08.12.2012 Views

1 - ATL

1 - ATL

1 - ATL

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Vi kanske bor bland asfalten,<br />

men fortfarande finns mycket av<br />

oss kvar här bland träden.<br />

lilla kriget” – en gerilla.<br />

Det mest legendariska av gerillaslag<br />

hade varit det blodiga<br />

slaget nere i den germanska<br />

Teutoburgerskogen år 9 efter<br />

Kristus, när hela tre romerska<br />

legioner (cirka 15 000 man)<br />

överrumplades av germanska<br />

skogskrigare under sin ledare<br />

Arminius, och gav den första<br />

undergångsstöten åt det romerska<br />

imperiet.<br />

Selma Lagerlöf visste vad Kolmården<br />

var för något.<br />

Poeten Tomas Tranströmer med<br />

rötter i skogen. Foto: wikipedia<br />

SENARE SKULLE nazisterna<br />

utnyttja bilden av de forntida<br />

skogshjältarna i sin propaganda.<br />

Segern i Teutoburgerskogen<br />

skulle bevisa att Europas<br />

äldsta ”och mest sunda” vagga<br />

var ”det uråldriga tyska lövverket<br />

och inte det romerska<br />

murverket.”<br />

Skogen har genom historien<br />

varit ömsom positivt och negativt<br />

laddad. För kristendomen<br />

var skogen med dess heliga lundar<br />

och naturreligion något<br />

som skulle tuktas och övervinnas,<br />

det vill säga helst avverkas.<br />

Ordet hedning lär till och med<br />

en gång ha betytt skogsbo, där<br />

ordet hed var ett ord för en<br />

skogsmark.<br />

I och med att Europas skogar<br />

skövlades kom vildmarken att<br />

te sig mindre skrämmande och<br />

mer lockande för alltmer civilisationströtta<br />

stadsbor.<br />

Med 1700-talets romantik,<br />

Rousseaus hyllning av ”den<br />

gode vilden” och ”det naturliga<br />

livet” börjar skogen fascinera<br />

och locka, något som speglats<br />

redan med Robin Hood från<br />

Sherwoodskogen och i Shakespeares<br />

komedier.<br />

DE ÄNNU ANVÄNDA uttrycken<br />

”dra åt skogen” och<br />

”guld och gröna skogar” speg-<br />

lar just vår kluvenhet: skogen<br />

är det vilda och skrämmande,<br />

mörkermakternas hem. Men<br />

också ett andningshål från ett<br />

”överkultiverat” stadsliv och<br />

all dess onatur.<br />

Också i bildkonsten ser vi<br />

dubbelheten: jämför Elsa Beskows<br />

idyller och John Bauers<br />

skogar med exempelvis Sune<br />

Jonssons bilder på skogslandets<br />

utslitna arbetskraft och<br />

avfolkade byar.<br />

Mitt under arbetet<br />

börjar vi längta vilt efter vild<br />

grönska,<br />

efter Ödemarken själv, bara<br />

genomträngd<br />

av telefontrådarnas tunna<br />

civilisation<br />

Tomas Tranströmer<br />

Sömnen är en djup vildmark,<br />

där jagets herre<br />

kämpar mot djurets<br />

uråldriga drömmar<br />

Gösta Ågren<br />

Ännu in i medeltiden kallas<br />

Sveriges större vägar för stigar.<br />

Nissastigen, Lagastigen,<br />

Letstigen, Norrstigen.<br />

Norrstigen var helt enkelt nuvarande<br />

kustvägen E4 där<br />

Linné 1732 rider ut från Uppsala<br />

på sin Lapplandsresa.<br />

Det är roligt att läsa forna<br />

resenärers rapporter från medeltiden<br />

och framåt.<br />

1634 SKRIVER fransmannen<br />

Charles Ogier dagbok på sin<br />

resa genom Dalaskogarna.<br />

Han kommer vilse och tvingas<br />

söka härbärge i en bondgård.<br />

Men dess invånare skrämmer<br />

honom nästan från vettet.<br />

Han möter en smutsig kvinna<br />

som kommer upp ur en underjordisk<br />

håla och en stor lång<br />

man med vilt utseende och<br />

långt skägg :<br />

”Jag bjöds på saltströmming<br />

som den smutsiga kvinnan<br />

värmde på, medan hon kammade<br />

ett skabbigt barn och sög<br />

på fi ngrarna. Jag tänkte: tänk<br />

om långskägget mördar mig<br />

inatt!<br />

På bordsänden låg en sjuk<br />

man på ett täcke med frossbrytningar<br />

som fi ck bordet att skaka.<br />

Jag kände ett obeskrivligt<br />

obehag. Jag fördes till en avsides<br />

kammare där väder och<br />

vind hade fritt tillträde, jag föll<br />

tillslut på knä och anropade den<br />

Allsmäktige att ge mig kraft att<br />

tappert gå i döden och förlåta<br />

mig mina skulder!”<br />

MIN GAMLE radiokollega,<br />

poeten med Bergslagsrötter,<br />

Bengt Emil Johnson, sammanfattar<br />

i boken Hemort i<br />

några underbara rader hur dagens<br />

skogsvandrare kan uppleva<br />

suset av en svunnen<br />

värld:<br />

”Människor levde här. De<br />

låter sig anas, i några minnen<br />

har några av dem ännu namn.<br />

Deras andedräkt har blandats<br />

med kärrets morgondimma.<br />

Ingen önskar deras armod<br />

åter. Men deras betydelse är<br />

lika stor som deras Frånvaro.<br />

De andas i min glömska. De<br />

viskar i min tystnad. Var är DU<br />

hemma?”<br />

Kvar fi nns skogen som evigt<br />

andningshål för nutidsmänniskan.<br />

Med diktaren Tomas<br />

Tranströmers ord:<br />

”Där får man vända sig om.<br />

Där är<br />

det tillåtet att sörja. Så mild<br />

är skogen.”<br />

Johannes Ekman,<br />

som skrivit artikeln,<br />

är författare till<br />

boken ”Skogen i<br />

vårt inre - Utmark<br />

och frihetsdröm”<br />

(Carlsons förlag<br />

2008).<br />

Han är också kulturmedarbetare<br />

på<br />

Sveriges Radio.<br />

Bli rik på din skog<br />

www.kraftsamlingskog.lrf.se<br />

VI SKOGSÄGARE 1/09 31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!