arsredovisning_2016_sverigesdomstolar

2016 

Årsredovisning

Sveriges Domstolar blir allt mer aktiva i sitt mediearbete och väljer 

ibland att bjuda in media i samband med att en dom meddelas. På 

bilden: Göta hovrätt håller presskonferens där hovrättsrådet Martin 

Andersson och hovrättslagmannen Linda Hallstedt svarar på frågor i 

hovrättens plenisal. Foto: Adam Ihse / TT

OMSLAGSBILD 

Lokalerna inom Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar till följd av 

skärpta krav på effektivisering och standardisering. Underhållsbehovet är 

alltjämt stort, varför detta arbete kommer att fortgå ett antal år framöver. 

På bilden: I september 2016 hölls en invigningsceremoni för utbyggnaden 

av Hovrätten för Övre Norrland. Foto: Per Carlsson 

Producerad av Domstolsverket 

Tryckt av ARK-Tryckaren AB, 

Jönköping, februari 2017 

Diarienummer 1290-2016

Innehåll 

RESULTATREDOVISNING 

FINANSIELL REDOVISNING 

1 Generaldirektören har ordet .............................................. 6 

2 Organisation................................................................... 8 

2.1 Detta är Sveriges Domstolar................................................... 8 

2.2 Genomförda och föreslagna förändringar ................................. 10 

3 Mål- och resultatutveckling i kärnverksamheten ................... 11 

3.1 Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål............ 11 

3.2 Verksamhetens mål........................................................... 14 

3.3 Tingsrätterna .................................................................. 26 

3.4 Hovrätterna.................................................................... 33 

3.5 Högsta domstolen............................................................. 38 

3.6 Förvaltningsrätterna.......................................................... 42 

3.7 Kammarrätterna .............................................................. 54 

3.8 Högsta förvaltningsdomstolen............................................... 62 

3.9 Hyres- och arrendenämnderna .............................................. 66 

3.10 Rättshjälpsmyndigheten ..................................................... 70 

3.11 Rättshjälpsnämnden.......................................................... 71 

4 Verksamhetsutveckling ................................................... 72 

4.1 Övergripande utvecklingsinsatser .......................................... 72 

4.2 Fokusområden ................................................................. 73 

4.3 Övriga utvecklingsinsatser ................................................... 80 

4.4 Pågående regeringsuppdrag ................................................. 80 

4.5 Förtroendefrågor.............................................................. 82 

4.6 Samverkan mellan myndigheter ............................................ 84 

5 Kompetensförsörjning .................................................... 87 

5.1 Attrahera och rekrytera...................................................... 87 

5.2 Utveckla och behålla ......................................................... 88 

5.3 Avveckla och omorientera ................................................... 95 

5.4 Kompetensutveckling......................................................... 97 

6 Internationell verksamhet ..............................................101 

6.1 Utvecklingssamarbete....................................................... 101 

6.2 Fredsfrämjande verksamhet ............................................... 102 

6.3 Studiebesök................................................................... 103 

6.4 Myndighetsnätverk och annan extern samverkan ....................... 103 

7 Ekonomi och produktivitet..............................................104 

7.1 Ekonomisk översikt .......................................................... 104 

7.2 Produktivitetsutveckling .................................................... 107 

8 Finansiella dokument ....................................................112 

8.1 Sammanställning över väsentliga uppgifter .............................. 112 

8.2 Resultaträkning .............................................................. 113 

8.3 Balansräkning................................................................. 114 

8.4 Finansieringsanalys .......................................................... 115 

8.5 Anslagsredovisning........................................................... 116 

8.6 Tilläggsupplysningar och noter............................................. 118 

8.7 Ersättningar till insynsrådet ................................................ 133 

9 Intern styrning och kontroll ............................................134 

9.1 Utveckling och förbättringar ............................................... 134 

9.2 Processen ..................................................................... 134 

9.3 Årsredovisningens undertecknande........................................ 135 

10 Bilagor till resultatredovisningen......................................136 

Bilaga 1 Verksamhetsmål – Enskilda domstolars resultat ..................... 136 

Bilaga 2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader........................... 140 

Bilaga 3 Sidhänvisning till återrapporteringskrav.............................. 143 

SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2016 5

GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 

1 

I backspegeln för 2016 vill jag fokusera på tre saker, 

som är särskilt viktiga medan vi behåller 

blicken på vägen framåt: 

• Den mycket kraftiga ökningen av inkomna 

mål till migrationsdomstolarna kommer innebära 

stora påfrestningar den närmaste tiden, 

även om de mest nödvändiga förutsättningarna 

har kommit på plats. 

• De senaste årens minskande trend när det gäller 

antalet inkomna mål generellt tycks vara 

bruten och måltillströmningen ökade något 

under förra året för flera stora målkategorier, 

inte bara på migrationsområdet. 

• Sveriges Domstolar är inne i ett viktigt skede 

där vi lägger nödvändiga grundstenar för en 

mer långsiktig och målinriktad verksamhetsutveckling, 

präglad av utökad samverkan, både 

mellan domstolarna och mellan domstolarna 

och Domstolsverket. 

Låt mig börja med migrationsmålökningen, som 

utan tvekan satte sin prägel på året som gick. 

Generaldirektören har ordet 

Migrationsmålsökningen 

Under framför allt hösten 2016 blev konsekvenserna 

av den stora ökningen av antalet asylsökande 

som 2015 kom till Sverige påtagliga för 

Sveriges Domstolar. Antalet inkomna mål till 

migrationsdomstolarna ökade mycket kraftigt, i 

långt snabbare takt än vad som kortsiktigt var 

möjligt att avverka. 

Vi var naturligtvis inte oförberedda på detta. 

Under våren arbetade migrationsdomstolarna 

och Domstolsverket tätt tillsammans för att hitta 

lösningar, kartlägga resursbehov och inte minst 

samverka på en mängd olika sätt. Utbytet med 

Migrationsverket har också varit intensivt under 

året som gick. Vi fick under hösten dessutom 

välkomna besked från regeringen och riksdagen 

kring såväl tillfälliga anslagsökningar som utökade 

möjligheter till överföring av mål mellan 

migrationsdomstolarna. Detta har gett oss de 

förutsättningar vi kan begära för att möta den 

här utmaningen. 

Men vi måste konstatera att merparten av det 

praktiska arbetet att ta oss an målökningen ligger 

framför oss. Sannolikt får migrationsmålsökningen 

påverkan på måluppfyllelsen på migrationsområdet 

likväl som för förvaltningsrätternas 

och Migrationsöverdomstolens verksamhet som 

helhet, med ökande målbalanser som följd. Så 

här långt är det dock glädjande att handläggningstiderna 

för migrationsmål totalt och för avlägsnandemål 

avseende ensamkommande barn 

har kortats under 2016. Omloppstiderna för 

verkställighetsmålen ökade förra året men migrationsdomstolarna 

når fortfarande regeringens 

målsättning för de målen. 

Att förvaltningsrätterna i stort också har ett 

bra utgångsläge resultatmässigt är en annan central 

förutsättning för att migrationsmålsituationen 

ska vara möjlig att hantera på ett under omständigheterna 

bra sätt. Detsamma kan sägas om 

tingsrätterna, som tack vare ett gynnsamt resultatläge 

kan ställa upp och låna ut personal till migrationsdomstolarna. 

Svag målökning även till andra domstolar 

Även vid sidan om migrationsmålen såg vi under 

2016 en svag målökning till domstolarna, efter 

att ha minskat stadigt under flera år. Det är för 

tidigt att tala om ett bestående trendbrott, men vi 

kan konstatera att inkomna brottmål och familjemål 

ökade hos de allmänna domstolarna, inkomna 

planoch byggmål ökade hos markoch 

miljödomstolarna och bland andra inkomna mål 

enligt socialtjänstlagen och lagen om offentlig 

upphandling, ökade hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. 

Detta har påverkat balanserna 

(förhållandet mellan inkomna och avgjorda mål) 

negativt och på sikt har balansläget en negativ 

inverkan på handläggningstiderna. 

Under 2016 kunde regeringens mål för handläggningstiderna 

förbättras över lag, trots målökningen. 

Undantaget är (utöver ovan nämnda 

verkställighetsmål i migrationsdomstolarna) Hyres- 

och arrendenämnderna, där det avgjorts ett 

större antal äldre arrendenämndsärenden under 

året, vilket har påverkat resultatet negativt. 

Utökad samverkan 

Omvärldsförändringar som har betydelse för den 

dömande verksamheten ställer allt större krav på 

domstolarna. Därför är många av de grundläggande 

utvecklingsinsatser vi har genomfört under 

2016, eller är mitt uppe i att genomföra, så viktiga. 

Det är genom utökad samverkan och med 

Domstolsverket som samordnande kraft, som 

Sveriges Domstolar i sin helhet kan bli en mer 

flexibel organisation. Att vi jobbar med att förbättra 

Domstolsverkets förmåga till strategisk 

planering och att styra mot tydliga mål är ett led i 

detta. Betydelsefullt var också, som en vidareutveckling 

av det tidigare bildade Strategiska rådet, 

6 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2016

GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 

inrättandet av ett Domstolschefsråd (DC-rådet). 

Rådet består av åtta domstolschefer som har 

mandat att företräda samtliga domstolar när det 

gäller samarbetet med Domstolsverket i våra 

gemensamma strategiska frågor och målformuleringar. 

Samarbetet på denna strategiska nivå mellan 

domstolarna och Domstolsverket är också 

angeläget för att säkra förtroende och legitimitet 

när det gäller den drivande och styrande uppgiften 

som Domstolsverket har i förhållande till 

domstolarna. Utvecklingen av samverkansformer 

på mer operativ nivå, med tidigare och utökat 

medverkande från domstolarna i gemensamma 

utvecklingsinsatser, är ett ytterligare exempel. 

Digitaliseringsarbetet 

Samverkan och ansvarstagande för gemensamt 

fattade strategiska beslut är centralt också för att 

vi ska komma vidare i digitaliseringsarbetet, där 

vi under 2016 och den närmaste tiden framöver 

inrättandet arbetar med av grundförutsättningar ett Domstolschefsråd som (DC-rådet). 

ett förbättrat 

Rådet består integritetsskydd, av åtta domstolschefer enligt den nya domstolsdatalagen, 

mandat att och företräda med möjligheten samtliga domstolar att hantera när digi- 

det 

tala gäller handlingar, samarbetet där med en förstudie Domstolsverket inför införandet i våra 

av gemensamma ett e-arkiv är strategiska en av byggstenarna frågor och som målformule- 

har lagts 

som har 

ringar. under 2016. Samarbetet I förlängningen, på denna strategiska och i linje nivå med mel- 

det 

lan arbete domstolarna som redan och påbörjats Domstolsverket när det gäller är brottmålshanteringen, 

för att säkra ska vi förtroende kunna gå från och att legitimitet 

hantera 

också 

angeläget när papper det – gäller fysiskt den eller drivande i digital och form, styrande såsom uppgif- 

exempelvis 

som PDF-dokument Domstolsverket – som har i den förhållande primära in- 

till 

ten domstolarna. formationsbäraren Utvecklingen till en alltigenom av samverkansformer 

digital informationshantering 

mer operativ nivå, med med digitala tidigare original. och utökat 

på medverkande Denna långsiktiga från domstolarna inriktning, med i gemensamma 

inneboende 

utvecklingsinsatser, löften om enklare och är ett effektivare ytterligare exempel. 

hantering av 

mål och ärenden, liksom effektivt och säkert in- 

Digitaliseringsarbetet 

Samverkan och ansvarstagande för gemensamt 

fattade strategiska beslut är centralt också för att 

vi ska komma vidare i digitaliseringsarbetet, där 

vi under 2016 och den närmaste tiden framöver 

arbetar med grundförutsättningar som ett förbättrat 

integritetsskydd, enligt den nya domstolsdatalagen, 

och med möjligheten att hantera digitala 

handlingar, där en förstudie inför införandet 

av ett e-arkiv är en av byggstenarna som har lagts 

under 2016. I förlängningen, och i linje med det 

arbete som redan påbörjats när det gäller brottmålshanteringen, 

ska vi kunna gå från att hantera 

papper – fysiskt eller i digital form, såsom exempelvis 

PDF-dokument – som den primära informationsbäraren 

till en alltigenom digital informationshantering 

med digitala original. 

Denna långsiktiga inriktning, med inneboende 

löften om enklare och effektivare hantering av 

mål och ärenden, liksom effektivt och säkert in- 

formationsutbyte med medborgare och andra intressenter, 

kräver enhetligare processer och ett 

gemensamt ansvarstagande i Sveriges Domstolar 

för att hämta hem effekterna. 

Gemensamt möter vi framtidens utmaningar 

Sveriges Domstolar har också stora utmaningar 

när det gäller kompetensförsörjningen i ett brett 

perspektiv. Även detta kräver långsiktig strategisk 

samverkan. Under 2016 inleddes ett arbete 

för att kartlägga och analysera dels befintliga insatser, 

dels olika GENERALDIREKTÖREN föreslagna åtgärder HAR avseende ORDET 

kompetensförsörjningen. Det är en grundsten 

för fortsättningen på det området. 

Jag skulle kunna nämna en hel rad andra aktiviteter 

i det här sammanhanget men konstaterar 

bara avslutningsvis att Sveriges Domstolar, givet 

att vi får behålla de stabila planeringsförutsättningar 

vi har just nu och därmed ha möjligheter 

att planera långsiktigt, måste fortsätta på det inslagna 

spåret. Vi med ska utnyttja medborgare det utrymme och andra som informationsutbyttressenter, 

några års minskad kräver enhetligare måltillströmning processer har gett och oss, ett 

gemensamt för att vara ansvarstagande ordentligt rustade i Sveriges att gemensamt Domstolar 

för möta att de hämta utmaningar hem effekterna. 

och möjligheter som omvärlden 

bjuder oss i framtiden. 

Gemensamt möter vi framtidens utmaningar 

Sveriges Domstolar har också stora utmaningar 

när det gäller kompetensförsörjningen i ett brett 

perspektiv. Även detta kräver långsiktig strategisk 

samverkan. Under 2016 inleddes ett arbete 

för att kartlägga och analysera dels befintliga insatser, 

dels olika föreslagna åtgärder avseende 

kompetensförsörjningen. Det är en grundsten 

Martin för fortsättningen Holmgren på det området. 

Jag skulle kunna nämna en hel rad andra aktiviteter 

i det här sammanhanget men konstaterar 

bara avslutningsvis att Sveriges Domstolar, givet 

att vi får behålla de stabila planeringsförutsättningar 

vi har just nu och därmed ha möjligheter 

att planera långsiktigt, måste fortsätta på det inslagna 

spåret. Vi ska utnyttja det utrymme som 

några års minskad måltillströmning har gett oss, 

för att vara ordentligt rustade att gemensamt 

möta de utmaningar och möjligheter som omvärlden 

bjuder oss i framtiden. 

Martin Holmgren 


ORGANISATION 

2 

Organisation 

2.1 Detta är Sveriges Domstolar 

Sveriges Domstolar utgörs av: 

• De allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter 

och Högsta domstolen) 

• De allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätter, 

kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen) 

• Hyres- och arrendenämnderna 

• Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden 

• Domstolsverket 

Myndighetsförordningen (2007:515) och övriga 

förordningar (instruktioner) för ovanstående 

myndigheter är de centrala styrande dokumenten 

för Sveriges Domstolar. Varje år utfärdar regeringen 

ett regleringsbrev som är gemensamt för 

hela verksamhetsområdet. I det anger regeringen 

målen för verksamheten och vilka anslag som 

ställs till Sveriges Domstolars förfogande. Domstolsverket 

ges också särskilda uppdrag i regleringsbrevet. 

2.1.1 De allmänna domstolarna 

Det finns 48 tingsrätter i Sverige. De varierar i 

storlek från ett tiotal medarbetare upp till drygt 

300 medarbetare. Tingsrätten är första instans i 

brottmål och tvistemål. Hovrätten är andra instans 

i mål och ärenden som redan har behandlats 

i tingsrätt och Högsta domstolen den sista 

instans som överklagande kan ske till. Det finns 

sex hovrätter: Svea hovrätt i Stockholm, Göta 

hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och 

Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i 

Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i 

Sundsvall och Hovrätten för Övre Norrland i 

Umeå. Var och en av de sex hovrätterna har sin 

geografiskt bestämda domkrets. Domkretsarna 

varierar i storlek och innehåller från 5 tingsrätter 

för någon hovrätt till 14 för Svea hovrätt, som är 

den med flest underrätter. Högsta domstolen är 

högsta allmänna domstol. Det finns fem markoch 

miljödomstolar samt en markoch miljööverdomstol. 

Mark- och miljödomstolarna är en 

del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, 

Umeå och Östersund. Deras avgöranden kan 

överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, 

som är en del av Svea hovrätt. Det finns en Patent- 

och marknadsdomstol som är en del av 

Stockholms tingsrätt. Avgöranden därifrån kan 

överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen 

som är en del av Svea hovrätt. 

2.1.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna 

Det finns tolv förvaltningsrätter i Sverige. Förvaltningsrätterna 

finns på följande orter: Falun, 

Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, 

Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala 

och Växjö. Förvaltningsrätterna varierar i storlek 

från ett tjugotal anställda upp till drygt 500 anställda. 

Förvaltningsrätten handlägger mål som 

främst rör tvister mellan enskilda personer och 

myndigheter. Förvaltningsrättens avgöranden kan 

överklagas till en kammarrätt. Det finns fyra 

kammarrätter; i Göteborg, Jönköping, Stockholm 

och Sundsvall. Kammarrätternas domkretsar varierar 

i storlek och innehåller från två till fyra förvaltningsrätter. 

Sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen, 

som är landets högsta allmänna 

förvaltningsdomstol. Migrationsdomstolar finns 

vid förvaltningsrätterna i Göteborg, Luleå, Malmö 

och Stockholm. Kammarrätten i Stockholm är 

migrationsöverdomstol. 

2.1.3 Hyres- och arrendenämnderna 

Det finns åtta hyresoch arrendenämnder. Hyresnämnden 

medlar i tvister som rör bostäder 

och lokaler. Arrendenämnden handlägger arrendetvister. 

Hyres- och arrendenämnderna bedriver 

också upplysningsverksamhet. Beslut av hyresnämnd 

kan överklagas till Svea hovrätt och beslut 

av arrendenämnd till den hovrätt inom vars 

domkrets arrendenämnden är belägen. 

2.1.4 Rättshjälpsmyndigheten 

Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall är en 

rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor 

rörande rättshjälp. Myndighetens uppgift är att 

verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor 

och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som 

inte handläggs vid domstol. 

2.1.5 Rättshjälpsnämnden 

Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas till 

Rättshjälpsnämnden. Nämndens beslut får inte 

överklagas. Hovrätten för Nedre Norrland utför 

administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden. 


•• Härnösand 

ORGANISATION 

ORGANISATION 

, Göteborg, Härnösand, 

nköping, Luleå, Malmö, 

sala och Växjö. Förvaltstorlek 

från ett tjugotal 

llda. Förvaltningsrätten 

ämst rör tvister mellan 

myndigheter. Förvaltn 

kan överklagas till 

tans är Högsta förvaltrrätter 

i landet; i Götekholm 

och Sundsvall. 

stolen är landets högsta 

mstol. Migrationsdomngsrätterna 

i Stockholm, 

Kammarrätten i Stockomstol. 

ndenämnderna 

h arrendenämnder. Hyister 

som rör bostäder 

den fattar också beslut i 

rätten att hyra ut en lärendenämnden 

handläg- 

- och arrendenämnderna 

gsverksamhet. Beslut av 

gas till Svea hovrätt och 

till den hovrätt inom 

mnden är belägen. 

2.1.6 

Domstolsverket 

Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet med 

uppgift att ge administrativt stöd och service åt de 

allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, 

hyresoch arrendenämnderna, 

Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. 

Inom verksamhetsområdet ska Domstolsverket, 

• Tingsrätt (48 st) 

med iakttagande av domstolarnas självständighet 

enligt regeringsformen, • Hovrätt i administrativt (6 st) hänseende 

leda och samordna • verksamheten Högsta domstolen för att skapa 

vförutsättningar för en rättssäker verksamhet samt 

• Förvaltningsrätt (12 st) 

se till att den bedrivs effektivt. Domstolsverket 

• 

har drygt 360 medarbetare Kammarrätt 1 och (4 

myndigheten st) 

är 

placerad i Jönköping. • Domstolsverket Högsta förvaltningsdomstolen utför även 

administrativa uppgifter åt Notarienämnden. 

• Hyres- och arrendenämnd (8 st) 

Nämnden är en egen myndighet som handlägger 

• Rättshjälpsmyndigheten 

vissa frågor kring notarietjänstgöringen i tingsrätt 

och förvaltningsrätt. 


1 Medelantalet anställda 2016, exklusive domare i förstärkningsstyrkan 

och anställda i domstolar som delvis 

tjänstgör på Domstolsverket. 

• Östersund 

• Mora 

•• Falun 

•••••Sundsvall 

•• Härnösand 

• Hudiksvall 

• Gävle 

• Lycksele 

• Gällivare 

••••Umeå 

•• Luleå 

• Skellefteå 

Haparanda 

• 

digheten 

i Sundsvall är en 

som fattar beslut i frågor 

dighetens uppgift är att 

beslut i rättshjälpsfrågor 

rättshjälp i ärenden som 

stol. Rättshjälpsmyndigrklagas 

till Rättshjälpsförvaltningsmyndighet 

inistrativt stöd och sermstolarna, 

de allmänna 

, hyresoch arrendeyndigheten 

och Rättserksamhetsområdet 

ska 

kttagande av domstolar- 

• Tingsrätt (48 st) 

• Hovrätt (6 st) 

• Högsta domstolen 

• Förvaltningsrätt (12 st) 

• Kammarrätt (4 st) 

• Högsta förvaltningsdomstolen 

• Hyres- och arrendenämnd (8 st) 

• Rättshjälpsmyndigheten 


Uddevalla • 

Göteborg ••••• 

Varberg • 

• 

Vänersborg 

Halmstad • 

Karlstad •• 

• Alingsås 

• Borås 

• Skövde 

Eskilstuna • 

Örebro • Södertälje • 

• Gällivare 

••• 

••• Jönköping 

• Eksjö 

••• Linköping 

•• Växjö 

• Lund 

Malmö •••• ••••Umeå 

• Ystad 

•• Västerås 

Hässleholm • Lycksele 

• • Karlskrona 

Helsingborg • 

• Kristianstad 

Uppsala •• 

• Nyköping 

• Norrköping 

•• Luleå 

• Skellefteå 

• Kalmar 

Haparanda 

• 

• Norrtälje 

• Visby 

Stockholm ••••••• 

Sollentuna • 

Solna • 

Nacka • 

Huddinge • 

SVERIGES 9 DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2016 9 

• Östersund

ORGANISATION 

2.2 Genomförda och föreslagna förändringar 

Enligt beslut av statsmakterna trädde den 1 januari 

2016 en ny instansordning i kraft för prövning av 

va-mål (prop. 2015/16:11). De mål Statens vanämnd 

tidigare handlade fördes över till markoch 

miljödomstolarna. Målen prövas av den markoch 

miljödomstol inom vars område den allmänna 

eller allmänförklarade va-anläggningen i huvudsak 

är belägen eller är avsedd att vara belägen. Som 

en följd av detta avvecklades Statens va-nämnd. 

Den 1 juni 2016 trädde ändringar i kraft i planoch 

bygglagen (prop. 2015/2016:55). Ändringarna 

innebär att länsstyrelserna inte längre ska 

svara för prövningar av överklagade kommunala 

beslut avseende detaljplaner och områdesbestämmelser. 

Dessa ärenden överklagas numera 

direkt till markoch miljödomstolarna. 

En ny domstolsordning för prövningen av 

konkurrensrättsliga, marknadsföringsrättsliga och 

immaterialrättsliga mål trädde i kraft den 1 september 

2016 (Prop. 2015/16:57). Domstolsprövningen 

sker i första instans i Patent- och 

marknadsdomstolen och andra instans i Patentoch 

marknadsöverdomstolen. Stockholms tingsrätt 

är Patent- och marknadsdomstol och Svea 

hovrätt är Patent- och marknadsöverdomstol. 

Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten 

har bedrivit ett projekt med syftet att rationalisera 

handläggningen av konkursärenden. Under 

2013 föreslogs i en rapport till regeringen att 

domstolarnas roll renodlas till att fatta beslut om 

konkurs och utse konkursförvaltare samt att besluta 

i tvistiga frågor och om användning av 

tvångsmedel. Andra delar av handläggningen, 

som domstolarna i nuläget ansvarar för överförs 

till Kronofogden och konkursförvaltaren. Rapporten 

bereds nu i Regeringskansliet. 

Domstolsverket har under 2015 föreslagit att 

regeringen fattar beslut om ändring i förordningen 

(1982:996) om rikets indelning i domsagor. 

Förslaget innebär att Blekinge tingsrätt och 

Lunds tingsrätt kommer att ha kansliort enbart i 

Karlskrona respektive Lund och att kansliorterna 

i Karlshamn och Landskrona avvecklas. I Landskrona 

inrättas ett tingsställe under den tid som 

en ny tingsrättsbyggnad färdigställs i Lund. Förslaget 

innebär också att ytterligare tingsställen 

som inte är i bruk utmönstras. Förslaget bereds i 

Regeringskansliet. 

Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten 

haft regeringens uppdrag att föreslå 

Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen 

åtgärder för en långsiktigt hållbar organisat- 

upphörde den 31 augusti 2016. Ett enhetligt patentskydd 

har också skapats i 25 EU-medlemsstater. 

I samband med detta inrättades en enhetlig 

europeisk patentdomstol. Tillsammans med 

Estland, Lettland och Litauen har Sverige inrättat 

en nordisk-baltisk regional avdelning i domstolens 

första instans med säte i Stockholm som är 

samlokaliserad med Patent- och marknadsdomstolen 

vid Stockholms tingsrätt. Den sistnämnda 

reformen kommer indirekt att påverka delar av 

verksamheten vid Sveriges Domstolar. En närmare 

ion för och finansiering av vittnesstödsverksamheten. 

I en rapport som lämnades till 

regeringen 2015 konstaterades att den nuvarande 

organisationen är den mest ändamålsenliga och 

därför bör bestå. På vissa områden kvarstår dock 

en del förbättrings- och utvecklingsarbeten. Förslagen 

innebär en stabilare finansiering genom ett 

särskilt statligt anslag till verksamheten och en 

tydligare och effektivare roll- och ansvarsfördelning 

mellan statliga myndigheter och ideella organisationersationsreformen 

redogörelse för genomförandet av organiion 

finns i avsnitt 4.4.4. Patent- och 

Marknadsdomstolsreformen. 


MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 

3 

I kapitel 3 beskrivs utveckling och förändring på följande sätt: 

Mål- och resultatutveckling i kärnverksamheten 

Med förändring avses skillnaden mellan utfallet för helåret 2016 jämfört med helåret 2015. Förändringen 

uttrycks i absoluta tal (antal eller andel) och/eller relativa tal (procentuell förändring). I löptext 

uttrycks förändringen både i absoluta/relativa tal och i textform enligt följande: 

Förändring 

Uttrycks som att antalet/andelen… 

± 0 % ≤ 0,5 % är oförändrat/d 

± > 0,5 % ≤ 2 % har ökat/minskat marginellt 

± > 2 % ≤ 4 % har ökat/minskat något 

± > 4 % ≤ 10 % har ökat/minskat (alt. förstärkt med tydligt/betydligt) 

± > 10 % ≤ 25 % har ökat/minskat kraftigt (alt. stor ökning/minskning) 

± > 25 % har ökat/minskat mycket kraftigt (alt. mycket stor ökning/minskning) 

Med utveckling avses normalt utfallet under de fem senaste åren (2012-2016). Även den 

genomsnittliga förändringen de fem senaste åren redovisas i kapitlets berörda grafer i syfte att sätta den 

genomsnittliga förändringen i relation till eventuella extremvärden (år där mål- och ärendeutvecklingen 

avviker märkbart jämfört med andra år). 

3.1 

Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål 

Diagram 1 

Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål, samtliga domstolsslag 

450 000 

400 000 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

Inkomna Avgjorda Balanserade 

2012 388 540 398 008 138 242 

2013 385 108 387 149 136 072 

2014 382 867 388 819 130 125 

2015 370 603 379 650 121 054 

2016 387 882 375 653 133 204 

Genomsnitt (5 år) 383 000 385 856 131 739 

På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan 

antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, t.ex. kan vissa mål som avgjorts 2015 ha 

registrerats först 2016. 



Under den senaste femårsperioden har det inkommit 

i genomsnitt 383 000 mål per år vid Sveriges 

domstolar. Det totala antalet inkomna mål 

ökade 2016 med fem procent jämfört med föregående 

år. I förhållande till genomsnittet för 

femårsperioden var inflödet marginellt högre 

2016. Efter en nedåtgående trend de fyra föregående 

åren vände således tillstömningen av mål 

uppåt på totalnivå under 2016. 

I genomsnitt avgjordes nästan 386 000 mål per 

år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda 

mål minskade mellan 2015 och 2016 med en 

procent. Jämfört med genomsnittet var antalet 

avgjorda mål något lägre. 

Antalet balanserade mål har under den senaste 

femårsperioden varit knappt 132 000 mål. Det 

totala antalet balanserade mål ökade under 2016 

med tio procent. Vid en jämförelse med genomsnittet 

ökade balansen marginellt. Trenden för de 

fyra föregående åren med minskande balanser 

har alltså under 2016 vänt och resulterat i en balansökning 

på totalen. 

Tabell 1 

Inkomna mål vid domstolarna 

Utveckling per domstolsslag 2014 2015 2016 Förändring Förändring 

2014-2016 2015-2016 

Inkomna mål Antal % Antal % 

Tingsrätter 175 538 170 408 171 706 -3 832 -2 % 1 298 1 % 

Hovrätter 26 155 25 546 25 149 -1 006 -4 % -397 -2 % 

Högsta domstolen 6 215 6 293 6 071 -144 -2 % -222 -4 % 

Förvaltningsrätter exkl. migration 106 001 101 825 103 953 -2 048 -2 % 2 128 2 % 

Migrationsdomstolarna 27 053 25 806 39 928 12 875 48 % 14 122 55 % 

Kammarrätter exkl. migration 24 839 23 346 22 802 -2 037 -8 % -544 -2 % 

Migrationsöverdomstolen 10 020 10 004 11 279 1 259 13 % 1 275 13 % 

Högsta förvaltningsdomstolen 7 046 7 375 6 994 -52 -1 % -381 -5 % 

Summa totalt 382 867 370 603 387 882 5 015 1 % 17 279 5 % 

Vid Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen 

minskade antalet inkomna mål med 

fyra respektive fem procent. 

Inflödet av mål ökade marginellt vid tingsrätterna. 

Ökningen kan främst hänföras till fler inkomna 

brottmål, familjemål, miljömål och PBLmål. 

Den 1 juli 2014 höjdes ansökningsavgifterna 

vid tingsrätt. En analys av hur avgiftshöjningen 

påverkat antal inkomna mål finns i avsnitt 3.2.5. 

Vid hovrätterna var minskningen av antalet inkomna 

mål marginell. Såväl brottmål som tvistemål 

minskade. 

Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna 

ökade med två procent. Framför allt ökade antalet 

inkomna LOU-mål och övriga mål. Inflödet 

till kammarrätterna minskade marginellt 2016. 

Minskningen utgörs av skattemål och socialförsäkringsmål. 

Vid migrationsdomstolarna ökade antalet inkomna 

mål mycket kraftigt. Detta är en följd av 

flyktingsituationen med stora ökningar av antalet 

asylsökande och där Migrationsverkets beslut i 

stor utsträckning överklagats till domstol. År 

2016 mer än fördubblades antalet avlägsnandemål 

(asyl), som är den största och mest resurskrävande 

måltypen, från omkring 5 200 till 

13 500 mål. 

Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen 

ökade kraftigt mellan 2015 och 2016. Den 

största måltypen, avlägsnandemål (asyl), ökade 

med 25 procent, motsvarande knappt 1 300 mål. 



Tabell 2 

Avgjorda mål vid domstolarna 



Avgjorda mål Antal % Antal % 

Tingsrätter 178 871 173 888 169 400 -9 471 -5 % -4 488 -3 % 

Hovrätter 26 728 25 702 25 528 -1 200 -4 % -174 -1 % 

Högsta domstolen 6 447 6 675 6 358 -89 -1 % -317 -5 % 

Förvaltningsrätter exkl. migration 109 069 105 582 103 148 -5 921 -5 % -2 434 -2 % 


Kammarrätter exkl. migration 22 233 22 569 22 316 83 0 % -253 -1 % 

Migrationsöverdomstolen 9 831 10 403 10 684 853 9 % 281 3 % 

Högsta förvaltningsdomstolen 7 896 7 460 6 907 -989 -13 % -553 -7 % 

Summa totalt 388 819 379 650 375 653 -13 166 -3 % -3 997 -1 % 

Tingsrätterna avgjorde tre procent färre mål än föregående 

år och framförallt minskade antalet avgjorda 

brottmål och tvistemål. Vid hovrätterna minskade antalet 

avgjorda mål marginellt och vid Högsta domstolen 

minskade antalet avgjorda mål med fem procent. 

Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna minskade 

något under 2016. Minskningen avser framförallt 

skattemål och mål enligt socialtjänstlagen. Vid 

kammarrätterna minskade antalet avgjorda mål marginellt 

och vid Högsta förvaltningsdomstolen minskade 

antalet avgjorda mål med sju procent. Den tydliga 

minskningen kan tillskrivas avgörandet av 

skattemål, socialförsäkringsmål och mängdmål. 

Antalet avgjorda mål vid migrationsdomstolarna 

ökade kraftigt medan det vid Migrationsöverdomstolen 

avgjordes tre procent fler mål under 2016 jämfört 

med året innan. 

Tabell 3 

Balanserade mål vid domstolarna 



Balanserade mål Antal % Antal % 

Tingsrätter 70 004 66 413 68 594 -1 410 -2 % 2 181 3 % 

Hovrätter 5 562 5 436 5 043 -519 -9 % -393 -7 % 

Högsta domstolen 1 506 1 122 833 -673 -45 % -289 -26 % 

Förvaltningsrätter exkl. migration 33 931 30 243 31 090 -2 841 -8 % 847 3 % 


Kammarrätter exkl. migration 10 842 11 619 12 124 1 282 12 % 505 4 % 

Migrationsöverdomstolen 1 192 793 1 389 197 17 % 596 75 % 

Högsta förvaltningsdomstolen 2 006 1 911 1 992 -14 -1 % 81 4 % 

Summa totalt 130 125 121 054 133 204 3 079 2 % 12 150 10 % 



Balanssituationen vid tingsrätterna försämrades 

något under 2016 och ökningen uppgick till tre 

procent. Balansförsämringen kan främst knytas 

till brottmål, familjemål och PBL-mål. Vid hovrätterna 

minskade balansen tydligt. Det är framför 

allt balanserna av brottmål och övriga mål 

som minskat. Antalet balanserade mål fortsatte 

att minska kraftigt vid Högsta domstolen, en 

minskning med 26 procent jämfört med 2015. 

Balanserna avseende samtliga målkategorier 

minskade vid domstolen. 

Balanssituationen vid förvaltningsrätterna försämrades 

något under 2016, en ökning med tre 

procent. Det är mål enligt socialtjänstlagen, 

LOU-mål och övriga mål som står för den 

största delen av den totala balansökningen. Även 

vid kammarrätterna blev balansläget något sämre 

under 2016, främst genom ett ökat antal balanserade 

socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen 

försämrades balanserna med fyra 

procent. I första hand svarade socialförsäkringsmål 

och LOU-mål för domstolens balansläge. 

Vid migrationsdomstolarna ökade balanserna 

mycket kraftigt under året. Ökningen uppgick till 

245 procent, eller cirka 8 600 mål. Vid Migrationsöverdomstolen 

ökade balanserna med 75 

procent, eller omkring 600 mål. 

3.2 Verksamhetens mål 

Det övergripande målet för Sveriges Domstolar 

är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet 

och vara effektiv. Såväl kvalitet som effektivitet 

kan i viss mån mätas i omloppstider för avgjorda 

mål. För dessa har verksamhetsmål satts 

upp av regeringen. 

För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen 

för 2016 på följande sätt. Huvuddelen 

(75 %) av brottmålen, exklusive förtursmål, 

ska inte ta längre tid än fem månader att avgöra i 

tingsrätt respektive hovrätt. För tvistemålen, exklusive 

gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, 

ska huvuddelen inte ta längre tid än sju 

månader att avgöra i tingsrätt. För tvistemål i 

hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i huvuddelen 

av målen ta högst två månader att avgöra. 

I de mål där prövningstillstånd beviljas ska 

huvuddelen av målen ta högst tio månader att 

avgöra från den tidpunkt då målet kom in till 

hovrätten. För målen i förvaltnings- och kammarrätterna, 

exklusive förturs- och migrationsmål, 

ska huvuddelen inte ta längre tid än sex månader 

att avgöra i respektive instans. 

För migrationsmålen ska merparten (90 %) 

inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. Avlägsnandemål 

avseende ensamkommande barn 

ska dock ta högst två månader och verkställighetsmål 

ska inte ta längre tid än en månad att avgöra. 

För migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen 

ska 90 procent inte ta längre tid att 

avgöra än två månader. 

För den beslutande och rättsvårdande verksamheten 

ska huvuddelen (75 %) av ärendena 

vid hyresoch arrendenämnderna (exklusive 

ärenden om avstående av besittningsskydd för 

bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling) 

inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. 

Domstolarna och hyresoch arrendenämnderna 

ska i samråd med Domstolsverket själva sätta 

egna verksamhetsmål för det närmaste året. 



3.2.1 

Tabell 4 

Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål 

Omloppstider för regeringens verksamhetsmål 

Domstolsslag/målkategori 

Omloppstid i månader för 

avgjorda mål 

90 percentilen för migrationsmål, 75 percentilen för övriga mål 

Resultat 

Mål 2014 2015 2016 

Tingsrätter 

– Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,0 7,0 7,0 6,7 

– Brottmål exkl. förtursmål 5,0 4,8 4,5 4,3 

Hovrätter 

- Tvistemål fram till PT beslut 2,0 2,1 1,9 1,9 - 

– Tvistemål där PT beviljats 10,0 12,6 11,7 11,5 

– Brottmål exkl. förtursmål 5,0 7,5 7,1 6,5 

Förvaltningsrätter 

– Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 6,4 6,0 5,8 

Kammarrätter 

– Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 7,0 7,9 7,4 

Hyres- och arrendenämnder 

– Samtliga ärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 4,0 7,5 5,7 7,0 

Migrationsdomstolar 

– Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2,0 3,4 2,8 2,7 

– Verkställighetsmål 1,0 0,8 0,7 0,8 

– Migrationsmål, totalt 4,0 6,8 5,4 4,5 

Migrationsöverdomstolen 

– Migrationsmål, totalt 2,0 2,3 2,1 1,9 

I den högra kolumnen används pilar och färgmarkering för att ange om verksamhetsmålet uppnås eller inte, samt 

riktningen för omloppstidens utveckling. En nedåtgående pil visar på förbättring från föregående år, dvs. omloppstiden 

har minskat. En uppåtgående pil visar på försämring från föregående år, dvs. omloppstiden har ökat. 

Ett streck visar på oförändrad omloppstid. En grön pil indikerar att regeringens verksamhetsmål uppnås, medan en 

röd pil indikerar att verksamhetsmålet inte uppnås. 

