arsredovisning_2016_sverigesdomstolar

Recommendations

Info

MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.2.3 Balansavarbetningsinsatser Under året vidtogs olika åtgärder för att minska långa handläggningstider och stora balanser vid Sveriges domstolar. På totalnivå ökade dock balanserna, till stor del p.g.a. den ökande måltillströmningen till migrationsdomstolarna. I det följande redogörs för olika åtgärder som vidtagits under 2016 avseende balansavarbetning. Inom Sveriges Domstolsar finns sedan många år en förstärkningsstyrka av domare. Syftet med förstärkningsstyrkan är att kunna täcka upp tillfälliga behov av ökad domararbetskraft hos domstolarna. Behoven kan t.ex. uppstå när en domstol har en domare som genomgår utbildning vid Domstolsakademin, vid långvarig sjukfrånvaro eller vid handläggningen av större mål. Särskilt vid förvaltningsrätterna användes förstärkningsstyrkan även för balansavarbetningsinsatser under året. Planering och prioriteringar av förstärkningsstyrkans insatser görs regelbundet av Domstolsverket utifrån domstolarnas behov. Förstärkningsstyrkan bestod under 2016 av 16 årsarbetskrafter domare inklusive kanslichefen. Förstärkningsdomarna anlitas på kontrakt som löper över två år i taget. Under året förnyades ett antal kontrakt samtidigt som några domare valde att sluta och en domare avgick med pension. Under hösten gjordes ett par ersättningsrekryteringar och inför 2017 består styrkan av 18 domare. Tre av dessa är domare från förvaltningsdomstol. Ytterligare domare kommer att börja i styrkan under 2017. Rekryteringsinsatserna har gjorts med utgångspunkten att utöka styrkan i syfte att särskilt kunna bistå migrationsdomstolarna. Nära hälften av domarna i styrkan har utbildats i migrationsrätt under hösten och kunde sedan börja sitt arbete i migrationsdomstol mot slutet av året. Förstärkningsstyrkan gjorde insatser i sammanlagt 40 domstolar under året. Det var en stor spridning i storleken på insatserna, någon domstol fick hjälp av en förstärkningsdomare större delen av året medan andra fick hjälp någon enstaka dag. Behoven och orsakerna såg också mycket olika ut. Eftersom förstärkningsdomarna i många fall täcker upp vid vakanser är det svårt att i statistiken se att insatserna ger direkta effekter i minskat antal mål i balans. I vissa fall kan det vara så att balanserna ökat trots insatsen, men att antal mål i balans sannolikt hade ökat i ännu större omfattning om domstolen inte fått hjälp av förstärkningsstyrkan vid exempelvis en vakans eller sjukskrivning. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Luleå tingsrätt och Norrköpings tingsrätt är de domstolar som under året haft mest hjälp från förstärkningsstyrkan. Under årets sista månader har dock fler och fler förstärkningsdomare påbörjat arbete hos migrationsdomstolarna och då särskilt i Förvaltningsrätten i Stockholm. Utöver förstärkningsstyrkan anlitar många domstolar pensionerade domare för att klara sin verksamhet. Omfattningen har dock minskat under de senaste åren. Under 2016 arbetade totalt drygt 49 årsarbetskrafter pensionerade domare vid domstolarna att jämföra med 53 året innan. Liksom tidigare år har behov av balansavarbetningsinsatser varit en faktor som beaktats i budgetarbetet med domstolarna. Eftersom antal inkomna mål minskat under flera år och balanserna låg på historiskt låga nivåer vid årets början var behovet av balansavarbetningsinsatser inte längre lika stort under 2016. Endast en tingsrätt och tre förvaltningsrätter tilldelades budgetmedel för att finansiera tillfälliga insatser för att minska målbalanserna och korta omloppstiderna. Sammanlagt uppgick dessa budgetmedel till knappt sex mnkr. I huvudsak handlade det om att i förtid generationsväxla personal genom dubblering av anställningar under en period och genom att anställa medarbetare tillfälligt, antingen via förstärkningsstyrkan eller på annat sätt. Det är svårt att mäta effekten av insatserna isolerat från den ordinarie verksamheten. Av de fyra domstolarna som fick balansavarbetningsmedel kan man se ett förbättrat resultat i Förvaltningsrätten i Falun och Förvaltningsrätten i Linköping. På Göteborgs tingsrätt var balanserna på ungefär samma nivå som förra året och på Förvaltningsrätten i Uppsala ökade balanserna under 2016 trots extra resurser. Den huvudsakliga förklaringen till att balanserna fortsatte att öka i Förvaltningsrätten i Uppsala var personalomsättning och att vakansläget för domare varit stort under året. Domstolen har haft svårt att behålla domare på grund av närheten till arbetsmarknaden i Stockholm. 20 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2016
MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 4 Andelen balanserade mål äldre än 6, 12 och 24 månader vid domstolarna 2014-2016 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Äldre än 6 månader Äldre än 12 månader Äldre än 24 månader 2014 31,9% 10,0% 2,6% 2015 31,9% 11,4% 2,3% 2016 28,7% 10,2% 3,5% I den totala balansen fanns det vid utgången av 2016 nästan 39 000 mål äldre än 6 månader, knappt 14 000 mål äldre än 12 månader och knappt 5 000 mål äldre än 24 månader. Jämfört med föregående år är antalet mål oförändrat för mål äldre än 6 månader och mål äldre än 12 månader. För mål äldre än 24 månader har antalet ökat med nästan 1 900 mål. Totalt har antalet balanserade mål ökat från 121 000 till drygt 133 000 mål. Den stora ökningen av mål finns i intervallet 0 till 6 månader och utgörs till stor del av migrationsmål som inkommit under senare delen av året. 3.2.4 Hantering av ungdomsmål Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: • Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. Under åren 2013–2014 identifierade och vidtog Domstolsverket tillsammans med domstolarna ett antal olika åtgärder för att korta handläggningstiden för ungdomsmål. Exempel på sådana åtgärder är att införa särskilda rutiner för ungdomsmålen, att utse särskilda ungdomsdomare och ungdomshandläggare samt att sätta upp särskilda tidsmål för att definiera innebörden av en skyndsam handläggning av ungdomsmål. Det tas också regelbundet fram statistikrapporter så att domstolarna kontinuerligt kan följa omloppstiderna för ungdomsmål. Det genomfördes också åtgärder för att skapa en mer strukturerad samverkan med externa aktörer, vilket identifierades som en framgångsfaktor för att få en effektiv hantering med hög kvalitet av ungdomsmålen. Arbetet följdes upp under 2015. Sedan 2015 finns ett nätverk av ungdomsdomare på tingsrätt som träffas två gånger årligen. Under 2016 fortsatte Domstolsverket att följa utvecklingen av omloppstiderna för ungdomsmål för att se om åtgärderna lett till kortare handläggningstider. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2016 21
Page 1 and 2: 2016 Årsredovisning
Page 4 and 5: OMSLAGSBILD Lokalerna inom Sveriges
Page 6 and 7: GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 I ba
Page 8 and 9: ORGANISATION 2 Organisation 2.1 Det
Page 10 and 11: ORGANISATION 2.2 Genomförda och f
Page 12 and 13: MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄR
Page 70 and 71:
MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄR
Page 72 and 73:
VERKSAMHETSUTVECKLING 4 Verksamhets
Page 74 and 75:
VERKSAMHETSUTVECKLING Verksamhetsst
Page 76 and 77:
VERKSAMHETSUTVECKLING Parallellt me
Page 78 and 79:
VERKSAMHETSUTVECKLING antalet migra
Page 80 and 81:
VERKSAMHETSUTVECKLING 4.3 Övriga u
Page 82 and 83:
VERKSAMHETSUTVECKLING effektiv konk
Page 84 and 85:
VERKSAMHETSUTVECKLING Via Domstolsv
Page 86 and 87:
VERKSAMHETSUTVECKLING nom hela rät
Page 88 and 89:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING förutsättn
Page 90 and 91:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 41 Å
Page 92 and 93:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 44 An
Page 94 and 95:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 46 Ny
Page 96 and 97:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.3.3 Ålder
Page 98 and 99:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING har det äve
Page 100 and 101:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING användare h
Page 102 and 103:
INTERNATIONELL VERKSAMHET 6.2 Freds
Page 104 and 105:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 7 Ekonomi
Page 106 and 107:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Ökningen
Page 108 and 109:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET samband m
Page 110 and 111:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 33 procen
Page 112 and 113:
FINANSIELLA DOKUMENT 8 Finansiella
Page 114 and 115:
FINANSIELLA DOKUMENT 8.3 Balansräk
Page 116 and 117:
FINANSIELLA DOKUMENT 8.5 Anslagsred
Page 118 and 119:
FINANSIELLA DOKUMENT 8.6 8.6.1 Till
Page 120 and 121:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 4 Kostnad
Page 122 and 123:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 7 Finansi
Page 124 and 125:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 11 Immate
Page 126 and 127:
FINANSIELLA DOKUMENT Pågående nya
Page 128 and 129:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 17 Behål
Page 130 and 131:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 25 Period
Page 132 and 133:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 33 Indrag
Page 134 and 135:
INTERN STYRNING OCH KONTROLL 9 Gene
Page 136 and 137:
BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144:
Digitala tjänster ska enligt reger
show all

arsredovisning_2016_sverigesdomstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?