

och runt staden ligger höga berg på 

upp till 3700 meter. Det sägs att Noahs 

son Sem grundade staden. Sanaa är 

lika stor som Wien. Den gamla stadsdelen 

har en mycket speciell arkitek - 

tur. Husen ser ut som bruna pepparkakshus 

med vitkalkade fönsterramar 

och stilfulla träportar. Staden har 

många minareter och klockan halv 

fyra på morgonen väcks man av böneutroparen 

som skriker eller sjunger väldigt 

högt. 


Vi blev mycket vänligt bemötta av 

befokningen. – Wellcome to Jemen, 

fick vi ofta höra, de ville veta hur vi 

trivdes i landet. Invånarna tycker om 

att diskutera och man får intrycket av 

att de är öppna. Jemeniterna pratar inte 

speciellt gärna om sin religion och de 

tycker inte om fundamentalister. Man 

känner sig säker på Sanaas gator. Det är 

sällsynt att en turist blir bestulen eller 

råkar ut för andra otrevligheter. 

Jemen är lika stort som Sverige med 

en befokning på 22 miljoner invånare. 

Trefjärdedelar av människorna bor 

i byar och småstäder, de flesta lever av 

lantbruk och boskap. 

Industri finns inte, däremot småhantverkare. 

Man lever i storfamiljer som 

kallas stammar, som kan ha stort inflytandet 

och ibland ställa till med maktkamper. 

Det sociala skyddsnätet är 

stammen som tar hand om människor 

som kommit i svårigheter. 

Äkta fingermat 

Vi fortsätter vår resa i en landcruiser 

med en förare som såg ut som Arrafat 

och en guide. Vi åker över en högplatå 

med höga berg och djupa dalar. Högt 

uppe på bergen ligger små vackra byar 

där husen är gjorda av lera. Här är klimatet 

fint för oss svenskar. Vi närmar 



oss Tihama, en kustremsa utefter Röda havet. Nu stiger 

graderna upp till 30. Ett helt annat landskap med mycket 

sand uppenbarar sig. 

I staden Hodeida besöker vi en fiskmarknad. Röda havet 

är rikt på fisk. Vi äter fisk varje dag, vi tycker att vi aldrig 

någonsin smakat så god, för det mesta på en Funduk, dit 

jemeniterna också går. Det är mycket enkla matställen. 

Maten kokas i stora keramikgrytor eller en stengryta som 

är nergrävd i jorden där varma stenar gör köttet mört. Det 

är svårt att beskriva. Det måste ses. Maten är serverad på 

fem minuter. Man blir tillfrågad om man vill ha fisk eller 

lamm och serveras vid ett enkelt bord, är det inomhus 

sitter man på golvet. Vi äter för det mesta med fingrarna, 

matbordet ser ut som ett slagfält efter måltiden. Händerna 

tvättar man både före och efter måltiden. 

Bröllop utan män 

Vi åker österut till Hadramaut. Nu kommer vi till ett 

ökenlandskap, ett mycket vackert sådant. Vi ser på staden 

Shibam, den kallas också för öknens Chicago. Det 

är höghus i lera som har 10–12 våningar och smala 

gränder utan bilar men med massor av barn, getter, får 

och andra husdjur. 

Gerda och jag pratar en del med kvinnor, de är nyfikna 

och svartklädda med en slöja för ansiktet men vi ser ögonen. 

Man lär sig att kommunisera med ögonen. Männen 

säger att en revolution håller på att hända bland kvinnorna, 

de vill vara som vi västerlänningar. För männen i 

Jemen ses Gerda och jag som män. Vi är tvungna att gå 

på männens toaletter eftersom det inte finns några för 

kvinnor. Män och kvinnor lever för sig. T.o.m bröllop 

firar kvinnorna utan män. Männen har en lång skjorta 

och kring höfterna ett bälte med en jambia, en stor kniv 

och en sjal virad kring huvudet. På eftermiddagen drar 

sig männen tillbaka för att sitta och tugga kat i timtal. Det 

är gröna blad som sägs ha en uppiggande verkan. 

Sjukhusprojekt 

Hotellen vi bor på är fina och det är rent och snyggt. En 

natt sover vi på stranden och det är fullmåne. Det är så 

ljust att vi skulle kunna spela kort. 

Gerda, som är apotekare, och Andi hade väskan full med 

mediciner som de lämnade över till sjukhuset i Turbah 

där Andi en gång arbetade. I hans namn har man inrättat 

ett litet sjukhus för blivande mödrar och spädbarn där behandlingen 

är gratis. Sjukvård är normalt inte fri i Jemen. 

Våra västliga civilisationssjukdomar finns knappt. Däremot 

förekommer tbc och malaria ganska ofta. Jemeniterna är 

mycket slanka, det är sällan man ser en fet människa. 

Skola in get självklart 

Vi har mycket packning med oss, inte bara mediciner, 

utan också skolmaterial och 1000 EUR till ett skolprojekt 

i Sanaa. Det är avsett för mycket fattiga barn som får möjlighet 

att gå i skola upp till studenten. En del av eleverna 

har kommit in på universitet. 


VERSCHENKEN SIE 

ERHOLSAMEN SCHLAF! 

WEIHNACHTS- 

WEIHNACHTS- 

TRÄUME! TRÄUME! TRÄUME! 

Damit ihr Körper sich optimal regenerieren kann, brauchen 

Sie einen Ort, an den Sie sich zurückziehen können. Einen Ort, 

an dem Sie Energie und Vitalität auftanken können. TEMPUR ® 

bietet Ihnen diesen Ort – heute Nacht. Und jede Nacht! 

Verwöhnen Sie Ihre Liebsten zu Weihnachten mit Entspannung 

und sanften Träumen. Endlich ruhig schlafen – dank TEMPUR! 

Erhältlich bei Leiner/Kika, im ausgewählten Betten- und 

Möbelfachhandel sowie im Sanitätsfachhandel. 

Tempur Österreich GmbH�� 

��

Det var mycket rörande att få träffa 

”våra” fyra barn som vi understöder. 

När de inte går i skolan måste de annars 

arbeta. Barnen är små och späda för 

sin ålder. En 12-åring ser ofta ut som 

en sexåring hos oss. Elevernas familjer 

får hälsovård gratis. Jag hade med mig 

en blockflöjt och ett munspel och jag 

hoppas att de snart kommer att kunna 

spela på dessa instrument. Tyvärr 

läggs ingen vikt på musikundervisning. 

24 

Årets snapsvisa: 

Vin & Sprithistoriska museet arrangerar varje 

år SM i snapsvisor. Årets vinnare var Caj 

Gustavsson från Simrishamn som tog det 

ursvenska monopolet Vin& Spritcentralens 

försäljning till Frankrike på kornet 

HELAN GICK 

Melodi: Små grodorna 

Fransoserna, fransoserna har köpt vår favorit. 

Fransoserna, fransoserna vaffan vet dom om 

sprit? 

Ej visor, ej visor ej snapsglas hava de. 

Ej visor, ej visor, ej snapsglas hava de. 

Cognac, ack, ack, Cognac, ack, ack 

Cognac, ack, ack, ack, ack 

Cognac, ack, ack, Cognac, ack, ack 

Cognac, ack, ack, ack, ack 

Författare: Caj Gustafsson, Simrishamn 

svt.se/europa 

Thema 

Men jag tänker: Har jag klarat av att få 

Tulln-borna att uppskatta musik så går 

det nog i Jemen också. Om ett par år 

då jag går i pension kommer jag kanske 

att arbeta med barnen på denna skola. 

Jemen är säkert inget land för massturismen. 

Det är ett fattigt land med 

en av våra äldsta kulturer. Man har en 

känsla av att befinna sig flera hundra år 

tillbaka i tiden. Allt är väldigt enkelt, 


men det fungerar bra på många sätt. 

Som ni ser, är Jemen ett underbart 

vackert land. Varje dag upplever besökaren 

olika landskap, underbara människor 

och en livsstil utan stress. Jag 

har mycket personliga känslor för detta 

land och rekommenderar ett besök. 

Jemeniterna älskar turister – men inga 

terrorister. 

Museet har under året sammlat en stor 

mängd snapsvisor så behöver du fler 

till jul eller andra fester gå in på nätet. 

Det finns 9000 i deras sammlingar, 

så det är inte lätt att hitta på nya 

för deras årliga tävlingar. Men Sverige 

skall väl vinna mot Finland i snapsvisornas 

landskamp nästa år? 