Domstolarnas och nämndernas resultat förbättrades 

för merparten av regeringens verksamhetsmål 

2016. Under året förbättrades resultatet för nio 

verksamhetsmål, försämrades för två och var 

oförändrat för ett av totalt tolv verksamhetsmål. 

Sex av regeringens verksamhetsmål uppnåddes 

och det var tingsrätterna som uppnådde målen för 

brottmål och tvistemål, hovrätterna som uppnådde 

målet för tvistemål fram till beslut om 

prövningstillstånd, förvaltningsrätterna som uppnådde 

sitt verksamhetsmål, migrationsdomstolarna 

som uppnådde verksamhetsmålet för 

verkställighetsmål samt Migrationsöverdomstolen 

som uppnådde sitt verksamhetsmål. Övriga sex 

verksamhetsmål uppnåddes inte. Det bör dock 

framhållas att tingsrätter och förvaltningsrätter 

exklusive migrationsmål gemensamt står för omkring 

73 procent av totalt antal avgjorda mål inom 

Sveriges Domstolar och dessa domstolsslag uppnådde 

regeringens verksamhetsmål. 

Vid tingsrätterna förbättrades såväl resultatet 

för brottmål som för tvistemål under det senaste 

året. I hovrätterna förbättrades resultatet för 

brottmål. Resultatet för tvistemål fram till beslut 

om prövningstillstånd var oförändrat medan resultatet 

förbättrades för tvistemål där prövningstillstånd 

beviljats. 

Förvaltningsrätterna fortsatte att korta omloppstiderna 

och uppnådde regeringens målsättning 

på 6,0 månader. Förklaringen till förbättringen 

är framförallt det allt bättre balansläget 

efter förvaltningsrättsreformen 2010. 

I kammarrätterna förbättrades omloppstiden 

för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål. 



I hyresoch arrendenämnderna försämrades 

omloppstiderna tydligt i förhållande till 2015. 

Omloppstiderna vid migrationsdomstolarna 

förbättrades under 2016 för två verksamhetsmål, 

avlägsnandemål för ensamkommande barn och 

migrationsmål totalt. Omloppstiderna för verkställighetsmål 

försämrades marginellt men, som 

tidigare nämnts, uppnåddes regeringens verksamhetsmål. 

Det skedde också en förbättring av 

omloppstiderna vid Migrationsöverdomstolen. 

Regeringens verksamhetsmål är definierade utifrån 

omloppstiden för den 75 percentilen (90 

percentilen för migrationsmålen). Det innebär att 

75 procent av de avgjorda målen har en kortare 

omloppstid än de ovan redovisade resultaten. I 

regeringens verksamhetsmål är dessutom förtursmålen, 

som ska avgöras inom givna och 

korta tidsramar, exkluderade vilket innebär att 

omloppstiderna beräknas på mål som normalt 

sett tar längre tid att handlägga. 

Diagram 2 

Antal domstolar och nämnder som uppnår respektive inte uppnår 

regeringens verksamhetsmål 

Antal domstolar som inte klarar verksamhetsmålet 

Antal domstolar som klarar verksamhetsmålet 

100% 

90% 

80% 

7 

12 

5 

1 

0 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

41 

36 

5 

4 

5 

7 

3 6 

4 

3 

3 

1 

20% 

10% 

0% 

1 

2 

1 

1 2 

0 

1 

Även om ett domstolsslag som helhet inte 

uppnår regeringens verksamhetsmål finns det 

flera domstolar och nämnder som uppnår dem. 

År 2016 har verksamhetsmålen för tvistemål i 

hovrätt ändrats. Tidigare fanns ett verksamhetsmål 

för tvistemål. Numera finns två verksamhetsmål, 

dels tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd, 

dels tvistemål där prövningstillstånd 

beviljats. Av de totalt sex hovrätterna 

uppfyllde en hovrätt verksamhetsmålet för brottmål 

och en hovrätt uppfyllde verksamhetsmålet 

för tvistemål där prövningstillstånd beviljats. En 

av fyra kammarrätter uppfyllde verksamhetsmålet. 

Två hyresnämnder når regeringens verksamhetsmål. 

En migrationsdomstol uppfyllde målet 

för migrationsmål totalt. Totalt sett är det en 

förbättring när det gäller antalet domstolar och 

nämnder som uppnådde verksamhetsmålen. År 

2016 klarades 96 stycken av regeringens målsättningar 

för olika mål- och ärendekategorier. Motsvarande 

uppgift för 2015 var 88 stycken. 

När det gäller spridningen i resultat mellan 

olika domstolar inom samma domstolsslag finns 

inte några entydiga förklaringar. Orsaken till att 

det skiljer sig åt i måluppfyllelse mellan olika 

domstolar kan förklaras av en mängd olika fak- 



torer. Inom varje domstolsslag finns domstolar 

av olika storlek och med skiftande förutsättningar. 

Domstolarnas egna förklaringsfaktorer har fångats 

upp i en enkät om måluppfyllelsen, som gick 

ut till samtliga domstolar i slutet av 2016. I enkätsvaren 

angav domstolarna de starkast bidragande 

orsakerna till utfallet i förhållande till regeringens 

verksamhetsmål. De angav också om 

några särskilda åtgärder vidtagits som påverkat 

utfallet och vilka framtida förväntade effekter det 

finns av dessa åtgärder. 

Som framgångsfaktorer för måluppfyllelsen 

framhåller många domstolar en effektivare ledning 

och styrning av verksamheten och åtgärder 

inom ramen för den inre organisationen såsom 

fördelning av mål, beredning, tydlig ansvarsfördelning 

och specialisering. Flera domstolar pekar 

också på ett bra internt samarbete och att medarbetarna 

är kompetenta och lojala. Systematiskt 

kvalitets- och utvecklingsarbete, såväl internt vid 

den egna domstoler som externt med andra 

domstolar eller andra intressenter, betonas av 

flera domstolar. Några domstolar menar att en 

minskande måltillströmning varit en underlättande 

faktor för måluppfyllelsen. 

När det gäller försvårande omständigheter 

framhåller samtliga migrationsdomstolar den extrema 

tillströmningen av migrationsmål. Ett antal 

domstolar menar att personalomsättning och rekryteringssvårigheter 

minskat möjligheterna att 

uppnå verksamhetsmålen. Det är i första hand 

domstolar med långvariga domarvakanser som 

pekar på rekryteringssvårigheter men också domstolar 

som haft svårt att rekrytera andra kategorier 

medarbetare framhåller denna faktor. Även 

förhållanden som sjukdom, ledigheter och vakanser 

förs fram som försvårande. Målens komplexitet 

och omfattning framhålls också. När det 

gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna och i 

synnerhet kammarrätterna framhålls stora grupper 

av seriemål som en försvåranade faktor. 

Balanssituationen är en viktig faktor när det 

gäller uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål. 

Det finns ett tydligt samband mellan balansernas 

storlek, åldersstruktur och omloppstidernas 

längd. Flera domstolar, i första hand sådana 

som inte uppnår eller bara delvis uppfyller regeringens 

verksamhetsmål, framhåller att man under 

2016 arbetat med balansavarbetningsinsatser, 

främst av äldre mål, eller att man gjort andra insatser 

riktade mot vissa måltyper. De totala balanserna 

vid domstolarna har minskat successivt 

under perioden 2012-2015. Under 2016 har 

denna utveckling vänt och balansläget har försämrats 

något. Detta även med bortseende från 

situationen i migrationsdomstolarna där balanserna 

ökat kraftigt. 

Domstolarnas totala balans kan också, med 

hjälp av en beräkningsmodell, delas upp i en så 

kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans 

avses det antal mål i balans som statistiskt 

är förenligt med en normal handläggning av målen. 

Om balansens storlek inte överstiger denna 

nivå kan i princip regeringens verksamhetsmål 

uppnås. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen 

definieras som överbalans och det är den 

som bör avarbetas. I diagram 3 visas utvecklingen 

av överbalanserna per domstolsslag under de 

tre senaste åren. För Högsta domstolen, Högsta 

förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen 

har ingen beräkning gjorts av arbetsbalans 

eller överbalans. 



Diagram 3 Sammanställning av överbalanser 2014, 2015 och 2016 

10 000 

8 000 

Antal mål i överbalans 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

20141231 

20151231 

20161231 

-2 000 

-4 000 

HovR Tr KamR 

FörvR 

övrigt 

FörvR 

migration 

Total 

20141231 474 -79 2 397 -1 002 1 201 2 991 

20151231 146 -1 325 3 695 -3 338 -160 -982 

20161231 44 511 4 371 -3 214 5 913 7 625 

Vid utgången av 2015 fanns det ingen överbalans 

på totalnivå. Under 2016 har det totala balansläget 

försämrats och överbalansen uppgår till omkring 

7 600 mål. En stor del av försämringen 

förklaras av den mycket stora måltillströmningen 

och balanstillväxten vid migrationsdomstolarna. 

Överbalansen vid kammarrätterna är relativt 

stor och den ökade under 2016. Denna överbalans 

kan dock förklaras av socialförsäkringsmål 

som rör ersättning för kostnader till följd av vård i 

ett annat land inom EU (hyperhidrosmål) vid 

Kammarrätten i Stockholm. Även vid hovrätterna 

och tingsrätterna finns överbalanser. Vid hovrätterna 

är emellertid överbalansen mycket liten. 

Att underbalansen vid tingsrätterna 2015 förbytts 

till en överbalans 2016 har sin främsta förklaring 

i ökade brottmålsbalanser. 

Vid utgången av 2016 fanns det 28 tingsrätter 

och fyra hovrätter som inte hade någon överbalans. 

Samma förhållande gäller för åtta förvaltningsrätter 

och två kammarrätter. 

Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt 

i domstolarnas verksamhetsplanering och 

måluppfyllelsen följs upp löpande under året. 

Arbetet med resultatdialoger, som inleddes 2012- 

2013, fortsatte under 2016. Under året genomfördes 

sådana dialoger med samtliga domstolar 

och nämnder, bl.a. med avsikten att uppnå en 

fördjupad förståelse av vad som påverkar måluppfyllelsen. 



3.2.2 Bedömning av måluppfyllelse 

Domstolarnas och nämndernas resultat för regeringens 

verksamhetsmål har förbättrats under 

2016. Efter en nedåtgående trend de tre föregående 

åren vände tillströmningen av mål, på totalnivå, 

uppåt under 2016. Den ökande tillströmningen 

av mål gav domstolarna sämre 

förutsättningar att minska sina målbalanser. Antalet 

avgjorda mål minskade marginellt i förhållande 

till 2015 och då domstolarna avgjort färre 

mål än vad som kommit in ökade balanserna. 

En stor del av balansökningen kan dock hänföras 

till situationen vid migrationsdomstolarna. 

Omloppstiderna förbättrades för nio av tolv av 

de måltyper som regeringen satt verksamhetsmål 

för och resultatet mätt i antalet domstolar 

som klarar verksamhetsmålen är något förbättrat 

i förhållande till föregående år. Som tidigare 

nämnts fanns det vid utgången av 2016 en 

överbalans på totalnivå. 

Domstolarnas resultat i förhållande till regeringens 

verksamhetsmål 2016 påverkades av en 

mängd olika åtgärder som genomförts under 

flera år. I en analys av resultatförändringen mellan 

2015 och 2016 kan måluppfyllelsen diskuteras 

med utgångspunkt i arbetsbelastning, produktivitet 

och insatta resurser. 

Arbetsbelastningen är främst beroende av antalet 

inkomna mål, men påverkas även av förekomsten 

av stora mål, komplexiteten i målen 

och målbalansens sammansättning. På totalnivå 

påverkades domstolarnas arbetsbelastning av 

den ökade måltillströmningen mellan 2015 och 

2016. Antalet stora mål, definierade som mål 

med en huvudförhandlingstid över 100 timmar, 

ökade i tingsrätterna och hovrätterna. Den totala 

huvudförhandlingstiden i dessa mål ökade 

också i jämförelse med föregående år. I hovrätterna 

ökade den genomsnittliga förhandlingstiden 

i mål som avgjorts efter förhandling beträffande 

såväl brottmål som tvistemål. Den 

genomsnittliga förhandlingstiden vid tingsrätterna 

i brottmål som avgjorts efter förhandling 

ökade också. Seriemålen i förvaltningsrätterna 

påverkar också den totala arbetsbelastningen. 

Komplexa och inte minst omfattande mål 

framhålls också i flera domstolars enkätsvar 

som en försvårande faktor för måluppfyllelsen. 

Arbetsproduktiviten, det vill säga produktiviteten 

definierad som antal avgjorda mål per årsarbetskraft, 

försämrades under året. Det totala antalet 

avgjorda mål per årsarbetskraft minskade från 

70,8 år 2015 till 69,9 år 2016. I förhållande till 

2015 var förändringarna av antalet avgjorda mål 

per årsarbetskraft begränsade. Antalet avgjorda 

mål per årsarbetskraft förbättrades främst i Migrationsöverdomstolen 

och förvaltningsrätterna 

(exkl. migration) och försämrades vid Högsta 

domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. 

Även produktiviteten definierad som kostnader 

för avgjorda mål försämrades på totalnivå 

under 2016. Produktivitetsminskningen beror på 

såväl ett minskat antal avgjorda viktade mål och 

ärenden som på ökade kostnader. Jämfört med 

föregående år ökade styckkostnaden för ett genomsnittligt 

avgjort mål i flera domstolsslag. Vid 

kammarrätterna, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen 

minskade dock styckkostnaderna 

i olika utsträckning för ett genomsnittligt 

avgjort mål under 2016. 

Antalet medarbetare vid domstolarna är i princip 

oförändrat jämfört med 2015. Det totala antalet 

årsarbetskrafter ökade med 0,2 procent. Antalet 

årsarbetskrafter ökade kraftigt i migrationsdomstolarna 

och marginellt vid hovrätterna. I 

övriga domstolslag minskade antalet årsarbetskrafter 

i olika utsträckning. Det totala antalet årsarbetskrafter 

2016 var 5 375, jämfört med 5 366 

föregående år, det vill säga i princip oförändrat. 

Den begränsade ökning som skett är framför allt 

hänförlig till icke ordinarie domare och notarier. 

För övriga kategorier av medarbetare minskade 

antalet årsarbetskrafter marginellt. 

Det totala antalet avgjorda mål 2016 minskade 

marginellt i förhållande till föregående år. Även 

under den senaste femårsperioden har antalet 

avgjorda mål minskat, närmare bestämt med 

knappt sex procent. Samtidigt minskade, under 

samma period, den totala balansen med knappt 

fem procent. I förhållande till föregående år 

ökade dock den totala balansen kraftigt, främst 

till följd av en försämrad balanssituation vid migrationsdomstolarna. 

När balanserna ökar minskar 

förutsättningarna på sikt att omloppstiderna 

blir kortare och det försvårar möjligheten att 

uppfylla regeringens verksamhetsmål. 

I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag 

kommer måluppfyllelsen att kommenteras 

utifrån arbetsbelastning, produktivitet och insatta 

resurser på motsvarande sätt. 



3.2.3 Balansavarbetningsinsatser 

Under året vidtogs olika åtgärder för att minska 

långa handläggningstider och stora balanser vid 

Sveriges domstolar. På totalnivå ökade dock balanserna, 

till stor del p.g.a. den ökande måltillströmningen 

till migrationsdomstolarna. I det 

följande redogörs för olika åtgärder som vidtagits 

under 2016 avseende balansavarbetning. 

Inom Sveriges Domstolsar finns sedan många 

år en förstärkningsstyrka av domare. Syftet med 

förstärkningsstyrkan är att kunna täcka upp tillfälliga 

behov av ökad domararbetskraft hos domstolarna. 

Behoven kan t.ex. uppstå när en domstol 

har en domare som genomgår utbildning vid 

Domstolsakademin, vid långvarig sjukfrånvaro eller 

vid handläggningen av större mål. Särskilt vid 

förvaltningsrätterna användes förstärkningsstyrkan 

även för balansavarbetningsinsatser under 

året. Planering och prioriteringar av förstärkningsstyrkans 

insatser görs regelbundet av Domstolsverket 

utifrån domstolarnas behov. 

Förstärkningsstyrkan bestod under 2016 av 16 

årsarbetskrafter domare inklusive kanslichefen. 

Förstärkningsdomarna anlitas på kontrakt som 

löper över två år i taget. Under året förnyades ett 

antal kontrakt samtidigt som några domare valde 

att sluta och en domare avgick med pension. 

Under hösten gjordes ett par ersättningsrekryteringar 

och inför 2017 består styrkan av 18 domare. 

Tre av dessa är domare från förvaltningsdomstol. 

Ytterligare domare kommer att börja i 

styrkan under 2017. 

Rekryteringsinsatserna har gjorts med utgångspunkten 

att utöka styrkan i syfte att särskilt 

kunna bistå migrationsdomstolarna. Nära hälften 

av domarna i styrkan har utbildats i migrationsrätt 

under hösten och kunde sedan börja sitt arbete 

i migrationsdomstol mot slutet av året. 

Förstärkningsstyrkan gjorde insatser i sammanlagt 

40 domstolar under året. Det var en stor 

spridning i storleken på insatserna, någon domstol 

fick hjälp av en förstärkningsdomare större 

delen av året medan andra fick hjälp någon enstaka 

dag. Behoven och orsakerna såg också 

mycket olika ut. Eftersom förstärkningsdomarna 

i många fall täcker upp vid vakanser är det svårt 

att i statistiken se att insatserna ger direkta effekter 

i minskat antal mål i balans. I vissa fall kan 

det vara så att balanserna ökat trots insatsen, 

men att antal mål i balans sannolikt hade ökat i 

ännu större omfattning om domstolen inte fått 

hjälp av förstärkningsstyrkan vid exempelvis en 

vakans eller sjukskrivning. 

Hovrätten över Skåne och Blekinge, Luleå 

tingsrätt och Norrköpings tingsrätt är de domstolar 

som under året haft mest hjälp från förstärkningsstyrkan. 

Under årets sista månader har 

dock fler och fler förstärkningsdomare påbörjat 

arbete hos migrationsdomstolarna och då särskilt 

i Förvaltningsrätten i Stockholm. 

Utöver förstärkningsstyrkan anlitar många 

domstolar pensionerade domare för att klara sin 

verksamhet. Omfattningen har dock minskat under 

de senaste åren. Under 2016 arbetade totalt 

drygt 49 årsarbetskrafter pensionerade domare 

vid domstolarna att jämföra med 53 året innan. 

Liksom tidigare år har behov av balansavarbetningsinsatser 

varit en faktor som beaktats i 

budgetarbetet med domstolarna. Eftersom antal 

inkomna mål minskat under flera år och balanserna 

låg på historiskt låga nivåer vid årets början 

var behovet av balansavarbetningsinsatser inte 

längre lika stort under 2016. Endast en tingsrätt 

och tre förvaltningsrätter tilldelades budgetmedel 

för att finansiera tillfälliga insatser för att minska 

målbalanserna och korta omloppstiderna. Sammanlagt 

uppgick dessa budgetmedel till knappt 

sex mnkr. I huvudsak handlade det om att i förtid 

generationsväxla personal genom dubblering 

av anställningar under en period och genom att 

anställa medarbetare tillfälligt, antingen via förstärkningsstyrkan 

eller på annat sätt. 

Det är svårt att mäta effekten av insatserna isolerat 

från den ordinarie verksamheten. Av de fyra 

domstolarna som fick balansavarbetningsmedel 

kan man se ett förbättrat resultat i Förvaltningsrätten 

i Falun och Förvaltningsrätten i Linköping. 

På Göteborgs tingsrätt var balanserna på 

ungefär samma nivå som förra året och på Förvaltningsrätten 

i Uppsala ökade balanserna under 

2016 trots extra resurser. Den huvudsakliga förklaringen 

till att balanserna fortsatte att öka i 

Förvaltningsrätten i Uppsala var personalomsättning 

och att vakansläget för domare varit 

stort under året. Domstolen har haft svårt att 

behålla domare på grund av närheten till arbetsmarknaden 

i Stockholm. 



Diagram 4 Andelen balanserade mål äldre än 6, 12 och 24 månader vid domstolarna 2014-2016 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Äldre än 6 månader Äldre än 12 månader Äldre än 24 månader 

2014 31,9% 10,0% 2,6% 

2015 31,9% 11,4% 2,3% 

2016 28,7% 10,2% 3,5% 

I den totala balansen fanns det vid utgången av 

2016 nästan 39 000 mål äldre än 6 månader, 

knappt 14 000 mål äldre än 12 månader och 

knappt 5 000 mål äldre än 24 månader. Jämfört 

med föregående år är antalet mål oförändrat för 

mål äldre än 6 månader och mål äldre än 12 månader. 

För mål äldre än 24 månader har antalet 

ökat med nästan 1 900 mål. 

Totalt har antalet balanserade mål ökat från 

121 000 till drygt 133 000 mål. Den stora ökningen 

av mål finns i intervallet 0 till 6 månader 

och utgörs till stor del av migrationsmål som inkommit 

under senare delen av året. 

3.2.4 Hantering av ungdomsmål 

Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: 

• Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider 

i mål där personer under 21 år står åtalade. 

Under åren 2013–2014 identifierade och vidtog 

Domstolsverket tillsammans med domstolarna 

ett antal olika åtgärder för att korta handläggningstiden 

för ungdomsmål. Exempel på sådana 

åtgärder är att införa särskilda rutiner för ungdomsmålen, 

att utse särskilda ungdomsdomare 

och ungdomshandläggare samt att sätta upp 

särskilda tidsmål för att definiera innebörden av 

en skyndsam handläggning av ungdomsmål. 

Det tas också regelbundet fram statistikrapporter 

så att domstolarna kontinuerligt kan följa 

omloppstiderna för ungdomsmål. 

Det genomfördes också åtgärder för att skapa 

en mer strukturerad samverkan med externa aktörer, 

vilket identifierades som en framgångsfaktor 

för att få en effektiv hantering med hög 

kvalitet av ungdomsmålen. Arbetet följdes upp 

under 2015. 

Sedan 2015 finns ett nätverk av ungdomsdomare 

på tingsrätt som träffas två gånger årligen. 

Under 2016 fortsatte Domstolsverket att följa 

utvecklingen av omloppstiderna för ungdomsmål 

för att se om åtgärderna lett till kortare 

handläggningstider. 



Tabell 5 

Omloppstider för ungdomsmål (månader) 

2014 2015 2016 

Tingsrätter 

Antal avgjorda ungdomsmål 9 710 9 366 9 314 

Medianomloppstid 1,6 1,5 1,4 

Omloppstid för 75:e percentilen 3,0 2,8 2,8 

Hovrätter 

Antal avgjorda ungdomsmål 1 033 1 060 1 132 

Medianomloppstid 1,7 1,7 1,7 

Omloppstid för 75:e percentilen 4,1 3,9 3,8 

I tabellen ovan redovisas omloppstider för ungdomsmål, 

d.v.s. mål där den tilltalade är under 21 

år. Resultatet för omloppstiderna uppvisar endast 

små förändringar under 2016. 

Omloppstiderna i mål där den tilltalade är mellan 

15 och 17 år var betydligt kortare än i mål där 

den tilltalade är mellan 18 och 20 år. Medianomloppstiden 

i tingsrätterna för den förstnämnda 

gruppen var 0,7 månader under året, vilket 

kan jämföras med 2,1 månader för den andra 

gruppen. Detta är naturligt eftersom det i gruppen 

15–17 år finns en andel förtursmål. I de fall 

där det aktuella brottet kan ge fängelse i mer än 

sex månader ska huvudförhandlingen hållas 

inom två veckor från det att åtal väckts. 

Omloppstiden för ungdomsmål med tilltalad 

mellan 15–17 år försämrades med 0,1 månad 

jämfört med förra året, medan omloppstiden för 

gruppen 18–20 år var oförändrad. Även i hovrätterna 

var det stor skillnad på omloppstiderna för 

de olika grupperna. Mål där den tilltalade är mellan 

15 och 17 år hade en medianomloppstid på 

1,3 månader, oförändrat sedan förra året, medan 

mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år avgjordes 

inom 3,1 månader i hovrätt, en förbättring 

med 0,3 månader jämfört med 2015. 

3.2.5 Höjda ansökningsavgifter och tilläggsavgift 


• Domstolsverket ska redovisa en beskrivning av 

vilka konsekvenser de höjda ansökningsavgifterna 

i allmän domstol fr.o.m. den 1 juli 2014 

har fått avseende avgiftsintäkter och mål- och 

ärendetillströmning. 

Den 1 juli 2014 höjdes ansökningsavgifterna för 

mål och ärenden vid allmän domstol genom ändringar 

i förordning (1987:452) om avgifter vid de 

allmänna domstolarna. Samtidigt infördes, genom 

ändringar i samma förordning, en tilläggsavgift 

för vissa mål och ärenden som överlämnas 

till tingsrätt från Kronofogdemyndigheten 

(KFM) eller registreringsmyndighet. Enligt övergångsbestämmelser 

gäller äldre föreskrifter fortfarande 

i fråga om mål och ärenden som har inletts 

vid allmän domstol eller överlämnats dit 

före den 1 juli 2014. 

Mål- och ärendeutvecklingen har, huvudsakligen, 

analyserats genom en jämförelse mellan det 

brutna år som föregår ikraftträdandedatum för 

avgiftsändringarna, d.v.s. perioden den 1 juli 

2013 – den 30 juni 2014 och perioden den 1 juli 

2015 – den 30 juni 2016. 

För domstolsärenden och ärenden i markoch miljödomstol 

är ansökningsavgiften 900 kr från att tidigare, 

för flertalet typer av ärenden som omfattas 

av krav på ansökningsavgift, ha varit 375 kr. Antalet 

inkomna domstolsärenden som är förenade 

med krav på ansökningsavgift minskade med nio 

procent. Beträffande domstolsärenden har den 

höjda ansökningsavgiften förmodligen påverkat 

tillströmningen såvitt avser vissa typer av ärenden. 

Sammantaget görs dock bedömningen att 

den höjda avgiften inte haft någon påtaglig effekt 

på antalet inkomna domstolsärenden. I fråga om 

ärenden i markoch miljödomstol, som är mycket 

få till antalet, är det inte sannolikt att den 

höjda avgiftsnivån är en faktor som haft någon 

påverkan på antalet inkomna ärenden 

Ansökningsavgiften för förenklade tvistemål (FTmål) 

var tidigare 450 kr och är nu 900 kr. Den 1 

juli 2014 infördes också en tilläggsavgift i mål 

som överlämnas från KFM enligt lagen om betalningsföreläggande 

eller handräckning. Till- 



äggsavgiften är 600 kr. De överlämnade målen 

var tidigare avgiftsbefriade. Det har skett en 

minskning av antalet inkomna FT-mål med tio 

procent. Minskningen kan främst kopplas till mål 

överlämnade från KFM. Denna nedgång inleddes 

dock redan under åren 2012 och 2013. Den 

höjda ansökningsavgiften och den nya tilläggsavgiften 

har sannolikt påverkat antalet inkomna 

FT-mål i nedåtgående riktning. Mot bakgrund av 

den nedåtgående trenden även innan halvårsskiftet 

2014, som styrts av andra faktorer t.ex. konjunkturläget, 

är det svårt uttala sig om i vilken 

grad de nya reglerna bestående påverkat tillströmningen. 

Ansökningsavgiften för familjemål och mål som inleds 

genom en gemensam ansökan var tidigare 450 kr. 

Den 1 juli 2014 höjdes den till 900 kr. Antalet 

inkomna familjemål under helåret 2015 är i princip 

oförändrat jämfört med helåret 2013 och 

överstiger också antalet inkomna mål helåret 

2012. Det är därför inte sannolikt att avgiftshöjningen 

den 1 juli 2014 i någon beaktansvärd mån 

påverkat tillströmningen av familjemål i sjunkande 

riktning. Det har skett en minskning av 

antalet inkomna gemensamma ansökningar med 

sju procent. Minskningen är inte dramatisk. Med 

tanke på målens karaktär är det inte troligt att 

detta är en bestående effekt. Däremot kan en 

temporär effekt ha uppkommit som följd av avgiftshöjningen. 

Ansökningsavgiften för annat tvistemål var tidigare 

450 kr och är nu 2 800 kr. Den 1 juli 2014 

infördes också en tilläggsavgift för vissa typer av 

mål. Tilläggsavgiften i annat tvistemål som överlämnas 

från KFM enligt lagen om betalningsföreläggande 

och handräckning är 2 500 kr. I 

tvistemål om administrativ hävning av registrerad 

firma och registrerat varumärke som överlämnas 

från registreringsmyndighet infördes en tilläggsavgift 

om 2 350 kr. Antalet inkomna övriga tvistemål 

har minskat med 16 procent. Minskningen 

är i princip lika stor för mål som inte överlämnats 

från KFM eller registreringsmyndighet som 

för överlämnade mål. Helårsutvecklingen 2012– 

2015 indikerar i stort sett samma mönster. Med 

få undantag är bilden också densamma vid de 

flesta tingsrätter. Den högre ansökningsavgiften 

och tilläggsavgiften har, mot den bakgrunden, 

med stor sannolikhet påverkat antalet inkomna 

övriga tvistemål i minskande riktning. Antalet inkomna 

övriga tvistemål påverkas av många faktorer. 

Konjunktursituationen är en faktor som 

har avgörande betydelse för antalet inkomna mål. 

Konjunkturen i Sverige har under de senaste 

åren varit stark, vilket troligen i högre grad än 

avgiftsändringarna bidragit till en minskning av 

antalet inkomna övriga tvistemål. 

Ansökningsavgiften för enskilt åtal var tidigare 

450 kr och är nu höjd till 2 800 kr. Inkomna enskilda 

åtal är få. Under helåren 2012–2015 inkom 

138, 153, 117 respektive 115 enskilda åtal. 

Motsvarande uppgift för det brutna året 

2014/2015 är 97 åtal. Under det brutna året 

2015/2016 var antalet inkomna mål 124. Den 

höjda ansökningsavgiften avseende enskilt åtal 

kan möjligen temporärt ha påverkat antalet inkomna 

mål i sjunkande riktning. Mot bakgrund 

av utvecklingen under det brutna året 

2015/2016 förefaller det inte troligt att den 

höjda ansökningsavgiften långsiktigt kommer 

att påverka antalet enskilda åtal. 

Ansökningsavgiften för ärenden om konkurs eller 

företagsrekonstruktion var tidigare 500 kr. Numera 

är ansökningsavgiften 2 800 kr. Den som lämnar 

in en egen ansökan om konkurs behöver 

inte betala någon ansökningsavgift. Ärenden 

om konkurs har minskat med 15 procent och 

ärenden om företagsrekonstruktion med 26 

procent. Beträffande ärenden om konkurs och 

företagsrekonstruktion görs bedömningen att 

det är andra faktorer än nivån på ansökningsavgiften 

som förklarar utvecklingen, i första hand 

konjunkturläget. När det gäller ärenden om företagsrekonstruktion 

är volymerna så små att 

det är svårt att utifrån dessa isolerat dra slutsatser 

när det gäller avgiftshöjningens betydelse 

för ärendetillströmningen. 

För de mål i markoch miljödomstol där ansökningsavgift 

ska betalas, vissa miljömål och fastighetsmål, 

var avgiften tidigare 450 kr. Efter 

ändringen är avgiften 2 800 kr. Det är ett litet 

antal inkomna miljömål där ansökningsavgift 

ska betalas. Det har, beträffande dessa mål, 

skett en förhållandevis kraftig ökning av antalet 

inkomna mål, eller med 32 procent. Med stor 

sannolikhet har den förändrade ansökningsavgiften 

inte haft någon beaktansvärd effekt på 

tillströmningen av de aktuella miljömålen. Antalet 

inkomna fastighetsmål där ansökningsavgift 

ska betalas har minskat relativt mycket, närmare 

bestämt med 16 procent. Antalet inkomna mål 

under helåren 2014 och 2015 ligger emellertid 

strax under det antal som inkom under 2012. 

Mot bakgrund av detta och det faktum att nedgången 

av antalet inkomna mål inte är dramatisk 

är det troligt att målminskningen beror på 



andra faktorer. Sannolikt har den höjda avgiften 

inte i någon beaktansvärd utsträckning haft effekt 

på måltillströmningen. 

Intäkterna av ansökningsavgifter under perioden 

den 1 juli 2013 – den 30 juni 2014 var drygt 

29 mnkr. Intäkterna av ansökningsavgifter och 

tilläggsavgifter under perioden den 1 juli 2014 – 

den 30 juni 2015, dvs. det första brutna året efter 

ikraftträdandet av de nya avgiftsnivåerna, uppgick 

till nästan 107 mnkr. Perioden den 1 juli 

2015 – den 30 juni 2016 var intäkterna av ansökningsavgifter 

och tilläggsavgifter drygt 106 mnkr. 

Differensen mellan den senaste perioden och det 

brutna år som låg före ikraftträdandet uppgår således 

till drygt 77 mnkr. 

Sammanfattningsvis görs bedömningen att 

höjningen av ansökningsavgiften och tilläggsavgiften 

påverkat antalet inkomna FT-mål och 

övriga tvistemål i nedåtgående riktning. För 

vissa mål- och ärendetyper, exempelvis gemensamma 

ansökningar och enskilda åtal, har sannolikt 

en temporär minskning skett. I övrigt 

görs bedömningen att avgiftsändringen inte 

haft någon påtaglig effekt för antalet inkomna 

mål- och ärenden. 

3.2.6 Besparing på anslaget 


• Domstolsverket ska redovisa åtgärder som vidtagits 

med anledning av besparingen på anslaget och 

vilka konsekvenser minskningen har fått för 

verksamheten. 

I budgetpropositionen för 2015 genomfördes en 

besparing på anslaget Sveriges Domstolar med 

150 mnkr från 2016. Regeringen hänvisade till 

Straffprocessutredningens förslag och att om 

förslagen genomförs, så medför dessa effektiviseringar 

för Sveriges Domstolar. Utöver detta så 

genomfördes ytterligare besparingar på anslaget i 

syfte att finansiera andra prioriterade satsningar i 

statsbudgeten. Det finansiella läget på anslaget 

Sveriges Domstolar försämrades på så sätt med 

runt 200 mnkr för åren 2016-2018 i budgetpropositionen 

för 2015. I syfte att anpassa verksamheten 

till det försämrade ekonomiska läget genomfördes 

besparingar redan till 2015. Domstolsverkets 

budgetar inklusive centrala medel för 

domstolarna minskades med totalt 50 mnkr. 

Besparingar genomfördes framför allt på olika 

insatser för kompetensutveckling. Ett flertal planerade 

utbildningar ställdes in helt medan andra 

utbildningar tillhandahölls mindre frekvent än 

planerat. Att planerade utbildningar ställdes in eller 

inte erbjöds vid lika många tillfällen som planerat 

skapade missnöje i domstolarna och gav 

tydliga negativa effekter på domstolarnas möjligheter 

att i rätt tid tillgodose sina behov av kompetensutveckling. 

En annan besparingsåtgärd var 

att den särskilda kompensationen för anställning 

av sommarnotarier i domstolarna avskaffades. 

Planerna på att utöka antalet fiskalplatser på orter 

där det är svårt att rekrytera kunde inte heller 

genomföras. Dessutom minskades avsatta medel 

för adjungerande ledamöter i överrätt. Samtliga 

dessa åtgärder hade en negativ påverkan på den 

långsiktiga kompetensförsörjningen. Vidare beslutades 

att inte påbörja den planerade ombyggnationen 

av Domstolsverkets lokaler. 

I budgetbeslutet inför 2015 års budget, aviserades 

också schablonmässiga besparingar från 

2016 med två procent på domstolarnas och 

Domstolsverkets planeringsramar. 



Under 2015 förbättrades dock det ekonomiska 

läget successivt. Redan i januari kunde det konstateras 

att utfallet för 2014 blev lägre än vad 

som tidigare prognostiserats. När pris- och löneomräkningen 

för 2016 fastställdes under våren 

2016 var den också betydligt högre än vad som 

tidigare beräknats. Genomförda besparingar på 

Domstolsverket bedömdes också få avsedd effekt 

på kostnaderna. Detta sammantaget medförde 

en ny bedömning av det ekonomiska läget, 

som kommunicerades ut till domstolarna i april 

2015. Budskapet var då att besparingarna förskjuts 

ett år i tiden. Det vill säga inga generella 

besparingar behövs 2016 utan det är först från 

2017, som domstolarna och Domstolsverket behöver 

minska sina budgetar. 

När budgetpropositionen för 2016 presenterades 

halverade regeringen den minskning av anslaget 

som tidigare gjorts på 150 mnkr med hänvisning 

till Straffprocessutredningens förslag. 

Detta innebar att även den aviserade besparingen 

från 2017 kunde dras tillbaka och domstolarna 

och Domstolsverket kunde utgå ifrån oförändrade 

planeringsramar under de närmaste åren. 

Utöver de ovan redovisade konsekvenserna 

av anslagsminskningen kan tilläggas att omfattande 

resurser, både på Domstolsverket och 

domstolarna, fick sättas av för ekonomiska beräkningar 

och för planering av hur besparingarna 

skulle genomföras. Vidare skapade de aviserade 

besparingarna en viss osäkerhet i 

organisationen både för enskilda medarbetare 

och för domstolarnas ledning. Vakanser tillsattes 

i många fall med en viss förskjutning och 

det blev en något mer restriktiv bedömning vid 

tillsättning av ordinarie domare. Att anslagsminskningen 

sammanföll i tiden med att måltillströmningen 

till domstolarna minskade, mildrade 

dock effekterna av besparingarna. 

Ett problem med den anslagsminskning som 

genomfördes i budgetpropositionen för 2015 

var att den kom utan förvarning. En långsiktighet 

och förutsägbarhet i medelstilldelningen är 

mycket viktigt för att kunna styra domstolarnas 

verksamhet på ett effektivt sätt. Det tar lång tid 

att både minska och öka domstolarnas organisationer. 

Det beror bl.a. på att ordinarie domare 

har fullmaktsanställningar samtidigt som det 

behöver vara en balans mellan antalet domare 

och andra personalresurser för att den dömande 

verksamheten ska fungera effektivt. 



3.3 

Tingsrätterna 

Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: 

• Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål och ärenden. 

• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. 

• Skillnader i resultat mellan olika domstolar. 

• Överklagande- och ändringsfrekvenser. 

• Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. 

• Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2. 

Tabell 6 

Tingsrätterna 

2014 2015 2016 

Antal tingsrätter 48 48 48 

Antal årsarbetskrafter 2 830 2 817 2 806 

Avgjorda mål per årsarbetskraft 63 62 60 

Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 1,2 1,2 1,2 

Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling 

(timmar per mål) 

Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål exkl. gemensam ansökan 


Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling 


2,2 2,1 2,2 

0,8 0,8 0,8 

2,4 2,6 2,6 

Andelen brottmål som avgjorts genom dom 70 % 69 % 67 % 

Andelen tvistemål exkl. gemensam ansökan som avgjorts genom dom 43 % 44 % 44 % 

Andelen förtursmål (mål med häktad eller tilltalad under 18 år) 13 % 13 % 13 % 

Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till hovrätt) 

- Brottmål 11 % 11 % 11 % 

- Tvistemål 4 % 4 % 4 % 

- Totalt 15 % 15 % 15 % 

Ändringsfrekvens (andel mål som ändrats av hovrätt) 

- Brottmål 36 % 37 % 39 % 

- Tvistemål 23 % 21 % 22 % 

- Totalt 23 % 24 % 24 % 



3.3.1 

Målutvecklingen 

Diagram 5 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid tingsrätterna 2012-2016 

200 000 

180 000 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 


2012 183 510 182 712 74 988 

2013 180 038 181 210 73 544 

2014 175 538 178 871 70 004 

2015 170 408 173 888 66 413 

2016 171 706 169 400 68 594 

Genomsnitt (5 år) 176 240 177 216 70 709 

Under den senaste femårsperioden inkom i genomsnitt 

176 000 mål till tingsrätterna. Under perioden 

2012–2015 minskade antalet inkomna mål 

årligen. Sedan 2012 har antalet inkomna mål 

minskat med drygt sex procent. Under 2016 bröts 

trenden och inkomna mål ökade marginellt. 

