1 - ATL

N6-blanketten
– en viktig hjälp
Man kan säga att
blankett N6 är
nyckeln till en rättvis
beskattning.
Det handlar om att nyttja möjligheten
till att beskatta överskott
från näringsverksamheten
som inkomst av kapital.
Annars beskattas hela inkomsten
från enskild näringsverksamhet
fullt ut med egenavgifter
och marginalskatt, vilket
kan göra en väldig skillnad.
Blanketten (N6) är en så kallad
hjälpblankett och är inte
längre en offi ciell blankett.
Skatteverket tillhandahåller
en interaktiv ifyllnadshjälp på
sin hemsida som ser annorlunda
ut men resultatet blir det
samma.
Blanketten ska inte lämnas
in , men uppgifter från den ska
fyllas i på NE-blanketten!
EFTERSOM JAN inser vikten
av att kunna ha möjligheten att
skatta fram sitt resultat till enbart
kapitalbeskattning (30
procent), så är han noga med
att fylla i sin N6-blankett på
rätt sätt.
Blanketten består av två kolumner,
den vänstra är ingå-
Jan har följande tillgångar:
1) Företagskontot.
2) Saldot på det skogslikvidkonto
som Jan öppnade i väntan
på att han ska öppna ett skogskonto
när deklarationen är färdig.
3) Saldo på virkeslikvidkontot
hos skogsägarföreningen
vid årsskiftet.
4) Restvärdet på inventarier.
(De hittar du på blankett BI,
där du gör dina avskrivningar
på inventarier).
VI SKOGSÄGARE 1/09
ende värden vid inkomstårets
början och den högra utgående
värden vid årets slut. De siffror
som står i den högra kolumnen
på föregående års blankett ska
alltså in i den vänstra kolumnen
på årets blankett.
JAN PLOCKAR alltså fram
föregående års deklaration och
för över siffrorna från den högra
kolumnen till den vänstra.
Han lägger till den sparade
räntefördelningen från föregående
år i ruta 934 (ruta 867 på
förra årets blankett). Samma
summa fylls i ruta 863 längre
ner på blanketten.
Jan följer sedan anvisningarna
och avslutar med att räkna
ut årets intjänade räntefördelningsutrymme
(ruta 843), som
är 294 036 kronor.
På NE-blankettens baksida
gör Jan räntefördelning
(269 500 kronor) vilket även
fylls i ruta 877 på N6. Den
kvarvarande räntefördelningen
(224 536 kronor) som sparas
till nästa år fylls i ruta 867.
DÄREFTER ÄR det dags att
fylla i från toppen av den högra
kolumnen.
Högst upp tar han upp hälften
av de sammanlagda tillgångarna
på sina skogskonton
Därefter fyller Jan också i de
utgående skulder som belastar
näringsverksamheten (ruta
940).
JAN HAR SEDAN inga ersättningsfonder
eller obeskattade
reserver samt inget outnyttjat
underskott eftersom
han har ett positivt resultat för
året.
Jan har inte heller någon
övergångspost eller särskild
post och har inte heller haft något
”icke varaktigt kapitaltillskott
under året”.
Summeringen av kolumnen
ger ett kapitalunderlag på
2 542 500 kronor. Knappa 139
procent av den summan kan
vid årsskiftet. Sedan fyller han
i sin insats i skogsägarföreningen
som ska in i rutan under.
Det hittar Jan i sitt årsbesked
från föreningen.
Värdet på fastigheten får han
från baksidan av blanketten
(alternativt från blankett FN6
som ger en bättre överblick om
du har fl era olika fastigheter).
Fyll i tillgångar och skulder på rätt sätt
Under övriga tillgångar
ska värdet av tillgångar
som hör till näringsfastigheten
tas upp.
Jan ha som maximal avsättning
till expansionsfond och det fyller
Jan i ruta 868.
KAPITALUNDERLAGET
plus eventuell sparad räntefördelning
från årets deklaration
bestämmer hur mycket Jan har
möjlighet att räntefördela nästa
år.
Observera följande:
� Tänk på att det enbart är
värdet på näringsdelen av fastigheten
som du får ta upp.
� Se även till att minska värdet
på fastigheterna om du
gjort värdeminskningsavdrag
(avskrivning på näringsbyggnader,
skogsbilvägar eller om
du gjort skogsavdrag).
Rutorna under fylls i om
du ska sätta av till expansionsfond,
om du ska föra tillbaka
medel från expansionsfond.
Här ska även fyllas i hur mycket
du har i expansionsfond vid
ingången res pektive utgången
av året samt hur mycket det
fi nns möjlighet att sätta av i
expansionsfond.
TÄNK PÅ ATT...
...skogskontoinsättning ska vara gjord senast samma dag som deklarationen
ska vara inlämnad. Har du anstånd för inlämning gäller det datumet.
...ha en körjournal som du skriver med bläckpenna för att kunna redovisa
bilresor. Där ska framgå vart du kört, hur långt och syftet med resan.
I deklarationen yrkar du ett schablonmässigt avdrag med 18,50 kr per mil.
Mer deklaration �
41