Maud Schönbauer 

Museet har regelbundet utställningar 

liksom provningar och visningar (inte bara av snaps 

utan av vin och champagne förstås också). 

Tisdag kl 10.00–19.00 

Onsdag, torsdag och fredag kl 10.00–16.00 

Lördag och söndag kl 12.00–16.00 

Visningar av museet lördagar kl 14. 

Adressen är i Stockholm, Dalagatan 100. Ta T-bana till 

Odenplan, gå upp uppgång Västmannagatan. Gå Dalagatan 

ned mot Norra Station. Eller ta buss 65 eller 73 

till Norra Stationsgatan. Du kan också ta buss 2 eller 

40 till Vanadisvägen eller 3, 70 och 77 till Torsplan. 

Du behöver inte missa dina svenska 

favoritprogram bara för att du är utomlands! 

Du kan se dem samtidigt som dina vänner i Sverige, var du än bor i Europa – om du abonnerar på 

Sveriges Televisions utlandskanal SVT EUROPA. 

Och inte ens när du reser i Europa behöver du vara utan svensk tv – förutsatt att ditt hotell har 

abonnemang på SVT EUROPA. 

SVT EUROPA direktsänder svenskproducerade program från SVT1 och SVT2 samt temakanalerna 

SVT24 och Kunskapskanalen via satellit. Dygnet runt, året om. 

Du får nyheter och fakta. Musik, sport och natur. Barn- och nöjesprogram. Drama, debatter och kultur. 

Dessutom två radiokanaler Radio Sweden och P4 samt SVT Text:s alla 800 text-tv-sidor (inkl. börsen). 

Som SWEA har du medlemsförmån vid tecknande av nytt abonnemang – för närmare information 

kontakta vår kundtjänst: 

ConNova TVX AB tel: +46 (0)141 - 20 39 10 fax: +46 (0)141 - 20 39 11 

e-post: info.tvx@connova.se 

www.vinosprithistoriska.se 



internationales Kulturinstitut Deutschkurse 

internationales Kulturinstitut German Deutschkurse 

courses 

German courses 

Intensivkurse 

Mo – Frei, 9.00 bis 12.00 Intensivkurse 

oder 14.00 bis 17.00 Uhr 

Kursbeginn monatlich 

Mo – Frei, 9.00 bis 12.00 oder 14.00 bis 17.00 Uhr 

� 340,-/� 360,- für 4 Wochen 

Kursbeginn monatlich 

� 340,-/� 

Abendkurse 

360,- für 4 Wochen 

Montag/Mittwoch oder Dienstag/Donnerstag 

18.00 Abendkurse 

bis 20.00 Uhr 

Montag/Mittwoch Kursbeginn: Jänner, oder März Dienstag/Donnerstag 

and Oktober 

� 330,- 18.00 für bis 10 Wochen 20.00 Uhr 

Kursbeginn: Jänner, März and Oktober 

Internationales 

� 330,- für 

Kulturinstitut 

10 Wochen 

1010 Wien, Opernring 7, tel. 586 73 21, fax 586 29 93 

http://www.ikivienna.at Email: office@ikivienna.at 

Internationales Kulturinstitut 

1010 Wien, Opernring 7, tel. 586 73 21, fax 586 29 93 

http://www.ikivienna.at Email: office@ikivienna.at

26 

Thema 

Loppmarknad – 

tingens och minnenas värld 

Nostalgiker blir vi väl alla med tiden. Jaana Johansson 

kåserar kring saker och ting med utgångspunkt från 

loppmarknader. 

En gång har jag sett hur samlandet gått 

överstyr. Det var en dam i 80-årsåldern 

i Stockholm som älskade att varje 

söndag gå till Hötorgets loppmarknad 

och köpa saker. Hon hade ett av sina 

tre rum avstängt för det var så fyllt 

av allehanda prylar att hon inte kom 

in där längre. Det var fullt med saker 

även i de andra rummen som fortfarande 

var öppna. På väggarna trängdes 

alla slags inramade bilder – akvareller, 

oljor och fotografier som hon 

köpt på loppmarknader. Bokhyllan 

var fylld av keramikskålar, ljusstakar 

i olika utföranden och porslins-och 

keramikdjur. 

Men hon var stolt över alla sina saker 

och hon verkade inte heller medveten 

om allt damm som samlats på dem. 

Hon gladde sig över sina inköp. Jag vet 

inte hur länge hon hade samlat på sig 

alla dessa ting, hon sade att hon inte 

köpte så mycket varje gång, så inköpen 

från loppmarknader måste ha pågått 

i årtionden. Jag fascinerades av hennes 

glädje samtidigt som jag skrämdes 

av hur det såg ut hemma hos henne. 

Fortfarande kan jag tänka på hennes 

överbelamrade hem med en viss skräck 

– jag vill inte bli likadan. 

Prylar eller källa för minnen 

Men även jag har intresse för minnen 

och allehanda prydnader, gamla bilder, 

vykort och kaffekoppar, för att inte tala 

om gamla smycken som jag gärna tittar 

på. Jag kan studera det gångna livet 

genom att betrakta föremål som är till 

salu på loppmarknader. 

Jag är inte ensam om mitt intresse – 

loppmarknader runt om i världen samlar 

folk men jag vet inte om det är så 

många prylar som verkligen byter ägare 

där. Mest går väl folk omkring och tittar. 

Jag kan fantisera om var sakerna 

tidigare varit och vem som ägt dem. Jag 

hittar på historier om tingens tidigare 

ägare och undrar vid vilka olika tillfällen 

ägarinnan haft broschen instucken i 

kavajslaget eller när hon har burit halsbandet 

runt halsen. Var ägarinann stolt 

över sin broderade aftonväska som nu 

hänger till allmänt skådande i solskenet? 

Mest rörande tycker jag att det 

är att se på gamla leksaker. Luggslitna, 


sönderkramade nallar, utslitna av sina 

tidigare ägare. Eller har de bara glömts 

bort och nu nyligen hittats på någon 

dammig vind? 

På Naschmarkt har jag sett gamla fotografier 

och brev till salu vid sidan av 

lampor, porslinshästar eller broscher med 

edelweiss-motiv. Något minne skall jag 

väl handla med mig härifrån också. 

Kanske en sliten nalle med vänliga ögon. 

Eller ett gammalt fotografi som föreställer 

en flicka med slöja och tåspetsskor. 

Vad blev det av henne? undrar jag. 

Kaffeservis med status 

Vissa saker och ting får större betydelse 

än andra för de är förknippade med 

minnen av barndom, hemstad, någon 

resa, och vi pryder våra hem med dem. 

Otaliga gånger har jag varit hemma hos 

finska invandrare i Sverige och sett hur 

de har bilder av hembyns kyrka inramade 

på väggen eller finska kaffekoppar. 

Speciellt en modell från sent trettiotal 

har etsat sig fast i mitt minne. 

Senare läste jag i en intervju med kaffeservisens 

designer Olga Osol att servisen 

hette Myrna och designades på 

30-talet för landsbygdens och småstädernas 

enklare hem. Tiderna var dystra 

och denna servis skulle förvandla kaffe- 



stunden till fest. Kopparna hade guldkant 

och blomsterdekoren gick i varma 

bruna nyanser som skulle förhöja 

njutningen vid kaffestunden ytterligare. 

Myrna verkar ha varit speciellt populär 

och var modern när de jag besökte 

var unga. Namnet fick servisen efter 

den amerikanska filmstjärnan Myrna 

Loy. Designern tyckte att det var ett 

mer passande namn än något alldagligt, 

inhemskt flicknamn som Aino eller 

Kerttu. Även namnet gav servisen en 

touche av flärd. 

Hos mina medelålders jämnåriga kan 

jag både i Sverige och i Finland se 50- 

www.handelsbanken.at 

Private banking på svenska 

Handelsbanken Wien erbjuder private banking i samarbete med Handelsbanken 

i Zürich och Luxemburg. 

Vi erbjuder även finansiering av bostäder i Österrike. 

Kontakta oss så får du veta mer. 

Svenska Handelsbanken AB (publ) 

Niederlassung Wien 

Schubertring 2 

A-1010 Wien 

Tel.: +43 1 513 85 450 

E-mail:wien@handelsbanken.se 


talsprylar som de samlat till sina hem. 