I genomsnitt avgjordes drygt 177 000 mål per 

år den senaste femårsperioden. Antal avgjorda 

mål har minskat årligen sedan 2012. Under 2016 

avgjordes drygt 169 000 mål, vilket innebar en 

minskning med nära 3 procent jämfört med föregående 

år. 

Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna 

haft ett genomsnitt nära 71 000 mål i balans. 

Under 2016 inkom ca 2 300 fler mål än vad 

som avgjordes, vilket innebar att antalet balanserade 

mål ökade för första gången sedan 2012. 

Vid utgången av 2016 uppgick balansen till 

knappt 69 000 mål, vilket är lägre än den genomsnittliga 

balansen under perioden. 

Tingsrätternas samlade målbalans var vid årsskiftet 

40 procent av det årliga målinflödet vilket 

var en marginell försämring jämfört med 2015. 



Tabell 7 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid tingsrätterna 2014-2016 

Utveckling per målkategori 2014 2015 2016 Förändring Förändring 



FT-mål 21 199 19 706 18 982 -2 217 -10 % -724 -4 % 

Gemensam ansökan 22 497 21 608 21 486 -1 011 -4 % -122 -1 % 

Övriga familjemål 17 779 18 021 18 401 622 3 % 380 2 % 

Övriga tvistemål 24 783 22 452 22 078 -2 705 -11 % -374 -2 % 

Summa tvistemål 86 258 81 787 80 947 -5 311 -6 % -840 -1 % 

Brottmål 83 699 82 844 83 863 164 0 % 1 019 1 % 

Miljömål 2 475 2 640 3 396 921 37 % 756 29 % 

Fastighetsmål 1 212 1 185 1 126 -86 -7 % -59 -5 % 

PBL-mål 1 894 1 952 2 374 480 25 % 422 22 % 

Summa totalt 175 538 170 408 171 706 -3 832 -2 % 1 298 1 % 


FT-mål 21 595 20 142 18 876 -2 719 -13 % -1 266 -6 % 

Gemensam ansökan 22 718 21 799 21 352 -1 366 -6 % -447 -2 % 

Övriga familjemål 18 519 18 352 18 132 -387 -2 % -220 -1 % 

Övriga tvistemål 26 292 24 146 22 139 -4 153 -16 % -2 007 -8 % 

Summa tvistemål 89 124 84 439 80 499 -8 625 -10 % -3 940 -5 % 

Brottmål 83 887 83 548 82 337 -1 550 -2 % -1 211 -1 % 

Miljömål 2 502 2 595 3 322 820 33 % 727 28 % 

Fastighetsmål 1 311 1 228 1 137 -174 -13 % -91 -7 % 

PBL-mål 2 047 2 078 2 105 58 3 % 27 1 % 

Summa totalt 178 871 173 888 169 400 -9 471 -5 % -4 488 -3 % 


FT-mål 5 108 4 622 4 663 -445 -9 % 41 1 % 

Gemensam ansökan 8 907 8 560 8 535 -372 -4 % -25 0 % 

Övriga familjemål 10 716 10 515 10 897 181 2 % 382 4 % 

Övriga tvistemål 12 573 10 941 10 952 -1 621 -13 % 11 0 % 

Summa tvistemål 37 304 34 638 35 047 -2 257 -6 % 409 1 % 

Brottmål 29 582 28 774 30 216 634 2 % 1 442 5 % 

Miljömål 1 649 1 699 1 770 121 7 % 71 4 % 

Fastighetsmål 728 685 674 -54 -7 % -11 -2 % 

PBL-mål 741 617 887 146 20 % 270 44 % 

Summa totalt 70 004 66 413 68 594 -1 410 -2 % 2 181 3 % 



Under 2016 ökade antalet inkomna mål marginellt 

med en procent mot föregående år. 

Den största målkategorin, brottmål, ökade 

marginellt 2016 och är i paritet med de två senaste 

åren. Tingsrätternas brottmål delas upp i 

fem olika kategorier: bötesmål, brott mot person, 

förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och 

övriga brottmål. Samtliga brottmålskategorier 

utom bötesmål och förmögenhetsbrott ökade. 

Bötesmål anses vara den minst resurskrävande 

typen av brottmål. 

Antalet inkomna tvistemål minskade marginellt 

mot föregående år. Jämfört med 2014 är dock 

minskningen sex procent och kan sannolikt delvis 

förklaras av höjda ansökningsavgifter som 

trädde i kraft 1 juli 2014. 

Antalet inkomna miljömål ökade mycket kraftigt 

och kan bl.a. förklaras av att Statens vanämnds 

uppgifter togs över av markoch miljödomstolarna 

från och med den 1 januari 2016. 

Detta innebar att ca 700 mål flyttades till tingsrätterna. 

Även antalet inkomna PBL-mål ökade kraftigt 

under 2016. En förklaring är en regeländring 

som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2015 och 

som innebar att fler mål kom att avgöras i domstol 

istället för att hanteras hos länsstyrelsen. 

Förändringen i lagstiftningen fick fullt genomslag 

från och med 2016. 

31 av 48 tingsrätter hade under 2016 en 

målökning jämfört med föregående år. Störst 

målökning hade Skaraborgs tingsrätt med knappt 

13 procent följt av Mora och Vänersborgs tingsrätter. 

Attunda tingsrätt hade den procentuellt 

största målminskningen, en minskning om 13 

procent som delvis förklaras av att en stor 

mängd mål relaterade till flygförseningar inkom 

under 2015. 

Under 2016 minskade antalet avgjorda mål 

med tre procent jämfört med året innan. Antalet 

avgjorda tvistemål minskade med närmare 4 000 

mål och antalet avgjorda brottmål minskade med 

ca 1 200 mål. Antal avgjorda mål minskade i 

samtliga målkategorier förutom miljömål och 

PBL-mål. 

Ett marginellt ökat målinflöde i kombination 

med en något minskad målavverkning har inneburit 

en ökning av balanserna på tingsrätterna. 

Balanserna ökade med tre procent, eller ca 

2 200 mål. 

Diagram 6 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid tingsrätterna 2014-2016 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Andelen 

balanserade mål > 6 

månader 

Andelen 

balanserade mål > 

12 månader 

2014 35% 13% 

2015 33% 12% 

2016 32% 11% 

Balansens åldersstruktur förändrades i positiv 

riktning 2016. Såväl andelen balanserade mål 

äldre än sex månader som balanserade mål äldre 

än tolv månader minskade. 



Tabell 8 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid tingsrätterna 2014-2016 

Ärendekategori 2014 2015 2016 Förändring Förändring 


Domstolsärenden Antal % Antal % 

Inkomna domstolsärenden 44 360 44 764 45 473 1 113 3 % 709 2 % 

Avgjorda domstolsärenden 44 513 44 482 44 993 480 1 % 511 1 % 

Balanserade domstolsärenden 9 455 9 706 10 194 739 8 % 488 5 % 

Konkurser Antal % Antal % 

Inkomna konkursansökningar 10 292 9 629 9 058 -1 234 -12 % -571 -6 % 

Avslutade konkurser 7 922 8 089 7 185 -737 -9 % -904 -11 % 

Balanserade konkurser 1 8 992 7 985 8 415 -577 -6 % 430 5 % 

1 Balanserade konkurser avser öppna ärenden där beslut om försättande i konkurs meddelats. Balansen går inte att 

sätta i relation till inkomna konkursansökningar eftersom balansen endast avser konkurser som beslutats men ännu 

inte avslutats. 

Antalet inkomna domstolsärenden ökade med två 

procent jämfört med föregående år. Domstolsärenden 

består av fem olika kategorier: miljöärenden, 

utsökningsärenden, företagsrekonstruktion, 

skuldsanering och övriga domstolsärenden. 

Övriga domstolsärenden står för ca 86 procent 

av antalet inkomna domstolsärenden. Antalet inkomna 

övriga domstolsärenden är i princip oförändrade 

jämfört med föregående år. 

Antal inkomna ärenden rörande skuldsanering 

ökade kraftigt 2016 och uppgick till 900 ärenden, 

att jämföra med drygt 500 ärenden 2015. Ökningen 

gick hand i hand med en ökning av antal 

ansökningar om skuldsanering hos kronofogden. 

Såväl inkomna som avslutade konkurser minskade 

under 2016. 

3.3.2 Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar 

Regeringens verksamhetsmål för tingsrätterna är loppstiden ska vara skälig oavsett vid vilken 

att huvuddelen av brottmålen (exklusive förtursmål) 

inte bör ta längre tid än fem månader och Det är svårt att entydigt förklara varför 

domstol i landet som handläggningen sker. 

tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika domstolar. 

En påverkansfaktor kan vara domstolar- 

äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju 

månader att avgöra. 

nas skiftande storlek. Målsammansättningen kan 

Omloppstiderna vid 75:e percentilen uppgick också variera mellan tingsrätterna. 

till 4,3 månader för brottmål och 6,7 månader för Bland de domstolar som har kortast omloppstider 

återfinns flera av de minsta tingsrätterna. 

tvistemål, vilket innebar att tingsrätterna totalt 

sett nådde regeringens båda verksamhetsmål. Föregående 

år uppgick omloppstiderna till 4,5 må- 

upprätthålla en viss minimibemanning av sårbar- 

En förklaring kan vara att dessa domstolar måste 

nader för brottmål och 7 månader, vilket betyder hetsskäl och därför inte enbart dimensionerats 

att omloppstiden för brottmål har förbättrats utifrån målinflöde. 

med 0,2 månader samtidigt som tvistemålens Att spridningen minskat och måluppfyllelsen 

omloppstid förbättrades med 0,3 månader. förbättrats jämfört med föregående år kan troligtvis 

förklaras av att antal inkomna mål har 

Tingsrätternas omloppstider för brottmål varierade 

mellan 1,7 och 5,6 månader. För tvistemål minskat flera år i följd. Trots att antalet inkomna 

varierade omloppstiderna mellan 2,7 och 8,6 mål 2016 har ökat marginellt mot föregående års 

månader. Spridningen i måluppfyllelsen minskade 

jämfört med föregående år. Av rättssäker- 

genomsnittet i senaste femårsperioden. De sen- 

nivå så ligger inflödet på låga nivåer jämfört med 

hetsskäl ska Sveriges Domstolar sträva efter att aste årens målutveckling har gett förutsättningar 

spridningen i måluppfyllelse ska hållas låg. Om- 

för kortare omloppstider. 



En enkät gällande måluppfyllelsen har sänts ut 

till alla domstolar. En stor del av de tingsrätter 

som uppfyllde verksamhetsmålen lyfte i enkätsvaren 

fram att den goda måluppfyllelsen berodde 

på en väl fungerande organisation och effektiva 

arbetssätt. Många pekade också på att en 

prioritering av att avgöra de äldsta målen är viktig 

för att upprätthålla en kort omloppstid 

Tolv tingsrätter pekade på att de har de personella 

och ekonomiska resurser som krävs för att 

klara att hantera de mål som inkommer. Att 

lyckas med att attrahera, rekrytera och behålla 

personal som är kompetent och lojal ses som en 

nyckel för att nå verksamhetsmålen. 

Domstolsverket tillhandahåller en förstärkningsstyrka 

som vid behov hjälper domstolar 

med domarkraft. Fyra av tingsrätterna valde att 

lyfta fram att förstärkningsstyrkan har hjälpt till 

att påverka omloppstiderna på ett positivt sätt. 

Ett antal av de tingsrätter som inte uppfyllde 

båda verksamhetsmålen pekade på svårigheterna 

kring att hantera frånvaro, personalomsättning, 

sjukdom och ledigheter. Flera 

domstolar framhöll även svårigheten att påverka 

omloppstider för måltyper som styrs av 

faktorer utanför domstolens kontroll. Som exempel 

framhölls att omloppstiden för familjemål 

många gånger påverkas av lokala socialnämnders 

förmåga att skyndsamt leverera vårdvårdnadsutredningar. 

Diagram 7 Tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2016 

14 

12 

Tvistemål totalt exkl gem ansökan 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

0 2 4 6 8 10 12 

Brottmål exkl förtursmål 

Ovanstående diagram visar tingsrätternas uppfyllelse 

av regeringens verksamhetsmål. De 

domstolar som ligger i den nedre vänstra fyrkanten 

klarar både verksamhetsmålet för tvistemål 

och för brottmål. 

Tabell 9 

Antal tingsrätter som uppfyller regeringens verksamhetsmål 

Verksamhetsmål 2014 2015 2016 

Brottmål 31 40 41 

Tvistemål 29 31 36 

Uppfyller båda verksamhetsmålen 26 28 32 

Uppfyller inget verksamhetsmål 14 5 3 

Fler tingsrätter uppfyllde regeringens båda verksamhetsmål 

under 2016 jämfört med året innan, 32 av 48 

tingsrätter klarade båda verksamhetsmålen. Endast 

tre domstolar uppfyllde inte något av verksamhetsmålen. 

De enskilda domstolarnas resultat gentemot 

regeringens verksamhetsmål återfinns i bilaga 1. 



Tabell 10 

Andel mål avgjorda genom dom 

Andel mål avgjorda genom dom 2014 2015 2016 

Brottmål 70 % 69 % 67 % 

Tvistemål 43 % 44 % 44 % 

Totalt 58 % 59 % 57 % 

De senaste åren har andelen brottmål som avgjorts 

genom dom minskat, vilket innebär att fler 

mål avgörs genom slutligt beslut (i flertalet fall 

genom att målet avskrivs). En tänkbar orsak till 

utvecklingen skulle kunna vara att allt fler mål 

innehåller ansökningar om och förordnanden av 

offentlig försvarare och målsägandebiträden. 

Lagstiftningen medger att målsägandebiträde kan 

förordnas i fler mål än tidigare. Samtidigt blir 

allmänheten allt mer medveten om möjligheten 

att ansöka om målsägandebiträde. 

En annan tänkbar förklaring till utvecklingen 

kan vara att rättsliga biträden förordnas allt tidigare 

i processen, ibland långt innan åtal väcks. 

Om inte åtal väcks registreras målet som avgjort 

genom slutligt beslut. Att allt färre mål avgörs 

genom dom kan också bero på att polisen lägger 

ner fler ärenden eller att åtal inte väcks, vilket 

även det leder till slutligt beslut. 

Tabell 11 

Omloppstider i markoch miljödomstolarna 

Omloppstider (mån) 

75 percentilen 2014 2015 2016 

Mark- och miljödomstolarna 

Fastighetsmål 9,8 9,9 9,4 

Miljömål 9,0 8,0 9,0 

PBL-mål 7,2 6,0 5,6 

Mark- och miljödomstolarnas omloppstider 

minskade för fastighetsmål och PBL-mål samtidigt 

som omloppstiden för miljömål ökade. 

Förra året upphörde Statens va-nämnd vilket resulterade 

i ytterligare 700 miljömål för markoch 

miljödomstolarna. Detta har påverkat balanser 

och omloppstider för miljömålen. 

En bedömning av tingsrätternas resultat 

Tingsrätterna totalt uppnådde regeringens verksamhetsmål 

för såväl brottmål som tvistemål. I 

förhållande till 2015 förbättrades resultatet för 

både brottmål och tvistemål. 

Antalet inkomna mål ökade marginellt medan 

antalet avgjorda mål minskade något och ledde 

till en balansökning. 2015 års underbalans förbyttes 

till en överbalans. Åldersstrukturen för de 

balanserade målen förbättrades dock. 

Arbetsbelastningen bedöms ha varit relativt 

oförändrad under året eftersom både måltillströmningen 

och antalet årsarbetskrafter låg på 

oförändrade nivåer. Arbetsproduktiviteten försämrades 

något eftersom antalet avgjorda mål 

per årsarbetskraft blev färre. Styckkostnaden i 

fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål har 

ökat med fyra procent mellan 2015 och 2016. 



3.4 

Hovrätterna 


• Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. 



• Överklagandefrekvenser. 



Tabell 12 

Hovrätterna 

2014 2015 2016 

Antal årsarbetskrafter 668 654 665 

Antal avgjorda mål per årsarbetskraft 40 39 38 

Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 2,8 2,7 2,7 

Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling 

4,6 4,4 4,6 


Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål (timmar per mål) 1,0 0,9 1,1 

Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling 

6,8 6,6 8,0 


Andelen brottmål som avgjorts genom dom 70 % 71 % 71 % 

Andelen tvistemål som avgjorts genom dom 25 % 23 % 23 % 

Andelen förtursmål (mål med häktade eller tilltalad under 18 år) 24 % 24 % 25 % 

Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till Högsta Domstolen) 

- Brottmål 18 % 20 % 20 % 

- Tvistemål 12 % 12 % 13 % 

- Totalt 23 % 18 % 18 % 

Under 2016 inrättades Patent- och marknadsöverdomstolen 

vid Svea hovrätt. Mer om detta 

finns att läsa i avsnitt 4.4.4 Patent- och marknadsdomstolsreformen. 



3.4.1 


Diagram 8 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid hovrätterna 2012-2016 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 


2012 25 459 25 162 5 929 

2013 25 827 25 622 6 128 

2014 26 155 26 728 5 562 

2015 25 546 25 702 5 436 

2016 25 149 25 528 5 043 

Genomsnitt (5 år) 25 627 25 748 5 620 

Under den senaste femårsperioden inkom i genomsnitt 

närmare 26 000 mål till hovrätterna. 

Inkomna mål minskade med två procent jämfört 

med föregående år. I förhållande till genomsnittet 

för femårsperioden minskade inflödet 

marginellt. 

I genomsnitt har det avgjorts nästan 26 000 

mål per år den senaste femårsperioden. Antalet 

avgjorda mål minskade mellan 2015 och 2016 

med en procent. Jämfört med genomsnittet var 

antalet avgjorda mål i stort sett oförändrat. 

Under den senaste femårsperioden har hovrätterna 

haft ett genomsnitt om 5 600 mål i balans. 

Balanserna har minskat för varje år sedan 2013 

och var som lägst 2016. Balanserna minskade 

med sju procent jämfört med 2015. 

Den totala balansen i förhållande till det årliga 

målinflödet uppgick till 20 procent 2016, vilket 

även det är en förbättring med en procentenhet 

jämfört med föregående år. 



Tabell 13 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid hovrätterna 2014-2016 




Tvistemål 2 821 2 772 2 653 -168 -6 % -119 -4 % 

Brottmål 8 823 8 781 8 690 -133 -2 % -91 -1 % 

Övriga mål 12 491 11 858 11 843 -648 -5 % -15 0 % 

Miljömål 834 914 871 37 4 % -43 -5 % 


PBL-mål 870 901 819 -51 -6 % -82 -9 % 

Summa totalt 26 155 25 546 25 149 -1 006 -4 % -397 -2 % 


Tvistemål 2 996 2 821 2 721 -275 -9 % -100 -4 % 

Brottmål 9 126 9 066 8 782 -344 -4 % -284 -3 % 

Övriga mål 12 589 11 749 12 034 -555 -4 % 285 2 % 

Miljömål 816 840 903 87 11 % 63 8 % 


PBL-mål 887 878 793 -94 -11 % -85 -10 % 

Summa totalt 26 728 25 702 25 528 -1 200 -4 % -174 -1 % 


Tvistemål 870 825 757 -113 -13 % -68 -8 % 

Brottmål 2 993 2 691 2 578 -415 -14 % -113 -4 % 

Övriga mål 1 278 1 393 1 209 -69 -5 % -184 -13 % 

Miljömål 195 269 237 42 22 % -32 -12 % 


PBL-mål 148 172 198 50 34 % 26 15 % 

Summa totalt 5 562 5 436 5 043 -519 -9 % -393 -7 % 

Antalet inkomna mål 2016 minskade marginellt i 

jämförelse med föregående år. För målkategorin 

övriga mål var antalet inkomna mål oförändrat, 

medan inkomna mål minskade för resterande 

målkategorier under 2016. Måltillströmningen varierade 

mellan hovrätterna. Hovrätten för Nedre 

Norrland och Hovrätten för Övre Norrland hade 

en målökning under 2016 medan övriga hovrätter 

hade en minskning av antalet inkomna mål. 

Antalet avgjorda mål minskade marginellt under 

2016 i jämförelse med året innan. Antal avgjorda 

mål minskade för samtliga målkategorier 

förutom övriga mål och miljömål. I Göta hovrätt, 

Hovrätten för Nedre Norrland och Hovrätten 

för Övre Norrland ökade antalet avgjorda 

mål jämfört med föregående år, övriga hovrätter 

hade en minskning av antalet avgjorda mål. 

Balansläget förbättrades för samtliga målkategorier 

förutom PBL-mål. Merparten av hovrätterna 

hade en balansminskning. I Svea hovrätt ökade 

balanserna dock något. 

Det är krav på prövningstillstånd (PT) från 

tingsrätt till hovrätt för alla överklagade domar 

och beslut i tvistemål och domstolsärenden. Till 

hovrätterna inkommer dock, inom målkategorin 

tvistemål, vissa mål som inte kräver PT, exempelvis 

ansökan om resning, klagan över domvilla 

samt klander av skiljedomar. Under 2016 krävdes 

det PT i 92 procent av tvistemålen och i 48 procent 

av övriga mål. PT beviljades i 35 procent av 

dessa tvistemål. Andelen är oförändrad sedan 

förra året. För övriga mål beviljades PT i 26 procent 

av målen vilket är en minskning med två 

procentenheter sedan förra året. 



Diagram 9 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid hovrätterna 2014-2016 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Andelen 


6 månader 

Andelen 


12 månader 

2014 25% 4% 

2015 19% 3% 


Balansens åldersstruktur förbättrades under 

2016. Både andelen balanserade mål äldre än sex 

månader och balanserade mål äldre än tolv månader 

minskade med en procentenhet jämfört 

med föregående år. 


Regeringens verksamhetsmål för hovrätterna göra. I de mål där PT beviljats ska 75 procent av 

2016 är att huvuddelen (75 procent) av brottmålen 

(exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid från den tidpunkt då målen kom in. 

målen ta högst 10 månader att avgöra, räknat 

än fem månader att avgöra. För tvistemål är målsättningarna 

nya för 2016. Frågan om PT ska i 75 bilaga 1. 

De enskilda hovrätternas resultat redovisas i 

procent av målen ta högst två månader att av- 

Tabell 14 

Hovrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 

Regeringens 

verksamhetsmål 

Omloppstid i månader för avgjorda 

mål 

(75 percentilen) 

(månader) 2014 2015 2016 

Omloppstid i brottmål 5 7,5 7,1 6,5 

Omloppstid fram till PT-beslut (tvistemål) 2 2,1 1,9 1,9 

Omloppstid avgjorda mål med beviljat PT (tvistemål) 10 12,6 11,7 11,5 

För brottmål var resultatet för hovrätterna 6,5 

månader 2016, vilket var en förbättring med 0,6 

månader jämfört med året innan. Endast Hovrätten 

för Övre Norrland uppnådde verksamhetsmålet. 

Omloppstiderna varierade mellan 4,5 och 

7,2 månader för hovrätterna. Spridningen minskade 

med 1,8 månader jämfört med 2015. 

För tvistemål gällande frågan om PT ska beviljas 

var omloppstiden för hovrätterna 1,9 månader under 

2016, vilket var oförändrat jämfört med året innan. 

För tvistemål klarade två hovrätter, Svea hovrätt 

och Hovrätten för Övre Norrland, målet 

gällande PT-beslut. Hovrätternas omloppstider varierade 

mellan 1,3 och 2,7 månader och spridningen 

har minskat med 0,4 månader sedan förra året. 

I tvistemål där PT beviljats var omloppstiden 

för hovrätterna 11,5 månader, en marginell förbättring 

sedan 2015. Endast Hovrätten för Övre 

Norrland klarade målsättningen. Göta hovrätt 

var dock mycket nära att uppnå målet. Hovrätternas 

omloppstider varierade mellan 9,8 och 

14,2 månader. Spridningen ökade med 0,5 månader 

sedan föregående år. 

I enkäten som domstolarna besvarat angående 

måluppfyllelsen ställdes frågor om vilka som var 

de starkast bidragande orsakerna till hovrättens 

utfall i förhållande till regeringens verksamhetsmål 

samt om några särskilda åtgärder vidtagits 

som påverkat utfallet 2016. 

Svea hovrätt framför att förtursmål och stora 

mål med lång förhandlingstid har haft en stor 

påverkan avseende möjligheten att uppfylla 

verksamhetsmålen. Domstolen ser kontinuerligt 

över organisation, arbetsprocesser samt ledning 



och styrning. Andra åtgärder som vidtagits i 

syfte att förbättra omloppstiderna är fortsatt 

implementering och uppföljning av domstolens 

tvistemålsprojekt samt ett projekt kring processledning 

i brottmål. 

Hovrätten över Skåne och Blekinge nämner 

att de har haft en betydande andel förtursmål 

som trängt undan handläggningen av ordinära 

brottmål och tvistemål. Hovrätten har arbetat 

med åtgärder för att avgöra fler mål på handlingarna 

samt att genomföra andra förenklingar 

i målhanteringen. 

Göta hovrätt konstaterade i enkätsvaret att den 

genomsnittliga förhandlingstiden har ökat. Hovrätten 

anger att målen har blivit färre men andelen 

större brottmål, som dessutom har förtur 

ökar. Dessa mål kräver mycket resurser och påverkar 

hela verksamheten. Hovrätten arbetar systematiskt 

för att korta omloppstiderna och går 

månatligen igenom avdelningarnas balanser och 

åldersstruktur. Arbetsformer och arbetsmetoder 

utvecklas ständigt och ett aktivt arbete pågår 

med att i ökande omfattning avgöra mål på 

handlingarna, d.v.s. utan huvudförhandling. 

Hovrätten för Västra Sverige anger att de har 

haft flera stora mål med lång förhandlingstid 

som påverkat måluppfyllelsen. Även bristen på 

förhandlingssalar anges som en försvårande omständighet. 

Vidare nämner hovrätten att deras 

verksamhet i Värmland är resurskrävande men 

framöver planeras fler förhandlingar att hållas via 

videokonferens. 

Hovrätten för Nedre Norrland har under året 

inte varit fullt bemannade på domarsidan p.g.a. 

sjukskrivningar samt presidentbyte. Hovrätten 

har prioriterat att få ut tvistemål snabbare till 

förhandling samt att avgöra gamla tvistemål. Antalet 

äldre tvistemål har halverats jämfört med 

2015, vilket har lett till ökade omloppstider i det 

korta perspektivet men som på sikt kommer att 

leda till kortare omloppstider. 

Hovrätten för Övre Norrland var den enda 

hovrätt som uppfyllde regeringens samtliga tre 

verksamhetsmål. Hovrätten har under ett antal år 

arbetat med att utveckla arbetsformerna och haft 

en lyckad generationsväxling av medarbetare, vilket 

har varit en framgångsfaktor för att nå verksamhetsmålen. 

Mark- och miljööverdomstolen finns i Svea 

hovrätt. Omloppstiden 2016 var för fastighetsmål, 

miljömål och PBL-mål 3,0, 3,8 respektive 

2,2 månader. Motsvarande uppgifter för 2015 var 

5,1, 3,4 respektive 2,5 månader. Omloppstiderna 

förbättrades för fastighetsmål och PBL-mål och 

försämrades för miljömål. 

3.4.3 En bedömning av hovrätternas resultat 

Hovrätterna som helhet klarade ett av regeringens 

tre verksamhetsmål under 2016. Vid en jämförelse 

med föregående år utifrån de nya verksamhetsmålen 

var hovrätternas resultat oförändrade 

vad gäller antalet hovrätter som klarade 

verksamhetsmålen för brottmål och tvistemål 

som beviljats PT. När det gäller målet för tvistemål 

fram till att PT prövats var det en domstol 

färre som klarade målet 2016. 

Vad gäller överbalansen för hovrätterna skedde 

en förbättring. Vid 2016 års utgång var den totala 

överbalansen 44 mål jämfört med 146 mål 2015. 

Arbetsbelastningen bedöms ha minskat under 

året eftersom måltillströmningen minskade. Flera 

domstolar lyfter dock fram målens komplexitet 

och ökad förhandlingstid. Den genomsnittliga 

förhandlingstiden för mål som avgjorts efter förhandling 

ökade för både brott- och tvistemål. 

Förhandlingstiden för brottmål som avgjorts efter 

förhandling ökade med drygt fyra procent 

och förhandlingstiden för tvistemål som avgjorts 

efter förhandling ökade med 21 procent. 

Antalet avgjorda mål minskade med en procent 

och även antalet årsarbetskrafter minskade 

något sedan 2015. 

Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt 

avgjort mål har ökat från 30 135 kr till 32 043 

kr, det vill säga med nästan sex procent. Arbetsproduktiviteten 

vid hovätterna minskade därmed. 



3.5 

Högsta domstolen 



• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen. 



Tabell 15 Högsta domstolen 1 2014 2015 2016 



3.5.1 Målutvecklingen 

Diagram 10 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta domstolen 2012-2016 

8 000 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 


2012 5 709 5 893 1 430 

2013 6 406 6 090 1 742 

2014 6 215 6 447 1 506 

2015 6 293 6 675 1 122 

2016 6 071 6 358 833 

Genomsnitt (5 år) 6 139 6 293 1 327 

1 Lagrådet har ett eget kostnadsställe och ingår inte Högsta domstolens budget. Lagrådet har till uppgift att yttra 

sig om lagförslag. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Kostnaden 

för Lagrådets verksamhet uppgår årligen till cirka tio mnkr. 



Under den senaste femårsperioden har Högsta 

domstolen haft ett genomsnitt på ca 6 000 inkomna 

respektive avgjorda mål per år. Under 

2016 minskade antalet inkomna mål med fyra 

procent och låg på en marginellt lägre nivå än 

genomsnittet för femårsperioden. 

Antalet avgjorda mål minskade med fem procent 

jämfört med 2015 men låg på en högre 

nivå än genomsnittet för femårsperioden. Det 

avgjordes fler mål än vad som kom in vilket 

medförde att balanserna fortsatte att minska 

kraftigt under 2016. 

Det totala antalet balanserade mål i förhållande 

till det årliga målinflödet var 14 procent 2016, 

vilket jämfört med 2015 är en förbättring då nivån 

det året var 18 procent. 

Tabell 16 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta domstolen 2014-2016 




Tvistemål 358 336 347 -11 -3 % 11 3 % 

Brottmål 1 665 1 785 1 771 106 6 % -14 -1 % 

Övriga mål 4 192 4 172 3 953 -239 -6 % -219 -5 % 

Summa 6 215 6 293 6 071 -144 -2 % -222 -4 % 

Avgjorda mål Antal Antal 

Tvistemål 353 354 369 16 5 % 15 4 % 

Brottmål 1 761 1 855 1 795 34 2 % -60 -3 % 

Övriga mål 4 333 4 466 4 194 -139 -3 % -272 -6 % 

Summa 6 447 6 675 6 358 -89 -1 % -317 -5 % 

Balanserade mål Antal Antal 

Tvistemål 154 135 113 -41 -27 % -22 -16 % 

Brottmål 263 193 169 -94 -36 % -24 -12 % 

Övriga mål 1 089 794 551 -538 -49 % -243 -31 % 

Summa 1 506 1 122 833 -673 -45 % -289 -26 % 

Antalet inkomna brottmål till Högsta domstolen 

minskade med en procent under 2016. Antalet 

inkomna tvistemål ökade med tre procent och 

övriga mål (ö-mål) minskade med fem procent 

jämfört med 2015. Totalt sett minskade antalet 

inkomna mål till Högsta domstolen med fyra 

procent under 2016 jämfört med föregående år. 

Antalet avgjorda brottmål minskade under 

2016 med tre procent och antalet ö-mål med sex 

procent jämfört med 2015. Antalet avgjorda 

tvistemål ökade med fyra procent jämfört med 

2015. Totalt sett avgjorde Högsta domstolen fem 

procent färre mål under 2016 jämfört medföregående 

år. 

Balanserna har under 2016 fortsatt att minska. 

Antalet balanserade tvistemål och ö-mål stod för 

den största procentuella minskningen. Totalt sett 

minskade Högsta domstolen balanserna med 26 

procent under 2016 jämfört med föregående år. 



Tabell 17 Avgjorda mål vid Högsta domstolen 2014-2016 

2014 2015 2016 

Avgjorda mål som har beviljats PT 120 103 118 

Avgjorda mål som ej har beviljats PT 5 344 5 428 5 120 

Avgjorda mål som ej omfattas av PT (resningar m.m.) 983 1 144 1 120 

Summa avgjorda mål 6 447 6 675 6 358 

Av de mål som Högsta domstolen avgör är målen 

som avgörs efter beviljat prövningstillstånd 

(PT) i de allra flesta fall de mest arbetskrävande. 

Dessa mål utgör Högsta domstolens huvuduppgift 

som prejudikatsinstans. Trots att dessa mål 

utgör en liten del av det totala antalet mål har de 

stor betydelse för domstolens arbetsbelastning 

och för verksamhetens resultat. Under 2016 avgjordes 

118 mål som beviljats PT vilket är en ökning 

jämfört med 2015. Antalet avgjorda mål 

som omfattas av krav på PT, men inte beviljats 

PT, minskade mellan 2015 och 2016 med 308 

mål. Under 2016 minskade antalet avgjorda mål 

som inte omfattas av krav på PT med 24 mål. 

Diagram 11 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader i Högsta domstolen 2014-2016 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Andelen 

balanserade mål 

> 6 månader 

Andelen 


> 12 månader 

2014 36% 8% 

2015 30% 7% 


Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades 

under 2016. Andelen balanserade mål äldre 

än sex månader minskade från 30 procent 2015 

till 24 procent 2016. Andelen balanserade mål 

äldre än tolv månader ökade med en procentenhet 

jämfört med 2015. 

3.5.2 Verksamhetsmål 

Högsta domstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. 

Under 2015 arbetade Högsta domstolen 

med att ta fram nya verksamhetsmål. 

Domstolen uppställer ett riktmärke att meddela 

100 refererade prejudikat per år. Under 2016 

meddelades 104 prejudikat. 

När det gäller handläggningstider uppställs 

olika mål för dispensmål (frågan om PT), dispenserade 

mål (mål som beviljats PT) och extraordinära 

mål (resning, domvilla och återställande av 

försutten tid). För respektive kategori uppställs 

ett mål för medianen respektive 75:e percentilen 

och målen sätts för samtliga avgjorda mål oavsett 

om det handlar om brottmål, tvistemål eller övriga 

mål. 

Högsta domstolen uppfyllde fyra av sex verksamhetsmål 

avseende handläggningstider för 

2016. Målen som uppnåddes under 2015 var 

median och 75:e percentilen avseende dispensmål 

samt extraordinära mål. 

Resultatet för 75:e percentilen per verksamhetsmål 

åskådliggörs i diagrammet nedan och övriga 

verksamhetsmål redovisas i bilaga 1. 



Diagram 12 

Högsta domstolens uppfyllelse av verksamhetsmål för dispensmål, dispenserade mål, 

samt extraordinära mål (75:e percentilen) 

Månader 

22 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1. Dispensmål 2. Dispenserade mål 3. Extraordinära mål 

2014 

2015 


För dispensmålen är målsättningen att det inte 

ska ta längre tid än tre månader från att dispensmålet 

kommer in fram till dess att beslut fattas i 

PT-frågan. Domstolen uppnådde väl sitt mål under 

2016. Under 2016 beviljade Högsta domstolen 

prövningstillstånd i 108 mål. 

För dispenserade mål är målsättningen att de 

inte ska ta längre tid än 18 månader att avgöra. 

Resultatet 2016 blev 19,1 månader och verksamhetsmålet 

uppnåddes inte. Resultatet har dock 

förbättrats kontinuerligt. 

För extraordinära mål är målsättningen att de 

inte ska ta längre tid än 12 månader att avgöra. 

Resultatet 2016 blev 7,7 månader och domstolen 

uppnådde väl sitt mål under 2016. 

3.5.3 En bedömning av Högsta domstolens 

resultat 

Högsta domstolen uppnådde dels sitt eget satta 

riktmärke att meddela 100 prejudikat, dels fyra 

av sina egna uppsatta mål gällande handläggningstiderna. 

Antalet inkomna mål minskade något under 

2016 jämfört med 2015 och det var framförallt 

övriga mål som minskade. Antalet inkomna 

tvistemål ökade med tre procent och brottmålen 

låg i princip på samma nivå som under 

2015. Antalet mål som avgjorts efter beviljat 

prövningstillstånd ökade under 2016 i jämförelse 

med föregående år. Dessa mål är en liten 

andel av det totala antalet mål men är i de flesta 

fall de mest arbetskrävande. Målstillströmningen 

minskade något men mot bakgrund av att 

antalet avgjorda mål med beviljat PT ökade bedöms 

arbetsbelastningen ha legat på samma 

nivå 2016 som under 2015. 

Vid Högsta domstolen minskade antalet avgjorda 

mål med fem procent och antalet årsarbetskrafter 

minskade med drygt en procent under 

2015. Antalet avgjorda mål per 

årsarbetskraft uppgick till 72 vilket är en minskning 

med tre mål jämfört med 2015. Arbetsproduktiviteten 

definierad som antalet avgjorda 

mål per årsarbetskraft minskade något under 

2016. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt 

avgjort mål ökade med sju procent 

jämfört med 2015. 



3.6 

Förvaltningsrätterna 





• Överklagandefrekvenser och ändringsfrekvenser. 



Tabell 18 

Förvaltningsrätterna exkl. migrationsmål 

2014 2015 2016 

Antal förvaltningsrätter 12 12 12 



Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 16 % 16 % 17 % 

Andelen avgjorda förtursmål 18 % 19 % 19 % 

Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till kammarrätt) 

-Skattemål 33 % 33 % 36 % 

-Socialförsäkringsmål 35 % 41 % 33 % 

-Totalt 22 % 22 % 22 % 

Ändringsfrekvens (andel överklagande mål som ändrats av kammarrätt) 

-Skattemål 34 % 29 % 24 % 

-Socialförsäkringsmål 13 % 10 % 13 % 

-Totalt 17 % 16 % 15 % 



3.6.1 


Diagram 13 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid förvaltningsrätterna 2012-2016, 

exklusive migrationsmål 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 


2012 103 611 108 693 37 566 

2013 105 872 106 784 36 790 

2014 106 001 109 069 33 931 

2015 101 825 105 582 30 243 

2016 103 953 103 148 31 090 

Genomsnitt (5 år) 104 252 106 655 33 924 

I detta avsnitt redovisas målutvecklingen i förvaltningsrätterna 

exklusive migrationsmål. Målutveckling 

i migrationsdomstolarna beskrivs i ett 

separat avsnitt, se 3.6.4. Samtidigt har den stora 

tillströmningen av migrationsmål ställt höga krav 

på domstolarna under året vilket bedöms påverkat 

arbetet med övriga mål vid främst de fyra 

förvaltningsrätterna som också är migrationsdomstolar. 

