arsredovisning_2016_sverigesdomstolar

Recommendations

Info

GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 I backspegeln för 2016 vill jag fokusera på tre saker, som är särskilt viktiga medan vi behåller blicken på vägen framåt: • Den mycket kraftiga ökningen av inkomna mål till migrationsdomstolarna kommer innebära stora påfrestningar den närmaste tiden, även om de mest nödvändiga förutsättningarna har kommit på plats. • De senaste årens minskande trend när det gäller antalet inkomna mål generellt tycks vara bruten och måltillströmningen ökade något under förra året för flera stora målkategorier, inte bara på migrationsområdet. • Sveriges Domstolar är inne i ett viktigt skede där vi lägger nödvändiga grundstenar för en mer långsiktig och målinriktad verksamhetsutveckling, präglad av utökad samverkan, både mellan domstolarna och mellan domstolarna och Domstolsverket. Låt mig börja med migrationsmålökningen, som utan tvekan satte sin prägel på året som gick. Generaldirektören har ordet Migrationsmålsökningen Under framför allt hösten 2016 blev konsekvenserna av den stora ökningen av antalet asylsökande som 2015 kom till Sverige påtagliga för Sveriges Domstolar. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna ökade mycket kraftigt, i långt snabbare takt än vad som kortsiktigt var möjligt att avverka. Vi var naturligtvis inte oförberedda på detta. Under våren arbetade migrationsdomstolarna och Domstolsverket tätt tillsammans för att hitta lösningar, kartlägga resursbehov och inte minst samverka på en mängd olika sätt. Utbytet med Migrationsverket har också varit intensivt under året som gick. Vi fick under hösten dessutom välkomna besked från regeringen och riksdagen kring såväl tillfälliga anslagsökningar som utökade möjligheter till överföring av mål mellan migrationsdomstolarna. Detta har gett oss de förutsättningar vi kan begära för att möta den här utmaningen. Men vi måste konstatera att merparten av det praktiska arbetet att ta oss an målökningen ligger framför oss. Sannolikt får migrationsmålsökningen påverkan på måluppfyllelsen på migrationsområdet likväl som för förvaltningsrätternas och Migrationsöverdomstolens verksamhet som helhet, med ökande målbalanser som följd. Så här långt är det dock glädjande att handläggningstiderna för migrationsmål totalt och för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn har kortats under 2016. Omloppstiderna för verkställighetsmålen ökade förra året men migrationsdomstolarna når fortfarande regeringens målsättning för de målen. Att förvaltningsrätterna i stort också har ett bra utgångsläge resultatmässigt är en annan central förutsättning för att migrationsmålsituationen ska vara möjlig att hantera på ett under omständigheterna bra sätt. Detsamma kan sägas om tingsrätterna, som tack vare ett gynnsamt resultatläge kan ställa upp och låna ut personal till migrationsdomstolarna. Svag målökning även till andra domstolar Även vid sidan om migrationsmålen såg vi under 2016 en svag målökning till domstolarna, efter att ha minskat stadigt under flera år. Det är för tidigt att tala om ett bestående trendbrott, men vi kan konstatera att inkomna brottmål och familjemål ökade hos de allmänna domstolarna, inkomna plan- och byggmål ökade hos mark- och miljödomstolarna och bland andra inkomna mål enligt socialtjänstlagen och lagen om offentlig upphandling, ökade hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Detta har påverkat balanserna (förhållandet mellan inkomna och avgjorda mål) negativt och på sikt har balansläget en negativ inverkan på handläggningstiderna. Under 2016 kunde regeringens mål för handläggningstiderna förbättras över lag, trots målökningen. Undantaget är (utöver ovan nämnda verkställighetsmål i migrationsdomstolarna) Hyres- och arrendenämnderna, där det avgjorts ett större antal äldre arrendenämndsärenden under året, vilket har påverkat resultatet negativt. Utökad samverkan Omvärldsförändringar som har betydelse för den dömande verksamheten ställer allt större krav på domstolarna. Därför är många av de grundläggande utvecklingsinsatser vi har genomfört under 2016, eller är mitt uppe i att genomföra, så viktiga. Det är genom utökad samverkan och med Domstolsverket som samordnande kraft, som Sveriges Domstolar i sin helhet kan bli en mer flexibel organisation. Att vi jobbar med att förbättra Domstolsverkets förmåga till strategisk planering och att styra mot tydliga mål är ett led i detta. Betydelsefullt var också, som en vidareutveckling av det tidigare bildade Strategiska rådet, 6 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2016
GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET inrättandet av ett Domstolschefsråd (DC-rådet). Rådet består av åtta domstolschefer som har mandat att företräda samtliga domstolar när det gäller samarbetet med Domstolsverket i våra gemensamma strategiska frågor och målformuleringar. Samarbetet på denna strategiska nivå mellan domstolarna och Domstolsverket är också angeläget för att säkra förtroende och legitimitet när det gäller den drivande och styrande uppgiften som Domstolsverket har i förhållande till domstolarna. Utvecklingen av samverkansformer på mer operativ nivå, med tidigare och utökat medverkande från domstolarna i gemensamma utvecklingsinsatser, är ett ytterligare exempel. Digitaliseringsarbetet Samverkan och ansvarstagande för gemensamt fattade strategiska beslut är centralt också för att vi ska komma vidare i digitaliseringsarbetet, där vi under 2016 och den närmaste tiden framöver inrättandet arbetar med av grundförutsättningar ett Domstolschefsråd som (DC-rådet). ett förbättrat Rådet består integritetsskydd, av åtta domstolschefer enligt den nya domstolsdatalagen, mandat att och företräda med möjligheten samtliga domstolar att hantera när digi- det tala gäller handlingar, samarbetet där med en förstudie Domstolsverket inför införandet i våra av gemensamma ett e-arkiv är strategiska en av byggstenarna frågor och som målformule- har lagts som har ringar. under 2016. Samarbetet I förlängningen, på denna strategiska och i linje nivå med mel- det lan arbete domstolarna som redan och påbörjats Domstolsverket när det gäller är brottmålshanteringen, för att säkra ska vi förtroende kunna gå från och att legitimitet hantera också angeläget när papper det – gäller fysiskt den eller drivande i digital och form, styrande såsom uppgif- exempelvis som PDF-dokument Domstolsverket – som har i den förhållande primära in- till ten domstolarna. formationsbäraren Utvecklingen till en alltigenom av samverkansformer digital informationshantering mer operativ nivå, med med digitala tidigare original. och utökat på medverkande Denna långsiktiga från domstolarna inriktning, med i gemensamma inneboende utvecklingsinsatser, löften om enklare och är ett effektivare ytterligare exempel. hantering av mål och ärenden, liksom effektivt och säkert in- Digitaliseringsarbetet Samverkan och ansvarstagande för gemensamt fattade strategiska beslut är centralt också för att vi ska komma vidare i digitaliseringsarbetet, där vi under 2016 och den närmaste tiden framöver arbetar med grundförutsättningar som ett förbättrat integritetsskydd, enligt den nya domstolsdatalagen, och med möjligheten att hantera digitala handlingar, där en förstudie inför införandet av ett e-arkiv är en av byggstenarna som har lagts under 2016. I förlängningen, och i linje med det arbete som redan påbörjats när det gäller brottmålshanteringen, ska vi kunna gå från att hantera papper – fysiskt eller i digital form, såsom exempelvis PDF-dokument – som den primära informationsbäraren till en alltigenom digital informationshantering med digitala original. Denna långsiktiga inriktning, med inneboende löften om enklare och effektivare hantering av mål och ärenden, liksom effektivt och säkert in- formationsutbyte med medborgare och andra intressenter, kräver enhetligare processer och ett gemensamt ansvarstagande i Sveriges Domstolar för att hämta hem effekterna. Gemensamt möter vi framtidens utmaningar Sveriges Domstolar har också stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen i ett brett perspektiv. Även detta kräver långsiktig strategisk samverkan. Under 2016 inleddes ett arbete för att kartlägga och analysera dels befintliga insatser, dels olika GENERALDIREKTÖREN föreslagna åtgärder HAR avseende ORDET kompetensförsörjningen. Det är en grundsten för fortsättningen på det området. Jag skulle kunna nämna en hel rad andra aktiviteter i det här sammanhanget men konstaterar