Väcker de barndomsminnen vid liv, 

eller blir vi kanske alla mer nostalgiska 

med åren? Visst är det hisnande att 

tänka sig alla föremåls historia, som bär 

på berättelser om den egna tillblivelseprocessen 

och om alla händer som 

hållit dem. 

Nostalgisk marknad 

i Buenos Aires 

Under de senaste åren har jag kommit 

på ett bra sätt att gå på loppmarknader: 

jag köper inget men jag fotografe- 

rar för att komma ihåg det jag sett och 

fascinerats av. San Telmos loppmarknad 

i Buenos Aires måste vara den 

mest nostalgiska av alla i världen. Där 

blev jag helt manisk – solen sken men 

marknadsborden skuggades av popplarna 

och markiser i olika färger som lät 

ljuset silas på föremålen så att de tedde 

sig ännu mer spännande med sitt förgångna. 

Där fanns vykort, vaser, porslinsföremål, 

klockor och skåpur, skor 

och sifoner, allt mellan himmel och 

jord som spår av sina tidigare ägare och 

det liv de levt. 


27

28 

Thema 

Spittelberg – en barock förort 

En av SWEA Wiens programpunkter förra året var en guidad 

rundvandring med Swean Grazia Buchwald genom den 

charmiga stadsdelen Spittelberg i Wien. Spittelberg är ett 

besök värt även utan en SWEA-inbjudan. 

Wiens inre stad med anor från romartiden 

och medeltiden omgavs ursprungligen 

av en medeltida fästningsvall 

som revs på 1800-talet och som 1858- 

65 ersattes av ett boulevardstråk, den 

nuvarande Ringen. Redan på medeltiden 

var det trångt i den inre staden och 

bebyggelsen spred sig utanför murarna. 

Det nuvarande 7:e distriktet (Bezirk) 

bestod från början av förorterna St. 

Ulrich, Neubau, Spittelberg, Schottenfeld, 

Alt Lerchenfeld, Laimgrube och 

Mariahilf. 1850 blev Wiens förorter 

inkorporerade med staden Wien och 

man sammanförde områdena 

till 7:e distriktet, även kallat 

Neubau. 

Under medeltiden fanns här 

betesmarker, vinodlingar och 

enstaka gårdar. Den äldsta be - 

byggelsen fanns kring St. Ulrich 

vid Burggasse på gränsen till 

Spittelberg, Där stiftade Dietrich 

der Reiche ett kapell – en 

föregångare till den nuvarande 

barockkyrkan – till den helige 

Ulrichs ära 1211. I St. Ulrich 

fanns fram till första turkiska 

belägringen 1529 ca. 50 hus som förstördes 

vid belägringen. 

Venusberg 

Strax tvärs över Burggasse börjar området 

Spittelberg som begränsas av Neustiftgasse 

3–11, Faßziehergasse, Burggasse, 

Stiftsgasse, Siebensterngasse, Breite 

Gasse och Museumsstraße. Namnet 

kommer från ”Spitalberg” och härleds 

från ”Bürgerspital” som ursprungligen 

ägde området. En av de senare ägarna, 

Joseph Ignaz von Kirchberg, munskänk 

vid stiftet i Passau, lät 1678 indela 

området i tomter och hyrde ut dem 

Amerlinghaus 

för 1 gulden per år. Där byggdes ca 30 

hus och området blev känt som ”Kroatendörfle”, 

eftersom ungrare och kroater 

slog sig ner där. Spittelberg var även ett 

strategiskt intressant område för fiender 

som sökte inta Wien eftersom det var 

en upphöjd kulle som låg precis mitt 

emot borgen (nuvarande Hofburg). 

Bl.a. angreps Wien därifrån av turkarna 

1529 och 1683. Efter den andra turkiska 

belägringen 1683 var all bebyggelse 

på Spittelberg förstörd och en ny intensiv 

byggnadsfas började, som till stora 

delar var avslutad 1706. 

I Daniel Hubers plan från 1770 får man 

en mycket tydlig bild av bebyggelsen. 

Minimala bygglotter med tätt stående 

hus med små ”Pawlatschenhöfe” (Pawlatsche 

är en liten balkong som löper 

längs husfasaden på gårdssidan) utan 

träd eller grönområden vilket annars var 

brukligt i förorterna. Det var en osund 

bebyggelse med små, trånga och stinkande 

gränder. 1785 fanns här 138 hus 

med 6000 invånare. 

I de omkringliggande förorterna fanns 

många hantverkare, bl.a. siden- och 

bandvävare, silver- och guldsmeder, 

möbelsnickare etc. Men själva Spittelberg 

bestod nästan enbart av krogar, 


och prostitution och brottslighet blomstrade. 

1785 hade 54 av de 138 husen 

utskänkningrättigheter, men i de 

flesta hus fanns utskänkning även utan 

tillstånd. Krog-värdarna hyrde ut rum 

till prostituerade. Området var känt 

under namnet ”Venusberg”. I mitten på 

1800-talet började man registrera prostituerade 

och då fanns det på Spittelberg 

56 officiellt registrerade prostituerade, 

men troligtvis även ett stort mörkertal. 

I skatteregistret (Fassionsbuch) från 

1787 kan man fastställa att de flesta 

lägenheterna bestod av ett rum och kök 

i bottenvåningen och högre upp fanns 

små kammare utan kök som hyrdes ut 

till fattiga musikanter och ogifta damer. 

Ett flertal krogar hade inget direkt rum 

mot gatan utan man måste gå genom en 

smal korridor innan man kom till lokalen. 

1745 kom en förordning att 

alla krogar måste ha fönster och 

dörrar direkt mot gatan. 

Kejsaren slängs ut 

Berömda besökare på Spittelberg 

var bl.a. kejsar Josef II 1787 och 

Adolf Hitler 1908. 

Josef II besökte Spittelberg inkognito 

för att få en bild av eländet. 

Han tog in på värdshuset 

”Zum weissen Löwen” och blev 

utslängd därifrån. Värdshuset i 

Gutenberggasse 13 existerar fortfarande 

och har över dörren inskriften ”Durch 

diese Thür im Bogen ist Kaiser Franz 

Josef II geflogen”. Huset har även ett 

vackert skulpterat lejon på fasaden. 

Brigitte Hamann skriver i sin bok ”Hitlers 

Wien”om den sexuella frigjordheten 

i Wien före det första världskriget. För 

männen var det helt naturligt med många 

förbindelser både före och under 

äktenskapet. Däremot måste den borgerliga 

katolska kvinnan vara rädd om 

sitt rykte och en föräktenskaplig förbindelse 

kunde förstöra hennes chans 

till ett gott parti. En vetenskaplig läkartidning 

i Wien gjorde 1912 en under- 



sökning bland unga läkare om vem 

som varit deras första samlagsspartner: 

bara 4% angav en flicka som kunde 

tänkas bli deras hustru, 17% angav en 

tjänste flicka eller en servitris, medan 

75% angav en prostituerad. Man kan 

förstå hur utbredd prostitutionen måste 

ha varit. 

Även Hitler besökte Spittelberg med sin 

vän Kubizek en majkväll 1908. Enligt 

vännens berättelse var han ytterst förskräckt 

över vad han såg och höll långa 

föreläsningar om hur han skulle förbjuda 

prostitutionen och instifta statligt 

subventionerade äktenskap för unga par 

där fattiga flickor fick gratis utstyrsel 

och ett startlån för sin bosättning. På 

detta sätt skulle man främja hälsan och 

stärka den goda tyska rasen. 

Efter första världskriget fortsatte Spittelbergs 

förfall än mer och på 60-talet 

blev det billiga bostäder för invandrare 

med vatten och WC ute på de trånga 

bakgårdarna. 

Det fanns långt framskridna planer på 

att riva hela området och bygga nya 

bostäder, men antagligen var det mindre 

lönsamt när tomterna var så små och 

lyckligtvis blev området räddat. 1975 

Svensk sjukgymnast 


Karin Mügge M.A. 

Physiotherapeut, leg. sjukgymnast 

MA Physiotherapy, Univ. South Australia 

European Sport Physiotherapy 

Osteopati under utbildning 

Ring för tidsbeställning! 