Under den senaste femårsperioden har förvaltningsrätterna 

haft ett genomsnitt på drygt 

104 000 inkomna respektive knappt 107 000 avgjorda 

mål per år. 

Antalet inkomna mål har förändrats något under 

femårsperioden. För vissa målkategorier har 

förändringar mellan åren varit mycket kraftiga. 

Även vissa enskilda förvaltningsrätter uppvisar 

kraftig förändring av inflöde mellan åren. 

Antalet avgjorda mål 2016 är på den lägsta nivån 

under femårsperioden. Antalet avgjorda mål 

har dock, bortsett från 2016, överstigit antalet 

inkomna mål vilket medfört minskade balanser. 

Den främsta orsaken till denna utveckling går 

att knyta till förvaltningsrättsreformen som genomfördes 

2010. Antalet avgjorda mål minskade 

och balanserna ökade till närmare 50 000 mål i 

samband med planeringen och genomförandet 

av organisationsförändringen. Under åren därefter 

arbetades balanserna ned då de nya organisationerna 

succesivt blev inarbetade och en stor 

majoritet av förvaltningsrätterna drog nytta av 

genomförda förändrings- och förbättringsarbeten. 

Antalet balanserade mål ökade förvisso 

något under 2016 men var på den näst lägsta nivån 

under femårsperioden och lägre än genomsnittet 

för perioden. 

Den samlade målbalansen uppgick till knappt 

30 procent av antalet inkomna mål 2016, en nivå 

som är i paritet med 2015. 



Tabell 19 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid förvaltningsrätterna 2014-2016 




Skattemål 14 663 12 812 11 792 -2 871 -20 % -1 020 -8 % 

Trängselskattmål 489 239 476 -13 -3 % 237 99 % 

Socialförsäkringsmål 13 881 11 355 11 895 -1 986 -14 % 540 5 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 25 086 24 205 24 630 -456 -2 % 425 2 % 

Psykiatrimål 13 790 14 068 13 987 197 1 % -81 -1 % 

LVU-mål 4 046 4 367 4 490 444 11 % 123 3 % 

LVM-mål 1 421 1 451 1 402 -19 -1 % -49 -3 % 

LOU-mål 3 502 2 973 4 188 686 20 % 1 215 41 % 

Mängdmål 10 578 9 705 9 095 -1 483 -14 % -610 -6 % 

Övriga mål 18 545 20 650 21 998 3 453 19 % 1 348 7 % 

Summa exkl. migrationsmål 106 001 101 825 103 953 -2 048 -2 % 2 128 2 % 

Migrationsmål 27 053 25 806 39 929 12 876 48 % 14 123 55 % 

Summa inkl. migrationsmål 133 054 127 631 143 882 10 828 8 % 16 251 13 % 


Skattemål 17 016 15 497 12 672 -4 344 -26 % -2 825 -18 % 


Socialförsäkringsmål 14 029 11 269 12 813 -1 216 -9 % 1 544 14 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 25 975 25 470 23 049 -2 926 -11 % -2 421 -10 % 

Psykiatrimål 13 836 14 034 13 881 45 0 % -153 -1 % 

LVU-mål 4 074 4 262 4 400 326 8 % 138 3 % 

LVM-mål 1 422 1 462 1 391 -31 -2 % -71 -5 % 

LOU-mål 3 565 2 868 3 716 151 4 % 848 30 % 

Mängdmål 9 298 10 293 9 981 683 7 % -312 -3 % 

Övriga mål 19 238 20 199 20 799 1 561 8 % 600 3 % 

Summa exkl. migrationsmål 109 069 105 582 103 148 -5 921 -5 % -2 434 -2 % 


Summa inkl. migrationsmål 136 813 132 953 134 461 -2 352 -2 % 1 508 1 % 


Skattemål 9 026 6 412 5 571 -3 455 -38 % -841 -13 % 

Trängselmål 26 37 66 40 154 % 29 78 % 

Socialförsäkringsmål 6 738 6 816 5 904 -834 -12 % -912 -13 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 6 224 4 959 6 540 316 5 % 1 581 32 % 

Psykiatrimål 236 253 359 123 52 % 106 42 % 

LVU-mål 473 575 661 188 40 % 86 15 % 

LVM-mål 62 51 63 1 2 % 12 24 % 

LOU-mål 594 705 1177 583 98 % 472 67 % 

Mängdmål 3 345 2 764 1 877 -1 468 -44 % -887 -32 % 

Övriga mål 7 207 7 671 8 872 1 665 23 % 1 201 16 % 

Summa exkl. migrationsmål 33 931 30 243 31 090 -2 841 -8 % 847 3 % 





Antalet inkomna skattemål 2016 minskade för 

tredje året i rad. En majoritet av förvaltningsrätterna 

uppvisade minskat skattemålsinflöde. Mål 

rörande ROT- och RUT-avdrag fortsatte att 

minska och även mål rörande punktskattekontroll 

minskade efter ett högt inflöde vid framförallt 

Förvaltningsrätten i Malmö 2015. Den antalsmässigt 

största måltypen, mål rörande inkomsttaxering, 

ökade något men var fortsatt på 

historiskt låga nivåer. 

Antalet inkomna socialförsäkringsmål ökade 

åter efter att 2015 nått de lägsta nivåerna under 

femårsperioden. Ökningen består till stor del av 

de så kallade hyperhidrosmålen (mål rörande ersättning 

för kostnader till följd av vård i annat 

land) vid Förvaltningsrätten i Stockholm som 

åter tilltog under 2016. Denna typ av mål ökade 

med cirka 1 200 mål till knappt 2 900 mål 2016. 

Exkluderas dessa mål fortsatte trenden med 

minskat antal socialförsäkringsmål vid förvaltningsrätterna. 

Samtliga större målgrupper inom 

socialförsäkringsområdet minskade. Samtliga 

förvaltningsrätter med undantag av Förvaltningsrätten 

i Härnösand uppvisar ett minskat eller i 

princip oförändrat inflöde av socialförsäkringsmål. 

Ökningen i Härnösand kan till stor del hänföras 

mål rörande aktivitetsstöd som började 

komma in 2015 och har tilltagit under 2016. 

Den antalsmässigt största målkategorin, mål 

enligt socialtjänstlagen, ökade marginellt 2016 

och är i paritet med de två senaste åren. 

Vad avser de mål som betecknas som förtursmål, 

LVM- LVU- och psykiatrimål, har de ökat 

betydligt de senaste två åren. Tillväxten avtog för 

psykiatri- och LVM-målen 2016 men har fortsatt 

för LVU-målen. En bidragande orsak till utvecklingen 

för LVU-målen är ökningen av ensamkommande 

flyktingbarn som utgör en allt större 

andel av de barn som tvångsomhändertas. 

Antalet LOU-mål, mål enligt lagen om offentlig 

upphandling, har ökat mycket kraftigt. En viss del 

av ökningen, knappt 500 mål, kan dock tillskrivas 

ett antal mål av seriekaraktär rörande kommunal 

upphandling vid Förvaltningsrätten i Malmö. 

Målkategorin mängdmål innehåller en blandning 

av olika arbetsmässigt enklare måltyper. Efter 

den kraftiga ökningen av fastighetstaxeringsmål 

2014 har antalet mängdmål minskat två år i 

rad. Detta trots att antalet folkbokföringsmål 

2016 ökat till de högsta nivåerna under 2000-talet 

till följd av de senaste årens stigande invandring. 

Antalet mål inom målkategorin övriga mål steg 

åter under 2016 och nådde de högsta nivåerna 

under femårsperioden. Det som ligger bakom 

förändringen är främst mål rörande mottagande 

av asylsökande som stigit med drygt 1 800 mål, 

nästan 140 procent, jämfört 2015. 

Antalet avgjorda mål minskade med två procent 

2016 till de lägsta nivåerna sedan förvaltningsrättsreformen. 

Främsta bidragande orsak är de låga balansnivåerna 

i kombination med ett mycket lågt 

målavgörande andra halvåret 2016. En bidragande 

orsak kan vara den stora tillströmning av migrationsmål 

som skedde främst andra halvåret 2016. 

Sju av tolv förvaltningsrätter uppvisar minskat 

målavgörande varav de tre storstadsdomstolarna 

minskat procentuellt mest. Minskningen är mest 

markant för skattemålen som minskat tydligt i 

linje med minskat målinflöde och lägre balansnivåer. 

Även antalet avgjorda bidragsmål minskade 

tydligt trots en viss målökning under året. Förvaltningsrätterna 

i Stockholm, Göteborg och 

Malmö, som också är migrationsdomstolar, uppvisar 

störst minskning. 

Antal balanserade mål ökade för första gången 

sedan förvaltningsrättsreformen. Ökningen skedde 

under andra halvåret, antalet balanserade mål 

ökade med drygt 3 000 mål sedan i juni 2016. Sju 

av tolv förvaltningsrätter uppvisar ökade balanser. 

Det är framförallt bidragsmålen och de övriga målen 

som ligger bakom balansökningen. 

Fyra av förvaltningsrätterna hade överbalans 

vid utgången av 2016 jämfört med tre vid utgången 

av 2015. Precis som 2015 hade förvaltningsrätterna 

i Falun, Härnösand, och Uppsala 

fortsatt överbalans. Även Förvaltningsrätten i 

Jönköping hade en liten överbalans vid utgången 

av 2016. Totalt har förvaltningsrätterna en stor 

underbalans som är i paritet med 2015. Hälften 

av förvaltningsrätterna uppvisar en ökad underbalans 

alternativt minskad överbalans. Bland de 

förvaltningsrätter där balansen ökat utmärker sig 

Förvaltningsrätten i Uppsala med en 14 procentig 

ökning och en förhållandevis stor överbalans. 

En hög personalomsättning vid domstolen under 

året har bidragit till detta. 



Diagram 14 

Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid 

förvaltningsrätterna 2014-2016 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Andelen 


6 månader 

Andelen 


12 månader 

2014 30% 7% 

2015 28% 10% 


Balansens åldersstruktur förändrades i positiv 

riktning 2016. Såväl andelen balanserade mål 

äldre än sex månader som de äldre än tolv månader 

minskade. Det är främst skattemål äldre än 

tolv månader som minskat, framförallt i Förvaltningsrätten 

i Stockholm men även i Förvaltningsrätterna 

i Falun och Linköping. 


Regeringens verksamhetsmål för förvaltningsrätterna 

är att 75 procent av samtliga avgjorda mål Karlstad, Malmö och Växjö, uppnådde målet. 

valtningsrätter som 2015, Stockholm, Göteborg, 

(exklusive förtursmål och migrationsmål) inte ska Dessutom uppnådde Luleå och Umeå målsättningen 

under 2016, varav den förstnämnda mins- 

ta längre tid än sex månader att avgöra. År 2016 

var resultatet för första gången under målsättningen, 

5,8 månader, vilket är en förbättring med numera lägst omloppstid av samtliga förvaltningskat 

sin omloppstid med hela tre månader och har 

0,2 månader. Omloppstiderna har i takt med allt rätter. Hälften av förvaltningsrätterna kortade sina 

lägre balanser minskat fem år i rad. Samma för- 

omloppstider under 2016. 

Diagram 15 Förvaltningsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2016 

12,0 

10,0 

FörvR i Falun 

8,0 

FörvR i Härnösand 

FörvR i Jönköping 

FörvR i Linköping 

FörvR i Uppsala 

Månader 

6,0 

4,0 

FörvR i Göteborg 

FörvR i Karlstad 

FörvR Umeå 

FörvR i Stockholm 

FörvR i Växjö 

FörvR i Malmö 

FörvR i Luleå 

2,0 

0,0 

Totalt exkl förtursmål och migrationsmål 

Resultatet för de enskilda förvaltningsrätterna 

varierade mellan 4,0–10,1 månader. Skillnaden 

mellan kortaste och längsta omloppstid ökade 

markant jämfört med 2015. Främsta orsaken är 

att både högsta och lägsta omloppstiden ökade 

under året. Förvaltningsrätten i Falun utmärkte 

sig med att ha en omloppstid strax över 10 månader. 

Domstolen har under en lång tid haft 

höga balansnivåer. Omloppstiden för domstolen 

ökade under 2016 i takt med att skattemålsbalanserna 

minskade och en rad äldre mål avgjordes. 

Av de sex förvaltningsrätter som ökade 



sin omloppstid nådde Karlstad och Stockholm 

fortsatt regeringens målsättning. Av de tre övriga 

var det endast Förvaltningsrätten i Jönköping 

som ökade sin omloppstid i någon större 

utsträckning. Domstolen avgjorde under 2016 

fler äldre mål samtidigt som man hade vakanser 

bland föredragande och fiskaler. 

Av enkätsvaren om måluppfyllelsen framgår 

att de förvaltningsrätter som har en bit kvar till 

regeringens målsättning framförallt pekar på balansavarbetning 

och fokus på äldre mål som de 

viktigaste förklaringarna till utfallet. Även personalomsättning 

och vakanser bedöms under året 

ha påverkat utfallet negativt. De förvaltningsrätter 

som når regeringens målsättning hänvisar 

framförallt till faktorer kring ledning och styrning 

kopplat till beredning, specialisering och kontinuerliga 

effektiviseringsåtgärder. Ett gott arbetsläge 

ingången av året samt kontinuerlig uppföljning 

lyfts också fram som framgångsfaktorer. 

3.6.3 En bedömning av förvaltningsrätternas resultat 

Förvaltningsrätterna nådde sitt bästa resultat betsbelastningen för de berörda domstolarna 

2015 under hela 2000-talet sett till omloppstider bl.a. genom omfördelning av personal. Samtidigt 

och balanserade mål vilket resulterade i en var det ett flertal förvaltningsrätter som startade 

sammantagen underbalans för första gången sedan 

mätningarna startade. Utfallet 2016 är i bättre åldersstruktur, något som bör ha minskat 

året med en lägre andel balanserade mål och en 

stort i nivå med 2015 med något sämre utfall arbetsbelastningen jämfört med de senaste åren. 

vad gäller balansläget men fortsatt stor underbalans 

och något förbättrat sammantaget resulrätterna 

exklusive migrationsdomstolarna har 

Antalet årsarbetskrafter 2016 vid förvaltningstat 

vad avser omloppstiden. 

minskat jämfört med 2015. Dock har årsarbetskrafterna 

vid förvaltningsrätterna totalt ökat. Or- 

Många förvaltningsrätter har nu en väl fungerande 

organisation med fungerande arbetsformer saken är troligen främst att en del personal som 

som byggts upp efter förvaltningsrättsreformen. tidigare arbetade på förvaltningsrätt numera 

Ett antal domstolarna har därmed gått från målet tjänstgör vid migrationsdomstol. Det är framförallt 

ordinarie domare, föredragande och dom- 

att skapa en fungerande organisation till ett mer 

kontinuerligt arbete av kvalitets- och effektivitetshöjande 

åtgärder. Samtidigt har domstolar narie domare, notarier och administrativ personal 

stolshandläggare som minskat medan icke ordi- 

med sämre resultat arbetat vidare med stöd av är i paritet med 2015. Arbetsproduktiviteten definierad 

som antalet avgjorda mål per årsarbets- 

extra balansavarbetningsresurser och i vissa fall 

med assistans av förstärkningsstyrkan. Detta visade 

sig i sänkta balansnivåer för de äldre målen avgjorda mål, 123 avgjorda mål per årsarbetskraft 

kraft förbättrades något 2016 trots minskat antal 

under året. 

2016 jämfört med 120 föregående år. Det i takt 

Mot bakgrund av måltillströmningen bedöms med minskat antal årsarbetskrafter. 

arbetsbelastningen totalt vid förvaltningsrätterna Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt 

avgjort mål på förvaltningsrätt ökade för 

ha ökat något mellan 2015 och 2016. Tillströmningen 

av migrationsmål har ytterligare ökat ar- 

andra året i rad 2016. 



3.6.4 Migrationsdomstolarna 

Tabell 20 Förvaltningsrätterna migrationsmål 

2014 2015 2016 

Antal migrationsdomstolar 4 4 4 


Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft 65 64 64 


Överklagandefrekvens 

36 % 37 % 36 % 

(andelen mål som överklagats till Migrationsöverdomstolen) 

Ändringsfrekvens 

0,8 % 0,9 % 0,8 % 

(andelen mål som ändrats av Migrationsöverdomstolen) 

Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål (asyl) i månader 

4,6 3,6 3,2 

Andelen avlägsnandemål (asyl) som avgjorts inom fyra månader 50 % 64 % 71 % 

Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrev: 

• Domstolsverket ska redovisa planerade åtgärder 

för att hantera en förväntad ökad måltillströmning 

till migrationsdomstolarna med anledning av 

det stora antalet asylsökande sedan hösten 2015. 

Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, 

Malmö och Luleå är migrationsdomstolar. 

Under hela året har arbete pågått med att rusta 

domstolarna för den ökade måltillströmningen 

som aviserats från Migrationsverket. 

I första hand handlade det om att öka bemanningen 

i domstolarna. Målökningen bedöms vara 

temporär, även om den kommer att pågå under 

några år. Utgångspunkten var därför att endast 

tillfälligt förstärka migrationsdomstolarna så att 

en återgång till mer normal organisationsstorlek 

är möjlig när måltillströmningen avtar. Samtliga 

migrationsdomstolar genomförde under hösten 

nyrekryteringar inom alla personalkategorier. När 

det gäller domare har sådana också lånats in från 

tingsrätterna. Migrationsdomstolen i Stockholm 

har i ett första skede fr.o.m. september 2016 lånat 

in fyra domare från olika tingsrätter i Stockholmsområdet. 

Ytterligare domare är aktuella för 

inlåning efter årsskiftet. Migrationsdomstolen i 

Luleå har lånat in två domare från olika tingsrätter 

i Norrland medan Migrationsdomstolen i Göteborg 

har lånat in totalt två domare från tingsrätterna 

i Vänersborg respektive Göteborg. Även 

i Göteborg är ytterligare domare aktuella för inlåning 

efter årsskiftet. Arbete med att låna in 

domare från tingsrätter pågår också vid Migrationsdomstolen 

i Malmö. Domstolsverket har i 

olika grad medverkat i inlåningsärendena när det 

gäller domare och har även bistått migrationsdomstolarna 

i Stockholm och Göteborg i deras 

arbete med att låna in bl.a. domstolshandläggare 

från andra domstolar i närområdet. 

För att förstärka bemanningen har även Domstolsverkets 

förstärkningsstyrka tagits i anspråk. 

Styrkan har utökats under 2016 och består i 

dagsläget av ett tjugotal domare. Ett tiotal av 

dessa har genomgått utbildning i migrationsrätt 

och i förekommande fall förvaltningsprocessrätt 

under hösten 2016 och har funnits tillgängliga 

för utlåning till migrationsdomstolarna från och 

med november 2016. Tre domare tjänstgör för 

närvarande vid Migrationsdomstolen i Stockholm 

och en vid Migrationsdomstolen i Malmö. 

Under 2017 kommer Migrationsdomstolen i 

Stockholm att förstärka med ytterligare domare 

från förstärkningsstyrkan och två domare kommer 

under första halvåret 2017 att börja arbeta 

vid Migrationsdomstolen i Göteborg. Även Migrationsdomstolen 

i Luleå kommer att förstärkas 

med åtminstone en domare. Även pensionerade 

domare kommer användas som förstärkning. 

En annan åtgärd som vidtagits för att möta 

målökningen är att migrationsdomstolarna får 

möjlighet att lämna över mål till andra domstolar. 

Riksdagen har beslutat att en förvaltningsrätt 

som är migrationsdomstol ska få lämna över migrationsmål 

och andra mål till övriga förvaltningsrätter 

som handlägger sådana mål, om det 

behövs av hänsyn till domstolens handläggningstider 

och det kan göras utan avsevärd olägenhet 

för någon part. Dessa tillfälliga bestämmelser gäller 

från den 1 januari 2017 till den 31 december 

2019. Domstolsverket har i samråd med migrationsdomstolarna 

tagit på sig en samordnande roll 

i detta arbete. 



Migrationsdomstolarna vidtog även åtgärder 

internt för att effektivisera hanteringen av migrationsmålen. 

Det handlar bl.a. om att sprida 

migrationsmålen på avdelningar eller enheter 

som inte tidigare haft sådana mål och införande 

av s.k. snabbspår för mål av enklare karaktär. 

Ökningen av antalet inkomna migrationsmål 

började märkas av redan under våren 2016 men 

blev mycket kraftig under hösten. Jämfört med 

2015 ökade målen till migrationsdomstolarna 

med över 50 procent. I princip samtliga målkategorier 

ökade. 

Avlägsnandemålen, där frågor om asyl avgörs, 

är en stor målkategori och den mest resurskrävande. 

Inkomna mål i denna kategori mer än 

fördubblades jämfört med förra året. Även mål 

rörande statusförklaringar ökade mycket kraftigt. 

En förklaring till detta är införandet av lagen 

(2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten 

att få uppehållstillstånd i Sverige, som begränsar 

möjligheterna till familjeåterförening 

framförallt för dem som inte har beviljats uppehållstillstånd 

som flyktingar. Att i samband med 

ett beviljat uppehållstillstånd även beviljas status 

som flykting har därmed blivit viktigare. 

Även antalet avgjorda migrationsmål ökade kraftigt 

under året. Ökningarna var antalsmässigt störst 

bland avlägsnandemål (asyl) och i kategorin övriga 

migrationsmål. I denna grupp kan särskilt nämnas 

mål rörande ersättning till offentligt biträde. 

Av de avgjorda målen avgjordes 2 476 mål, eller 

8 procent, efter muntlig förhandling. Andelen 

muntliga förhandlingar har därmed ökat under 

året efter tidigare års minskningar. Det är främst 

i avlägsnandemål (asyl) som muntlig förhandling 

hålls. 25 procent av avlägsnandemålen avgörs efter 

muntlig förhandling, vilket visar hur arbetskrävande 

dessa mål är. Även denna andel har 

ökat under 2016. 

Till följd av den mycket kraftiga ökningen av 

antalet inkomna mål har balanserna vid migrationsdomstolarna 

också ökat mycket kraftigt. 

Domstolarna fick in drygt 8 600 mål fler än vad 

som kunde avgöras vilket ledde till en balans vid 

årsskiftet som var den högsta sedan migrationsdomstolarna 

inrättades. 

Den totala balansen i förhållande till inkomna 

mål under året mer än fördubblades och var vid 

årsskiftet 30 procent. Motsvarande siffra för 

2015 var 14 procent. 



Tabell 21 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid migrationsdomstolarna 2014-2016 

Utveckling för migrationsmål 2014 2015 2016 Förändring Förändring 



Avlägsnandemål (asyl) 5 869 5 188 13 478 7 609 130 % 8 290 160 % 

varav ensamkommande flyktingbarn 434 342 724 290 67 % 382 112 % 

varav efter ny prövning enl 12 kap 19§ 86 137 400 314 365 % 263 192 % 

Omedelbar verkställighet 2 206 2 451 2 976 770 35 % 525 21 % 

Uppehållstillstånd, avlägsnandemål 

(ej asyl) och statusförklaringar 

8 472 8 286 11 672 3 200 38 % 3 386 41 % 

varav uppehållstillstånd 5 608 5 826 6 401 793 14 % 575 10 % 

varav avlägsnandemål (ej asyl) 1 973 1 641 1 868 -105 -5 % 227 14 % 

varav statusförklaringar 891 846 3 403 2 512 282 % 2 557 302 % 

Verkställighetsmål 1 549 1 361 900 -649 -42 % -461 -34 % 

Medborgarskapsmål 1 044 989 1 176 132 13 % 187 19 % 

Viseringsmål 5 461 5 082 5 654 193 4 % 572 11 % 

Övriga migrationsmål 2 452 2 449 4 072 1 620 66 % 1 623 66 % 

Summa migrationsmål 27 053 25 806 39 928 12 875 48 % 14 122 55 % 





Omedelbar verkställighet 2 194 2 448 2 983 789 36 % 535 22 % 



8 109 9 252 8 910 801 10 % -342 -4 % 

varav uppehållstillstånd 5 148 6 446 5 416 268 5 % -1 030 -16 % 

varav avlägsnandemål (ej asyl) 1 977 1 844 1 581 -396 -20 % -263 -14 % 

varav statusförklaringar 984 962 1 913 929 94 % 951 99 % 

Verkställighetsmål 1 552 1 375 885 -667 -43 % -490 -36 % 

Medborgarskapsmål 1 220 932 1 151 -69 -6 % 219 23 % 

Viseringsmål 5 483 5 133 5 413 -70 -1 % 280 5 % 

Övriga migrationsmål 2 465 2 383 3 702 1 237 50 % 1 319 55 % 






Omedelbar verkställighet 40 43 38 -2 -5 % -5 -12 % 



2 651 1 685 4 451 1 800 68 % 2 766 164 % 

varav uppehållstillstånd 1 834 1 214 2 198 364 20 % 984 81 % 

varav avlägsnandemål (ej asyl) 556 326 617 61 11 % 291 89 % 

varav statusförklaringar 261 145 1 636 1 375 527 % 1 491 1028 % 

Verkställighetsmål 31 17 32 1 3 % 15 88 % 

Medborgarskapsmål 112 169 192 80 71 % 23 14 % 

Viseringsmål 210 159 399 189 90 % 240 151 % 

Övriga migrationsmål 99 165 537 438 442 % 372 225 % 




Diagram 16 Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid migrationsdomstolarna 2014-2016 

15% 

10% 

5% 

0% 

Andelen 

balanserade mål > 6 

månader 

Andelen 


12 månader 

2014 11% 1% 

2015 3% 0% 


Åldersstrukturen bland de balanserade målen visar 

endast en mindre försämring vad gäller mål äldre än 

sex månader jämfört med 2015. Andelssiffran påverkas 

av den stora balansökningen och att de flesta mål 

i balansen ännu inte hade hunnit bli äldre än sex månader 

vid årsskiftet. Endast ett mål var äldre än 12 

månader vid utgången av året. 

Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar 

Regeringens verksamhetsmål för migrationsdomstolarna 

innebär att 90 procent av migrationsmålen totalt 

ska ta högst fyra månader att avgöra. För avlägsnandemål 

avseende ensamkommande barn är målsättningen 

att 90 procent av dem ska ta högst två månader 

att avgöra. Av verkställighetsmålen får 90 procent 

ta högst en månad att avgöra. 

Omloppstiderna har under året kraftigt förkortats 

för migrationsmålen totalt. Även omloppstiderna för 

avlägsnande mål ensamkommande barn har kortats 

medan omloppstiderna för verkställighetsmålen ökat. 

Domstolarna når fortfarande regeringens målsättning 

för verkställighetsmålen och har närmat sig målsättningen 

för de båda andra verksamhetsmålen. Spridningen 

i resultat mellan domstolarna har minskat 

mycket kraftigt för migrationsmål totalt, främst beroende 

på att omloppstiderna minskat hos Förvaltningsrätten 

i Luleå som hade högst omloppstider 

förra året. Spridningen i resultat för de båda andra 

verksamhetsmålen har istället ökat. Liksom förra året 

når tre av migrationsdomstolarna målsättningen för 

verkställighetsmålen, samtliga domstolar har dock 

försämrat sina resultat eller har samma resultat som 

förra året. Ingen av domstolarna når målsättningen 

för ensamkommande barn och Förvaltningsrätten i 

Stockholm är fortfarande den enda av domstolarna 

som når verksamhetsmålet för migrationsmål totalt. 

De andra tre har dock närmat sig målsättningen genom 

att under året kraftigt ha kortat sina omloppstider 

för detta verksamhetsmål. 

De enskilda domstolarnas resultat gentemot regeringens 

olika verksamhetsmål återfinns i bilaga 1. 

I tabellen nedan redovisas andelen mål som avgjorts 

inom regeringens målsättningar. 

Tabell 22 

Regeringens verksamhetsmål migrationsmål 

Regeringens 

verksamhetsmål 

Andel mål som avgjorts inom målsättningen 

(månader) 2014 2015 2016 

Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2 56 % 73 % 71 % 

Verkställighetsmål 1 93 % 95 % 93 % 

Migrationsmål, totalt 4 74 % 82 % 85 % 



I mål med ensamkommande barn krävs det att 

en god man förordnas. Ofta saknas ett sådant 

förordnande när målet kommer in till domstolen, 

vilket innebär att domstolen inte kan kontrollera 

ombudets fullmakt. Detta är en förklaring till 

varför dessa mål i större omfattning än andra har 

en handläggningstid som överstiger målsättningen. 

Liksom i andra avlägsnandemål är det vanligt 

i mål med ensamkommande barn att det kommer 

in ramöverklaganden och begäran om anstånd 

att utveckla grunderna. Även detta medför 

fördröjningar i handläggningen. Andelen avlägsnandemål 

avseende ensamkommande barn som 

kunnat avgöras inom målsättningen minskade 

något under året. 

I den enkät som domstolarna besvarat kring 

måluppfyllelsen pekar domstolarna på att den 

stora ökningen av migrationsmål under hösten 

begränsat förutsättningarna att klara verksamhetsmålen. 

Vid samtliga migrationsdomstolar har 

omfattande rekryteringsarbete pågått under året 

för att kunna möta målökningen. På grund av 

stor personalomsättning har nyrekryteringarna på 

sina håll inte fullt ut gett det resurstillskott som 

domstolarna skulle behövt. I viss mån har också 

lokalbrist medfört att utökningar inte kunnat göras 

i önskad omfattning. 

Förvaltningsrätten i Stockholm är den migrationsdomstol 

som har de kortaste omloppstiderna 

för migrationsmålen totalt och för avlägsnandemål 

med ensamkommande barn. Resultaten kan bl.a. 

tillskrivas tidigare års åtgärder, i form av t.ex. balansavarbetningsinsatser, 

vilket gav ett gott utgångsläge 

när inkomna migrationsmål började 

öka. Domstolen har vidtagit en rad åtgärder under 

året för att hantera den ökade inströmningen. Åtgärderna 

består huvudsakligen av effektivisering 

av arbetsmetoder och renodling av roller i den 

dömande verksamheten samt av rekrytering och 

inlåning av extra domare, föredragande och domstolshandläggare. 

Domstolen har också inrättat en 

särskild förstärkningsstyrka internt och har spridit 

migrationsmålen på alla avdelningar. Under 2017 

kan det bli aktuellt med fler åtgärder beroende på 

utvecklingen av inkomna mål. 

Vid Förvaltningsrätten i Malmö har resultaten 

förbättrats för omloppstiderna rörande avlägsnandemål 

med ensamkommande barn och för 

migrationsmålen totalt. Precis som för de andra 

migrationsdomstolarna har balanserna kraftigt 

ökat till följd av den ökade inströmningen. Domstolen 

har rekryterat ca 60 nya medarbetare under 

hösten och har även haft ett särskilt fokus på 

att öka digitaliseringen inom målhantering och 

administration. Domstolen arbetar redan sedan 

tidigare med strukturerad analys och uppföljning 

av verksamheten för att förbättra och utveckla 

kvalitet och effektivitet. En organisationsförändring, 

i form av fler enheter, har föranletts av migrationsmålsökningen. 

Migrationsmålen har även 

omfördelats mellan avdelningarna. 

Även vid Förvaltningsrätten i Göteborg har åtgärder 

vidtagits för att möta ökningen av migrationsmål. 

En mycket omfattande rekrytering har 

pågått, domstolen har inrättat fler enheter och arbetat 

med att effektivisera arbetssätten. Nya rutiner 

för digital hantering och utsättning av mål 

samt tillsättande av tolksamordnare är exempel på 

detta. Vid Förvaltningsrätten i Göteborg har omloppstiderna 

för avlägsnandemål med ensamkommande 

barn och för verkställighetsmålen har 

ökat under året medan omloppstiderna för migrationsmål 

totalt minskat mycket kraftigt. 

Förvaltningsrätten i Luleå är landets minsta 

migrationsdomstol. I förhållande till antalet inkomna 

mål under 2015 var årets ökning av migrationsmål 

procentuellt störst i Luleå. Under 

året har domstolen genomgått en omorganisation 

i syfte att korta handläggningstiderna för migrationsmålen. 

Bl.a. har en särskild snabbspårsenhet 

införts. Förvaltningsrätten i Luleå är också 

den migrationsdomstol som kortat sina omloppstider 

för migrationsmål mest under året. 

Överklagandefrekvensen, liksom ändringsfrekvensen, 

redovisas i ledet mellan migrationsdomstolarna 

och Migrationsöverdomstolen. Av 

migrationsmålen överklagades totalt 36 procent 

från migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen 

under 2016, vilket är en liten minskning 

sedan förra året. Avlägsnandemål asyl överklagas 

i betydligt högre omfattning. Under 2016 var andelen 

77 procent, vilket var en minskning med 

tio procentenheter sedan året innan. Förklaringen 

till minskningen ligger dock troligtvis i att avgjorda 

mål hos migrationsdomstolarna ökade 

mycket under årets sista månader och att detta 

inte hann ge avtryck i antalet inkomna mål till 

Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen 

ändrade migrationsdomstolarnas domar i 

0,8 procent av fallen, vilket i princip är oförändrat 

sedan förra året. 

En bedömning av migrationsdomstolarnas 

resultat 

Migrationsdomstolarna uppvisar förbättrade resultat 

gentemot två av regeringens tre verksam- 



hetsmål. Omloppstiderna för migrationsmålen 

totalt är kraftigt förkortade jämfört med 2015. 

Den mycket kraftiga målökningen som domstolarna 

upplevt under året har ännu inte påverkat 

omloppstiderna i någon större grad eftersom 

ökningen av målen kom sent under året och 

dessa mål ännu inte hade hunnit avgöras vid 

årets slut. Eftersom antalet äldre mål i balans 

(äldre än sex månader) nu ökat kan omloppstiderna 

förväntas bli längre framöver då dessa mål 

ska avgöras. 

Domstolarna hade vid ingången av året en underbalans 

av mål, denna förbyttes dock mot en 

överbalans mot slutet av året. 

Mot bakgrund av den mycket kraftiga målökningen 

bedöms arbetsbelastningen hos migrationsdomstolarna 

ha ökat under årets senare del. 

Antal årsarbetskrafter har ökat. Troligtvis består 

den största ökningen av interna omflyttningar 

hos de förvaltningsrätter som är migrationsdomstolar 

eftersom årsarbetskrafterna hos förvaltningsrätterna 

exkl. migration minskat. 

Arbetsproduktiviteten, mätt i antalet avgjorda 

mål per årsarbetskraft var i princip oförändrad 

jämfört med förra året. Mängden nyanställd arbetskraft 

kan vara en förklaring till detta. 

Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt 

avgjort mål minskade under året. 



3.7 

Kammarrätterna 





• Överklagandefrekvenser. 



Tabell 23 

Kammarrätterna exkl. migrationsmål 

2014 2015 2016 

Antal årsarbetskrafter exklusive Migrationsöverdomstolen 326 318 309 



Andelen avgjorda förtursmål 15 % 15 % 16 % 

Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen) 

- Skattemål 30 % 33 % 35 % 

- Socialförsäkringsmål 35 % 36 % 31 % 

- Totalt 32 % 33 % 31 % 

3.7.1 


Diagram 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid kammarrätterna 2012-2016, 

exklusive migrationsmål 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 


2012 25 442 28 063 9 161 

2013 22 809 23 765 8 221 

2014 24 839 22 233 10 842 

2015 23 346 22 569 11 619 

2016 22 802 22 316 12 124 

Genomsnitt (5 år) 23 848 23 789 10 393 

I detta avsnitt redovisas målutvecklingen vid 

kammarrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen 

vid Migrationsöverdomstolen beskrivs 

i ett separat avsnitt, se 3.7.4. 



Under 2016 minskade antalet inkomna mål till 

kammarrätterna med två procent eller drygt 500 

mål jämfört med föregående år. Antalet inkomna 

mål har varierat under den senaste 

femårsperioden. Variationen är en följd av förvaltningsrättsreformen 

2010 med de balansavarbetningsinsatser 

som genomförts, men också 

av de mängdmål av mer tillfällig karaktär som 

inkommit till kammarrätterna under perioden. 

Under 2011 och 2012 inkom drygt 4 000 socialförsäkringsmål 

som rör sjuklön (regressersättning 

till sjömän) till Kammarrätten i Göteborg 

och under åren 2014-2016 inkom omkring 5 

400 socialförsäkringsmål som rör ersättning för 

kostnader till följd av vård i ett annat land inom 

EU till Kammarrätten i Stockholm. Målstatistiken 

har också påverkats av att ett stort antal 

skattemål avseende tryckerimoms inkom till 

samtliga kammarrätter under 2013. 

I genomsnitt har kammarrätterna, under 

femårsperioden, haft knappt 24 000 inkomna 

mål per år. Jämförs antalet inkomna mål 2016 

med detta genomsnitt minskade målen tydligt. 

Antalet avgjorda mål minskade marginellt 

2016, drygt 250 mål. Antalet har legat på en relativ 

konstant nivå under femårsperioden bortsett 

från 2012 då socialförsäkringsmål rörande 

regressersättning till sjömän avgjordes. 

Under 2016 ökade antalet balanserade mål med 

fyra procent jämfört med föregående år. Jämförs 

antalet balanserade mål med ett genomsnitt av 

balanserade mål de fem senaste åren var det en 

kraftig ökning. 

Den totala målbalansen i förhållande till antalet 

inkomna mål låg på 53 procent. 2015 var balansnivån 

50 procent. 



Tabell 24 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid kammarrätterna 2014-2016 

Utveckling per målkategori 2014 2015 2016 Förändring 

2014-2016 

Förändring 



Skattemål 5 709 5 029 4 549 -1 160 -20 % -480 -10 % 


Socialförsäkringsmål 5 392 4 670 4 188 -1 204 -22 % -482 -10 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 2 119 2 234 2 080 -39 -2 % -154 -7 % 

Psykiatrimål 1 501 1 466 1 544 43 3 % 78 5 % 

LVU-mål 1 468 1 694 1 796 328 22 % 102 6 % 

LVM-mål 296 313 313 17 6 % 0 0 % 

LOU-mål 798 621 795 -3 0 % 174 28 % 

Mängdmål 1 549 1 474 1 560 11 1 % 86 6 % 

Övriga mål 5 911 5 807 5 904 -7 0 % 97 2 % 

Summa exkl. migrationsmål 24 839 23 346 22 802 -2 037 -8 % -544 -2 % 


Summa inkl. migrationsmål 34 859 33 350 34 081 -778 -2 % 731 2 % 


Skattemål 4 772 6 032 4 830 58 1 % -1 202 -20 % 


Socialförsäkringsmål 3 622 3 064 3 276 -346 -10 % 212 7 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 2 088 2 206 2 178 90 4 % -28 -1 % 

Psykiatrimål 1 507 1 445 1 572 65 4 % 127 9 % 

LVU-mål 1 421 1 666 1 788 367 26 % 122 7 % 

LVM-mål 303 317 309 6 2 % -8 -3 % 

LOU-mål 802 640 736 -66 -8 % 96 15 % 

Mängdmål 1 568 1 471 1 386 -182 -12 % -85 -6 % 

Övriga mål 6 050 5 685 6 182 132 2 % 497 9 % 

Summa exkl. migrationsmål 22 233 22 569 22 316 83 0 % -253 -1 % 

Migrationsmål 9 831 10 403 10 684 853 9 % 281 3 % 

Summa inkl. migrationsmål 32 064 32 972 33 000 936 3 % 28 0 % 


Skattemål 4 571 3 568 3 293 -1 278 -28 % -275 -8 % 

Trängselskattmål 8 3 17 9 113 % 14 467 % 

Socialförsäkringsmål 3 274 4 880 5 794 2 520 77 % 914 19 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 502 530 429 -73 -15 % -101 -19 % 

Psykiatrimål 108 129 100 -8 -7 % -29 -22 % 

LVU-mål 205 233 240 35 17 % 7 3 % 

LVM-mål 30 26 30 0 0 % 4 15 % 

LOU-mål 138 119 178 40 29 % 59 50 % 

Mängdmål 301 304 484 183 61 % 180 59 % 

Övriga mål 1 705 1 827 1 559 -146 -9 % -268 -15 % 

Summa exkl. migrationsmål 10 842 11 619 12 124 1 282 12 % 505 4 % 

Migrationsmål 1 192 793 1 389 197 17 % 596 75 % 




Att antalet inkomna mål till kammarrätterna 

minskade marginellt 2016 berodde till övervägande 

del på ett fortsatt minskande antal socialförsäkringsmål, 

knappt 500 mål totalt, samt en 

minskning om knappt 500 skattemål. 