bara avslutningsvis att Sveriges Domstolar, givet att vi får behålla de stabila planeringsförutsättningar vi har just nu och därmed ha möjligheter att planera långsiktigt, måste fortsätta på det inslagna spåret. Vi med ska utnyttja medborgare det utrymme och andra som informationsutbyttressenter, några års minskad kräver enhetligare måltillströmning processer har gett och oss, ett gemensamt för att vara ansvarstagande ordentligt rustade i Sveriges att gemensamt Domstolar för möta att de hämta utmaningar hem effekterna. och möjligheter som omvärlden bjuder oss i framtiden. Gemensamt möter vi framtidens utmaningar Sveriges Domstolar har också stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen i ett brett perspektiv. Även detta kräver långsiktig strategisk samverkan. Under 2016 inleddes ett arbete för att kartlägga och analysera dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder avseende kompetensförsörjningen. Det är en grundsten Martin för fortsättningen Holmgren på det området. Jag skulle kunna nämna en hel rad andra aktiviteter i det här sammanhanget men konstaterar bara avslutningsvis att Sveriges Domstolar, givet att vi får behålla de stabila planeringsförutsättningar vi har just nu och därmed ha möjligheter att planera långsiktigt, måste fortsätta på det inslagna spåret. Vi ska utnyttja det utrymme som några års minskad måltillströmning har gett oss, för att vara ordentligt rustade att gemensamt möta de utmaningar och möjligheter som omvärlden bjuder oss i framtiden. Martin Holmgren SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2016 7
Page 1 and 2: 2016 Årsredovisning
Page 4 and 5: OMSLAGSBILD Lokalerna inom Sveriges
Page 8 and 9: ORGANISATION 2 Organisation 2.1 Det
Page 10 and 11: ORGANISATION 2.2 Genomförda och f
Page 12 and 13: MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄR
Page 56 and 57:
MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄR
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
VERKSAMHETSUTVECKLING 4 Verksamhets
Page 74 and 75:
VERKSAMHETSUTVECKLING Verksamhetsst
Page 76 and 77:
VERKSAMHETSUTVECKLING Parallellt me
Page 78 and 79:
VERKSAMHETSUTVECKLING antalet migra
Page 80 and 81:
VERKSAMHETSUTVECKLING 4.3 Övriga u
Page 82 and 83:
VERKSAMHETSUTVECKLING effektiv konk
Page 84 and 85:
VERKSAMHETSUTVECKLING Via Domstolsv
Page 86 and 87:
VERKSAMHETSUTVECKLING nom hela rät
Page 88 and 89:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING förutsättn
Page 90 and 91:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 41 Å
Page 92 and 93:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 44 An
Page 94 and 95:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 46 Ny
Page 96 and 97:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.3.3 Ålder
Page 98 and 99:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING har det äve
Page 100 and 101:
KOMPETENSFÖRSÖRJNING användare h
Page 102 and 103:
INTERNATIONELL VERKSAMHET 6.2 Freds
Page 104 and 105:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 7 Ekonomi
Page 106 and 107:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Ökningen
Page 108 and 109:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET samband m
Page 110 and 111:
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 33 procen
Page 112 and 113:
FINANSIELLA DOKUMENT 8 Finansiella
Page 114 and 115:
FINANSIELLA DOKUMENT 8.3 Balansräk
Page 116 and 117:
FINANSIELLA DOKUMENT 8.5 Anslagsred
Page 118 and 119:
FINANSIELLA DOKUMENT 8.6 8.6.1 Till
Page 120 and 121:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 4 Kostnad
Page 122 and 123:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 7 Finansi
Page 124 and 125:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 11 Immate
Page 126 and 127:
FINANSIELLA DOKUMENT Pågående nya
Page 128 and 129:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 17 Behål
Page 130 and 131:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 25 Period
Page 132 and 133:
FINANSIELLA DOKUMENT Not. 33 Indrag
Page 134 and 135:
INTERN STYRNING OCH KONTROLL 9 Gene
Page 136 and 137:
BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144:
Digitala tjänster ska enligt reger
show all

arsredovisning_2016_sverigesdomstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?