Tel.: 0699 19988778 

Fax: 01 484 82 06 

Adress: 

Rosenackerstrasse 41 A 

1170 Wien 

började man renovera och revitalisera 

den bebyggelse som ännu fanns. Och 

speciellt i Gutenberggasse och Spittelberggasse 

har man lyckats bevara karaktären 

av barock förortsbebyggelse. 

Marknad och krogar 

I dag är Spittelberg ett omtyckt 

nöjeskvarter för wienarna – fortfarande 

med stor krogtäthet och många uteser- 

Leg. Läk. Dr. Med. 

Aribert Klausmeyer 

Gynekolog och förlossningsläkare 

Svensktalande 

Bitr. överläkare på 

Klosterneuburgs sjukhus 

• Förlossningar i team 

med barnmorska 

• Operationer 

• Ultraljud 

veringar på sommaren. Till julen hör 

den berömda julmarknaden med en 

doft av glögg och grillkorv över hela 

området. Själv tycker jag mera om att 

strosa längs gränderna under mellansäsongerna 

när man verkligen kan se de 

fint renoverade små husen med sina 

kännetecken och spännande fasader. 

Och med Dehio i handen kan man läsa 

alla de gamla namnen som husen haft 

t.ex. på Spittelberggasse Nr 5/8/9/11/18: 

Zum schwarzen Adler, Zum kleinen 

wilden Mann, Zur Kohlenkreunze, Zu 

den zwei goldenen Kreuzen, Zum 

schwarzen Bär, Zur goldenen Birn, Zum 

steinernen Christkindl och så vidare ... 

En av mina favoritplatser är Amerlinghaus 

med en gård som på sommaren 

är övertäckt av hängande vinrankor, där 

man kan avnjuta sin frukost eller dricka 

ett glas vin med goda vänner. 

Och i Spittelberggasse finns en eko-affär 

med mycket gott bröd, där man kan få 

färskmalet mjöl av alla de sorter. 

Spittelberg ligger centralt bara några 

minuters promenad från Museumsquartier 

och är väl värt ett besök. 

Grazia Buchwald 

Privatpraktik Billrothstrasse 52 

Mottagning efter 1190 Wien 

överenskommelse Tel/Fax 01 368 34 06 

29

Sista vilorummet för namnlösa 

Innan Donau fick skyddsvallar, vattenreglering 

eller kraftverk hörde 

översvämningar till det vanliga. Men 

även flodens starka strömningar krävde 

repekt och det var inte konstigt att 

tron på Donaunymfens lockande ut i 

vattnet länge höll i sig. Vid Alberner 

Hafen som ligger mellan Simmering 

och Schwechat hade Donau speciella 

strömvirvlar som lät det mesta flyta i 

land, även lik. Dessa människor, som 

ensamma och olyckliga, drunknat i 

Donaus starka vivrvelström, fiskades 

upp långt senare tillsammans med 

ilandfluten bråte. Då var det ofta helt 

omöjligt att identifiera dem. Man 

inrättade därför en begravningsplats 

så nära floden som möjligt för 

30 

Thema 

För Wienarna är begravningen förknippad med social 

status. Det är viktigt med ”eine schöne Leiche”. Namnlösa 

drunkningsoffer fick däremot inte komma i vigd jord. 

För dem öppnade man inte portarna på Europas största 

begravningsplats, Wiener Zentralfriedhof, förrän 1940. 

Anki Bohac berättar varför: 

dessa stackars offer – de namnlösas 

kyrkogård. 

Drunkningsolyckor vanliga 

På denna plats fann 478 människor från 

1854 fram till 1900 (nästan en begravning 

i månaden) sin sista viloplats. 

De blev begravda på meteravstånd, utan 

musik och ceremoniel. Efter åt skilliga 

översvämningar ”försvann” dock kyrkogården 

och träd och grönska övertog 

platsen helt. 

I början av 1900-talet anlades, med 

hjälp av många frivilliga en ny och ”riktig” 

kyrkogård för de okända vattenliken 

med mur och vackert kapell som 

till dags dato existerar. Här vilar nu 

102 människor varav endast 43 kunnat 

identifieras. På alla andra kors står 

det okänd. Sedan denna del av staden 

införlivades med Wien 1940 har ingen 

okänd mer blivit begravd här. Donau 

krävde färre offer tack vare regleringen 

och andra skyddsåtgärder, och en bättre 

möjlighet till identifiering av liken 

gjorde kanske sitt till att de numera få 

offren härefter fick tillåtelse att begravas 

på Wiens centrala kyrkogård. 

Gamla kors blir nya 


De namnlösas kyrkogårds speciella flair 

och historia motiverade en man, Josef 

Fuchs, att sedan 1932 frivilligt arbeta 

med skötseln av gravarna. Han bytte 

bland annat ut alla gamla enkla träkors 

och ersatte dem med järnkors och 

målade en del med silverfärg. Det unika 

med dessa kors är att de är begagnade. 

Wiens Zentralfriedhof skänkte dem. 

Fuchs vigde hela sitt liv (fritid) till att 

smycka och ge dessa arma, olyckliga 

en värdig, sista viloplats. Han arbetade 

ända fram till sin död 1996, 90 år gammal. 

Enligt min mening beundransvärt, 

eller hur? Fuchs sista önskan var att 

själv få en grav på ”de namnlösas kyrkogård”. 

Tyvärr blev den inte uppfylld, 



då endast de som drunknat i Donau får 

begravas här. Vid kapellet finns dock 

en minnestavla uppsatt till minne över 

hans engagemang för dessa olyckliga, 

ensamma människor. Numera sköter 

hans barnbarn (också frivilligt) kapellet 

och kyrkogården. 

En roman, med denna plats som huvudtema, 

har skrivits av Lilian Faschinger. 

Titeln är ”Wiener Passion”. Även några 

scener – i en amerikansk film, ”Before 

Sunrise” – har spelats in här. 

En gång om året, första söndagen efter 

allhelgonahelgen, ordnar ortens fiskarförening 

en minneshögtid. Då sätts en 

flotte med blomsterkransar ut i Donau. 

En modell av ett kors finns också på 

flotten. På tyska, ungerska och tjeckiska 

står en text, där man ber om hjälp 

att se till att flotten inte strandar, utan 

”seglar” vidare. 

Kära Sweor, detta är ett litet tips från 

mig: Besök denna mycket vackra, historiska 

och lite melankoliska plats! 


Anki Bohac 

Läs mer: www.friedhof-der-namenlosen.at 

Nytt från Ordning & Reda 

Fräscht med fuchsia i skinn. Nu lanserar vi nya 

skinnprodukter som tex ett lyxigt fodral med 

plats för passet och fem fickor med plats för 

kontokort. 

Vit krokodilstruktur: tidigare var denna blanka, 

lyxiga yta i svart och nu lanserar vi ett urval av 

produkter i fräscht vitt. Ge bort en gästbok och 

tillhörande födelsedagsbok. 

Für alle notariellen Aufgabengebiete, insbesondere 

Gesellschafts- und Liegenschaftsrecht empfiehlt sich 

Dr. Heinz JURKOWITSCH 

öffentlicher Notar 

Silver och guld känns alltid festligt 

och aktuellt. Materialet är med 

matt struktur, i silver och guld. 

Bland accessoarenra finns vår 

praktiska smyckesask med lock 

”Lina”. Med dragkedja och fack i 

två nivåer gör den smyckesförvaringen 

trygg och snygg på resan. 

SWEDISH PAPER AND DESIGN WORLDWIDE 

ORDNING&REDA CDE HANDELS GES.M.B.H., Marc Aurelstraße 2A, 1010 Wien 

Tel.: 533 43 81, Fax: 533 43 81-21, E-Mail: wien@ordning-reda.com 

1020 Wien, Hollandstraße 18 

Tel.: 01/216 08 82 Fax: 01/214 58 00 

e-mail: notar@jurkowitsch.at 

31

32 

Thema 

Hösten – en skön årstid 

För många är hösten endast slutet på sommaren med värme 

och sol. För andra är det skördetid då korgar fylls av svamp, 

äpplen och annat gott. Carina Kainz förknippar hösten med 

personliga minnen. 

Just nu skiner solen och vinden blåser 

ordentligt om knuten. Det är ”Föhn“, 

varma fallvindar som gör sig påminda. 

Löven på träden kämpar tappert emot 

blåsten och än så länge sitter förvånansvärt 

många blad kvar på grenarna. Dessutom 

är de fortfarande gröna, även om 

ett och annat gult eller rött blad tittar 

fram. Det har ju knappast varit några 

frostnätter ännu. 