Antalet inkomna socialförsäkringsmål minskade 

vid kammarrätterna i Göteborg och Stockholm 

medan de ökade i Jönköping och Sundsvall. Ifråga 

om inkomna skattemål var antalet i stort sett oförändrat 

vid Kammarrätten i Stockholm, medan en 

minskning skett i övriga kammarrätter. De resurskrävande 

LVU-målen fortsatte 2016 att öka. 

Ökningen det senaste året var tydlig, 6 procent eller 

drygt 100 mål. LOU-målen ökade mycket kraftigt, 

28 procent eller drygt 170 mål. Ökningen är 

främst hänförlig till Kammarrätten i Sundsvall. 

Totalt sett minskade antalet avgjorda mål marginellt 

i kammarrätterna. I Kammarrätten i Göteborg 

ökade antalet avgjorda mål kraftigt medan 

det skedde en minskning av avgjorda mål vid de 

övriga tre kammarrätterna. 

Den totala målbalansen i kammarrätterna ökade 

med fyra procent under 2016. Vid Kammarrätten 

i Göteborg minskade dock balansen mycket kraftigt, 

främst till följd av minskade balanser av 

skattemål och övriga mål. I övriga kammarrätter 

skedde balansökningar. Den kraftigaste balansökningen 

skedde i socialförsäkringsmålen. Denna 

ökning kan huvudsakligen knytas till balansökningen 

vid Kammarrätten i Stockholm avseende 

mål som rör ersättning för kostnader till följd av 

vård i ett annat land inom EU. Vid Kammarrätten 

i Jönköping ökade framförallt balansen av skattemål 

och i Kammarrätten i Sundsvall bestod ökningen 

till stor del av LOU-mål. 

Diagram 18 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid kammarrätterna 2014-2016 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Andelen 


6 månader 

Andelen 


12 månader 

2014 34% 9% 

2015 55% 24% 


Den kraftiga försämringen av åldersstrukturen 

på balansen som skedde 2015 har förstärkts under 

2016. Orsaken till detta är främst att de socialförsäkringsmål 

som rör ersättning för kostnader 

till följd av vård i ett annat land inom EU 

blivit äldre. Ett antal pilotmål har avgjorts av 

Kammarrätten i Stockholm under 2015 och 

2016, vilka har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. 

I avvaktan på Högsta förvaltningsdomstolens 

avgörande har kammarrätten 

byggt stora balanser. 


Regeringens verksamhetsmål för kammarrätterna 

är att huvuddelen av avgjorda mål (exgot 

under 2016 jämfört med 2015. 

Spridningen mellan kammarrätterna ökade nåklusive 

förtursmål och migrationsmål) inte bör I den enkät som skickats ut till domstolarna 

ta längre tid än sex månader att avgöra. År om måluppfyllelsen angav Kammarrätten i 

2016 var omloppstiden 7,4 månader vilket var Sundsvall att domstolen utifrån måltillströmning 

och balansläge haft en tillräcklig beman- 

en mindre förbättring jämfört med 2015 då 

den var 7,9 månader. Omloppstiden 2016 för ning som bidragit till att verksamhetsmålet uppfyllts. 

De tre kammarrätter som inte uppfyllde 

skattemål, socialförsäkringsmål och mål enligt 

socialtjänstlagen ökade jämfört med föregående 

år, medan omloppstiden för övriga mål ten i Göteborg har ett starkt fokus på att för- 

verksamhetsmålet uppgav följande: Kammarrät- 

minskade. 

bättra ålderstrukturen och att avgöra de äldsta 

En kammarrätt, Kammarrätten i Sundsvall, målen först. Domstolen har också haft flera 

nådde regeringens verksamhetsmål 2016. Resultatet 

för de enskilda kammarrätterna varierade i Jönköping framhåller ett ökat målinflöde samt 

längre vakanser i domargruppen. Kammarrätten 

mellan 5,1 och 8,3 månader i omloppstid. vakanser av domaranställningar. Kammarrätten 



i Stockholm pekar på den stora balansen av mål 

om ersättning för kostnader till följd av vård i 

ett annat land inom EU och domstolens satsning 

på avgörande av äldre skattemål samt balansen 

av omfattande och komplicerade så kallade 

riskkapitalmål. 

Diagram 19 Kammarrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2016 

9,0 

8,5 

8,0 

7,5 

Kr Jönköping 

Kr Stockholm 

7,0 

Kr Göteborg 

Månader 

6,5 

6,0 

5,5 

5,0 

4,5 

4,0 

Totalt exkl förtursmål och migrationsmål 

Kr Sundsvall 

3.7.3 En bedömning av kammarrätternas resultat 

Vid bedömning av det totala resultatet för kammarrätterna 

bör hänsyn tas till socialförsäkringsnat 

land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm. 

ersättning för kostnader till följd av vård i ett anmålen 

som inkommit till Kammarrätten i Stockholm 

2014-2016. 

marrätterna förändrats är, mot bakgrund av de 

Att bedöma hur arbetsbelastningen vid kam- 

Måltillströmningen 2016 minskade tydligt jämfört 

med ett genomsnitt av de fem senaste åren. teras att de arbetskrävande LVU-målen fortsatt 

faktorer som redovisats ovan, svårt. Det kan no- 

Antalet avgjorda mål minskade marginellt 2016 att öka i antal och bedöms, av kammarrätterna, 

och ligger på en relativt konstant nivå under ha blivit svårare till sin karaktär. 

femårsperioden bortsett från 2012. Balansen Antalet årsarbetskrafter minskade något mellan 

ökade med fyra procent under 2016. 

2015 och 2016 och antalet avgjorda mål minskade 

Kammarrätterna nådde inte regeringens verksamhetsmål 

under 2016. Omloppstiderna förnellt. 

Styckkostnaden i fasta priser för ett genom- 

marginellt. Arbetsproduktiviteten ökade margisämrades 

liksom åldersstrukturen. 

snittligt avgjort mål minskade något mellan åren. 

Överbalansen av mål ökade under 2016. Förklaringen 

till detta är främst målen avseende 



3.7.4 Migrationsöverdomstolen 

Tabell 25 Kammarrätterna migrationsmål 

2014 2015 2016 


Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft 103 106 110 

Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål asyl i månader 1,3 1,2 1,0 

Migrationsöverdomstolen finns vid Kammarrätten 

i Stockholm. 

Den stora ökningen av antalet inkomna migrationsmål 

vid migrationsdomstolarna har 

också visat sig hos Migrationsöverdomstolen. 

Ökningarna har i vissa målkategorier varit kraftiga. 

Även Migrationsdomstolen har under året 

förberett sig för målökningen genom nyrekryteringar 

i så gott som alla personalkategorier. 

Domstolen väntas vara fullt bemannad först 

under 2017 då antalet inkomna mål kommer att 

öka än mer. 

Under 2016 ökade antalet inkomna mål med 

13 procent på totalen. Den största och mest resurskrävande 

målkategorin, avlägsnandemål 

(asyl), ökade antalsmässigt mest. Även mål rörande 

statusförklaring ökade mycket kraftigt. Utvecklingen 

följer den hos migrationsdomstolarna. 

Liksom hos dessa minskar verkställighetsmålen 

även hos Migrationsöverdomstolen. 

Antalet avgjorda mål ökade något under året. 

Ökningarna följer antalet inkomna mål och var 

antalsmässigt högst vad gäller avlägsnandemål 

(asyl). Migrationsöverdomstolen avgjorde dock 

färre mål än vad som kom in. En orsak till detta 

är att målinflödet ökade kraftigt under årets sista 

månader och dessa mål hann inte avgöras före 

årsskiftet. Domstolens balanser steg därför 

mycket kraftigt, med 75 procent eller nära 600 

mål. Ökningen består till övervägande del av avlägsnandemål 

(asyl). 

Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna 

mål uppgick till 12 procent, vilket är en 

ökning i förhållande till förra året då andelen var 

8 procent. 

Vid Migrationsöverdomstolen kräver i princip 

alla migrationsmål prövningstillstånd (PT). Under 

året beviljades 74 mål PT, vilket är en minskning 

sedan 2015. Av de mål som beviljades PT 

var nära hälften avlägsnandemål (asyl). 



Tabell 26 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Migrationsöverdomstolen 2014-2016 

Utveckling för migrationsmålen 2014 2015 2016 Förändring Förändring 



Avlägsnandemål (asyl) 5 695 5 090 6 375 680 12 % 1 285 25 % 



Omedelbar verkställighet 52 113 68 16 31 % -45 -40 % 



2 108 2 648 2 520 412 20 % -128 -5 % 

varav uppehållstillstånd 1 249 1 708 1 488 239 19 % -220 -13 % 

varav avlägsnandemål (ej asyl) 706 724 627 -79 -11 % -97 -13 % 

varav statusförklaringar 153 216 405 252 165 % 189 88 % 

Verkställighetsmål 574 558 380 -194 -34 % -178 -32 % 

Medborgarskapsmål 220 160 181 -39 -18 % 21 13 % 

Viseringsmål 438 458 501 63 14 % 43 9 % 

Övriga migrationsmål 854 890 1 152 298 35 % 262 29 % 

Särskilda rättsmedel 79 87 102 23 29 % 15 17 % 



Avlägsnandemål (asyl) 5 609 5 379 5 925 316 6 % 546 10 % 






2 040 2 734 2 428 388 19 % -306 -11 % 

varav uppehållstillstånd 1 207 1 743 1 501 294 24 % -242 -14 % 

varav avlägsnandemål (ej asyl) 680 779 592 -88 -13 % -187 -24 % 


Verkställighetsmål 570 569 373 -197 -35 % -196 -34 % 

Medborgarskapsmål 207 164 177 -30 -14 % 13 8 % 

Viseringsmål 425 465 495 70 16 % 30 6 % 



Summa migrationsmål 9 831 10 403 10 684 853 9 % 281 3 % 


Avlägsnandemål (asyl) 738 449 897 159 22 % 448 100 % 






335 249 340 5 1 % 91 37 % 

varav uppehållstillstånd 191 156 143 -48 -25 % -13 -8 % 

varav avlägsnandemål (ej asyl) 124 69 102 -22 -18 % 33 48 % 


Verkställighetsmål 22 11 18 -4 -18 % 7 64 % 

Medborgarskapsmål 26 22 26 0 0 % 4 18 % 

Viseringsmål 20 13 19 -1 -5 % 6 46 % 



Summa migrationsmål 1 192 793 1 389 197 17 % 596 75 % 



Inriktningen i regeringens verksamhetsmål för 

Migrationsöverdomstolen var oförändrad för 

2016. Domstolens verksamhet ska bedrivas med 

hög kvalitet och vara effektiv. Merparten (90 

procent) av målen ska enligt målsättningen inte 

ta mer än två månader att avgöra. Migrationsöverdomstolen 

kortade sina omloppstider under 

2016 och klarar nu verksamhetsmålet. Under året 

avgjordes merparten (90 procent) av målen inom 

1,9 månader. 

Migrationsverkets prognoser pekar på nära en 

fördubbling av antalet inkomna mål 2017-2018. 

Detta innebär en stor utmaning för samtliga migrationsdomstolar 

och kan innebära längre omloppstider 

framöver. 

I den enkät som skickas ut till domstolarna pekar 

Migrationsöverdomstolen på de stora krav i 

form av rekryteringsåtgärder, utbildning m.m. 

som migrationsmålsökningen innebär. 

Diagram 20 

Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid 

Migrationsöverdomstolen 2014-2016 

2,0% 

1,5% 

1,0% 

0,5% 

0,0% 

Andelen balanserade 

mål > 6 månader 

Andelen balanserade 

mål > 12 månader 

2014 1,5% 0,4% 

2015 1,1% 0,2% 

2016 0,5% 0,1% 

Den stora balansökningen har påverkat åldersstrukturen 

på de balanserade målen. Både andelen 

balanserade mål äldre än sex månader och 

äldre än tolv månader minskade. Totalt sett är 

bara sju mål äldre än sex månader och endast ett 

mål äldre än tolv månader. 

En bedömning av Migrationsöverdomstolens resultat 

Under 2016 har Migrationsöverdomstolen kortat Trots detta avgjordes fler mål under 2016 än under 

2015 och arbetsproduktiviteten, mätt i anta- 

sina omloppstider och klarar nu regeringens 

verksamhetsmål. Balansernas åldersstruktur förbättrades 

också. 

med något. 

let avgjorda mål per årsarbetskraft, ökade där- 

Arbetsbelastningen vid domstolen bedöms ha Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt 

avgjort mål minskade 2016 jämfört med 

ökat under årets senare del. Antalet inkomna mål 

ökade och för den mest resurskrävande måltypen, 

avlägsnandemål (asyl), var ökningen mycket 

föregående år. 

kraftig. Samtidigt var antalet årsarbetskrafter i 

princip oförändrat jämfört med föregående år. 



3.8 

Högsta förvaltningsdomstolen 



• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen. 



Tabell 27 


2014 2015 2016 


Antal avgjorda mål per årsarbetskraft 105 94 92 

3.8.1 


Diagram 21 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2012-2016 

9 000 

8 000 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 


2012 7 324 6 900 2 837 

2013 8 487 8 435 2 871 

2014 7 046 7 896 2 006 

2015 7 375 7 460 1 911 

2016 6 994 6 907 1 992 

Genomsnitt (5 år) 7 445 7 520 2 323 

Antalet inkomna mål till Högsta förvaltningsdomstolen 

minskade 2016 med fem procent jämfört 

med 2015. Måltillströmningen har de senaste 

fem åren varierat, med den lägsta nivån 2016. I 

jämförelse med genomsnittet under femårsperioden 

var antalet inkomna mål ca 450 mål eller 

sex procent lägre under 2016. 

Antalet avgjorda mål minskade med sju procent 

jämfört med 2015 och ligger under genomsnittet 

för femårsperioden. Antalet avgjorda mål 

var färre än antalet inkomna under 2016 vilket 

ledde till ökade balanser. Balanserna uppgår till 

knappt 2 000 mål, en ökning med fyra procent 

under 2016. Balansnivån är dock lägre än snittet 

för femårsperioden. 

Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna 

mål har ökat något och uppgår nu till 28 

procent. För 2015 var siffran 26 procent. 



Tabell 28 

Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta 

förvaltningsdomstolen 2014-2016 




Skattemål 1 432 2 006 1 704 272 19 % -302 -15 % 

Trängselskattmål 30 26 15 -15 -50 % -11 -42 % 

Socialförsäkringsmål 1 283 1 097 1 002 -281 -22 % -95 -9 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 483 526 510 27 6 % -16 -3 % 

Psykiatrimål 280 279 327 47 17 % 48 17 % 

LVU-mål 390 458 475 85 22 % 17 4 % 

LVM-mål 29 35 34 5 17 % -1 -3 % 

LOU-mål 236 206 202 -34 -14 % -4 -2 % 

Mängdmål 498 445 382 -116 -23 % -63 -14 % 

Övriga mål 2 385 2 297 2 343 -42 -2 % 46 2 % 

Summa totalt 7 046 7 375 6 994 -52 -1 % -381 -5 % 


Skattemål 1 957 1 874 1 715 -242 -12 % -159 -8 % 

Trängselskattmål 29 26 16 -13 45 % -10 -38 % 

Socialförsäkringsmål 1 548 1 101 948 -600 -39 % -153 -14 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 522 566 478 -44 -8 % -88 -16 % 

Psykiatrimål 282 274 318 36 13 % 44 16 % 

LVU-mål 389 424 508 119 31 % 84 20 % 

LVM-mål 34 33 34 0 0 % 1 3 % 

LOU-mål 229 200 151 -78 -34 % -49 -25 % 

Mängdmål 375 567 406 31 8 % -161 -28 % 

Övriga mål 2 531 2 395 2 333 -198 -8 % -62 -3 % 

Summa totalt 7 896 7 460 6 907 -989 -12 % -553 -7 % 


Skattemål 357 489 481 124 -35 % -8 -2 % 

Trängselskattmål 1 1 0 -1 100 % -1 100 % 

Socialförsäkringsmål 358 354 408 50 14 % 54 15 % 

Mål enl. socialtjänstlagen 105 65 97 -8 -8 % 32 49 % 

Psykiatrimål 16 21 29 13 81 % 8 38 % 

LVU-mål 46 80 47 1 2 % -33 -41 % 

LVM-mål 1 3 3 2 200 % 0 0 % 

LOU-mål 31 37 88 57 184 % 51 138 % 

Mängdmål 229 108 84 -145 -63 % -24 -22 % 

Övriga mål 862 753 755 -107 -12 % 2 0 % 

Summa totalt 2 006 1 911 1 992 -14 -1 % 81 4 % 

Antalet inkomna skattemål minskade kraftigt under 

året efter den mycket kraftiga ökningen 2015. 

Förutom skattemålen minskade också socialförsäkringsmålen 

samt mängdmålen med 9 respektive 

14 procent. Antalet inkomna psykiatrimål 

ökade istället med 17 procent. Bland övriga målkategorier 

är förändringarna små. 



Antalet avgjorda mål fortsatte att minska. I de 

olika målkategorierna följer de avgjorda målen i 

princip de inkomna, d.v.s. antalet avgjorda mål 

minskade mest antalsmässigt vad gäller skattemål, 

socialförsäkringsmål och mängdmål. Antalet 

avgjorda mål var något färre än antalet inkomna, 

vilket medförde balansökningar. Balansökningen 

av socialförsäkringsmål och LOU-mål var antalsmässigt 

störst. 

Tabell 29 Avgjorda mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2014-2016 

2014 2015 2016 

Mål som har avgjorts slutligt efter att ha beviljats PT 

(Dispenserade mål) 

513 92 123 

Mål som ej har beviljats PT (Ej beviljade dispenser) 6 647 6 770 6 243 

Mål som ej omfattas av PT (Rättsprövningar m.m) 736 598 541 

Summa avgjorda mål 7 896 7 460 6 907 

Antalet mål som avgjordes slutligt efter beviljat 

PT uppgick till 123 mål, vilket är en ökning i 

jämförelse med 2015. Antalet avgjorda mål som 

beviljades prövningstillstånd under 2014 härrör 

från en serie tryckerimomsmål. Antalet avgjorda 

mål som inte beviljades PT är drygt 500 mål 

färre jämfört med 2015 medan avgjorda mål 

som inte omfattas av PT är lägre jämfört med 

2015. Av de inkomna målen krävdes PT i 92 

procent. I de mål där domstolen har tagit ställning 

till om PT ska meddelas eller inte, meddelades 

PT i knappt två procent av målen, vilket 

är på samma nivå som 2015. 

Diagram 22 

Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid Högsta 

förvaltningsdomstolen 2014-2016 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Andelen 


> 6 månader 

Andelen 


> 12 månader 

2014 21% 3% 

2015 26% 5% 


Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades 

under året både avseende balanserade mål 

äldre än sex månader och balanserade mål äldre 

än tolv månader. Det var framförallt skattemålens 

åldersstruktur som förbättrades under 2016. 

3.8.2 Verksamhetsmål 

Högsta förvaltningsdomstolen ska årligen sätta 

egna verksamhetsmål. Sedan 2016 har domstolen 

ett nytt verksamhetsmål som beräknas på omloppstiden 

från det att ett mål inkommer fram till 

beslut tas om PT ska medges eller ej. Den tidigare 

målsättningen var att 75 procent av målen 

skulle avgöras inom sex månader vilket domstolen 

klarade med god marginal. Inför 2016 höjdes 

därför målsättningen till att ställningstagande till 

ansökan om PT ska meddelas inom sex månader 

i 90 procent av målen. Resultatet för 2016 uppgick 

till 7,9 månader vilket är en ökning av omloppstiden 

i förhållande till 2015. 

Det är väsentligt att de klagande snabbt får besked 

i de fall PT inte har beviljats. Tidsaspekten 

har inte samma tyngd i de mål som prövas i sak, 

men Högsta förvaltningsdomstolen arbetar likväl 

med målsättningar som syftar till rimliga omloppstider 

även i sådana mål. 



Diagram 23 Högsta förvaltningsdomstolens uppfyllelse av verksamhetsmål 2016 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

90 percentil omloppstid (PT 

inkom -> beslut) i månader 

2014 

2015 


I diagrammet visas de tre senaste årens omloppstid 

för 90:e percentilen avseende målens inkommande 

fram till beslut om PT. Domstolen 

uppnådde inte målsättningen under 2016 om sex 

månader. Måluppfyllelsen redovisas också i tabellform 

i bilaga 1. 

3.8.3 En bedömning av Högsta förvaltningsdomstolens resultat 

Högsta förvaltningsdomstolen har fortsatt ett fyra årsarbetskrafter. Antalet avgjorda mål per 

gott balansläge som med marginal understiger årsarbetskraft har därför inte förändrats nämnvärt 

från 2015. Totalt avgjordes 92 mål per års- 

målet för balansen på 2 300 mål. 

Domstolen har ännu inte riktigt uppnått den arbetskraft vilket är en minskning med två mål i 

nya målsättningen för omloppstiden, men uppfyller 

med mycket god marginal tidigare års mål- 

2016 bedöms därför ha varit oförändrad utifrån 

förhållande till 2015. Arbetsbelastningen under 

sättning. 

att antalet årsarbetskrafter minskat samtidigt som 

Domstolen har under året medvetet arbetat antalet mål också har minskat. Arbetsproduktiviteten 

bedöms därmed ligga på i princip samma 

med de äldsta målen. Statistiskt leder detta till att 

omloppstiden ökat något. Planeringen är att när nivå som under 2015. 

de äldre målen är avslutade så ska målen kunna Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt 

avgjort mål ökade med 1,4 procent jäm- 

hanteras inom något kortare omloppstider. 

Såväl antalet inkomna som avgjorda mål minskade 

under 2016. Jämfört med 2015 minskade 

fört med 2015. 

också antalet årsarbetskrafter vid domstolen med 



3.9 

Hyres- och arrendenämnderna 


• Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden. 

• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per hyresoch arrendenämnd. 

• Skillnader i resultat mellan olika nämnder. 

• Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda ärenden redovisas i bilaga 2. 

Tabell 30 


2014 2015 2016 


Antal avgjorda ärenden per årsarbetskraft 374 390 458 

Av landets åtta hyresoch arrendenämnder är de 

fem minsta nämnderna administrativt knutna till 

tingsrätten på samma ort och lagmannen vid 

tingsrätten är chef även för hyresoch arrendenämnden. 

De tre största hyresoch arrendenämnderna 

ligger i Stockholm, Göteborg och 

Malmö. De är administrativt självförsörjande och 

har egen chef. Lagmannen vid Göteborgs tingsrätt 

är för närvarande tidsbegränsad chef för Hyres- 

och arrendenämnden i Göteborg och tingsrätten 

och nämnden har även ett administrativt 

samarbete. De åtta nämnderna skiljer sig åt vad 

gäller fördelning mellan olika ärendetyper, bl.a. 

beroende på hur hyresoch arrendemarknaden 

ser ut i olika delar av landet. Sett till det totala antalet 

inkomna ärenden under 2016 inkom 74 

procent till de tre största nämnderna. Nämnden i 

Stockholm svarar för 44 procent av det totala antalet 

inkomna ärenden. 

3.9.1 Ärendeutvecklingen 

Diagram 24 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid hyresoch arrendenämnderna 2012-2016 

45 000 

40 000 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 


2012 29 778 29 071 7 479 

2013 29 775 30 824 6 279 

2014 30 827 30 295 6 714 

2015 33 114 32 012 7 734 

2016 40 046 38 049 9 662 

Genomsnitt (5 år) 32 708 32 050 7 574 



Under den senaste femårsperioden har hyresoch 

arrendenämnderna haft ett genomsnitt på närmare 

33 000 inkomna ärenden per år. 2016 ökade såväl 

antalet inkomna som avgjorda och balanserade 

ärenden kraftigt jämfört med året innan och låg på 

den högsta nivån under femårsperioden. 

Tabell 31 Inkomna och avgjorda ärenden vid hyresoch arrendenämnderna 2014-2016 1) 

Utveckling per ärendeslag 2014 2015 2016 Förändring Förändring 


Inkomna ärenden Antal % Antal % 

Arrendenämndsärenden 2 261 2 113 1 541 -720 -32 % -572 -27 % 

Ärenden enl. 12 kap. JB 5 734 5 698 6 297 563 10 % 599 11 % 

Bostads- och lokalavståenden 17 512 19 154 23 662 6 150 35 % 4 508 24 % 

Ärenden om lokalmedling 3 994 4 276 4 300 306 8 % 24 1 % 

Ärenden enl. hyresförhandlingslagen 510 915 3 240 2 730 535 % 2 325 254 % 

Övriga hyresnämndsärenden 816 958 1 006 190 23 % 48 5 % 

Summa 30 827 33 114 40 046 9 219 30 % 6 932 21 % 

Avgjorda ärenden Antal % Antal % 

Arrendenämndsärenden 1 842 1 636 2 352 510 28 % 716 44 % 

Ärenden enl. 12 kap. JB 5 966 5 819 5 730 -236 -4 % -89 -2 % 

Bostads- och lokalavståenden 17 486 19 146 23 559 6 073 35 % 4 413 23 % 


Ärenden enl. hyresförhandlingslagen 535 576 1 236 701 131 % 660 115 % 

Övriga hyresnämndsärenden 768 889 1 039 271 35 % 150 17 % 

Summa 30 295 32 012 38 049 7 754 26 % 6 037 19 % 

Balanserade ärenden Antal % Antal % 

Arrendenämndsärenden 1 328 1 791 975 -353 -27 % -816 -46 % 

Ärenden enl. 12 kap. JB 1 908 1 779 2 335 427 22 % 556 31 % 

Bostads- och lokalavståenden 510 463 513 3 1 % 50 11 % 


Ärenden enl. hyresförhandlingslagen 245 586 2 596 2 351 960 % 2 010 343 % 

Övriga hyresnämndsärenden 206 274 242 36 17 % -32 -12 % 

Summa 6 714 7 734 9 662 2 948 44 % 1 928 25 % 

1) Arrendenämndsärenden inkluderar även bostads- och jordbruksarrenden. 



Under 2016 ökade antalet inkomna ärenden med 

21 procent, eller drygt 6 900 ärenden, jämfört 

med föregående år. De ärenden som procentuellt 

sett ökade mest var ärenden enligt hyresförhandlingslagen 

och det berodde på en ovanligt stor 

andel strandade hyresförhandlingar under 2016. 

Antalsmässigt var det bostads- och lokalavståenden 

som ökade mest under 2016. De ökade med 

drygt 4 500 ärenden. Avståendeärenden är normalt 

sett rutinärenden med en mycket kort handläggningstid. 

Förändringarna i antalet inkommande ärenden 

varierar mellan de olika hyresoch arrendenämnderna. 

Den största ärendeökningen finns i 

nämnden i Göteborg. Under 2016 strandade hyresförhandlingarna 

avseende drygt 43 000 lägenheter 

i Göteborgsområdet vilket resulterade i 

drygt 2 300 inkomna ärenden. Nämnden utökade 

antal sammanträden och visstidsanställde medarbetare 

för att handlägga dessa ärenden. Övriga 

nämnder hade också en ärendeökning under året, 

förutom nämnderna i Jönköping och i Sundsvall 

som hade en ärendeminskning. 

Under 2016 ökade antalet avgjorda ärenden 

med 19 procent. Den största ökningen bestod av 

avgjorda avståendeärenden och var en följd av 

den stora ökningen av inkomna bostadsavståenden 

och dess korta handläggningstid. Det avgjordes 

även ett stort antal ärenden om bostadsarrende 

under året. Det är inte ovanligt att hyresoch 

arrendenämnderna får in en stor mängd av 

sådana ärenden och när dessa sedan avgörs kan 

det oftast ske vid samma tillfälle. 

Balanserna ökade med 25 procent och berodde 

framförallt på ärenden enligt hyresförhandlingslagen. 

Antalet balanserade ärenden äldre än sex 

månader ökade till 55 procent av antalet balanserade 

ärenden jämfört med förra året då siffran 

var 42 procent. 

3.9.2 Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika nämnder 

Regeringens verksamhetsmål är att huvuddelen, Nämnden i Göteborg hade en omloppstid på 

75 procent, av ärendena vid hyresoch arrendenämnderna, 

exklusive ärenden om avstående av omloppstiden med 4,4 månader sedan förra året. 

9,6 månader 2016, vilket var en försämring av 

besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden 

om lokalmedling, inte bör ta längre tid än enligt hyresförhandlingslagen som inkom under 

Endast en liten del av den stora mängd ärenden 

fyra månader att avgöra. 

2016 avgjordes under året och har därmed inte 

Omloppstiden för samtliga hyresoch arrendenämnder 

för 75:e percentilen uppgick till 7,0 ning. De kan dock ge en negativ påverkan på 

hunnit påverka omlopptiderna i så stor utsträck- 

månader under 2016, vilket var en försämring omloppstiden när ärendena avgörs framöver. 

med 1,3 månader jämfört med 2015. Resultatet Både i nämnden i Sundsvall och i Göteborg 

för de enskilda nämnderna varierade mellan 3,2 är den huvudsakliga förklaringen till försämringen 

att nämnderna avgjort en stor mängd 

till 10,2 månader. Hälften av nämnderna förbättrade 

sina resultat jämfört med föregående år. ärenden om bostadsarrende. Oftast prövas en 

Endast nämnderna i Linköping och Västerås uppfyllde 

regeringens mål för 2016. 

digt och det tar tid innan samtliga arrendatorer 

stor mängd ärenden om bostadsarrende samti- 

Nämnden i Umeå hade en omloppstid på 6,5 är delgivna. Ibland prövar Arrendenämnden 

månader 2016, vilket var en förbättring av omloppstiden 

med 3,8 månader sedan förra året. hovrätten ligger de andra ärendena kvar i avvak- 

några pilotärenden, och om de överklagas till 

Nämnden har arbetat med balansavarbetning och tan på hovrättens beslut. Ärenden om bostadsarrende 

avgörs normalt sett efter besiktning. 

ökat sin bemanning. Dessa långsiktiga åtgärder har 

lett till att omloppstiderna förbättrats väsentligt. Därför kan sammanträden i dessa ärenden 

Nämnden i Sundsvall hade en omloppstid på normalt sett inte genomföras under vintermånaderna. 

Omloppstiderna kan därför bli längre 

10,2 månader, vilket var en försämring av omloppstiden 

med 6,7 månader sedan förra året. när en större mängd av dessa ärenden avgörs. 

Antalet inkomna ärenden, bl.a. bostadsarrenden, De två nämnder som klarade regeringens verksamhetsmål 

har under året haft en relativt liten 

ökade kraftigt i nämnden i Sundsvall under 2015. 

Dessa har avgjorts under 2016 och påverkat omloppstiden 

negativt i det korta 

andel avgjorda arrendenämndsärenden. 

perspektivet. 



Variationen mellan nämndernas resultat kan 

till viss del förklaras av olikheter mellan nämnderna 

beträffande storlek, geografiskt verksamhetsområde 

och ärendesammansättning. I den 

enkät som nämnderna besvarat angående 

måluppfyllelsen lyfte en av de nämnder som 

klarade verksamhetsmålet fram att en bidragande 

orsak till resultatet var lojala medarbetare 

och effektiva arbetssätt. 

Förutom de förklaringar som tidigare nämnts 

om svårigheten att påverka handläggningstiden för 

arrendenämndsärenden och en ovanligt stor 

mängd strandade hyresförhandlingar så anger de 

övriga nämnderna oregelbunden ärendetillströmning, 

ökad komplexitet och vakanser som bidragande 

orsaker till att verksamhetsmålet inte har 

kunnat uppnås. 

Diagram 25 Hyres- och arrendenämndernas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2016 

12,0 

Månader 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

0,0 

Hn Sundsvall 

Hn Göteborg 

Hn Stockholm Hn Jönköping 

Hn Umeå 

Hn Malmö 

Hn Linköping 

Hn Västerås 

Totalt exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 

3.9.3 En bedömning av hyresoch arrendenämndernas resultat 

Totalt sett uppfyllde hyresnämnderna inte regeringens 

verksamhetsmål för 2016. Resultatet är ökade kraftigt jämfört med 2015 till följd av fler 

Antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft 

försämrat jämfört med föregående år. Den huvudsakliga 

förklaringen till att måluppfyllelsen princip oförändrade och arbetsproduktiviteten 

avgjorda ärenden. Antal årsarbetskrafter var i 

försämrats är att det avgjorts ett större antal bedöms därmed ha ökat. Styckkostnaden i fasta 

äldre arrendenämndsärenden jämfört med föregående 

år. 

kade med drygt sex procent jämfört med 

priser för ett genomsnittligt avgjort ärende mins- 

2015. 



3.10 Rättshjälpsmyndigheten 

Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. 

FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: 

• Antalet inkomna och balanserade ärenden. 

• Under budgetåret behandlade återkravsärenden. 

• Andelen ärenden som överklagats till Rättshjälpsnämnden. 

Rättshjälpsmyndigheten är samadministrerad 

med Sundsvall tingsrätt och Hyres- och Arrendenämnden 

i Sundsvall. 

Rättshjälpsmyndigheten handlägger ansökningar 

om rättshjälp. I rättshjälpsärenden som 

beslutas av en domstol eller en hyresoch arrendenämnd 

hanterar Rättshjälpsmyndigheten utbetalningar 

och avräkningar mot biträden och rättssökande. 

Avräkningen innebär att myndigheten, 

till den rättssökande och biträdet, redovisar 

kostnaderna för rättshjälpen och hur mycket som 

den enskilde själv ska betala. Rättshjälpsmyndigheten 

kräver också in betalning när en domstol 

beslutat om återbetalningsskyldighet i ett rättshjälpsärende 

eller för statens kostnader i brottmål 

beträffande bl.a. offentlig försvarare. Därtill 

prövar Rättshjälpsmyndigheten frågor om ersättning 

till rättsliga biträden som yrkar ersättning 

från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning 

kan betalas ut när den enskilde av ekonomiska 

skäl inte själv ska behöva betala hela kostnaden 

för lämnad rådgivning. 

Rättshjälpsmyndighetens överklagbara beslut 

överprövas av Rättshjälpsnämnden. 

Tabell 32 

Inkomna och balanserade ärenden 

2014 2015 2016 

Antal inkomna ärenden 30 597 31 852 30 558 

Antal balanserade ärenden 192 588 53 

Rättshjälpsnämndens ärenden delas upp i följande 

grupper: inkomna ärenden om rättshjälp, 

avräkningsärenden, återkravsärenden och begäran 

om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift. 

Det totala antalet inkomna ärenden minskade 

något under 2016, huvudsakligen beroende på att 

antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats 

av domstol minskat. 

Antalet balanserade ärenden är åter i nivå med 

2013, efter att Rättshjälpsmyndigheten tillsammans 

med Domstolsverket genomfört den första 

delen i ett mera omfattande översyns- och verksamhetsutvecklingsarbete. 

Det fortsatta arbetet 

kommer att inriktas huvudsakligen efter tre spår. 

Det första avser ett arbete att ändra och säkra 

kravhanteringen. Det andra spåret avser att tillskapa 

en effektivare och mer tidsenlig hantering 

av fakturor avseende nedsatta rådgivningsavgifter. 

Det tredje och kanske viktigaste spåret avser 

ett arbete för att möta det av myndigheten identifierade 

behovet av en modernisering av rättshjälpsprocessen. 

Rättshjälpsprocessen behöver 

integreras i en framtida digitaliserad målhantering 

som bygger på en strukturerad informationshantering. 

Det tredje utvecklingsspåret innefattar naturligen 

en reformering och rationalisering av 

rättshjälpsprocessen med särskilt fokus på medborgar- 

och partsperspektivet. Detta reformarbete 

av rättshjälpen kan beräknas pågå under ett 

antal år framöver. 

Tabell 33 

Antalet inkomna ansökningar 

om rättshjälp 

2014 2015 2016 

Antal inkomna ärenden 1 154 1 201 1 009 

Antalet ansökningar som inkommit till Rättshjälpsmyndigheten 

minskade under året. 

Tabell 34 

Avräknade ärenden i vilka 

rättshjälp beviljats 

2014 2015 2016 

Avräknade ärenden - RHM 740 719 815 

Avräknade ärenden - domstol 7 212 7 112 6 776 

Avräkning görs när ärendet avslutats. Antalet avräkningsärenden 

där rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten 

har ökat medan avräkningsärenden 

som inletts vid en domstol har minskat. 



Tabell 35 

Tvistemål 

Återkravsärenden 

Antal 

ärenden 

Mnkr 

Antal 

betalningar Mnkr 

2014 318 7,4 148 3,4 

2015 260 6,7 129 3,7 

2016 239 6,6 114 3,1 

Brottmål 

2014 15 509 59,1 7 405 36,1 

2015 15 778 66,5 7 688 40,3 

2016 15 980 69,2 7 645 42,5 

Minskningen av antalet ärenden med återkrav i 

tvistemål följer minskningen av antalet ärenden 

om avräkningar i denna typ av mål. 

Antalet ärenden om återkrav i brottmål har 

marginellt fortsatt att öka, till del beroende på att 

domstolarna i allt större utsträckning beslutar om 

återbetalningsskyldighet enligt 31 kap. 1 § rättegångsbalken. 

Tabell 36 

Inkomna ärenden angående ersättning 

för nedsatt rådgivningsavgift 

Antalet inkomna ärenden avseende begäran 

om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift är 

åter i nivå med 2014 efter en kraftigare uppgång 

under 2015. 

Tabell 37 

Överklaganden till Rättshjälpsnämnden 

(procent av totalt antal ärenden) 

2014 2015 2016 

Andel överklaganden 6,3 5,2 5,9 

Totalt har 71 överklaganden inkommit. 

Tabell 38 

Omloppstider beträffande 

ansökningar om rättshjälp 

2014 2015 2016 

Antal arbetsdagar 10 9 7 

Omloppstiden beräknas i de ärenden där slutligt 

beslut fattats av Rättshjälpsmyndighetens jurister 

och är ett medianvärde. Verksamhetsmålet i fråga 

om en rättssäker och effektiv handläggning får anses 

uppfyllt. Även det interna verksamhetsmålet 

om kortare handläggningstid än tio dagar uppfylls. 

2014 2015 2016 

Antal nedsatta rådgivningar 5 664 6 782 5 739 

3.11 Rättshjälpsnämnden 


• Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden. 

• Andelen ärenden där nämnden gjort någon ändring. 

Rättshjälpsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden 

enligt 44 § andra stycket rättshjälpslagen 

(1996:1619). Nämndens beslut får inte överklagas. 

Tabell 39 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden 2014-2016 

Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa 

uppgifter åt Rättshjälpsnämnden och tillhandahåller 

sammanträdeslokaler för nämnden. 