Höstdimma som ansiktskur 

Hösten är en färgsprakande årstid och 

jag har alltid tyckt om den, även då jag 

var ung flicka. Jag kan mycket lätt framkalla 

minnet av gula björkdungar som 

nästan såg ut som eld i naturen, strövandet 

över ljunghedar, eller den hisnande 

blicken över det knallblåa Stockholmsvattnet 

mot kala klippor och olikfärgade 

skogspartier. Det var en skönhetsupplevelse! 

När dimman kom och lindade 

in naturen i sin mjuka famn, då kändes 

det skönt. Man kunde ibland bara se en 

meter framför sig. En promenad i den 

fuktiga luften var som en syrerik (inbillad) 

skönhetsbehandling. 

Skolutflykterna på hösten minns jag 

mycket väl: orientering på Lida friluftsgård, 

Drottningholmsparken med besök 

på Kina slott eller de olika muséerna 

på Djurgården med promenad till och 

från. Efter skolans slut tog vi gärna en 

omväg över Observatoriekullen, tittade 

ut över stadens våta tak och orienterade 

oss genom att peka ut kyrktornen, innan 

vi halkandes i de blöta löven tog oss 

ner till tunnelbanan. 

Teaterupplevelse 

Riktigt vuxen kände jag mig den gången 

vi på eget bevåg fick ta oss till en 

källarteater på Östermalm för att se ett 

engelskt teatersällskap uppföra Shakespearedramat 

”Så tuktas en argbigga”. 

Vadande i löv under de fyrkantigt 

klippta träden på Narvavägen gick vi 

flickor och kände oss mycket upprymda. 

Vad som gjorde att jag kände mig 

så vuxen just då har jag funderat på 

åtskilliga gånger, möjligen för att föreställningen 

hölls på engelska – eller för 

att den manlige huvudrollsinnehavaren 

var ”så himla snygg“! 

Maronibrater 


Ja, så hittade jag en ny ”huvudrollsinnehavare“, 

flyttade till Wien och fick 

se en annan höst: mjuka kullar i varm 

höstsol, vidunderliga vinberg, Heurigen 

med ”Sturm“ och vin, ”weisser Spritzer“ 

och kastanjer. Jag var överförtjust att se 

alla ”Maronibrater“ på gator och torg, 

någonting vi inte har i Sverige. Sedan 

fanns det ju alléer med hästkastanjer 

t.ex. i Pratern, denna oas så nära stadens 

centrum och pulserande liv. Efter många 

härliga höstpromenader, både här och 

i Stockholmstrakten, väntade en kopp 

varmt te och smörgås. Så mysigt det 

kan kännas att krypa upp i soffan eller 

fåtöljen och kura i höstskymningen. 

Levande ljus har stor åtgång hemma hos 

oss, någonting ”huvudrollsinnehavaren“ 

fick lära sig att leva med, men jag tror 

nog att det har blivit väl uppskattat. 

Lära sig njuta 

Med tiden har jag också upptäckt 

morgonens sköna atmosfär. Efter ungdomens 

snabba frukostar, vilka sjönk 

undan i medvetandet, för man skulle 

ju iväg till tunnelbanan, har jag mer 

och mer upptäckt tjusningen i att sitta 

tidigt och länge med kaffekoppen. 

När allt väl är serverat kommer dagstidningen 

fram. Jag brukar på skoj säga 

till min käre make: ”Ja, nu är det slut 

på vår kommunikation, sedan abonnemanget 

dök upp och vi ner i bladet!“ 

– ”Nej då, vi släcker taklampan, tänder 

stearinljus och pratar med varandra“, 

replikerar han, och sedan sitter vi där 

leende, fast kanske lite skumögda 

nuförtiden, och njuter av morgonens 

stillhet. Har jag tid sitter jag kvar en 

stund i matrummet med kopp och tidning. 

Under höst och vinter kallar jag 

denna stund för ”morgonkulan“, men 

vår och sommar blir det ”morgonkvisten“, 

ni hör ju vilken skillnad! 

Carina Kainz 



Skördetider 

Minnena kan tränga sig på oss helt plötsligt. Det kan 

vara en doft, en bild, ett musikstycke. För Gabriella 

Oxentierna var det poesin som tog henne med på resan i 

minnenas värld. 

Känner ni till den lilla dikten ”Hjärtat” 

av Bo Bergman? Om inte, så läs den 

här: 

”Hjärtat skall gro av drömmar, 

annars är hjärtat armt. 

Liv, ge oss regn som strömmar 

Liv, ge oss sol och varmt. 

Då blir det ax omsider 

och med ett tack till allt 

gå vi mot skördetider, 

vemod och vinterkallt.” 

Hur det nu kom sig vet jag inte, men 

dessa åtta rader har följt mig överallt 

de senaste veckorna genom höstens alla 

skiftningar. Det kan gå så ibland, inte 

sant? Vad jag än har gjort i stort som i 

smått, nog har Bo Bergmans ord dansat 

långdans genom hela mig, kommenterat 

och förklarat allt jag gjort sedan 

jag var liten, deltagit i miljöproblem, 

politik och finanskriser. Att filosofera 

i oändlighet om allt, om orsak och 

verkan, om drömmars förspillda vägar 

utan skörd kunde fylla många, dammiga 

hyllmeter, men om en dröm måste 

jag berätta. 

Från Estland till Wien 

Det var nämligen så, att när jag en gång 

i forntiden, den 5 mars l954, kom till 

Wien med pianistman och 11-månaders 

liten Camilla, hade jag med mig 

ett brev till två damer med uppdraget 

att överlämna detta och på så vis lära 

känna dem. Den ena var barndomsvän 

till min svägerskas mor som levde i Sverige, 

bägge härstammade från Estland. 

Den andra var hennes mycket yngre 

kusin, uppvuxen som ensamt barn i en 

akademisk familj i Wien. Där förenades 


de bägge kusinernas öden 1925. Där 

fann den äldre en fristad i familj och 

arbete som sekreterare efter att ha varit 

tvungen att lämna sitt land. Familjefaderns, 

och därigenom hela familjens, 

förflyttning till Polen blev nödvändig, 

och där upplevdes gemensamt krigsutbrottet 

i Warszawa. (Jag har i min 

ägo personliga anteckningar om denna 

hemska händelse). 

Det allmänna eländet fortsatte, som vi 

ju vet, och slutade för de bägge kusiner- 

na med återkomst till Wien, där goda 

vänner gav dem husrum. Den yngre 

hade blivit föräldralös och bägge var 

totalt utblottade. Den äldre fick arbete 

genom sina språkkunskaper (estniska, 

finska, svenska, ryska, tyska, engelska 

och franska), den yngre som sekreterare 

i Josephinums bibliotek. 

När jag lärde känna dem var de alltså 

relativt väletablerade och hade fått en 

egen bostad. Men lönerna var låga, livet 

var ännu svårt, det var kallt inomhus på 

vintern, man sparade så mycket man 

kunde eller var tvungen till, även jag. 

Mellan oss utvecklades ett underbart 

vänskapsförhållande. Jag hade hunnit 

bli ensam med min lilla flicka och börjat 

studera sång. Vi turades om att äta 

söndagmiddag hos varandra, vi firade 

jul och påsk tillsammans. På så sätt 

föll det sig naturligt att berättelserna 

om Estland, kulturen och lantlivet där 

under första delen av 1900-talet blev 

många och intensiva, matade av hemlängtan. 

Verklighetens språk 

Då föll väl ett frö i mitt hjärta, en dröm 

började gro att få se detta land, verkligen 

en omöjlighet på den tiden. Men, 

det har blivit ax omsider, så denna 

sommar, efter mer än femtio år, deltog 

jag i en ”fårskocksresa” till de baltiska 

länderna. Dagarna var välplanerade och 

intensiva, upplevelserna många på olika 

plan. Ändå var det för mig som om jag 

endast arbetade mig uppför en pyramid, 

vars topp var målet med ett hus 

högst upp på Domberget i Tallinn, dit 

vi kom på slutet av resan. 

Detta hus hade varit ett centrum för 

många levande berättelser om mellankrigstiden, 

om överlevnadsförmåga och 

initiativkraft hos människorna, som 

bodde där och i grannskapet före 1940 

och flykten från bolsjevismen. När jag 

äntligen kom dit, tyckte jag mig nästan 

se invånarna gå ut och in genom porten, 

hörde vagnar dragna av hästar som 

flåsade sig uppför de branta backarna. 

Verkligheten talade ett annat språk. 

Genom en affär i hörnet av huset tog 

jag mig ned till källaren, där den stora, 

gamla brunnen fanns kvar, synlig 

genom en glasplatta på golvet. Alla de 

bakre delarna av byggnaden hade rivits 

före 1943 av tyskarna, som mellanspelade 

då, innan ryssarna kom tillbaka. 

Kvar finns en fasad och en dröm, som 

ingen kan ta ifrån mig. 

Gabriella Oxenstierna-Kies 

33

Hälsa med alternativa lösningar 

Förr när man var sjuk kom doktorn 

och tittade, diagnostiserade och skrev 

ut ett recept. Sedan fick tiden utvisa 

om medicinen hjälpte eller ej. Om det 

inte var en allvarlig sjukdom det gällde 

blev det för det mesta endast sängen 

och något te ur mormors kök. 

Skolmedicinen har följt och räddad 

oss under lång tid och förtroendet för 

den västerländska läkekonsten och dess 

utövare har varit stort. Doktorn i sin 

vita rock har i årtionden symboliserat 

lärdom och makt över patienters liv. 

Lång, svår och dyr var utbildningen 

men yrkeslivet skulle vara mödan värt. 

Den svenska avundsjukan tog dock ner 

läkarkåren från sina höga hästar när i 

början av sjuttiotalet ”sju-kronan” 

in fördes. Det var början på en genombrytande 

förändring inom sjukvården 

som idag innebär att vi har hightechmedicin 

för en del och långa väntetider 

för operationer, medan den banala 

infektionen som får en att känna sig 

halvdöd blir ett fall för receptfria mediciner 

på apoteket. Resultatet är avgifter 

för allt och högkostnadsskydd för de 

kroniskt sjuka. 

Diagnos viktigt 

Den västerländska skolmedicinen har 

koncentrerat sig på att undersöka sjukdomarnas 

symptom och hitta botmedel 

för dessa. Vi erbjuds därför i dag en 

palett med laboratoriemedicin, tekniska 

undersökningar i de stora rören som 

datortomografi, magnetresonans och 

mycket mer. Dagens läkemedelsforskning 

erbjuder nu terapi med dyr genteknologisk 

medicin i förhoppning att 

målmedvetet kunna förhindra de celler 

som gjort sig självständiga i kroppen 

och satt kroppens funktioner ur balans. 

Vi kan därför i dag kurera mängder av 

34 

Thema 

Hälso och wellnessbranschen blommar som aldrig förr. Har 

vi fått ett nytt hälsomedvetande eller är vi offer för kommersialisering? 

Elise Haidenthaller analyserar. 

sjukdomar som förr betydde en säker 

död. Varför tenderar, trots etablerade 

och erkända medicinska framgångar, så 

många människor i dag att ändå söka 

sig till alternativa metoder? 

Samtal fattas 

Kanske är det så att många läkare är 

så fokuserade på den nya tekniken att 

Faktaruta: 

Ayurveda: 

(Sanskrit: kunskap om ett långt liv) 

urgamml indisk diagnos- och behandlingsfilosofi. 

Grundläggande är harmonin 

mellan de tre Doshas: Vata, Pitta 

och Kapha som är baserade på elementen 

vatten, luft, eld, jord och rum. 

Terapi med hjälp av fasta, åderlåtning, 

massage, yoga, meditation och tusentals 

plantor i olika tillberedningar. 

Rekommenderad användning vid 

psy kosomatiska och kroniska besvär, 

samt i början vid alla former av försämrat 

välbefinnande. 

www.ayurveda.at 

Homeopati: 

Grundprincipen är likhetslagen ”Similia 

similibus curentur”, lika blir av lika 

läkt. Grundare Samuel Hahnemann 

(1755-1843). 

En medicin testas på en frisk människa. 

Beroende på de symptom som 

den framkallar används sedan medicinen 

i utspädd form på patienter med 

samma symptom som medicinen 

orsakat. Potensen anger i vilken grad 

som utspädningen skett. Homeopatisk 

medicin framställs enligt speciella 


de glömmer bort att de behandlar en 

människa med problem utöver det som 

syns i det lilla laparaskopihålet. Expertis 

och specialisering är förvisso bra när 

sjukdom och terapi passar som hand i 

handske, men hur ofta remitteras inte 

en patient från den ena specialisten till 

den andra, utlämnad till sin ångest. Förtroende 

genom samtal är viktigt men 

vem har tid att sätta sig ner och lyssna 

(utom psykiatern förstås)? 

Eftersom tid är pengar gäller det att 

öka produktiviteten och nyttjande av 

apparaterna per tidsenhet även inom 

sjukvården. Resultatet blir att samtalet 

regler som är fastställda i läkemedelslagen 

enligt gällande EU- lag. 

Rekommenderas bland annat vid allergi, 

hösnuva, kronisk bihåleinflammation, 

klimakteriska besvär. 

www.homoeopathie.at 

Shiatsu: 

asiatisk beröringsmetod eller massage 

för att främja det fysiska, känslomässiga 

och andliga välbefinnandet. Nyttjande 

av energi- och meridiansystemet 

för att stärka Qi, livsenergin. 

Rekommenderas vid besvär av rörelseapparaten 

som t.ex. ryggbesvär, men 

även vid migrän och sömn svårigheter. 

www.shiatsu-austria.at 



inte värderas i den utsträckning som 

skulle behövas. Det är helt enkelt ingen 

produktiv tid ur försäkringskassans 

synvinkel. 

Energi och jämnvikt 

Det är därför inte förundrande att i 

denna för många skrämmande apparatvärld 

sökandet efter alternativa lösningar 

ökar. Den så kallade komplementärmedicinen 

får fler och fler anhängare 

och utbudet av dem som påstår sig vara 

experter med homeopati, akupressur, 

akupunktur, fysiototerapi, Shiatsu, 

Ayurveda och mycket mer ökar ständigt. 

Det asiatiska inflytandet är här 

påtagligt: Växelverkan mellan Yin och 

Yang, jämnvikt som skall återställas 

i kropp och själ och energi som skall 

flyta utan hinder. Sjukdomar ses som 

en obalans, ett utryck för själens eller 

psykets ångest i kampen med det egna 

jaget. För att nå välbefinnande är det 

då logiskt att meditation blir en viktig 

del av behandlingen. 

Tack vare de stora möjligheter till information 

som står oss till buds idag kan 

var och en hitta sin egen terapi att pröva 

och tro på. Utbudet av produkter, 

terapevter, kurser med mera är stort. 

Det gäller endast att veta när man bör 

konsultera den rätta läkaren och överleva 

tack vare modern hightechmedicin, 

eller när det räcker med medicin i 

homeopatiska doser. 



Tina Szigetvary 

20.09.1938 - 14.08.2008 

Vår Swea Tina, född Jaks och sedan 

många år sambo med Hans Enander, har 

lämnat oss i sorg och saknad. 

Tina var alltid en glad och positiv människa 

även om hon inte alltid hade det 

lätt i livet. Hennes far dog under kriget 

och uppväxten präglades av efterkrigstidens 

svårigheter. Tina arbetade som läkemedelskonsulent 

för Pharmacia där hon 

även lärde känna sin Hans. Hon var som 

kollega alltid uppskattad för sin positiva 

utstrålning, rättframhet och hjälpsamhet. 

Avslapnningsträning i 

Yoga och QiGong 

Andningsteknik/övningar 

Progressiv muskelavslappning 

efter Jacobsen metoden 

Meditation med fantasieresor 

Barn och vuxna i alla åldrar är välkommna! 

Grupp eller enskild träning 

Erbjuder seminarier och workshops 

tider efter överenskommelse 

kostnadsfri prövokväll i mitten av december 

kontakt: 

Silvana Cvitan 

Diplomerad Avslappningspedagog och Andninglärare 

tel.: 0680 21 46 175 · mobil: 0650 900 78 71 

email: silvana.cvitan@yahoo.com 

(Homepage i Feb. 2009; fram tills dess information under 

www.chapters-swea.org/wien/Link: aktuellt) 

Progressiv muskelrelaxion enligt Jacobsens metod 

En speciell form av autogen träning. En avslappningsmetod genom medveten 

anspänning och avslappning av bestämda muskelpartier. Härigenom åstadkommes 

en större medvetenhet om kroppen, och muskelspänningar kan 

medvetet lösas upp. 