2014 2015 2016 

Antal inkomna ärenden 74 60 74 

Antal avgjorda ärenden 76 65 72 

Antal balanserade ärenden 10 5 7 

Antalet ändrade beslut (inklusive återförvisade ärenden) 9 17 18 

Ändringsfrekvens (inklusive återförvisade ärenden) 11 % 26 % 25 % 

Antalet inkomna och avgjorda ärenden har återigen 

ökat efter förra årets nedgång. Av de under 

året avgjorda ärendena har Justitiekanslern överklagat 

i ett fall. Att ärenden som nämnden återförvisat 

till Rättshjälpsmyndigheten jämställs med 

ändrade beslut beror på att nämnden – när nämnden 

inte godtagit Rättshjälpsmyndighetens avslagsgrund 

– oftast återförvisat ärendet till Rättshjälpsmyndigheten 

för prövning av om övriga 

förutsättningar för rättshjälp är uppfyllda. Rättshjälpsnämnden 

har sammanträtt vid tio tillfällen 

under året. 


VERKSAMHETSUTVECKLING 

4 

Verksamhetsutveckling 

Enligt instruktionen i förordning (2007:1073) ska Domstolsverket: 

• i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en 

rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt, 

• åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning, 

• vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete, 

• arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verksamheten, 

• arbeta för god samverkan inom Sveriges Domstolar och med andra berörda myndigheter, och 

• ansvara för utveckling av rättsinformation 


• Domstolsverket ska redovisa en beskrivning av det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla 

och effektivisera verksamheten. 

4.1 Övergripande utvecklingsinsatser 

Några av Domstolsverkets och domstolarnas verkets förmåga till strategisk planering och tydligare 

målstyrning. 

mer betydande utmaningar de kommande åren är 

medborgarnas och omvärldens ökande krav när Under våren 2016 påbörjades ett långsiktigt 

det gäller effektivitet och kvalitet. Det finns arbete som innebär en utveckling av Domstolsverkets 

ledningsprocess från aktivitetsstyrning till 

också behov av ett utökat digitalt informationsutbyte 

i målhanteringen samt behov av utveckling 

av digitala tjänster för att tillgodose bl.a. ledningsprocessen är att öka effektiviteten ge- 

tydligare målstyrning. Syftet med att utveckla 

medborgarnas krav på service. 

nom att kunna göra tydligare prioriteringar och 

En viktig inriktning för Domstolsverket som även att tydligare kunna kommunicera vilka prioriteringarna 

är och vilka konsekvenserna är av 

påbörjats under året har varit att tillsammans 

med domstolarna arbeta för att stärka Sveriges gjorda prioriteringar. Utvecklingen har inletts 

Domstolars gemensamma förmåga att möta de med att arbeta fram ett antal strategiska mål för 

krav som medborgare och omvärld ställer. Domstolsverket. Dessa mål har visualiserats i en 

Arbetet med att utveckla ledning och styrning strategikarta, se bild. 

har under 2016 främst fokuserats på Domstols- 



Domstolsverket har utgått från en vedertagen 

och beprövad modell, som bygger på ett orsakverkan-samband, 

och som Domstolsverket nu 

använder som grund för den fortsatta utvecklingen 

av ledningsprocessen. Syftet med att utveckla 

ledningsprocessen, där strategikartan är en 

viktig första del, är bl.a. för att kunna prioritera 

verksamheten genom de strategiska målen, att 

förstärka den operativa verksamhet som leder 

mot uppfyllelse av de strategiska målen samt för 

att kunna mäta för att se att det som hanteras i 

den operativa verksamheten verkligen leder till 

att målen uppnås. I utvecklingsarbetet av ledningsprocessen 

ingår att förbättra förmågan att 

prioritera utvecklingsinsatser baserat på värdeskapande 

genom att skapa och använda ändamålsenliga 

verktyg och arbetssätt. 

Förutsättningsskapande utvecklingsinsatser 

Domstolsverket har under året bedrivit ett antal 

utvecklingsinsatser som syftar till att stärka förutsättningarna 

att stödja domstolarnas verksamhetsutveckling. 

Några av de viktigaste har varit: 

• En första version av ett ramverk för behovsdriven 

utveckling och förvaltning som syftar 

till att beskriva ansvar, roller och arbetssätt för 

styrning av beställningar av IT-tjänster. 

• En strategi för hantering av identiteter och 

behörigheter i domstolarnas verksamhetsystem. 

Arbetet tar sin utgångspunkt i domstolsdatalagen 

och de rekommendationer angående 

behörighetshanteringen som internrevisionen 

lämnat under 2016. 

• Etablering av en arkitekturledning med syfte 

att säkerställa den långsiktiga förmågan att arbeta 

med verksamhets- och IT-arkitektur som 

verktyg för systematisk verksamhetsutvecklingen 

i Sveriges Domstolar. 

• En förtydligad verksamhetsutvecklingsprocess 

för att ge stöd vid behovsdriven verksamhetsutveckling. 

Tyngdpunkten ligger på behovsoch 

verksamhetsanalys vilket bidrar till att öka 

kvaliteten i beställning. 

• En metod för agil systemutveckling i syfte att 

snabbare kunna möta domstolarnas behov 

och förändringar i omvärlden. Metoden fokuserar 

på tätt samarbete mellan verksamheten, 

användare och IT-utvecklingen. 

4.2 Fokusområden 

Utifrån genomförda analyser inom ramen för 

verksamhetsplaneringsprocessen har Domstolsverket, 

förutom utveckling av övergripande utvecklingsinsatser, 

prioriterat fem verksamhetsområden, 

så kallade fokusområden under 2016. 

Dessa fokusområden var effektivisera administrationen, 

digitalisering av målhanteringen, kompetensförsörjning, 

säkerhet och lokalförsörjning. 

Resultatet inom vart och ett av dessa områden 

redovisas nedan. 

4.2.1 Effektivisera administrationen 

En allt snabbare förändring i omvärlden ställer 

krav på att myndigheterna effektiviserar och 

samordnar administrationen, bl.a. möjliggör den 

tekniska utvecklingen nya och förändrade arbetssätt. 

Ett av målen i Sveriges Domstolars strategiska 

inriktning är att verksamheten ska ha en effektiv 

administration som utvecklas utifrån 

verksamhetens behov och omvärldens krav på 

förändringar. Det finns en beslutad strategi inom 

området som är väl förankrad i verksamheten. 

Utvecklingsinsatserna ska säkerställa att verksamheten 

utnyttjar de möjligheter till effektivisering, 

förenkling och kvalitetsförbättring som ny 

teknik ger. Detta innefattar bl.a. ett utökat digitalt 

utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att 

arbeta digitalt i hela det administrativa flödet och 

en mer enhetlig hantering. Målet är att: 

• Administrativa uppgifter utförs med rätt kvalitet 

där det är mest kostnadseffektivt. 

• Effektiviserings- och utvecklingsarbetet ska 

tidigt involvera domstolarna och bedrivas med 

ett verksamhetsperspektiv. 

• Prioriterade administrativa processer ska vara 

domstolsgemensamma, generella, och leda till 

gemensamma arbetssätt i domstolarna. 

• Prioriterade processer ska så långt möjligt vara 

digitaliserade. 

• Det finns ett etablerat och känt kommunikationssystem 

som stödjer effektiviteten i administrationen. 

Nedan redovisas de viktigaste insatserna som 

gjorts under året som bidrar till att nå målen för 

att effektivisera administrationen. 



Verksamhetsstöd för administration av 

nämndemän 

Verksamhetsstödet innehåller en rad funktioner 

för att underlätta och effektivisera administrationen 

av nämndemän. Under året har Domstolsverket 

vidareutvecklat stödet. Kvalitetshöjande 

åtgärder har genomförts i form av bl.a. högre 

tillgänglighet. Effektivitetshöjande åtgärder har 

implementerats genom ett förbättrat stöd för 

domstolarnas dagliga hantering av flerdagarsmål, 

förbättringar av schemaläggningen, hämtning av 

personuppgifter m.m. Satsningar har genomförts 

för att säkra effekthemtagning genom återkommande 

webbinarier och konsultativa insatser 

med syfte att stödja domstolarnas användning av 

verksamhetsstödet. 

Sveriges Domstolars kundtjänststrategi 

Domstolsverket har under 2016 i samverkan med 

värddomstolar för telefonväxlar samt med ett urval 

av deras anslutna domstolar tagit fram en 

handlingsplan för etablerandet av ett kontaktcenter 

för Sveriges Domstolar. Handlingsplanen innehåller 

en vision och strategi för kontaktcenterarbetet 

samt en plan för hur denna strategi ska 

genomföras. Kontaktcentrat kan i samarbete med 

anslutna domstolar erbjuda service till andra offentliga 

organisationer, kallade i mål, professionella 

aktörer, media och allmänhet då dessa söker 

kontakt med Sveriges Domstolar. Syftet är att öka 

tillgängligheten till domstolarnas service samt att 

avlasta anslutna domstolars kärnverksamhet. 

Kommunikation med externa parter via Skype 

Domstolsverket arbetar med att möjliggöra kommunikation 

med externa parter på ett enkelt sätt 

via Skype för företag. Medarbetarna ges på detta 

sätt möjlighet att kommunicera med anställda på 

andra myndigheter och organisationer och får tillgång 

till funktioner som chatt, ljudsamtal, videosamtal, 

onlinemöten, dela presentationer och närvarostatus 

över organisationsgränserna. 

Tester har pågått under 2016 med goda resultat 

och tjänsten kommer att kunna erbjudas när 

beställningsrutiner, anvisningar m.m. finns 

framtagna. 

Byte av teknikplattform 

En ny centraliserad teknisk telefoniplattform har 

installerats. Sveriges Domstolar har nu en gemensam 

enhetlig teknisk lösning för den fasta telefonin, 

vilket innebär ökad tillgänglighet och 

bättre möjligheter att skapa effektiva och kundanpassade 

lösningar. Lösningen möjliggör även 

effektivare administration och förvaltning av telefoniplattformen. 

Det pågår också ett arbete med att utveckla ett 

stöd för domstolarna i syfte att kunna arbeta mer 

effektivt vid anlitandet av tolkar, se avsnitt Byte av 

teknik i rättssal. 

Statens servicecenter 

Domstolsverket har under 2016 bedrivit ett arbete 

för att ansluta Sveriges Domstolar till Statens 

servicecenters lönerelaterade tjänster. Utgångspunkten 

i arbetet har varit att anslutningen 

skulle ske i februari 2018. På grund av ändrade 

förutsättningar är den planerade tidpunkten för 

anslutning inte längre aktuell. Bakgrunden till 

den förändrade inriktningen är att Statens servicecenter 

under processen föreslagit att Sveriges 

Domstolar ansluts med nuvarande personal- och 

lönesystemet Palasso, istället för det tidigare aviserade 

Primula. Förslaget bygger på Statens servicecenters 

bedömning att Primula inte är ett alternativ 

för Sveriges Domstolar utifrån de krav 

på verksamhetsstöd som Domstolsverket har. 

Ett arbete har gjorts med att identifiera vilka delar 

av projektet som kan drivas vidare i andra 

former i syfte att fortsätta att effektivisera administrationen 

i Sveriges Domstolar. 

4.2.2 Digitalisering av målhanteringen 

Arbetet med att digitalisera målhanteringen har 

fortsatt under 2016 och syftar till att Sveriges 

Domstolar ska kunna utnyttja digitaliseringens 

möjligheter för att skapa en mer effektiv och 

rättssäker informationshantering som inger förtroende. 

Detta innefattar bl.a. ett utökat digitalt 

utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta 

digitalt i hela processen och en mer enhetlig 

hantering gentemot domstolsaktörer, andra 

myndigheter och medborgare. 

Arbetet har under 2016 bedrivits i syfte att 

skapa nytta såväl kortsiktigt som långsiktigt. Kortsiktigt 

har fokus legat på att utveckla arbetssätt 

och verksamhetsstödet Vera för att skapa förutsättningar 

för att arbeta mer digitalt i hela processen 

t.ex. genom skanning och utökat utbyte av 

PDF-filer, se avsnitt Stöd för att hantera digitala handlingar 

och Utvecklingen av Verksamhetsstödet Vera. 

Långsiktigt har arbetet bedrivits i syfte att utveckla 

en strukturerad elektronisk informationshantering 

mellan instanserna och i förhållande till externa intressenter, 

se avsnitt Digitalisering av brottmålshanteringen 

och Arbete som har bedrivits inom Rättsväsendets 

informationsförsörjning (RIF). 



Digitaliseringen förutsätter dessutom att en effektiv 

personuppgiftshantering säkerställs som 

ger ett gott integritetsskydd samt att möjlighet att 

bevara handlingarna digitalt utvecklas genom införandet 

av ett e-arkiv. Också arbete för att 

skapa sådana förutsättningar har bedrivits under 

2016, se avsnitt Fördjupad förstudie e-arkiv och Arbete 

med anledning av ny domstolsdatalag. 

Stöd för att hantera digitala handlingar 

För att stödja domstolarna i att utveckla digitala 

arbetssätt med det verksamhetsstöd som finns 

samt identifiera behov av förbättringar i befintligt 

stöd formulerades i slutet av år 2015 ett uppdrag 

som bl.a. hade som mål att samla information 

om pågående arbete rörande digitalisering 

inom Sveriges Domstolar samt identifiera och 

dokumentera domstolarnas behov kring hantering 

av elektroniska handlingar genom hela målhanteringsprocessen. 

Uppdraget har haft huvudfokus på förvaltningsdomstolarna. 

Ett nätverk har bildats med 

en kontaktperson från varje förvaltningsdomstol. 

Även om fokus har legat på förvaltningsdomstolarna 

har det även ingått att samla kunskap 

om det som händer inom digitaliseringsområdet 

hos de allmänna domstolarna. 

Uppdraget har identifierat de hinder som finns 

för att idag arbeta fullt ut digitalt i hela målhanteringsprocessen 

och tagit fram en plan för att åtgärda 

dessa. 

Utveckling av verksamhetsstödet Vera 

Under första kvartalet 2016 var inriktningen för 

Domstolsverket att höja kvaliteten och säkra en 

långsiktig förvaltningsbarhet i Vera genom att 

modularisera och genomföra felrättningar. 

I Vera sker ett stegvis införande av ökat stöd 

för utbyte av elektroniska handlingar, vilket är ett 

led i arbetet att skapa förutsättningar för att arbeta 

mer digitalt i hela processen. 

Domstolarna har i Vera under andra halvåret 

2016 fått ett antal effektivitetshöjande funktioner 

som stöd för att hantera användare och dess behörigheter 

i syfte att stärka integritetsskyddet och 

för att dela kalender för målhantering externt. 

Fördjupad förstudie E-arkiv 

Den fördjupade förstudien om e-arkiv som startade 

i oktober 2015 presenterade sitt resultat för 

Domstolsverkets ledningsgrupp i juni 2016. I 

förstudien konstaterade man bl.a. att ett e-arkiv 

är en förutsättning för den pågående digitaliseringen 

såväl inom Sveriges Domstolar som 

mellan Sveriges Domstolar och övriga myndigheter 

och allmänheten. 

Det övergripande projektmålet för förstudien 

var att ta fram en handlingsplan som beskriver 

hur införandet av ett e-arkiv för Sveriges Domstolar 

ska gå till. En sådan handlingsplan finns nu 

och ligger till grund för det fortsatta med införande 

av ett e-arkiv för Sveriges Domstolar. 

Digitaliseringen av brottmålshanteringen 

Under 2014 påbörjades en analys av hur domstolarna 

kan få största möjliga nytta av den informationshantering 

som överenskommits med övriga 

RIF-myndigheter inom ramen för 

Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). 

Arbetet syftade till att ta fram en beskrivning av 

hur strukturerad informationshantering kan 

skapa förutsättningar för en alltigenom digital 

hantering av brottmål och en möjlighet att förse 

andra myndigheter med digitala och strukturerade 

brottmålsavgöranden från samtliga instanser. 

Utgångspunkten är att utveckla en papperslös 

och alltigenom digital informationshantering i 

brottmål. Detta innebär en genomgripande förändring 

av verksamheten genom att gå från att 

hantera papper som den primära informationsbäraren 

till att det digitala stödet ska utgöra den 

primära informationsbäraren. Detta förutsätter 

digitala original och därmed bl.a. möjlighet till 

signering av avgöranden i det digitala stödet. 

Verksamhetsanalysen presenterades i en konsekvensbeskrivning 

i januari 2016. Resultatet av det 

hittills genomförda arbetet visar på lösningar 

som förväntas skapa stor nytta såväl internt hos 

Sveriges Domstolar som externt. 

Arbetet fortsatte därefter med att ta fram förslag 

på lösningar och en färdplan för det fortsatta 

utvecklingsarbetet med planerad redovisning under 

första halvåret 2017. Arbetet innefattar stora 

utmaningar både vad avser rättsliga och infrastrukturella 

frågor som för närvarande inte har 

någon given lösning. 

Under våren 2016 presenterades det så långt 

genomförda analysarbetet för en referensgrupp 

med representanter från vissa domstolar. Informationsinsatser 

beträffande det pågående fördjupade 

analysarbetet genomfördes vid möten 

med domstolschefer, vid separata domstolsbesök 

samt internt på Domstolsverket. Det pågående 

arbetet är inriktat på brottmål men förväntas 

skapa bättre förutsättningar för en digital hantering 

även för andra måltyper på sikt. 



Parallellt med det fördjupade analysarbetet bedrevs 

under 2016 rättsliga utredningar i syfte att 

skapa förutsättningar för de lösningar som analysarbetet 

tar sikte på (se avsnitt Arbete som har bedrivits 

inom RIF). 

Arbete som har bedrivits inom Rättsväsendets 

informationsförsörjning (RIF) 

Återrapporteringskrav enligt särskilt regeringsbeslut: 

• Inom ramen för arbetet med att skapa en digitalt 

sammanlänkad rättskedja (Ju2012/6639/SI) ska 

Domstolsverket redovisa hur myndigheten har anpassat 

verksamheten så att dokument kan utbytas 

digitalt och direkt mellan berörda myndigheters verksamhetsstöd. 

Av redovisningen ska framgå i vilken 

omfattning detta har genomförts och på vilket sätt 

det har förbättrat kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. 

RIF-rådet beslutade i november 2015 att RIFmyndigheterna 

under 2016 skulle ta fram en gemensam 

lösning för att utbyta PDF- dokument 

elektroniskt direkt mellan myndigheternas verksamhetsstöd. 

Domstolsverket var samordnande 

myndighet för detta myndighetsgemensamma 

arbete. I projektet identifierades sammanlagt mer 

än 1,7 miljoner utbyten som skulle kunna skickas 

genom den RIF-gemensamma lösningen. Inom 

ramen för projektet lämnade myndigheterna avsiktförklaringar 

kring i vilken takt de skulle 

kunna utveckla utbyten av PDF-filer. Enligt respektive 

myndighets avsiktsförklaring skulle totalt 

750 000 utbyten kunna skickas eller tas emot 

per halvårsskiftet 2017. 

Domstolarna har redan idag en generell förmåga 

att ta emot PDF-dokument men det sker för 

närvarande endast i förhållande till Åklagarmyndigheten 

och Ekobrottsmyndigheten. 

Under hösten 2016 utvecklades funktioner i 

Vera för att även möjliggöra skick av avgöranden 

och andra dokumenttyper från Vera direkt till 

Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens 

verksamhetsstöd. Dessa funktioner är planerade 

att driftsättas under första halvåret 2017. 

Därigenom kommer domstolarna att få en generell 

förmåga att också skicka dokument i PDFformat. 

Därefter planeras utbytet att utvidgas till 

att avse även Skatteverket och Rättsmedicinalverket. 

Först därefter kan de förväntade nyttorna 

av domstolarnas förmåga att skicka PDFdokument 

till andra myndigheter realiseras. 

Vid inventeringen inom projektet identifierades 

för Domstolsverkets del mer än 780 000 utbyten, 

framförallt inom brottmålsprocessen. Närmare 

180 000 utbyten identifierades mot Skatteverket. 

Genom ett elektroniskt flöde mellan Vera och 

andra RIF-myndigheters verksamhetsstöd förväntar 

sig Domstolsverket kortare handläggningstider, 

högre registerkvalitet genom säkrare och mer maskinell 

hantering i stället för manuell hantering, 

säkrare överföring av integritetskänslig information 

och mindre sårbarhet genom att dokument 

går direkt från system till system. Eftersom det i 

domstolarnas fall är fråga om en så stor mängd 

utbyten framför allt till Åklagarmyndigheten och 

Ekonbrottsmyndigheten, men även till Skatteverket, 

finns skäl att anta att nyttorna beträffande 

handläggningstid och högre kvalitet genom säkrare 

hantering blir betydande. 

RIF-samarbetet är under förändring. Domstolsverket 

förde under hösten tillsammans med övriga 

RIF-myndigheter och departementet diskussioner 

om hur det framtida arbetet ska bedrivas. 

Analysen av brottmålsprocessen med utgångspunkt 

i en strukturerad informationsbearbetning 

som ska kunna fungera i tre instanser har fortsatt, 

se avsnitt Digitalisering av brottmålshanteringen. 

Detta föranledde under det gångna året arbete 

med förutsättningsskapande rättsliga utredningar. 

Detta arbete kommer att fortsätta. 

Arbete med anledning av ny domstolsdatalag 

Den 1 januari 2016 trädde domstolsdatalagen 

och domstolsdataförordningen ikraft. Lagen reglerar 

behandlingen av personuppgifter i de allmänna 

domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna 

och hyresoch arrendenämnderna. 

Arbetet med att analysera lagens påverkan på 

verksamhetsstödet Vera samt att stötta domstolarna 

i att tillämpa lagen bedrevs under hela 

2016. Ett stort stödpaket med vägledning, mallar 

och utbildningsinsatser levererades till domstolarna. 

Informationsinsatser i form av webbinarier 

riktade till domstolarna genomfördes. Även personuppgiftsbiträdesavtal 

togs fram. Det projekt 

som bedrivits i syfte att analysera hur lagen påverkar 

verksamhetsstödet avslutades med en 

handlingsplan. Arbetet med att realisera de behov 

som identifierats inom ramen för projektet 

har påbörjats och kommer att fortsätta under 

kommande år. Hela arbetet med att åstadkomma 

en effektiv informationshantering för domstolarna 

och ett gott integritetsskydd för enskilda 

förväntas pågå under flera år. 

Byte av teknik i rättssal 

Tekniken i förhandlingssalarna är en viktig del i 

dagens dömande verksamhet. Höga krav på 



driftsäkerhet och tillgänglighet till förhandlingssalarnas 

verksamhetsstöd ställer också höga krav 

på tekniken. Genom att utrusta samtliga förhandlingssalar 

med tillgång till in- och uppspelning 

av video samt video- och telefonkonferensteknik, 

upprättas en god tillgång till tekniken. 

Den centrala teknikinfrastrukturen förses med 

redundanta lösningar som bidrar till samma höga 

tillgänglighet. 

Under året har arbetet med att införa ny modern 

digital teknik i förhandlingssalar och mötesrum 

fortsatt. Införandet av den nya tekniken 

påbörjades 2013 och beräknas pågå till 

2019/2020. I samband med teknikinförandet 

genomförs även utbildning av teknikansvariga i 

domstolarna. 

Uppgraderingar och utbyten behöver ske 

fortlöpande och med allt kortare intervaller. 

Den nya uppgraderade tekniken ger möjligheter 

till allt bättre bild- och ljudkvalitet samt ökade 

möjligheter till tillgänglighet, övervakning och 

förvaltning. 

Under 2016 har utvecklingen av ett nytt tolksystem 

fortgått. Med stöd av videokonferensteknik 

och ny teknik i de uppgraderade förhandlingssalarna 

kommer tolkning kunna genomföras på distans 

och simultant. En grundförutsättning för 

detta är att skapa tolkrum, vid strategiskt belägna 

domstolar. Tolkrummen ska fungera som nav 

och användas när kvalificerade rättstolkar saknas 

på förhandlingsorten, eller då tolkar inte hinner 

resa till andra orter och domstolar för att vara 

med på förhandlingar. Tolknaven ger på så sätt 

möjlighet att effektivisera utnyttjandet av de 

bästa tolkarna och därmed öka rättssäkerheten. 

För tolkarna innebär det jämnare beläggning av 

uppdrag. Tolkprojektet kommer att fortgå under 

2017 medan tekniken kommer att installeras, utvecklas 

och förfinas under ytterligare ett antal år. 

Digital betaltjänst för ansökningsavgifter 

Under 2016 har ett nytt verksamhetsstöd för att 

förenkla mottagandet av ansökningsavgifter tagits 

fram. Tingsrätterna har ett verksamhetstöd för att 

administrera inbetalda avgifter och allmänheten 

kan betala till tingsrätterna via internet. 

Verksamhetsstödet har utvecklats för att förenkla, 

förbättra och effektivisera inbetalningsprocessen. 

Tingsrätterna behöver inte längre 

manuellt registrera de inbetalningar som skett via 

betalväxeln. Dessa inbetalningar innehåller uppgifter 

om vem som har betalat och vad den avser 

vilket underlättar matchningen mot ansökan. Avstämning 

av inbetalt belopp görs med automatik. 

Bokföringen har blivit automatiserad och mera 

detaljerad vilket även innebär att arbetsuppgifter 

som tidigare fanns vid delårsrapport och årsredovisning 

har förenklats. Det nya stödet gör det 

möjligt för tingsrätterna att påbörja handläggningen 

snabbare och minskar risken för att mål 

felaktigt avvisas. 

4.2.3 Kompetensförsörjning 

Sveriges Domstolar måste vara en attraktiv arbetsgivare 

med förmåga att attrahera och rekrytera 

kvalificerade medarbetare. En fortlöpande 

omvärldsanalys och ett ständigt pågående förändrings- 

och förbättringsarbete inom de områden 

som påverkar möjligheterna att attrahera och 

rekrytera framtida medarbetare krävs för att 

kunna säkra kompetensförsörjningen även i 

framtiden. 

Nytt chefsoch ledarskapsprogram 

Under året har arbetet fortsatt med att ta fram 

centrala kompetensutvecklingsinsatser som bidrar 

till att skapa förutsättningar för chefer att få 

den kunskapsnivå som krävs för att utöva det 

chef- och ledarskap som beskrivs i chefspolicyn. 

Fokus under året har främst varit framtagande av 

innehållet till en grundläggande chefsutbildning 

för chefer som är nya inom Sveriges Domstolar. 

Den grundläggande chefsutbildningen som 

kommer att erbjudas under 2017 inriktar sig 

främst på chefens arbetsgivaransvar och verksamhetsansvar. 

Påverkan på Sveriges Domstolar av det ökande 

antalet migrationsmål 

Under 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige. 

Det är fler än någonsin tidigare under ett 

enskilt år och en rad samhällsfunktioner sattes 

därigenom på prov. Migrationsverket som bl.a. 

har i uppdrag att pröva asylansökningar och att 

erbjuda boende inom ramen för asylmottagandet, 

fördubblade sin organisation under året för 

att klara av sitt uppdrag. Det konstaterades att 

domstolarna skulle påverkas av migrationsströmmen, 

främst genom en kraftig ökning av 

antalet inkommande migrationsmål. Samverkan 

mellan domstolarna bedömdes nödvändigt för 

att den förväntade måltillströmningen skulle 

kunna hanteras på ett resurseffektivt sätt. 

Mot denna bakgrund beslutades att Sveriges 

Domstolar skulle arbeta gemensamt i projektet 

”Påverkan på Sveriges Domstolar av det ökande 



antalet migrationsmål” i syfte att underlätta migrationsdomstolarnas 

möjligheter att hantera 

förväntad måltillströmning. Projektorganisationen 

består av en styrgrupp och en projektgrupp. 

Arbetet påbörjades i februari 2016 och fas ett i 

projektet löpte till och med den sista maj 2016. 

Det inledande arbetet hade karaktär av förstudie 

även om styrgruppen, där bl.a. domstolscheferna 

för migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen 

ingår, fattade vissa inriktningsbeslut 

och beslut om åtgärder. Arbetet inriktade sig i 

huvudsak på att identifiera och analysera de åtgärder 

som kan vidtas för att möta måltillströmningen 

och hade fokus på frågor som utvecklade 

prognoser över måltillströmningen, bemanning 

och utbildning. Från juni 2016 gick projektet in i 

fas två. De viktigaste uppgifterna för projektet i 

fas två är att samordna och föra över information 

till domstolarna i frågor som gäller bl.a. bemanning, 

prognoser, utbildning och tolkar samt 

att följa måltillströmningen vid domstolarna och 

på ett så effektivt sätt som möjligt samordna och 

genomföra de åtgärder som behövs för att möta 

denna. Åtgärderna har beskrivits ovan i avsnittet 

som rör migrationsdomstolarna. Projektet har 

under det senaste halvåret också deltagit i arbetet 

med att förbättra prognoserna för måltillströmningen 

till migrationsdomstolarna. En viktig 

uppgift är också att informera om arbetet inom 

projektet såväl internt som externt. 

Notarieantagningsprocessen 

Antalet ansökningar till notarieanställningar har 

minskat från 1 988 år 2015 till 1 577 år 2016. 

Fram till 2016 var antalet ansökningstillfällen tio 

per år. Numera är det sex tillfällen per år. Många 

av de sökande återkommer vid flera ansökningstillfällen 

och när tillfällena blev färre så minskade 

antalet ansökningar. Antagningen sker strikt på 

meritpoäng. Närmare två av tre sökande är kvinnor 

och cirka 15 procent av de sökande är inte 

födda i Sverige. 

Det arbete som tidigare påbörjats för att tillhandahålla 

ett rekryteringssystem som bygger på 

elektronisk ingivning av ansökningshandlingar, 

för att åstadkomma en mer modern och effektiv 

anställningsprocess, har under 2016 fått ta en 

annan riktning än planerat. Det har framkommit 

att det saknas ett befintligt systemstöd på marknaden 

som fullt ut kan tillgodose de krav som 

bör ställas på ett rekryteringsstöd för notarier. 

Planen är nu att inleda ett arbete för att ta fram 

ett nytt system som tillgodoser behoven. Arbetet 

med att utarbeta en sådan produkt kommer bedrivas 

som ett uppdrag och genomföras inom 

Domstolsverket. Samråd kommer att ske med 

domstolarna, lärosätena, studerandeorganisationer 

samt Universitets- och högskolerådet. 

4.2.4 Säkerhet 

Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrev: 

• Domstolsverket ska redovisa åtgärder som vidtagits för 

att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och 

säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och 

andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer 

som besöker domstolarna. 

Domstolsverkets säkerhetsarbete omfattar person-, 

egendoms- och informationssäkerhet. När 

det gäller informationssäkerhet har Domstolsverket 

föreskriftsrätt, i övriga säkerhetsfrågor har 

Domstolsverket en mer rådgivande roll. 

Under 2016 har 13 domstolar haft så kallad 

fast säkerhetskontroll, det vill säga daglig säkerhetskontroll 

som omfattat alla besökare till domstolen. 

Erfarenheter visar att domstolar som fattat 

beslut om fast säkerhetskontroll fortsatt 

bedömer att det behovet finns vid de omprövningar 

av beslutet som görs enligt lag. Domstolsverket 

bedömer det som sannolikt att dessa säkerhetskontroller 

kommer att utökas till att 

omfatta fler domstolar. 

Av de 13 domstolar som har fast säkerhetskontroll 

är det 7 domstolar som även använder 

röntgenutrustning i säkerhetskontrollen. Ett naturligt 

steg för domstolar som bedrivit fast säkerhetskontroll 

en period är att komplettera med 

röntgenutrustning. Domstolsverket bedömer 

därför att antalet domstolar med röntgen kommer 

att öka och med det följer också krav på särskild 

utbildning för ordningsvakter. 

Utöver de domstolar som har fast säkerhetskontroll 

har 34 domstolar haft säkerhetskontroll 

under en begränsad period. Dessa säkerhetskontroller 

är kopplade till särskilda mål där en högre 

säkerhetsnivå krävs och varierar i tidsomfång. 

Totalt har dessa 34 domstolar haft säkerhetskontroll 

734 dagar under 2016. 

Säkerhetskontrollerna, som genomförs med 

såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter, 

är resurskrävande. Ett sätt att optimera resurserna 

kan vara att anställa egna ordningsvakter istället 

för att hyra in. Dessa kan då arbeta med andra 

arbetsuppgifter när in- och utpassering sker i begränsad 

omfattning. 



Domstolsverket har i stor omfattning arbetat 

med information och utbildning i säkerhetsfrågor. 

Särskilda utbildningsinsatser har genomförts 

för anställda med ordningsvaktsförordnande, 

krisövningar för domstolar har 

genomförts och en säkerhetskonferens för alla 

domstolar har ägt rum. 

Under 2016 mottog Domstolsverket 482 incidentrapporter, 

under 2015 var antalet 373. Rapporterna 

har innehållit allt från mindre ordningsstörningar 

och stölder till allvarliga incidenter. 

Under 2016 har 22 bombhot inrapporterats. Det 

har också rapporterats om hot mot 75 medarbetare, 

trakasserier mot 21 medarbetare samt två 

fall av våld mot medarbetare. 

Vid årets slut fanns det 172 medarbetare med 

ordningsvaktsförordnande inom Sveriges Domstolar. 

Det är en ökning med en medarbetare sedan 

samma tid föregående år. 

Under 2016 har flera IT-tekniska förändringar 

genomförts, för att möta de nya hot som exempelvis 

finns avseende skadlig kod. Ett antal säkerhetsgranskningar 

har genomförts för att säkerställa 

en hög IT-teknisk informationssäkerhet 

inom Sveriges Domstolar. 

Sveriges Domstolars ledningssystem för informationssäkerhet 

(LIS) har uppdaterats. Flera 

interna utbildning- och informationsinsatser inom 

informationssäkerhet har också genomförts. 

4.2.5 Lokalförsörjning 

Under 2016 påbörjades arbetet med att utforma 

ett mer långsiktigt och övergripande förhållningssätt 

till lokalfrågorna och ett mer systematiskt 

arbetssätt. Ett förslag till lokalförsörjningsstrategi 

för Sveriges Domstolar har tagits fram. 

Syftet med lokalförsörjningsstrategin är att få en 

effektiv och hållbar lokalförsörjning ur verksamhets- 

och kostnadsperspektiv. Dialog och förankring 

av strategiförslaget har skett såväl inom 

Sveriges Domstolar som med externa brukare. 

Under 2016 bedrev Domstolsverket cirka 60 

lokalprojekt i 50 domstolar. Lokalprojekten utgjordes 

till stor del av omoch tillbyggnader 

samt förändringsarbeten för att ta hand om underhåll, 

ytskiktsförbättringar, ökade krav på tillgänglighet, 

förbättring av arbetsmiljön samt säkerhetshöjande 

åtgärder i entréer, publika ytor 

och i förhandlingssalar. Underhållsbehovet är 

alltjämt stort, varför detta arbete kommer att 

fortgå ett antal år framöver med olika åtgärder 

för att förse domstolarna med ändamålsenliga 

lokaler. Införande och uppdatering av säkerhetsoch 

teknikinstallationer fortsätter att bidra till ett 

ökat behov av om-, till- och nybyggnationer. 

Om- och tillbyggnader för Alingsås tingsrätt 

samt Hovrätten för Övre Norrland färdigställdes 

under året. Byggarbeten är igång med nybyggnation 

för Lunds tingsrätt samt Nacka tingsrätt med 

Hyres- och arrendenämnden i Stockholm. Omoch 

tillbyggnader sker bl.a. av förvaltningsrätterna 

i Göteborg och Uppsala, tingsrätterna i 

Helsingborg, Varberg, Kalmar, Norrtälje, Uppsala, 

Sundsvall och Östersund samt av Domstolsverkets 

lokaler i Jönköping. 

Lokalförsörjningsprocessens tidiga skeden tar 

allt mer tid i anspråk och där noteras en tröghet i 

dialogerna med kommunerna samt en tendens 

med stigande hyreskostnader, vilket föranleder 

längre och mer komplicerade avtalsförhandlingar. 

Detta har inneburit en viss förskjutning i tid 

av planerade lokalprojekt för Göta hovrätt, 

Kammarätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i 

Malmö samt Malmö, Eskilstuna, Södertälje och 

Attunda tingsrätter. 

År 2016 präglades av arbetet med att på kort 

tid anskaffa nya lokaler och utrusta arbetsplatser 

på migrationsdomstolarna för att möta de nya 

behov som uppstått med det ökade antalet migrationsmål. 

Även inrättandet av Patent- och marknadsdomstolen 

i Stockholms tingsrätt samt Patentoch 

marknadsöverdomstolen i Svea hovrätt har 

inneburit flera omflyttningar och ombyggnationer 

inom domstolarna för att tillgodose behovet 

av lokaler. 



4.3 

Övriga utvecklingsinsatser 

4.3.1 Effektiv och enhetlig helgberedskap 

för tingsrätterna 

Domstolsverket har under året arbetat med att ta 

fram ett förslag till förändrad organisation för 

tingsrätternas helgberedskap. Viktiga utgångspunkter 

i arbetet med att effektivisera och skapa 

en enhetlig och ändamålsenlig helgberedskap är 

enhetlig och utökad tillgänglighet, kanslistöd 

samt digital tillgänglighet även under helger. 

Under arbetet har konstaterats att tingsrätternas 

indelning i beredskapsområden behöver förändras, 

liksom domarens roll och arbetsuppgifter 

under helgberedskapen. Arbetet utreder förutsättningarna 

att effektivisera helgberedskapen, 

bl.a. genom utökad användning av videokonferens 

vid häktningsförhandlingar och genom att 

utnyttja domarresurserna som indelas för beredskap 

mer effektivt. 

Domstolsverket har tidigare i arbetet kartlagt 

tingsrätternas beredskapsrutiner och under 2016 

har tingsrätternas användning av videokonferens 

4.4 

Pågående regeringsuppdrag 

4.4.1 Översättning av Europadomstolens 

avgöranden 

Domstolsverket har på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet 

låtit översätta ett urval av 

Europadomstolens avgöranden till svenska. Urvalet 

är från 2014 och 2015 och innehåller 14 

domar som är bindande för Sverige och som 

måste beaktas i den interna rättsordningen samt 

70 domar och beslut som är vägledande för tolkningen 

och tillämpningen av Europakonventionen. 

Vid uppdragets slut, den 31 augusti 2016, 

fanns inget beslut från regeringen om fortsatt 

uppdrag vilket gjorde att översättningsarbetet 

därmed var avslutat. Europadomstolens avgöranden 

på svenska finns att tillgå via Europadomstolens 

databas samt listningen på 

www.domstol.se/europadomstolen. 

4.4.2 Jämställdhetsintegrering 

Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2015 i 

uppdrag av regeringen att redovisa en plan för 

hur myndigheten avser utveckla arbetet med 

jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten 

inom Sveriges Domstolar ska bidra till att nå de 

jämställdhetspolitiska målen samt att i årsredovisningarna 

för 2016-2018 redovisa åtgärder och 

och säkerhetsrutiner vid helgförhandlingar kartlagts. 

18 lagmän och chefsrådmän deltog i december 

i en workshop på temat ”Nya och färre beredskapsområden, 

utökad användning av 

videokonferens och säkra förhandlingar på helgerna”. 