Rekommenderas vid stress, högt blodtryck, huvudvärk, sömnsvårigheter och 

ångestbesvär. 

Tina älskade golf och var mycket 

aktiv i sin klubb. För Sweorna ställde 

hon gärna sina kontakter till förfogande, 

och hon var en ovärderlig 

hjälp med ackvisitionen av annonser 

till SWEA-bladet Wien. Sommarstället 

vid Båstad var en kär plats där 

hon och Hans ofta vistades. Sjukdomen 

berövade Tina hennes krafter 

inom kort och hennes bortgång 

kom överraskande snabbt. 

Tina kommer jag alltid behålla i 

ljust minne och mitt deltagande 

gäller hennes make och sönerna 

Alexander och Stephan. 


35

Wienerdialekt – en introduktion 

”Habe die Ehre” 

Vem har inte blivit förvånad över vilka 

för ”utländska öron” underliga, nästan 

obegripliga språk (utom högtyska) man 

talar i Wien? 

Wienerdialekten har ursprungligen 

utvecklats inom den östra och mellersta 

delen av det bayerska språkområdet 

som på tidig medeltid sträckte sig från 

södra Sachsen i norr över stora delar 

av Bayern, Österrike, Siebenbürgen och 

Sydtirolen. Under århundradens lopp 

blandades språket med många uttryck 

från judiska, tjeckiska, rotvälska, men 

också med franska, italienska, ungerska. 

Och vem vet vilka fler språk som 

har hämtats från monarkins alla olika 

länder och därmed präglat Wien. Så 

har mången besökare, bortsett från en 

del av sin kultur, också lämnat några 

ord ur sitt språk. 

Det jiddische var umgängesspråket 

som utvecklades under medeltiden 

av huvudsakligen de mellan- och östeuropeiska 

judarna (Aschkenasim). 

Det var högtyska med hebreiska och 

slaviska inslag. Tack vare dem har vi 

ordet ”Beisl”, det vanliga uttrycket för 

ett ”Gasthaus” – värdshus. Om man 

menar allvar skall man tala ”tacheles” 

(av tachlit = mening, förhandling) 

med varandra, t.ex. med en ”Haberer” 

(haber) – kompis. Så hoppas du har 

”Masel” (masol: Lyckostjärnan, ”att ha 

tur”) med att förstå allting. 

Mellanhögtyskan har lämmnat ord som 

”Kieberer” (kîben = gräla) – ett vanligt 

ord för polisen (snuten) som alltid brukar 

vara ett ”Katzensprung” långt bort 

(egentligen ’katthopp’ – alltså ett litet 

avstånd). 

Rotwelsch, rotvälskan var det ”hemliga” 

språket bland tjuvar, tiggare, gårdfarihandlare 

och skojare, som utövade sina 

”yrken” i hela Europa. Genom dem har 

vi flera uttryck för pengar: ”Marie”, 

”Kohln”, ”Kies”. 

36 

Thema 

Tjeckiska: Omkring 1900 hade ca 

500.000 wienare tjeckiska som modersmål. 

Det böhmiska köket har därför 

betytt mycket för Wiens kultur och 

språk. Därigenom finner vi speciellt 

många uttryck inom gastronomin som 

t.ex. ”Kren” – pepparrot eller ”Powidl” 

– plommonmarmelad. Observera ett 

uttryck som är lätt att missförstå: Om 

du hör ”Das is mir Powidl”, då kvittar 

det! (Kan också hända att man säger 

”Das is mir Blunzn” vilket betyder detsamma, 

bara att man använder blodkorv 

istället för marmelad.) 

„Der liebe Augustin” 

Franska var självklart det fina språket 

vid kejsarhovet och bland diplomater. 

Trots det blev en normal hantverkare, 

som t.ex. rörmokare ”adlad” med 

uttrycket ”Installateur”. Vid den här 

tiden på året hör man också ofta att 

någon är ”marod” (maraud) – då känner 

man sig lite sjuk och hängig. I tidningarna 

kunde man med anledning av 

höstens officiella begravningar läsa att 

reportrar som var sorgklädda, som en 

”Pompfüneberer” (bårbärare), (fr. pompe 

funèbre = ståtlig begravning) var en 

överdriven hedersbetygelse 

Italienska: Många italienare kom som 

byggarbetare till Wien och de åt till 

lunch t.ex. ris med gröna ärter. Så uppstod 

från italienskan ”riso con piselli” på 

wiendialekt –” Risipisi”. Kanske lagad 

av hans ”Gspusi” (sposa= förlovade) - 

nu förtiden betyder ”Gsupsi” en tillfäl- 

lig kärleksaffär. Och så något för rökaren 

bland läsarna: ”Tschick” (cicca) är 

en cigarett. 

Ungerska: Naturligtvis var det under 

den kungliga och kejserliga monarkin 

en nära relation till vår ungerska granne. 

Och så lagade koherden traditionellt 

”gulyas” i sin gryta (alltid med sin 

”tschako”hatt på huvudet) eller ”gulyas 

hus” – kött med ”gulyas le” (sås), 

båda rätterna starkt kryddade. Wienarna 

adopterade genast denna utsökta 

rätt och förkortade rättens namn till 

gulasch. Idag måste man i Ungern 

troligen beställa ”Pörkölt”. Skillnaden 

mellan gulasch och svensk kalops 

är förmodligen bara mängden lök och 

kryddorna. 

Lite bra att veta när 

man handlar i Wien 


Innan antalet stormarknader var så 

stort gick wienarna och handlade i sin 

lilla livsmedelbutik runt hörnet, kallad 

”Greissler”. Handlarens vana att som 

viktenhet uteslutande använda kilogram 

(der Kilo) och dekagram (das 

Deka = tio gram) har blivit kvar. Detta 

”Deka” väger i den lilla livsmedelbutiken, 

liksom vid alla delikatessdiskar, i 

praktiken fortfarande lite mer. Genom 

den oundvikliga frågan: ”Darf´s a bissl 

mehr sein?” – ”Får det vara lite mer?” 

blir det oftast något påökat. 

Den som beställer ”an hoibn Erdäpfel”, 

en halv potatis, får inte en halv potatis, 

men ett halvt kilo potatis! 

Självklart kan man i Wien köpa ”Kartoffeln”- 

potatis, ”Apfelsinen” – apelsiner 

och ”Tomaten” – tomater. Reaktionen 

på en sådan beställning är oftast 

en medlidande ”Gschau” – min - och 

man blir därmed klassad som en inte 

anpassad utlänning. Men den som vill 

försöka uppträda som äkta wienare bör 

i varje fall (speciellt hos en ”Greissler” 

men också vid torghandel) framför allt 

använda följande uttryck: 



Ananas ..................Erdbeeren ...........jordgubbar 

Eierschwammerln ..Pfifferlinge .........kantareller 

Erdäpfel ................Kartoffel .............potatis 

Faschiertes .............Hackbraten ........köttfärs 

Fisolen ..................Grüne oder ........bönor, haricots verts 

gelbe Bohnen 

Fleischlabern .........Bouletten ...........pannbiff/köttbullar 

Hawai Ananas .......Ananas ...............ananas 

Karfiol ...................Blumenkohl .......blomkål 

Kukuruz ................Maiskolben ........majskolv 

Marillen ................Aprikosen ...........aprikoser 

Orangen ................Apfelsinen ..........apelsiner 

Paradeiser ..............Tomaten .............tomater 

Radieschen ............Kleine Rettiche ...rädisor 

Topfen ..................Quark Quark ................ kvarg, keso 

Obers ....................Sahne .................grädde 

Zibebn ..................Rosinen ..............russin 

Pferscher ...............Pfirsich ...............persika 

Stelze .....................Haxe ..................lägg 

Så hoppas vi att du har ”a Hetz” ( att ha kul)! 

Servus, baba! Hej! 

Modifierad översättning av Sandy Schorrs ”Wiener Dialekt” det tyska 

originalet finns att läsa på vår hemsida 

Lite amerikansk 

historia 

Abraham Lincoln blev 1846 invald 

i kongressen. 

John F. Kennedy blev 1946 invald 

i kongressen. 

Abraham Lincon blev 1860 vald 

till president. 