4.3.2 Effektiv delgivning i brottmål 

Målet med uppdraget Effektiv delgivning är att 

minska antalet brottmålsförhandlingar som ställs 

in på grund av bristande delgivning. I uppdraget 

har Domstolsverket tillsammans med medarbetare 

från tingsrätter identifierat framgångsfaktorer 

och goda exempel i delgivningsarbetet. Arbetet 

fortsätter med att ta fram en rapport som 

beskriver olika utvecklingsområden för ett lyckat 

delgivningsarbete samt en modell som beskriver 

de konkreta åtgärder som ska vidtas i delgivningsarbetet 

för att undvika att förhandlingar 

ställs in på grund av bristande delgivning. 

resultat utifrån planen. Ett sextiotal myndigheter 

har liknande uppdrag. 

I den handlingsplan som Domstolsverket 

lämnade till regeringen 2015 finns fyra effektmål 

angivna: 

• Kunskapen och medvetandegraden om genus, 

könsnormer, jämställdhetsintegrering och de 

jämställdhetspolitiska målen är hög hos chefer 

och medarbetare och genomsyrar all verksamhet 

inom Sveriges Domstolar. 

• Sveriges Domstolars verksamhet bedrivs med 

beaktande av de jämställdhetspolitiska målen 

och rättskipningen är likvärdig oavsett kön. 

Förtroendet för Sveriges Domstolar är högt 

hos såväl kvinnor som män. 

• Sveriges Domstolar ger likvärdig service och 

likvärdigt bemötande oavsett kön. 

• Medborgare som kommer i kontakt med Sveriges 

Domstolar via muntlig, skriftlig eller digital 

information märker och förstår att Sveriges 

Domstolar är en jämställd organisation. 

Domstolsverket ska ge stöd åt Sveriges Domstolar 

i arbetet med att förverkliga de jämställdhetspolitiska 

målen. De enskilda myndigheterna bestämmer 

ambitionsnivån för arbetet. 



Under 2016 har en jämställdhetsstrateg anställts 

vid Domstolsverket för att samordna, tillföra 

kompetens och ge stöd till jämställdhetsintegreringsuppdraget. 

Jämställdhetsintegreringsuppdraget har under 

2016 kommunicerats och förankrats inom Sveriges 

Domstolar bl.a. via information till domstolscheferna 

och till Domstolsverkets chefer. 

En kartläggning har genomförts för att förtydliga 

utvecklingsområden för Sveriges Domstolar 

och Sveriges Domstolars bidrag till att uppnå de 

jämställdhetspolitiska målen. 

Under 2016 utsågs sju pilotdomstolar för arbetet 

med jämställdhetsintegering (Göta Hovrätt, 

Södertörns tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, 

Värmlands tingsrätt, Gällivare tingsrätt, Förvaltningsrätten 

i Malmö och Förvaltningsrätten i 

Karlstad). Domstolarna har självmant anmält intresse 

för att undersöka och utveckla sin verksamhet 

utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Pilotdomstolarnas 

arbete, bl.a. genom att ta fram 

goda exempel på hur jämställdhetsintegrering 

kan ske inom Sveriges Domstolar, ska senare 

ligga till grund för det fortsatta arbetet med frågorna 

inom övriga domstolar. 

I Domstolsverket har ett arbete påbörjats för 

att undersöka dels på vilket sätt verksamheten 

vid Domstolsverkets olika avdelningar kan arbeta 

för att nå de jämställdhetspolitiska målen, dels på 

vilket sätt avdelningarna kan stötta domstolarna i 

deras arbete med frågorna. 

Det är för tidigt att säga något om effekterna 

av jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering 

syftar till att allmänheten ska få ta del av en 

jämställd verksamhet. Det är effekter som kommer 

att synas på längre sikt. 

4.4.3 Praktikplats för nyanlända och 

personer med funktionsnedsättning 

Sveriges Domstolar fick, i likhet med ett stort antal 

andra myndigheter, i februari 2016 regeringens 

uppdrag att ställa praktikplatser till förfogande 

till Arbetsförmedlingen och att ta emot 

dels nyanlända arbetssökande, dels arbetssökande 

personer med funktionshinder som medför 

nedsatt arbetsförmåga för praktik under perioden 

1 april 2016 – 31 december 2018. 

Praktiken ska ske inom ramen för Arbetsförmedlingens 

möjlighet att anvisa arbetspraktik enligt 

förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska 

program dvs. Arbetsförmedlingens 

ordinarie praktikinsatser och ska planeras av Arbetsförmedlingen 

och den myndighet som tar 

emot praktikanten tillsammans. 

Bakgrund till uppdragen är bl.a. att antalet nyanlända 

inskrivna på Arbetsförmedlingen kan 

komma att fördubblas under de kommande tre 

åren och att det i gruppen arbetssökande med 

funktionshinder finns en hög andel med mycket 

långa arbetslöshetstider. Uppdragen syftar på ett 

övergripande plan till att förbättra gruppernas 

möjligheter till ett framtida arbete. Gemensamt 

ska myndigheterna ta emot i genomsnitt minst 

1 000 nyanlända för praktik per år under aktuell 

period. Beträffande personer med funktionsnedsättning 

anges att statliga myndigheter bör möjliggöra 

arbetspraktik till fler än de 500 personer 

som hittills har haft en praktikplats inom Arbetsförmedlingens 

praktikantprogram. 

Domstolsverket samordnar anmälningarna av 

praktikplatser inom Sveriges Domstolar och har 

under 2016 skickat ut en förfrågan om möjligheten 

att tillhandahålla praktikplatser till samtliga 

myndigheter. Arbetsuppgifter som skulle kunna 

lämpa sig för praktik är uppgifter av enklare slag 

inom områdena intern service, lokalvård, sortering 

och arkivering. Domstolsverket har i samband 

med förfrågan angivit att en praktikant inte 

bör ges tillgång till sekretesskyddade uppgifter eller 

till ärendehanteringssystemet Vera. Omkring 

25 praktikplatser har anmälts till Domstolsverket 

och dessa har vidarebefordrats till Arbetsförmedlingen 

där den lokala matchningen gjorts. 

Praktiken har sedan planerats i samråd mellan 

Arbetsförmedlingen och domstolen. De flesta 

praktikperioderna har påbörjats under hösten 

2016. Ytterligare insatser i syfte att tillhandahålla 

praktikplatser kommer att vidtas under resterande 

tid av uppdragsperioden. 

Uppdraget har delredovisats till Statskontoret 

den 1 oktober 2016 och ytterligare redovisning 

kommer att ske under 2017-2019. 

4.4.4 Patent- och 

Marknadsdomstolsreformen 

I beslut den 25 juni 2015 (Ju2015/05233/DOM) 

gav regeringen Domstolsverket, Svea hovrätt och 

Stockholms tingsrätt i uppdrag att förbereda inordnandet 

av Patent- och marknadsdomstolen i 

Stockholms tingsrätt och Patent- och marknadsöverdomstolen 

i Svea hovrätt per den 1 september 

2016. 

Bakgrunden till regeringsbeslutet var att frågor 

om immaterialrätt, marknadsföringsrätt och 

konkurrensrätt är av stor betydelse för bl.a. en 



effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. 

Målen och ärendena tillhör de mest komplicerade 

och omfattande som handläggs i domstol. 

De rättsliga och principiella sambanden 

mellan dem är tydliga samtidigt som domstolsprövningen 

tidigare var utspridd på flera olika 

domstolar. Den splittrade prövningen och det 

låga målantalet försämrade möjligheten att handlägga 

målen och ärendena effektivt och med hög 

kvalitet. Regeringen ansåg därför att det är viktigt 

att domstolsprövningen på dessa rättsområden 

lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet 

och att det finns en god och enhetlig 

prejudikatbildning. 

Stockholms tingsrätt är numera även Patentoch 

marknadsdomstol och Svea hovrätt är också 

Patent- och marknadsöverdomstol. Den nordiskbaltiska 

regionala avdelningen i enhetliga patentdomstolen 

ska också, enligt regeringsbeslut, samlokaliseras 

med Patent-och marknadsdomstolen i 

Stockholms tingsrätt. Patentbesvärsrätten och 

Marknadsdomstolen upphörde som myndigheter 

den 31 augusti 2016. 

Domstolsverket har tillsammans med berörda 

domstolar planerat och genomfört de av regeringen 

beslutade förändringarna. Projektgrupper 

har funnits på Stockholms tingsrätt, Svea hovrätt 

och Domstolsverket och dessa har samverkat 

med kontaktpersoner på Patentbesvärsrätten och 

Marknadsdomstolen. 

Domstolsverket gjorde bedömningen att det 

var fråga om en verksamhetsövergång för administrativ 

personal på Patentbesvärsrätten och 

Marknadsdomstolen till Stockholms tingsrätt. 

Samtliga, utom en som gick i ålderspension, 

valde att följa med. När det gäller de fullmaktsanställda 

vid de båda upphörande myndigheterna 

så fick de välja vilken domstol de föredrog att 

fortsätta arbeta i. Från Patentbesvärsrätten gick 

fem över till Stockholms tingsrätt och tre till 

Svea hovrätt. I Marknadsdomstolen gick en 

fullmaktsanställd vidare till Svea hovrätt. Stockholms 

tingsrätt har under våren 2016 fått ytterligare 

fem utnämnda rådmän i Patent- och marknadsdomstolen 

och under hösten 2016 ett 

utnämnt patentråd. Svea hovrätt har under våren 

2016 fått tre nyutnämnda hovrättsråd i Patentoch 

marknadsöverdomstolen. 

Domstolsverket slutförde under året avvecklingen 

av Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen 

enligt regeringens uppdrag. Till största delen 

innebar det redovisningstekniska frågor i 

samband med bokslut men också löpande hantering 

av leverantörsfakturor. 

4.5 Förtroendefrågor 


• Domstolsverket ska redovisa åtgärder som vidtagits för 

att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive 

åtgärder som vidtagits för att säkerställa att 

parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande 

och relevant information. 

4.5.1 Åtgärder för att öka allmänhetens 

förtroende 

Allt arbete för att förbättra kvalitet och effektivitet 

i Sveriges Domstolars verksamhet ska bidra till ett 

ökat förtroende för verksamheten hos allmänheten. 

För att vinna förtroende räcker det inte med 

att verksamheten bedrivs med en hög professionell 

kvalitet, det krävs dessutom att det som faktiskt 

görs i domstolarna motsvarar allmänhetens förväntningar 

på vad domstolarna ska göra. Det finns 

med andra ord en pedagogisk utmaning att göra 

domstolarnas roll och uppgift i samhället väl känd. 

Därutöver måste den löpande verksamheten 

kommuniceras på ett effektivt sätt. 

Ur förtroendesynpunkt kan kvalitet i domstolsverksamhet 

definieras som i vilken utsträckning 

det utförda arbetet tillgodoser de förväntningar 

och krav som domstolens intressenter har 

på verksamheten. Med detta synsätt följer att 

domstolens intressenter har en ledande roll när 

det gäller att utvärdera domstolens arbete och 

föreslå förbättringar. 

Under 2016 har arbetet med bemötande och 

domskrivning fortsatt i enlighet med den, för 

Sveriges Domstolar, gemensamma handlingsplanen 

från 2015. Detta innebär återkommande 

undersökningar av hur domstolens brukare ser 

på bemötande och domskrivning och framtagande 

samt justeringar av förbättringsåtgärder. 

Planen beskriver också det stöd Domstolsverket 

ska ge domstolarna. 

Detta stöd innebär bl.a. att Domstolsverket på 

samma sätt som tidigare har hållit utbildningar 

om hur domstolarna kan kvalitetssäkra sina egna 

utvärderingar av bemötandearbetet. Utbildningarna 

bygger på tidigare genomförda seminarier 



”Råd och tips för arbetet med bemötande och 

domskrivning” men har fokus på utvärdering. 

Domstolsverket höll också seminarium i intervjuteknik 

för domstolar som ska genomföra intervjuer 

med parter och vittnen, så kallade brukarundersökningar. 

Att regelbundet genomföra 

intervjuer med parter och vittnen är inte enbart 

ett sätt för domstolarna att få brukares synpunkter 

på domstolens bemötande utan också 

ett sätt för domstolarna att utvärdera det bemötandearbete 

som redan har utförts. 

Ytterligare metodstöd för att genomföra kollegial 

återkoppling i syfte att följa upp och utvärdera 

arbetet med domskrivning erbjöds domstolarna 

under 2016. Som ett led i det fortsatta 

arbetet planeras fler tillfällen av kollegial återkoppling 

under 2017. 

I oktober 2017 kommer Domstolsverket anordna 

en Bemötandedag för Sveriges Domstolar 

i syfte att inspirera för det fortsatta arbetet. Planeringen 

av dagen har påbörjats under 2016. 

Bemötandedagen kommer att ta avstamp i det 

omfattande arbete som genomförts hittills och 

som kommer att presenteras i en skriftlig sammanställning 

i början av 2017. 

4.5.2 Otillåten påverkan 

I Domstolsverkets övergripande riskanalys för 

2016 identifierades otillåten påverkan genom 

otillbörliga erbjudanden som en risk i Sveriges 

Domstolar. Sannolikheten för sådan påverkan 

bedömdes som relativt låg, men med åtföljande 

stora följdverkningar bl.a. i förtroendehänseende 

om risken skulle realiseras. Ett arbete med att 

närmare analysera risken för oegentligheter och 

mutor och att identifiera möjliga åtgärder som 

syftar till att förebygga sådan otillåten påverkan 

av medarbetarna, påbörjades under hösten 2016. 

Bedömningen gjordes att åtgärder av mer övergripande 

karaktär inte kommer att kunna vidtas 

förrän under 2017. I ett sådant arbete kommer 

medarbetarnas kunskap om riktlinjer och rutiner, 

gemensamt värdegrundsarbete och uppföljning 

att vara viktiga delar. 

4.5.3 Mediestrategiskt arbete 

Under 2016 har ett projekt inletts för att, i nära 

dialog med domstolarna, ta fram en uppdaterad 

mediestrategi för Sveriges Domstolar. Utifrån 

strategin kommer en handlingsplan tas fram, i 

syfte att genom olika stöd och aktiviteter skapa 

förutsättningar för att utveckla Sveriges Domstolars 

mediekommunikation i linje med den gemensamma 

strategin. 

Den nuvarande mediestrategin lanserades 

2011, och är en viljeinriktning som anger hur 

Sveriges Domstolar vill kommunicera med 

massmedia. Målet är att mediekommunikationen 

ska bidra till att öka allmänhetens kunskap 

om, och förtroende för, Sveriges Domstolar. 

Olika stöd finns framtagna för att domstolarna 

ska kunna utveckla och driva sin kommunikation 

med massmedia utifrån strategin. Till stöden 

hör en handbok med praktiska råd, tips och 

checklistor, medieutbildningar samt Domstolsverkets 

presstjänst. En uppdatering av strategin 

är nödvändig, dels utifrån omfattande förändringar 

av medielandskapet, dels mot bakgrund 

av att myndigheterna inom Sveriges Domstolar 

i olika grad har utvecklat sin kommunikation 

med media sedan 2011. 

Under 2016 har Sveriges Domstolar publicerat 

omkring 350 pressmeddelanden. Detta är en ökning 

jämfört med tidigare år. Merparten av de 

pressmeddelanden som har publicerats rör enskilda 

mål och ärenden. Det handlar främst om 

pressmeddelanden med nyhetsmässiga sammanfattningar 

av domar och beslut, men även 

pressmeddelanden med praktisk information om 

exempelvis tid och plats för huvudförhandlingar 

i mål där allmänintresset är högt. Pressmeddelandena 

används i hög utsträckning, vilket bl.a. 

visar sig i att pressmeddelanden ofta citeras i 

medierapporteringen. I enkätundersökningar 

som Domstolsverket har genomfört uppger en 

majoritet av de tillfrågade journalisterna att de 

har användning av domstolarnas pressmeddelanden 

och även att de efterfrågar fler. 

Under 2016 har Domstolsverkets presskommunikatörer 

genomfört medieutbildningar vid 

åtta domstolar. Utbildningarna syftar till att 

domstolarna ska utveckla sin kommunikation 

med massmedia på ett sätt som skapar nytta för 

såväl domstol som media. Medieutbildningarna 

innehåller teori, diskussioner och praktiska övningar. 

Nytt från och med 2016 är att utbildningarna 

genomförs vid domstolen, och riktar sig till 

hela eller delar av domstolens personal. Tidigare 

har medieutbildningar genomförts centralt, med 

enskilda domstolsmedarbetare från olika domstolar. 

Det primära syftet med att genomföra 

medieutbildningarna lokalt vid domstol är att 

tydliggöra att mediekommunikation bygger på att 

domstolen som helhet samverkar i frågorna. 



Via Domstolsverkets presstjänst har domstolarna 

tillgång till stöd och rådgivning i frågor som 

rör kommunikation med massmedia. Domstolar 

kontaktar presstjänsten framför allt i samband 

med uppmärksammade mål, för att få praktiskt 

råd och stöd kring planeringen av kommunikationen 

med massmedia. 

Sedan 2016 har Domstolsverkets presstjänst 

ett Twitter-konto, i likhet med ett antal enskilda 

domstolar. Presstjänstens Twitter-konto används 

för att bl.a. sprida information om nyheter och 

pressmeddelanden från Sveriges Domstolar. Det 

primära syftet med kontot är att etablera ytterligare 

en kanal för att kommunicera med media. 

4.6 

Samverkan mellan myndigheter 

4.6.1 Samverkan inom Sveriges Domstolar 

Under året har fokus för samarbetsformerna 

mellan Domstolsverket och domstolarna legat på 

den operativa samverkan. 

På den strategiska nivån har utveckling skett 

genom att det domstolschefsråd (dc-råd) som inrättades 

under hösten 2016 har haft två inledande 

möten. Ledamöter i dc-rådet är ordföranden 

i respektive domstolschefsgrupp (dc-grupp) 

med en extra ledamot från gruppen stora domstolar 

och en extra ledamot från gruppen överrätter. 

Som ledamot i dc-rådet representerar man 

sin dc-grupp och har i sin roll till uppgift att ge 

generaldirektören råd i strategiska frågor för vilka 

Domstolsverket ansvarar och därigenom skapa 

förutsättningar för delaktighet och ansvarstagande 

för prioriteringar i viktiga gemensamma 

frågor för Sveriges Domstolar. Tanken är också 

att dc-rådet tar ansvar för att ge Domstolsverket 

en bild av vilka frågor som utifrån domstolarnas 

perspektiv och deras omvärld är viktiga att fokusera 

på och som enligt domstolarna bör prioriteras 

i Sveriges Domstolars gemensamma utvecklingsarbete. 

En ytterligare roll för dc-rådet kan vara 

att ta initiativ till och driva för domstolarna viktiga 

och gemensamma framtidsfrågor som kan röra 

kärnverksamheten i domstolarna, behov av reformer 

av olika slag men också frågor som rör införande 

av ny lagstiftning och därigenom behov 

av att diskutera fram gemensamma rutiner m.m. 

Alla domstolschefer och chefer för hyresoch 

arrendenämnderna är ledamöter i en dc-grupp. 

Från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen 

deltar dock för närvarande 

kanslichef/administrativ direktör. Det finns totalt 

sex grupper och indelningen är gjord efter 

domstolarnas storlek och geografiska belägenhet. 

Under åren har samarbetet utvecklas till att röra 

alla typer av strategiska frågor som Domstolsverket 

har behov av att få domstolschefernas 

synpunkter på. Under 2016 har bl.a. frågor om 

informationshantering, ekonomi, lönebildning/lönerevision, 

kompetensförsörjning, lokalförsörjning, 

regeringsuppdrag kring jämställdhet 

och målökningar i migrationsdomstolarna diskuterats. 

Utöver dc-rådet och dc-grupperna finns 

också andra strategiska forum. Varje år samlas 

alla domstolschefer samt Domstolsverkets ledningsgrupp 

under två dagar. Ett syfte med dagarna 

är att lyfta strategiska frågor som organisationen 

har ett behov av att belysa, diskutera 

och konkretisera. 

En referensgrupp för digitaliseringsfrågor startade 

2016 och träffas fyra gånger per år. Domstolsverket 

samråder med representanter för 

verksamheten när det gäller långsiktiga och strategiska 

frågor avseende digitalisering. Referensgruppen 

består av domstolschefer och hovrättsoch 

kammarrättslagmän. 

Vad gäller målökningar i migrationsdomstolarna 

startade Domstolsverket i början av året ett 

projekt "Målökning migrationsdomstolar" för att 

gemensamt förbereda inför en mycket stor tillströmning 

av migrationsmål till migrationsdomstolarna. 

I projektets styrgrupp och arbetsgrupp 

har representanter för både Domstolsverket och 

domstolarna ingått. Arbetet har fokuserat på att 

genom samordning använda Sveriges Domstolars 

resurser på mest effektiva sätt genom att ta 

fram prognoser för måltillströmning samt utifrån 

dem planera bemanning och rekrytering. 

Bättre förutsättningar för att driva och stödja 

verksamhetsutveckling 

Domstolsverket har sedan 2015 bedrivit ett arbete 

för att klargöra vilka förutsättningar som 

behövs för att myndigheterna inom Sveriges 

Domstolar ska kunna bedriva verksamhetsutveckling 

på ett mer kraftfullt sätt än idag. Under 

2016 har Domstolsverket arbetat med att utveckla 

samverkansformerna vid gemensamma 



utvecklingsinsatser genom att ta fram en modell 

för samverkan som kan användas vid gemensamma 

utvecklingsinsatser. Modellen beskriver 

ansvarsfördelningen och samverkansformerna 

mellan Domstolsverket och domstolarna under 

de olika faserna i en utvecklingsinsats. Medarbetare 

i domstolarna och domstolschefer har involverats 

på olika sätt i arbetet med att ta fram 

modellen. 

Parallellt med att modellen utvecklats har den 

också börjat införas. Resultatet är bl.a. att domstolschefer 

i högre grad medverkar i styrningen 

av utvecklingsinsatser, att domstolarnas medarbetare 

arbetar mer aktivt i arbetsgrupper tillsammans 

med Domstolsverket samt att pilotdomstolar 

används för att testa framtagna 

lösningar före ett införande. 

Domstolarnas kunskap om den egna verksamheten 

behövs för att arbetet med verksamhetsutveckling 

ska bli mer effektivt. Domstolsverket 

har därför utarbetat ett förslag till överenskommelse 

om inlån av domstolsanställda till utvecklingsinsatser 

under viss tid och viss omfattning. 

Kommunikation med domstolarnas chefsadministratörer 

Den kommunikation som Domstolsverket bedriver 

på övergripande nivå i Sveriges Domstolar 

syftar dels till att styra verksamheten i önskad 

riktning, dels till att få effekter i domstolarna av 

Domstolsverkets utvecklingsarbete. Hur kommunikationen 

ska ske mellan Domstolsverket 

och domstolarna är en viktig pusselbit i att skapa 

bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling. 

För att skapa ökad samordning och effektivitet 

i Domstolsverkets kommunikation med domstolarna 

genomfördes ett uppdrag med fokus på att 

förbättra kommunikationen mellan Domstolsverket 

och chefsadministratörerna. 

Det övergripande syftet med uppdraget var att 

utveckla kommunikationen mellan Domstolsverket 

och domstolarnas chefsadministratörer, administrativa 

direktörer samt kanslichefer. Kommunikationssystemet 

ska anpassas efter dels de 

behov av information som dessa grupper har, 

dels de behov som Domstolsverket har av tydlighet 

i både kanaler och i innehållet i dessa. 

Uppdraget resulterade bl.a. i att: 

• Ökad samordning och förbättrad planering av 

kommunikationen mellan Domstolsverket 

och domstolarna påbörjades. 

• Kompetensutveckling påbörjades i Domstolsverket 

kring kommunikation i allmänhet och 

kommunikationen med chefsadministratörerna 

mer specifikt. 

Uppdraget gav viktig kunskap om chefsadministratörernas 

och Domstolsverkets behov av kommunikation 

mellan sig och utvecklingsarbetet 

kommer att fortsätta. 

Samverkan genom erfarenhetsutbyte 

Till följd av ett regeringsuppdrag arbetade Domstolsverket 

under 2011 – 2012 med projektet 

”Erfarenhetsutbyte mellan domstolar i frågor 

som rör inre organisation och arbetsformer”. 

Uppdraget gick bl.a. ut på att skapa förutsättningar 

för ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan 

domstolarna i dessa frågor. Efter att projektet 

slutfördes våren 2013 har Domstolsverket arbetat 

vidare med erfarenhetsutbyten för att stödja 

domstolarna i deras verksamhetsutveckling. 

Syftet med erfarenhetsutbyten är att effektivisera 

Sveriges Domstolar. Med att effektivisera 

avses i detta sammanhang både att arbeta med 

produktivitet och kvalitet. Arbetet baseras på den 

så kallade ERFA-modellen som främjar ett systematiskt 

och målinriktat erfarenhetsutbyte. Genom 

erfarenhetsutbyte ges domstolarna möjlighet 

att lära av varandra och utveckla den egna 

verksamheten. 

Under våren 2016 träffades 18 mindre tingsrätter 

en andra gång för att fortsätta utbyta erfarenheter 

kring de särskilda förutsättningarna för att 

bedriva verksamhet i en mindre tingsrätt. Av en 

genomförd uppföljning framgår att tingsrätterna 

anser det värdefullt att diskutera verksamhetsfrågor 

med olika yrkeskategorier från domstolar av 

samma storlek och flera tingsrätter har haft fortsatt 

kontakt. 

Domstolsverket anordnade vidare under hösten 

ett erfarenhetsutbyte för beredningsansvariga 

ordinarie domare i samtliga överrätter. Temat för 

erfarenhetsutbytet var kvalitet i beredningen i 

överrätt. 

4.6.2 Samverkan mellan Sveriges Domstolar 

och andra myndigheter 

Domstolsverket har i projektet "Målökning migrationsdomstolar" 

samarbetat med Migrationsverket 

för att utveckla prognoserna för att bättre 

kunna förutsäga när, var och i vilken omfattning 

den stora ökningen av migrationsmål kommer till 

migrationsdomstolarna. 

Domstolsverket deltar också i ett prognossamarbete 

med myndigheterna inom rättskedjan 

i syfte att bedöma det framtida ärendeflödet ge- 



nom hela rättskedjan. Myndigheterna presenterar 

prognoserna i en gemensam årlig rapport till 

regeringen. 

Två gånger om året träffas en samverkansgrupp 

med representanter från Sveriges Domstolar och 

Åklagarmyndigheten. Gruppen diskuterar gemensamma 

frågeställningar där fokus ligger på praktiska 

handläggnings- och förfarandefrågor. Syftet 

med diskussionerna är bl.a. förbättrade rutiner. 

Under 2016 diskuterade gruppen frågor om effektiviseringsåtgärder, 

delgivning, effekter av ändring 

i sekretesslagstiftningen och helgberedskap för 

prövning av häktningsfrågor m.m. Många av de 

frågor som diskuteras i gruppen fördes vidare för 

diskussion i domstolschefsgrupperna. 

4.6.3 Internationell samverkan 

Domstolsverket har under de senaste åren medverkat 

i en informell expertgrupp gällande gränsöverskridande 

videokonferensanvändande inom 

ramen för E-Justice. Arbetet i denna grupp ledde 

till medverkan i ett EU-finansierat projekt som 

startades upp 2015 kallat ”Multi-aspect initiative 

to improve cross-border videoconferencing” eller 

”Handshake”. Inom projektet har ett stort antal 

praktiska tester och analyser genomförts. I 

testerna har elva medlemsländer medverkat samt 

den centrala organisationen Eurojust. Testerna 

har resulterat i ett antal praktiska tips för att 

bättre förstå och göra rätt vid uppbyggnad och 

användande av videokonferenstekniken. Den 

rapport som Domstolverket ansvarat för, riktar 

sig till teknik- och videokonferensansvariga på 

nationell nivå. Rapporten är skriven så att teknikansvariga 

på domstol kan få en överblick över 

hur tekniken kan användas och vilka olika tekniska 

lösningar som rekommenderas. 

Projektet avslutades 2016 och gav till resultat 

ett antal rapporter som syftar till att förbättra och 

underlätta användandet av videokonferens mellan 

medlemsländerna. Projektet var uppdelat i 

fyra huvuddelar där Domstolverket ansvarade 

för del tre av projektet, ”D3 Recommendations 

on the practical application of technical standards 

for cross-border VC". 

4.6.4 Rättsinformation 

Domstolsverket är samordningsmyndighet för de 

cirka 100 informationsansvariga myndigheter 

som ska integrera sina rättskällor i Sveriges offentliga 

rättsinformationssystem. Systemet regleras 

av rättsinformationsförordningen (1999:175) 

och omfattar bl.a. lagar och förordningar, olika 

typer av förarbeten, rättspraxis och myndigheters 

föreskrifter. 

Syftet med rättsinformationssystemet är att ge 

offentlig förvaltning och enskilda tillgång till 

grundläggande rättsinformation via internet. Ingång 

till systemet är webbplatsen lagrummet.se 

som idag fungerar som en länkportal. En betaversion 

av webbplatsen erbjuder direkt sökmöjlighet 

bland lagar och förordningar och domstolars 

vägledande avgöranden. 

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av 

rättsinformationsförordningen. Domstolsverket 

har fått indikationer om att målbilden kommer 

att ändras. I väntan på beslut har fokus under 

2016 varit att upprätthålla och omhänderta de 

delar av systemet som kommer att vara kvar, eller 

som kan återanvändas av andra myndigheter. 


KOMPETENSFÖRSÖRJNING 

5 

Kompetensförsörjning 

Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning 

och budgetunderlag: 3 kap. 3 § 

• Myndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits 

för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra 

de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen 

ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna 

åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet 

av dessa uppgifter. 

Med ovan nämnda uppgifter avses enligt 1 § 

första stycket de uppgifter som framgår av myndighetens 

instruktion och till vad regeringen, i 

förekommande fall, har angett i regleringsbrev 

eller i något annat beslut. 

Kompetensförsörjning innebär att attrahera 

och rekrytera rätt kompetens för arbetsuppgifterna. 

Det är också att låta medarbetare utvecklas 

i sin yrkesroll och att behålla nödvändig kompetens. 

En annan del av kompetensförsörjningen är 

att växla kompetens hos medarbetare vars arbetsuppgifter 

kommer att förändras eller upphöra 

på sikt. 

Under 2016 har rekrytering och personalomsättning 

från domstolarnas sida pekats ut som 

högt prioriterade frågor, men även myndigheternas 

inom Sveriges Domstolar förmåga att vara 

och att framstå som attraktiva arbetsgivare är av 

stor vikt. Inom Sveriges Domstolar har det därför 

påbörjats ett arbete för att säkra den framtida 

kompetensförsörjningen. 

Inledningsvis har en kartläggning och analys av 

dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder 

avseende kompetensförsörjning, ägt rum. 

Resultatet av det inledande arbetet, som utförs av 

Domstolsverket, har presenterats för myndighetscheferna 

inom Sveriges Domstolar i december 

2016. Myndighetscheferna har fått tillfälle att 

lämna synpunkter på inriktningen på det fortsatta 

arbetet, som ska utmynna i förslag på fortsatta 

insatser inför beslut om genomförande. 

Arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna 

omfattar alla domstolsslag och alla kategorier 

medarbetare och utgår från den s.k. ARUBAmodellen 

(Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla 

och Avveckla). Det långsiktiga målet är att 

säkra kompetensförsörjningen så att alla myndigheter 

inom Sveriges Domstolar kan klara 

nuvarande och framtida uppdrag. På kortare 

sikt – tre till fem år – är tre kategorier medarbetare 

i särskilt fokus och målet är att Sveriges 

Domstolar inom den angivna tiden ska ha tillräckligt 

många kvalificerade sökanden till samtliga 

chefsoch domaranställningar samt att tillsvidareanställda 

medarbetare inom kategorierna 

föredragande/beredningsjurist och domstolshandläggare 

stannar minst tre respektive fem år 

på samma domstol. Arbetet beräknas fortgå 

under hela 2017 och innefattar även att ta fram 

en plan på hur ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete 

ska bedrivas inom Sveriges Domstolar 

i framtiden. 

5.1 Attrahera och rekrytera 

Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare 

beror dels på vilka faktiska arbetsuppgifter 

och villkor som kan erbjudas, dels på hur myndigheterna 

uppfattas som arbetsgivare. 

Under 2016 har Domstolsverket arbetat med 

att ta fram en fortsättningsutbildning inom rekrytering. 

Utbildningen riktar sig inte bara till 

chefer utan erbjuds även till de som arbetar 

med HR och rekrytering. Kvalitetssäkringen av 

rekryteringsprocessen fortsatte under 2016. 

Flera domstolar och Domstolsverket valde att 

certifiera sig för att själva kunna utföra tester i 

samband med rekrytering. 

En ettårig försökverksamhet för rekrytering av 

fiskaler pågår vid Hovrätten för Västra Sverige. 

Försöksverksamheten innebär att tester ingår 

som ett led i rekryteringsprocessen. En översyn 

har skett av referenstagningen och intervjuguiden 

har omarbetats. Utvärdering av försöket ska äga 

rum under 2017. 

5.1.1 Tillgänglighet och 

funktionshinderpolitiken 

Av förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas 

ansvar för genomförandet av handikappolitiken 

framgår att staten ska vara ett föredöme 

vad gäller att se till att verksamhet, 

information och lokaler är tillgängliga för personer 

med funktionsnedsättning. 

I regeringsuppdraget S2011/8810 FST fick 

Domstolsverket i uppdrag att stärka kompetensen 

hos Sveriges Domstolars medarbetare om 



förutsättningar och behov hos personer med 

funktionsnedsättning. 

Uppdraget hade två delmål. Delmål 1 innebar 

att skapa en e-utbildning "Domstolen är till för 

alla" där bemötandeperspektivet är centralt och 

genomsyrade utbildningen. Innehållet bygger på 

områdena information, lokaler och arbetsgivarrollen. 

Målet är att alla medarbetare i Sveriges 

Domstolar genom e-utbildning ska stärka sin 

kompetens. Delmål 2 var att samtliga chefsutbildningar 

ska innehålla perspektivet förutsättningar 

och behov hos personer med funktionsnedsättning. 

Målet är att varken besökare eller anställda ska 

utestängas från verksamheten på grund av funktionsnedsättning. 

Domstolsverket har årligen under 

perioden 2011–2016 redovisat sitt arbete 

med de båda delmålen till regeringen. I redan befintliga 

chefsutbildningar och kurser i bemötande 

vägs förutsättningar och behov hos personer 

med funktionsnedsättning in. I det nya chefsoch 

ledarskapsprogrammet kommer också funktionsnedsättningsperspektivet 

lyftas in. 

5.1.2 Enskilda överenskommelser 

Under 2014 infördes möjligheten för alla medarbetare 

inom Sveriges Domstolar att träffa enskilda 

överenskommelser om anställningsvillkor. 

Syftet med dessa är bl.a. att kunna anpassa villkoren 

efter både medarbetarens önskemål och arbetsgivarens 

behov, vilket bidrar till att skapa attraktiva 

anställningsvillkor. Det är möjligt att 

träffa enskilda överenskommelser i fråga om semester, 

pension, arbetstid och uppsägningstid. 

Under 2016 träffades 287 enskilda överenskommelser. 

Den vanligaste överenskommelsen innebär 

möjlighet att ta ut semester del av dag. Därefter 

följer förtroendearbetstid samt att byta lön 

mot extra semesterdagar. 

5.2 Utveckla och behålla 

En del i kompetensförsörjningen är att utveckla 

och behålla medarbetare. Med andra ord låta 

medarbetare utvecklas i sin yrkesroll för att på 

sikt kunna behålla nödvändig kompetens. Några 

av de metoder som används för att utveckla och 

behålla medarbetare är medarbetarsamtal, lönesättande 

samtal, handledning, kompetensanalyser 

och insatser inom arbetsmiljöområdet. 



5.2.1 Statistik om antal anställda 

Tabell 40 Medelantalet anställda 2014, 2015 och 2016 (Mätdatum 30 april och 31 okt resp. år) 

Dömande personal Beredning/Administration Totalt 

Ordinarie 

domare 

Icke ord. 

domare 

Notarier 

Föredr/ 

beredning 

Dohan 

Domstolarna Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal 

Högsta domstolen 2014 18 33 0 2 23 21 96 

2015 19 39 0 0 26 20 104 

2016 20 40 0 6 21 18 105 

Hovrätterna 2014 216 463 0 30 153 132 993 

2015 220 472 0 31 148 127 997 

2016 229 494 0 31 145 127 1025 

Tingsrätterna 2014 581 180 693 144 1 037 458 3 092 

2015 579 190 683 149 1 036 476 3 111 

2016 571 182 677 157 1 053 480 3 120 

Högsta förvaltningsdomstolen 2014 17 40 0 1 13 17 86 

2015 17 43 0 1 13 18 92 

2016 15 38 0 3 11 16 82 

Kammarrätterna 2014 127 205 0 138 58 65 592 

2015 128 193 0 135 56 62 573 

2016 128 206 0 124 63 65 584 

Förvaltningsrätterna 2014 207 72 246 619 266 118 1 527 

2015 207 80 287 569 270 117 1 530 

2016 211 91 311 565 276 117 1 571 

Domstolarna totalt 2014 1 165 991 939 932 1 549 810 6 386 

2015 1 170 1 015 970 884 1 549 819 6 406 

2016 1 174 1 050 988 882 1 569 822 6 484 

Övriga myndigheter 

Domstolsverket 2014 22 21 0 1 0 326 370 

2015 19 22 0 0 1 336 379 

2016 21 26 1 1 3 353 405 

Hyresnämnderna 2014 29 4 0 1 46 11 90 

2015 28 6 0 0 33 24 90 

2016 30 5 0 0 27 30 92 

Rättshjälpsmyndigheten 2014 0 0 0 1 0 8 9 

2015 0 0 0 1 0 7 8 

2016 0 0 0 1 0 7 7 

Sveriges Domstolar totalt 2014 1 215 1 016 939 934 1 595 1 156 6 853 

2015 1 216 1 043 970 885 1 583 1 187 6 883 

2016 1 225 1 080 989 883 1 600 1 212 6 988 

Förkortningar: icke ord. domare – icke ordinarie domare, föredr – föredragande, dohan – domstolshandläggare/domstolssekreterare, 

adm – administratörer. I antal anställda i Domstolsverket ingår även anställda på domstolar 

som är fackliga företrädare, som arbetar delvis åt Domstolsakademin, viss säkerhetspersonal samt förstärkningsstyrkan. 

Adm 

Tabell 40 visar personalsammansättningen i Sveriges 

Domstolar fördelat på de olika myndigheterna. 

Medelantalet anställda 2016 var 6 988, vilket 

var en ökning med 105 personer sedan 2015. 



Tabell 41 Årsarbetskrafter 2014-2016 

Dömande personal Beredning/Administration Totalt 

Ordinarie Icke ord. 