John F. Kennedy blev 1960 vald 

till president. 

Båda engagerade sig starkt för borgerliga 

rättigheter. 

Båda presidentfruarna förlorade ett 

barn under tiden som de levde i 

Vita Huset. 

Båda presidenterna blev skjutna på 

en fredag. 

Båda presidenterna blev skjutna i 

huvudet. 

Nog är det verkligen otroligt, men 

det är sant. 


Anki Bohac 

Det kända danska märket BODUM 

står sedan 60 år för kreativ design för 

köket och det dukade bordet. Nu finns 

alla dess märkesvaror i en nyöppnad 

butik i city. 

Förutom de kända kaffe- och tekannorna 

i French-Press®-System finns kreativa 

lösningar för kalla och heta drycker och 

mycket annat för stora och små. Den 

Bodum Shop 

Marc Aurel Strasse 2, 1010 Wien 

Tel. 01/925 79 99 

Ur utlandssvensk barnamun 

Lille Alexander var 16 månader gammal när han för 21 år sedan 

flyttade med sina svenska föräldrar och sin 7 år äldre syster till 

Österrike. Visst talade vi svenska hemma men hela tiden trängde 

sig naturligtvis det nya och främmande språket in i våra liv och 

det egentliga modersmålet blev så klart aldrig så perfekt som om 

vi bott i Sverige. 

Alexander var ett mycket ”vaket” och kommunikativt barn, dessutom 

en riktig charmör som visste precis hur man skall umgås 

med mammor för att få ut det bästa av livet. När vi var ute 

och körde bil sörjde han alltid för ivriga, glada och intressanta 

samtalsämnen. 

En solig och fin dag när vi körde längs en åker var han som 

vanligt underhållande. Plötsligt tittade han upp mot himlen och 

sade: ”Åh, titta mamma så många gåsar”! Mamma tittade först 

upp mot himlen och de flygande fåglarna vände sig sen kärleksfullt 

leende mot sin lille charmör och sade: ”Alexander, det heter 

gäss”. Alexander tittade mycket förvånat på sin mamma och 

tycktes tro att hon nog inte riktigt visste vad hon talade om och 

sade: ”Jamen, det heter ju en smörgås och flera smörgåsar”! 

Visst är det härligt fasettrikt att få lov att växa upp med flera 

språk även om det inte alltid blir perfekt! 

Christina Carlström 

Första BODUM-affären öppnad i Wien 

som letar efter presenter finner i alla 

prisklasser något lämpligt. 

BODUM SHOP 

Viveka Slama und Christian Kern 

1010 Wien, Marc Aurel Straße 2 

Tel.: 01/ 925 7 999 

Fax.:/ 01/ 925 7 999 

Mail: shop.wien@bodum.com 

HAR KOMMIT 

TILL WIEN 

Lördagen den 18 oktober öppnade 

Viveka Slama och Christian Kern sin 

nya BODUM shop på Marc Aurel 

Strasse 2 i Wien (1. Bezirk). 

Den nya affären lockar inte enbart 

med nya ideer för kök och bord... 

… varje månad erbjuder Viveka 

och Christian en exklusiv BODUM 

produkt till extrapris! 

Våra öppentider är: 

Måndag – Fredag 10:00 – 18:30 

Lördag 10:00 – 17:00 

shop.wien@bodum.com 

www.bodum.com 

37

Recept. 

38 

Thema 

Apfelstrudel à la Goldene Glocke 

1 paket smördeg* 

1½ kg syrliga äpplen (Bosco) 

150 g strösocker (Feinkristall) 

150 g saltat smör 

½ dl skorpmjöl 

Kanel och russin efter behag 

Kvinnans åldrar kan jämföras 

med en världskarta för mellan 

15–20 är det som ASIEN – 

20–30 ….. som AFRIKA – 

30–45 ….. som AMERIKA – 

45–60 ….. som EUROPA – 

Efter 

hälften orört - hälften utforskat. 

varm och mystisk 

högeffektiv och tekniskt fulländad 

utforskat men fortfarande intressant 

60 ……. som SOVJET – 

alla vet var det ligger 

men ingen vill dit!!! 

Skala äpplena, ta bort kärnhuset och skär i tunna 

klyftor. Blanda i socker och kanel. 


Smält smöret i en stekpanna, tillsätt skorpmjölet 

och stek gyllenbrunt. Låt svalna. Häll i äppelblandningen 

och blanda med russin. 

Kavla ut degen tunt till lämplig storlek. Pensla 

därefter degen med smält smör (ända ut i hörnen). 

Fördela äpplena på en tredjedel av degen och rulla 

ihop till en ”strudel”. Var noga med att vika in 

kanterna så att inte äppelblandningen rinner ut. 

Pensla hela ”strudeln” med smör och grädda i ugnen 

i 200o ca 35 minuter. Känn efter med sticka att 

äpplena är mjuka. 

Sikta över florsocker. 

Servera och njut – varm eller kall! 

Lycka till! 

Gunilla S, tfn + fax +43+18045107 

* I Österrike används Blätterteig eller Strudelteig. 

Glacerade kastanjer 

4 personer: 

Köp 24 färdiga kastanjer hos „Maronibrater“ 

(kastanjeförsäljaren) på gatan! Du kan också koka 

färska kastanjer ca 15 min i lite vatten glöm inte 

att skära en skåra i skalet först. 

Skala kastanjerna innan dom är helt kalla. Skalet 

går lättare av då. 

Glacering: 3 matskedar smör 

3 matskedar socker 

3 matskedar vatten 

De lika delarna av smör, socker och vatten ska 

täcka botten i kastrullen. 

Koka upp. 

Lägg i kastanjerna och rör om tills vattnet 

kokat in – c:a 3-5 min. 

Enkelt! 

Gunilla Schorr 

Lycka till! 



Radetzky – Ett namn att räkna med 

Johann Joseph Wenzel Anton 

Franz Karl Graf Radetzky von 

Radetz föddes 1766 i Trebnitz 

i Böhmen. Han gick i skola i 

Prag och Wien, studerade 

juridik och gjorde karriär inom 

militären. Som överbefälhavare 

för Österrikes italienska 

armé ledde han lyckadefältslag 

vid Sancta Lucia och för 

segern vid Novara förlänades 

han det Gyllene skinnets 

orden. Han blev högt dekorerad 

fältmarskalk som slog 

flera rekord som soldat: 

Radetzky deltog i 17 fälttåg 

och tjänade under fem kejsare 

(men så gick han först 90 år 

gammal i pension). 


Grillparzer skrev en dikt till hjälten Radetzkys ära 

och Johann Strauß (d.ä.) komponerade en marsch, 

Radetzkymarschen. Ja, dagens TV-tittare känner 

kanske till namnet, för nyårskonserten från Wien 

avslutas just med denna marsch. Hösten 2008 blev 

Radetzkys namn aktuellt igen. Det har gett namn åt 

en ny restaurang i Wiens centrum, ”Gastwirtschaft 

Graf Radetzky“ vid Seilerstätte 16. 

Där bjuds det bl.a. på wienerschnitzel i olika variationer 

och förstås på Radetzkytårta. Restaurang, 

bar och lounge 

har öppet måndag 

till torsdag 

16.00–02.00 och 

fredag – lördag 

16.00–04.00. 

RESTAURANT 

DER�SCHWEDE 

TRIBÜNE�1 

TRABRENNBAHN�KRIEAU 

NORDPORTALSTRASSE�247 

A-1020�WIEN 

Www.grafhunyady.at 

DERSCHWEDE@GRAFHUNYADY.AT 

Telefon:�72�935�72 

TELEFAX:�72�935�73 

www.gast-radetzky.at 

39

Da taut der echte Schwede auf. 

Endlich kommen schwedische Verhältnisse auf Österreichs Straßen. 

Da fühlt sich der echte Schwede daheim. Genauso wie das weltweit 

einzigartige Saab Allradsystem XWD mit eLSD. Das verteilt die 

volle Power nicht nur auf die Achsen, sondern auch einzeln auf die 

Außenräder. Und das macht eisige Kurven richtig cool. 

www.saab.at 

Symbolfoto.Turbomotoren von 210 – 280 PS (154 – 206 kW), 

Kraftstoffverbr. komb.: 8,5 – 11,7 l/100 km, CO 2-Emission komb.: 205 – 279 g/km. 

planetsisa

Wien - SWEA International

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?