Föredr/ 

Notarier 

domare domare 

beredning Dohan Adm 

Domstolarna Åa Åa Åa Åa Åa Åa Åa 

Högsta domstolen 2014 17 27 0 2 19 20 85 

2015 19 32 0 0 19 19 89 

2016 19 32 0 3 17 17 88 

Hovrätterna 2014 211 185 0 24 128 120 668 

2015 209 179 0 22 126 114 654 

2016 217 183 0 23 129 112 665 

Tingsrätterna 2014 569 165 648 117 905 426 2 830 

2015 564 178 638 117 891 428 2 817 

2016 557 176 637 122 888 425 2 806 

Högsta förvaltningsdomstolen 2014 16 34 0 1 9 16 75 

2015 17 35 0 0 11 16 79 

2016 16 32 0 2 10 15 75 

Kammarrätterna 2014 118 88 0 101 51 62 421 

2015 122 83 0 100 50 61 416 

2016 118 79 0 95 51 62 406 

varav Migrationsöverdomstolen 2014 26 19 0 27 11 13 95 

2015 29 18 0 28 10 13 98 

2016 28 17 0 29 11 13 97 

Förvaltningsrätterna 2014 208 68 223 454 234 112 1 300 

2015 206 75 261 425 234 110 1 311 

2016 207 86 277 420 234 113 1 337 

varav migrationsdomstolarna 2014 70 16 66 157 76 41 426 

2015 69 19 85 147 70 40 429 

2016 78 28 101 162 81 40 490 

Domstolarna totalt 2014 1 140 567 871 699 1 346 756 5 378 

2015 1 140 582 899 664 1 331 748 5 366 

2016 1 134 587 914 666 1 329 745 5 375 

Övriga myndigheter 

Domstolsverket 2014 20 19 0 0 0 304 344 

2015 18 19 1 1 2 313 353 

2016 21 23 1 1 3 326 375 

Hyresnämnderna 2014 28 3 0 0 41 10 81 

2015 27 4 0 0 30 21 82 

2016 28 4 0 0 24 27 83 

Rättshjälpsmyndigheten 2014 0 0 0 1 0 7 8 

2015 0 0 0 1 0 6 7 

2016 0 0 0 1 0 6 6 

Sveriges Domstolar totalt 2014 1 188 588 871 700 1 386 1 077 5 811 

2015 1 186 606 900 666 1 363 1 088 5 808 

2016 1 183 614 915 668 1 357 1 103 5 840 

Ord. domare som redovisas under Domstolsverket utgörs till stor del av förstärkningsdomare. Kostnader för förstärkningsdomare 

belastar i de flesta fall den domstol som utnyttjar förstärkningsdomaren och ingår i styckkostnaderna. 

Däremot ingår inte förstärkningsdomare i måttet avgjorda mål per årsarbetskraft som redovisas i årsredovisningen. 



Antalet årsarbetskrafter i domstolarna var i princip 

oförändrat 2016 jämfört med året innan, en 

ökning med nio årsarbetskrafter. Förvaltningsrätterna 

står för den största ökningen. Ökningen av 

årsarbetskrafter i förvaltningsdomstolarna har 

bl.a. sin grund i det ökade antalet migrationsmål. 

I migrationsdomstolarna har det skett en ökning 

med 61 årsarbetskrafter sedan 2015. 

Även antalet årsarbetskrafter i Domstolsverket 

har ökat under året, en ökning med 22 årsarbetskrafter. 

Den ökningen kan förklaras med att 

Domstolsverket har genomgått organisatoriska 

förändringar som bl.a. medfört behov av fler 

chefsanställningar och att andra medarbetare fått 

ny anställning i Domstolsverket. Det har också 

behövt tillföras nya kompetenser bl.a. beträffande 

lokalförsörjningen eftersom arbetet med 

omoch nybyggnad av domstolarna ökat i omfattning 

och allt större krav ställs på Domstolsverket 

som beställare av dessa. Domstolsverket 

har också utökat antalet domare i förstärkningsstyrkan 

under året. 

Medelantalet anställda överstiger antal årsarbetskrafter 

med drygt 1 100 vilket bl.a. kan förklaras 

av tjänstledigheter och annan frånvaro. 

Tabell 42 

Personalomsättning 

2014 2015 2016 

Ord domare 5,3 % 3,8 % 4,9 % 

Icke ord domare 6,5 % 6,0 % 8,1 % 

Föredr/beredn 14,5 % 16,0 % 17,8 % 

Domstolshandläggare 8,3 % 9,2 % 11,5 % 

Administration 7,4 % 7,4 % 9,4 % 

Extern personalomsättning – tillsvidareanställda som lämnat Sveriges Domstolar 

Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar 

ökade under 2016 i samtliga yrkesgrupper. Den 

högsta omsättningen stod föredragande- och beredningsjurister 

för. En förklarande faktor, bland 

flera, är att det i gruppen föredragande- och beredningsjurister 

återfinns många notarier som 

valt att stanna kvar i Sveriges Domstolar en tid 

efter avslutad notariemeritering innan de söker 

sig vidare på arbetsmarknaden. Det råder också 

en allt större konkurrens om denna typ av högutbildad 

arbetskraft. 

Även inom gruppen domstolshandläggare var 

personalomsättningen hög, främst i storstadsregionerna. 

Domstolshandläggarnas kompetens 

värdesätts av övriga arbetsgivare inom den juridiska 

sektorn. Följden blir en ökad konkurrenssituation 

där domstolshandläggarna har lättare att 

få andra arbeten. 

En trolig förklaring till att personalomsättningen 

i gruppen ordinarie domare har ökat är att antalet 

pensionsavgångar ökat. 

Tabell 43 

Andelen anställda med utländsk bakgrund 

2014 2015 2016 

Dömande medarbetare 6 % 6 % 6 % 

Notarier 12 % 12 % 10 % 

Övriga medarbetare 13 % 13 % 13 % 

Sveriges Domstolar totalt 10 % 10 % 10 % 

I tabellen ovan redovisas andelen anställda som 

är utrikes födda och inrikes födda med två utrikes 

födda föräldrar enligt Statistiska centralbyråns 

register över totalbefolkningen (RTB). Andelen 

anställda med utländsk bakgrund inom 

Sveriges Domstolar är i stort sett oförändrat sedan 

2014. Av de anställda är tio procent utrikes 

födda eller har två föräldrar som är utrikes 

födda. Den enda förändringen som skett från föregående 

år är att andelen anställda notarier med 

utländsk bakgrund har minskat från tolv procent 

2015 till tio procent 2016. 



Tabell 44 

Antal och andel anställda samt chefer fördelat på kön 

2014 2015 2016 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Antal anställda 4 899 1 986 6 885 4 908 2 001 6 909 5 037 2 015 7 052 

varav chefer 218 188 406 229 177 406 254 187 441 

varav myndighetschefer 28 48 76 30 43 73 30 47 77 

Andel anställda 71 % 29 % 100 % 71 % 29 % 100 % 71 % 29 % 100 % 

Andel chefer 54 % 46 % 100 % 56 % 44 % 100 % 58 % 42 % 100 % 

Andel myndighetschefer 37 % 63 % 100 % 41 % 59 % 100 % 39 % 61 % 100 % 

I tabellen ovan redovisas antalet och andelen 

män och kvinnor av det totala antalet anställda, 

samt antalet och andelen kvinnor respektive män 

på chefsnivå. Av Sveriges Domstolars anställda 

är 5 037 kvinnor, vilket är 71 procent. Andelen 

är oförändrad sedan både 2014 och 2015. Antalet 

chefer är 441, vilket i genomsnitt ger en chef per 

16 anställda. Detta är en minskning sedan 2015 

då det i genomsnitt var en chef per 17 anställda. 

Som en följd av ändringarna i tingsrättsinstruktionen 

ifråga om utövandet av chefskap 

över domare har antalet avdelningsindelade 

domstolar ökat. Härigenom har också ett flertal 

anställningar som chefsrådman skapats. I andra 

domstolar, liksom i Domstolsverket, har det under 

2016 skett organisatoriska förändringar som 

medfört att chefer har rekryterats. 

Av cheferna är andelen kvinnor 58 procent, 

vilket är en ökning med två procentenheter sedan 

2015. 

Av cheferna är 77 myndighetschefer. Andelen 

kvinnliga myndighetschefer är 39 procent, vilket 

är en minskning mot 2015 då motsvarande siffra 

var 41 procent. Andelen kvinnor med anställning 

som notarie, fiskal och ordinarie domare fortsätter 

att öka. 

I de anställningsärenden som behandlades i 

Domarnämnden under 2016 och som avser 

chefsanställningar i Sveriges Domstolar utnämndes 

49 personer varav 15 kvinnor och 34 män. 

Regeringen har följt Domarnämndens förslag i 

samtliga ärenden om befordrade anställningar. 

Andelen kvinnor som utnämndes i dessa anställningsärenden 

utgjorde 31 procent. Motsvarande 

siffra 2015 var 51 procent. Totalt behandlade 

Domarnämnden 115 tillsättningsärenden för 

Sveriges Domstolars räkning. När det gäller att 

förmå jurister att söka anställning som domare är 

läget i princip oförändrat mot 2015. 



Tabell 45 

Fördelningen mellan kvinnor och män anställda som domstolshandläggare, 

notarie, fiskal och ord. domare 

2012 2013 2014 2015 2016 

Antal domstolshandläggare 

Kvinna 1 510 1 523 1 502 1 462 1 491 

Man 77 90 95 107 116 

Totalt 1 587 1 613 1 597 1 569 1 607 

Andel kvinnor 95 % 94 % 94 % 93 % 93 % 

Antal notarier 

Kvinna 642 628 647 657 657 

Man 293 299 315 340 326 

Totalt 935 927 962 997 983 

Andel kvinnor 69 % 68 % 67 % 66 % 67 % 

Antal fiskaler 

Kvinna 273 313 319 306 319 

Man 114 133 136 134 133 

Totalt 387 446 455 440 452 

Andel kvinnor 71 % 70 % 70 % 70 % 71 % 

Antal ordinarie domare 

Kvinna 541 571 593 633 657 

Man 631 620 622 610 608 

Totalt 1 172 1 191 1 215 1 243 1 265 

Andel kvinnor 46 % 48 % 49 % 51 % 52 % 

5.2.2 Arbetsmiljö 

Varje myndighet inom Sveriges Domstolar ansvarar 

självständigt för sin arbetsmiljö och sitt 

arbetsmiljöarbete. Domstolsverkets stödjer domstolarna 

i detta arbete. Stödet består bl.a. av utbildningsinsatser 

för chefer med arbetsmiljöansvar 

och genom allmän information och verktyg 

i form av förslag till policys, riktlinjer och mallar 

för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Under 2016 har Domstolsverket arbetat med att 

ta fram två e-utbildningar. E-utbildningen ”Skapa 

en bättre arbetsmiljö utifrån medarbetarundersökningen” 

vänder sig till chefer och hanterar stress, 

konflikthantering, säkerhet och systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Den är tänkt att hjälpa chefer att 

bearbeta medarbetarundersökningens resultat. E- 

utbildningen ”Arbetsmiljöarbete” vänder sig till 

chefer och skyddsombud i Sveriges Domstolar och 

är även en del i det nya chefsprogrammet. Domstolsverket 

har också genomfört webbinarier om 

organisatorisk och social arbetsmiljö, otillåten påverkan 

och om den nya diskrimineringslagen. En 

handlingsplan har även tagits fram mot kränkande 

särbehandling och mobbning, och kommer att lanseras 

under 2017. 

Varje domstol har en särskilt utsedd HRkontaktperson 

i Domstolsverket. Syftet med detta 

är att skapa en fördjupad kunskap om domstolens 

verksamhet och därigenom ytterligare höja kvaliteten 

på stöd och service i arbetsmiljöfrågor och 

andra HR-relaterade frågor. Sveriges Domstolar 

har sedan flera år samverkat med de lokala fackliga 

motparterna SACO, ST och SEKO, i ett arbetsmiljö- 

och kompetensforum. Förutom att arbeta 

med arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå 

har de strategiska kompetensfrågorna inkluderats i 

detta forum från och med 2011. Inom Sveriges 

Domstolar är den fysiska arbetsmiljön generellt 

mycket bra. Utmaningarna finns liksom tidigare 

inom den psykosociala arbetsmiljön. 



Tabell 46 

Nyckeltal sjukfrånvaro 

2014 2015 2016 

Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 3,4 3,9 4,6 

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) 

i förhållande till total sjukfrånvaro 

44,9 49,2 54,0 

Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 4,0 4,8 5,6 

Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,9 2,0 2,3 

Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre 

i procent av tillgänglig arbetstid 

Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 

i procent av tillgänglig arbetstid 

Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 

i förhållande till tillgänglig arbetstid 

1,9 2,9 2,6 

3,5 4,0 4,9 

4,1 4,7 5,4 

Sjukfrånvaron inom Sveriges Domstolar ökade 

jämfört med föregående år. Den totala sjukfrånvaron 

var 4,6 procent av tillgänglig arbetstid. 

Den långa frånvaron (över 60 dagar) stod för 

54,0 procent av den totala frånvaron under 2016, 

vilket var en större andel jämfört med föregående 

år. Kvinnorna var frånvarande 5,6 procent 

av tillgänglig tid, männen 2,3 procent. Det innebär 

att både kvinnornas och männens sjukfrånvaro 

ökade i jämförelse med 2015. 

Tabell 47 Hälsorelaterade nyckeltal 1 

Nyckeltal 2014 2015 2016 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Frisktal 66,3 81,6 70,8 63,9 80,2 68,8 60,7 79,4 66,3 

Sjukfall 85,5 48,1 74,5 92,4 54,2 81,0 99,5 54,6 86,1 

Rehabinflöde 3,0 1,6 2,6 3,8 1,3 3,1 4,5 1,5 3,6 

Rehabrisk 2,7 1,0 2,2 2,9 1,2 2,4 3,1 1,2 2,5 

Rehabtrend 1,0 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 1,0 0,9 0,9 

1 Hälsorelaterade nyckeltal för Sveriges Domstolar. Nyckeltalen har gemensamt tagits fram av Centromyndigheterna. 

Arbetsgivarverkets medlemmar har bildat tio sektorer där Domstolsverket ingår i sektorn Centromyndigheterna. 

Frisktal – Frisktal visar total tillgänglig arbetstid för 

friska anställda med maximalt 40 timmars sjukfrånvaro 

och maximalt tre sjuktillfällen under en löpande 

12-månadersperiod i förhållande till den tillgängliga 

arbetstiden för alla. Frisktalet bör vara så 

högt som möjligt, högsta möjliga värde är lika med 

100. Frisktalet för 2016 fortsatte att sjunka och värdet 

låg på 66,3. Frisktalet minskade för både män 

och kvinnor, men minskningen var störst för kvinnor. 

I likhet med tidigare år redovisade männen ett 

betydligt högre frisktal än kvinnorna. 

Sjukfall – Sjukfall beräknas utifrån antal påbörjade 

sjukfall under en löpande 12-månadersperiod 

i relation till total tillgänglig tid. Detta 

nyckeltal bör vara så lågt som möjligt. Detta tal 

fortsätter att öka både för män och för kvinnor. 

2016 är nyckeltalet totalt 86,1. 

Rehabinflöde – Rehabinflöde visar antal påbörjade 

sjukfall den 29:e kalenderdagen under en löpande 

12-månadersperiod i relation till total tillgänglig 

arbetstid. Nyckeltalet beskriver andelen 

medarbetare som riskerar att gå in i långtidssjukfrånvaro 

och talet bör vara så lågt som möjligt. 

Detta nyckeltal har ökat i jämförelse med föregående 

år, både för män och kvinnor. 

Rehabrisk – Detta nyckeltal visar antal anställda 

med minst sex påbörjade sjukfall under en löpande 

12-månadersperiod i relation till total tillgänglig 

arbetstid. Talet ska vara så lågt som möj- 



ligt. Nyckeltalet visar en liten ökning jämfört 

med förra året. 

Rehabtrend – Nyckeltalet visar antal avslutade sjukfall 

efter minst 29 kalenderdagar under en löpande 

12-månadersperiod i relation till antal påbörjade sjukfall 

som är minst 29 kalenderdagar. Nyckeltalet räknas 

ut så här: Antal återgångar dividerat med antal 

påbörjade långa sjukfall (minst 29 dagar). Om det är 

1,0 är det alltså lika många som kommer tillbaka som 

påbörjar ett längre sjukfall. Nyckeltalet för 2016 är 

0,9. Det innebär att fler insjuknade i en lång sjukfrånvaro 

än som kom tillbaka från en sådan. 

Sammanfattningsvis är det främst de långa 

sjukskrivningarna som ökar. Det är framför allt 

kvinnornas långtidssjukfrånvaro som ökat. I 

likhet med samhället i stort är det stora skillnader 

mellan kvinnornas och männens sjukfrånvaro, 

där männen tycks vara betydligt friskare. 

5.3 Avveckla och omorientera 

Domstolsverket har till uppgift att stödja domstolarna 

i arbetet med avveckling och omorientering. 

Myndigheterna samverkar för att uppnå en 

effektiv omställning och en ökad rörlighet. 

5.3.1 Omställning 

Domstolsverket och de lokala arbetstagarorganisationerna 

har i ”Lokalt avtal om lokala omställningsmedel 

för Sveriges Domstolar” för 2016 och 

fram t.o.m. 2018 kommit överens om hur medel 

som avsätts samt medel som inte använts inom 

ramen för föregående avtal, ska användas. Av de 

medel som avsatts under 2016 har 50 procent fördelats 

för aktiviteter vid enskilda myndigheter 

inom Sveriges Domstolar. Medlen fördelades till 

domstolarna med hänsyn tagen till antalet anställda. 

Resterande 50 procent har fördelats för 

livs- och karriärplanering, tjänstgöring på annan 

plats, delpension och generationsväxling. 

5.3.2 

Pensionsavgångar 

Diagram 26 

Antal pensionsavgångar per personalkategori 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

2012 

2013 

2014 

2015 


0 

Det totala antalet pensionsavgångar låg under 

2016 på en fortsatt hög nivå och ökade något 

under 2016. Antalet pensinsavgångar är störst i 

gruppen domstolshandläggare men är också hög 

i gruppen ordinarie domare. 



5.3.3 

Åldersstruktur 

Tabell 48 

Antalet anställda per personalkategori 60 år eller äldre 

Personalkategori 2014 2015 2016 

60-64 år 

Ordinarie domare 186 194 190 

Icke ordinarie domare 7 8 7 

Föredragare/Beredningspersonal 27 29 28 

Domstolshandläggare 224 183 157 

Administration 126 137 138 

Summa 570 551 520 

65 år eller äldre 

Ordinarie domare 75 67 73 

Icke ordinarie domare 2 6 9 

Föredragare/Beredningspersonal 8 5 3 

Domstolshandläggare 24 22 18 

Administration 16 13 12 

Summa 125 113 115 

Totalt 695 664 635 

Antal anställda i åldern 60 år eller äldre uppgår 

till 635, vilket är en minskning sedan den 31 december 

2015. Av de som är 60 år eller äldre är 

263 ordinarie domare (varav 73 är 65 år eller 

äldre), 175 domstolshandläggare (varav 18 är 65 

år eller äldre), 150 administrativ personal (varav 

12 är 65 år eller äldre). Antalet domare som är 65 

år eller äldre har ökat sedan 2015. 

Diagram 27 Åldersstruktur per personalkategori 2016 

800 

700 

Antal månadsanställda 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

20-29 år 

30-39 år 

40-49 år 

50-59 år 

60-64 år 

65-69 år 

över 69 år 

Personalkategori 

Mättidpunkt 31 december 2016 



5.4 Kompetensutveckling 

Ett av målen i Domstolsverkets strategiska inriktning 

för åren 2010–2020 är att Sveriges 

Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerade 

medarbetare. Dessas kompetens utvecklas 

kontinuerligt och kunskaper tas till vara. Enligt 

Sveriges Domstolars strategier för 

kompetensutveckling ska satsningarna på kompetensutveckling 

styras av domstolarnas behov 

och främja de mål som har satts upp för domstolarna. 

Medarbetare inom Sveriges Domstolar erbjuds 

genom Domstolsverkets försorg olika 

former av kompetensutvecklingsinsatser, som 

kurser, seminarier och nätverk. Utbildningsinsatser 

sker både i Sverige och utomlands. 

Sedan 2011 används Kompetensportalen som 

verksamhetsstöd för utbildningsadministration. 

Under 2016 har arbetet med att utveckla och 

förbättra möjligheterna till uppföljning via Kompetensportalen 

fortsatt och en ny version av systemet 

kommer att lanseras i början av 2017. En 

upphandling av ett nytt verksamhetsstöd för utbildningsadministration 

har påbörjats under 2016 

och kommer fortsätta 2017. 

Pedagogiskt skickliga lärare är en förutsättning 

för att kunna erbjuda kompetensutveckling av 

hög kvalitet till medarbetare inom Sveriges 

Domstolar. Domstolsverket har under året genomfört 

en särskild satsning på att höja de pedagogiska 

kunskaperna hos anställda inom Sveriges 

Domstolar som anlitas som lärare på kurserna. 

Sedan hösten 2016 erbjuds en praktiskt inriktad 

endagsutbildning i pedagogik som är speciellt 

framtagen för att möta de interna lärarnas behov. 

Inför den lärarledda kursen får deltagarna ta del 

av ett förberedande moment i form av en e- 

utbildning där vissa grundläggande begrepp gås 

igenom. Efter genomförda utbildningar ska lärarna 

vara medvetna om olika faktorer som påverkar 

inlärning samt kunna använda dessa för 

att planera och genomföra undervisning som 

stödjer kursdeltagares eget lärande. 

Av diagrammet ovan framgår att 751 ordinarie 

domare, 525 domstolshandläggare och 469 administrativa 

medarbetare befinner sig i åldrarna 

50–64 år. Med oförändrad pensionsålder kommer 

dessa medarbetare att gå i pension inom en 

femtonårsperiod. Det innebär att omkring 60 

procent av domarna kommer att gå i pension 

och behöva ersättas under perioden. Mot bakgrund 

av detta ter sig de insatser som görs för att 

förändra och förbättra domarutbildningen och 

domaryrkets attraktionskraft än mer angelägna. 

Motsvarande gäller självklart även för övriga kategorier 

av medarbetare. 

I avsnitt Attrahera och rekrytera redogörs för det 

arbete som pågår med att förbättra attraktionen 

av och rekryteringen till Sveriges Domstolar. 

Under 2016 har Domstolsverket fortsatt utöka 

användandet av e-lärande som utbildningsform 

och pedagogisk metod. Under året har ett flertal 

egna e-utbildningar producerats för att användas 

som fristående utbildningar eller som förberedande 

moment inför lärarledd utbildning. E- 

utbildning som förberedande moment har bl.a. 

använts för utbildningar i migrationsrätt som ett 

sätt att snabbt ge en orientering i ämnet. Domstolsakademin 

har under året också tagit fram en 

e-utbildning att användas för introduktionsutbildning 

av nämndemän i situationer där domstolen 

inte har förutsättningar att anordna en lärarledd 

utbildning för nämndemän som tillsatts 

genom fyllnadsval. Domstolsverket har i dagsläget 

utrustning och kompetens att skapa högkvalitativa, 

mångsidiga och interaktiva e-utbildningar 

som innehåller allt från intervjuer och reportage 

till föreläsningar och presentationer. Satsningen 

på e-utbildning kommer att fortsätta under 2017. 

5.4.1 Central utbildning för jurister 

Sedan 2013 ansvarar Domstolsakademin för all 

kompetensutveckling som har betydelse för den 

dömande verksamheten för alla jurister och tekniska 

råd i Sveriges Domstolar. Domstolsakademin 

leds av en rektor som självständigt beslutar 

om utbildningarnas innehåll inom ramen för tilldelad 

budget. 

Under 2016 har Domstolsakademin erbjudit ca 

100 kurser inom ramen för det centrala kursutbud 

som sträcker sig över en rad olika ämnesområden. 

Det centrala kursutbudet riktar sig främst till ordinarie 

domare, men stora delar av utbudet är även 

öppet för jurister ur andra personalkategorier som 

har motsvarande utbildningsbehov och uppfyller 

gällande förkunskapskrav. På detta sätt tillgodoses 

bl.a. utbildningsbehov hos erfarna föredragande 

och beredningsjurister. Även utbildningsbehovet 

för nyanställda föredragande och beredningsjurister 

tillgodoses av Domstolsakademin. Under året 



har det även anordnats ett stort antal kurstillfällen 

inom ramen för de obligatoriska utbildningspaketen 

för fiskaler och notarier. Fiskaler och andra 

domare under utbildning har dessutom haft möjlighet 

att delta i kursutbudet för ordinarie domare 

i den mån motsvarande moment inte ingår i fiskalsutbildningen. 

Med anledning av det ökande 

antalet migrationsmål har antalet utbildningstillfällen 

för kurser i migrationsrätt för domare, föredragande 

och notarier utökats kraftigt under året. 

5.4.2 Fiskalsutbildningen 

Den centrala fiskalsutbildningen består av tio obligatoriska 

kurser. Några av dem är gemensamma för 

deltagare från allmän domstol och deltagare från 

allmän förvaltningsdomstol, men de flesta av kurserna 

är anpassade efter utbildningsbehoven för respektive 

domstolsslag. Kursmaterial och kursupplägg 

på samtliga kurser kvalitetssäkras och 

uppdateras fortlöpande. Utbildningen har under 

2016 fått ett ökat fokus på mänskliga rättigheter 

genom att ett nytt gemensamt moment om Europakonventionen 

ur ett praktiskt domarperspektiv 

har lagts in i början av fiskalsutbildningen som ett 

komplement till de moment om mänskliga rättigheter 

som sedan tidigare ingår i fiskalsutbildningen. 

5.4.3 Notarieutbildningen 

Den centrala utbildningen som Domstolsakademin 

tillhandahåller är obligatorisk för notarierna. Sedan 

2015 genomförs notarieutbildningen enligt det utbildningsmaterial 

och de riktlinjer som upprättades 

i samband med Domstolsakademins översyn av utbildningen. 

Utbildningspaketet består av tre kurser 

för notarier i allmän domstol och fem kurser för 

notarier i allmän förvaltningsdomstol. Syftet med 

översynen var att säkerställa att notarieutbildningen 

har ett innehåll som motsvarar vad notarierna behöver 

för att fullgöra sina arbetsuppgifter under 

olika skeden av notarietjänstgöringen. Översynen 

syftade också till att, genom ökad samordning mellan 

lärarlagen, eftersträva att notarierna får samma 

utbildning oavsett vilket lärarlag som undervisar vid 

ett visst kurstillfälle. Översynen resulterade bl.a. i en 

samordning av undervisningsmaterialet på respektive 

notariekurs. Under 2016 har arbetet med kontinuerlig 

uppföljning av utbildningarna fortsatt för 

att ytterligare höja kvaliteten. 

5.4.4 Domstolshandläggarutbildningen 

Inom ramen för domstolshandläggarutbildningen 

erbjuder Domstolsverket utbildning för domstolshandläggare 

vid samtliga domstolsslag. Utbildningen 

innehåller kurser på många olika teman 

och syftar särskilt till att ge stöd för en fortsatt 

utveckling av målkansliarbetet inom ramen 

för beslutsfattande genom delegation. Utbildningen 

består för närvarande av totalt 31 lärarledda 

kurser och 14 e-utbildningar. Mot bakgrund 

av översyn som gjordes 2015 har året 

präglats av att fortsätta utveckla utbildningen utifrån 

identifierade förbättringsområden. 

5.4.5 Chefs-, ledarskaps- och 

handledarsatsningar 

Domstolsverket kommer från 2017 erbjuda en 

omgjord chefsutbildning. Därför har Enheten 

för lärande under 2016 erbjudit ett begränsat utbud 

av kompetensutveckling för chefer och ledningsgrupper. 

Utbildningsbehovet hos nytillträdda 

chefer som inte tidigare genomfört någon 

centralt anordnad chefsutbildning har dock tillgodosetts 

under året. 

För att möjliggöra att chefer får utbildning i 

rätt tid har fyra nya e-utbildningar tagits fram 

inom områdena medarbetarundersökningen, arbetsmiljöarbete, 

anställningsvillkor och arbetsrätt. 

Utbudet av kompetensutvecklingsinsatser 

för chefer i stort innehåller utbildningar om chefers 

arbetsgivar- och verksamhetsansvar, utbildningar 

inriktade på att utveckla det personliga ledarskapet 

samt personligt stöd i form av coach 

och mentor. För ledningsgrupper erbjuds utbildning 

som syftar till att ge verktyg och inspiration 

för att utveckla det egna ledningsgruppsarbetet. 

Under året har chefer från Sveriges Domstolar 

även deltagit i det statliga samarbetet med 

dialoggrupper och myndighetschefer har genomfört 

en pilotomgång av utbildningen Indirekt 

Ledarskap. 

Domstolsverket har under 2016 också erbjudit 

utbildning som möter det behov som uppstår 

genom att utvecklings- och förändringsarbete 

inom Sveriges Domstolar i många fall bedrivs 

som projekt. För att möjliggöra en effektivisering 

och kvalitetssäkring har utbildningar hållits för 

projektledare, projektdeltagare samt för beställare 

och styrgruppsmedlemmar. 

Det finns även utbildningar för att möta behovet 

att ta emot nya medarbetare på ett sätt som 

möjliggör kompetensöverföring. Handledning är 

ett effektivt sätt att introducera nya medarbetare 

och genom strukturerad handledning förbättras 

förutsättningarna för medarbetare att dela med 

sig av kunskap och erfarenhet. Domstolsverket 



erbjuder handledarutbildning till de som handleder 

fiskaler, assessorer och rådmän samt beredningsjurister, 

domstolshandläggare, notarier och 

andra yrkeskategorier inom Sveriges Domstolar. 

5.4.6 Media och bemötande 

Domstolsverket erbjuder utbildningar i mediefrågor 

och bemötande. Domstolsverket stödjer 

också insatser och utbildningar i bemötande 

som domstolarna själva anordnar. Under året 

har medieutbildningskonceptet fortsatt att utvecklas 

inför 2017 i syfte att underlätta för 

domstolarna att använda den antagna mediestrategin 

som ett stöd i mediearbetet. Domstolsverket 

stödjer också insatser och utbildningar 

i bemötande som domstolarna själva 

anordnar. Detta innebär bl.a. möjlighet att anlita 

särskilda processtödjare från andra domstolar 

som arbetar aktivt med de aktuella frågorna. 

Det kan också gälla insatser som intervjuteknik 

inför en brukarundersökning eller metoder för 

hur det fortsatta arbetet med bemötande- och 

domskrivningsfrågor kan bedrivas systematiskt. 

Domstolsakademin fokuserar i denna del på att 

stötta domstolarnas insatser som rör domskrivning. 

Under 2016 har ett arbete inletts för planering 

av en särskild Bemötandedag som ska 

genomföras under 2017 i syfte att inspirera 

domstolarna till fortsatt utveckling på bemötandeområdet. 

5.4.7 Säkerhet 

Alla anställda inom Sveriges domstolar ska ha ett 

högt säkerhetsmedvetande. Varje enskild domstol 

behöver därför systematiskt arbeta med bemötande- 

och säkerhetsfrågor. Domstolsverket 

har under 2016 fortsatt erbjuda säkerhetsutbildningar 

som syftar till att ge förutsättningar för 

medvetenhet, strukturerade handlingsplaner och 

ökad beredskap för kris- och konflikthantering. 

Domstolsverket erbjuder även utbildning som 

bl.a. syftar till att ge ökad kunskap och förståelse 

för den egna konfliktstilen och stresspåslags påverkan 

i arbetet. 

För ordningsvakter erbjuds särskild säkerhetsutbildning 

som ett komplement till polisens 

obligatoriska utbildningar för ordningsvakter. 

Utbildningsinsatserna behandlar ansvaret för 

ordning i domstol. Deltagarna utbildas även i 

att hantera konflikter genom att öva sig i en effektiv 

kommunikation som syftar till att skapa 

lugn. Krisövningar erbjuder en uppskattad möjlighet 

att testa domstolens krisplan och krisorganisation. 

Domstolsverkets informationssäkerhetsutbildning 

förbereder drift-, teknik- och säkerhetsansvariga 

medarbetare i domstolarna för att kunna 

hantera IT-säkerhet, logghantering, säkerhet i 

mobila enheter samt risker med sociala medier. 

5.4.8 Administration 

Under 2016 har två utbildningar inom ekonomiområdet 

tagits fram för att komplettera befintligt 

utbud. Den ena är en e-utbildning som riktar sig 

till medarbetare som arbetar med budget och gör 

uppföljningar. Därutöver har en lärarledd utbildning 

om uppföljning utarbetats. Den riktar sig till 

medarbetare som ansvarar för ekonomisk uppföljning 

och analys av verksamheten. Lansering 

av utbildningarna sker under 2017. 

Behovet av utbildning för registratorer är 

stort och Domstolsverket har genomfört flera 

utbildningar för medarbetare med registratorfunktion 

för båda domstolsslagen under 2016. 

Domstolsverket har även inlett ett arbete för att 

anordna särskilda seminarier för erfarenhetsutbyte 

på området. 

För att öka kompetensen kring arkivlagens 

krav erbjuder Domstolsverket utbildning i arkivfunktionen. 

5.4.9 IT och teknik 

Genom kraven på hög rättssäkerhet och effektivitet 

drivs utvecklingen fram mot nya tekniska lösningar 

och förändrade arbetsmetoder. Utbildning 

inom IT- och teknikområdet ger medarbetarna 

förutsättningar att använda IT och teknik på ett 

ändamålsenligt sätt samt bidrar till att domstolarna 

hålls uppdaterade inom området. Under 2016 har 

ett nytt utbildningsupplägg för driftansvariga lanserats 

där två nya e-utbildningar kompletterar 

grund- och fördjupningsutbildningarna. 

Inom området teknik i förhandlingssalar har 

under året tagits fram en e-utbildning. Utbildningarna 

i salsteknik omfattar fortsättningsvis en 

kombination av analog och digital teknik. 

5.4.10 Vera 

Kunskap i hur man använder verksamhetsstödet 

Vera är en förutsättning för en effektiv och rättssäker 

målhanteringsprocess. Utbildning i systemadministration 

och fördelningsfunktion har genomförts 

under året. Vidare har två versionsspecifika 

utbildningspaket riktade till alla 



användare har erbjudits i form av e-utbildning 

och webbinarier. Arbetet med att ge bättre förutsättningar 

för lokala utbildningar och e-utbildningar 

har intensifierats under året. 

5.4.11 Internationell samverkan 

Domstolsakademin representerar Domstolsverket 

i internationellt samarbete som rör utbildningsfrågor 

bl.a. inom det nordiska samarbetet 

SEND, EU-nätverket för domarskolor EJTN 

(European Judicial Training Network) och 

Europarådets HELP-program (European Programme 

for Human Rights Education for Legal 

Professionals). 

Sedan ett antal år erbjuds svenska domare att 

delta i ett utbytesprogram som organiseras av 

EJTN och ger möjlighet att besöka en domstol i 

en annan medlemsstat. Under 2016 arbetade 

Domstolsakademin fram ett utbytesprogram 

med de nordiska länderna som ger möjlighet för 

svenska domare att besöka en domstol i Danmark, 

Norge eller Finland för att på plats följa 

domstolsarbetet och utbyta erfarenheter med utländska 

kollegor. Fem domare deltog under året i 

EJTN:s utbytesprogram under en eller två veckor. 

Inom ramen för det nordiska samarbetet besökte 

två svenska domare under hösten 2016 en 

domstol i ett annat nordiskt land under två och 

en halv dag. Svenska domstolar tog via de två 

utbytesprogrammen emot elva utländska domare 

och introducerade dem i det svenska rättsväsendet 

och den svenska rättsprocessen. Inom ramen 

för EJTN:s utbytesprogram med fokus på miljörätt 

genomförde en svensk domstol ett veckolångt 

program för två miljödomare från andra 

medlemsstater. Jurister från Sveriges Domstolar 

tjänstgjorde i likhet med tidigare år i de svenska 

kabinetten i EU-domstolen, hos den svenska generaladvokaten 

och i Europadomstolen. 

Vidare deltog ett femtiotal domare i seminarier 

och workshops i andra EU-medlemsstater. 

Domstolsakademin arrangerade dessutom 

i samarbete med EJTN ett brottmålsseminarium 

i Stockholm med föreläsare och deltagare 

från andra medlemsstater. Domstolsakademin 

påbörjade även ett samarbete med 

sina franska, belgiska och bulgariska motsvarigheter 

avseende ett projekt om terrorism i ljuset 

av rättighetsstadgan. 

5.4.12 Övrig kompetensutveckling 

Domstolar, grupper av medarbetare eller enskilda 

medarbetare i Sveriges Domstolar som har 

behov av kompetensutveckling som inte tillgodoses 

genom de utbildningar som erbjuds via 

Domstolsverket kan ansöka om ekonomiskt stöd 

för att tillgodose det behovet. Denna typ av insats 

kallas för en domstolsspecifik utbildningsinsats 

och kan exempelvis handla om att en eller 

flera domstolar söker ekonomiskt stöd för att arrangera 

en utbildning eller att en domstol söker 

ekonomiskt stöd för att låta en eller flera medarbetare 

delta i en externt anordnad utbildning. 

Under 2016 har Domstolsverket beviljat stöd till 

en mängd olika insatser av denna typ. Vidare har 

domares deltagande i seminarier som arrangeras 

av domarakademierna bekostats. 

Nätverk är en särskild form av kompetensutveckling 

som ska tillgodose behovet av erfarenhetsutbyte 

mellan dem som ingår i nätverket och 

genom dessa även mellan domstolarna. Arbetet i 

nätverken bedrivs strukturerat i syfte att säkerställa 

största möjliga verksamhetsnytta. Nätverken används 

också som en kanal för att fånga upp behov 

av kompetensutveckling. Det finns ett flertal aktiva 

nätverk inom Sveriges Domstolar och under 

2016 har Domstolsverket finansierat nätverksträffar 

för såväl nätverk inom olika juridiska områden 

som inom andra områden, bl.a. chef- och ledarskap 

samt administrativa nätverk. 


INTERNATIONELL VERKSAMHET 

6 

Internationell verksamhet 


• Redovisa omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag 

till internationell civil krishantering och kortfattat 

analysera vilka resultat deltagandet lett till i olika 

instanser. 

• Redovisa vidtagna åtgärder för att säkerställa att all 

personal som myndigheten skickar till internationella civila 

krishanteringsinsatser ska vara utbildade i resolution 

1325 och ha kunskap om kvinnors och mäns behov 

och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer i enlighet 

med regeringsbeslutet UF2014/56358/UD/SP. 

Sveriges Domstolars internationella biståndsfinansierade 

verksamhet består av utvecklingssamarbete 

och fredsfrämjande verksamhet som initieras 

och samordnas av Domstolsverket. 

Verksamhetens inriktning styrs ytterst av FN:s 

mål på området samt av EU:s och Sveriges utrikes- 

och säkerhetspolitik, som bl.a. kommer till 

uttryck genom regleringsbreven. Verksamheten 

styrs också av ett av Domstolsverket beslutat inriktningsdokument 

som omfattar perioden 

6.1 Utvecklingssamarbete 

När året inleddes fanns färdiga projektförslag för 

två fleråriga utvecklingssamarbetsprojekt med 

Turkiet och Ryssland, som tagit mycket tid och 

resurser i anspråk. Under våren 2016 blev det 

dock av olika skäl klart att inget av projekten 

kunde genomföras. Sedan dess har Domstolsverket 

arbetat intensivt för att så snabbt som 

möjligt få fram nya projekt. 

Först bör nämnas att Domstolsverket sedan 

2014, i nära samarbete med Polisen, Åklagarmyndigheten 

och Kriminalvården, förberett ett 

myndighetsgemensamt projekt för att stärka 

rättsväsendet i Albanien. Dessa förberedelser har 

fortsatt under året. Projektet ska genomföras under 

en period av tre år och finansiären Sida har 

uppgett att beslut om en total budget på 28,5 

mnkr ska meddelas första kvartalet 2017, varefter 

genomförandefasen kan starta under våren. 

Domstolsverket har härutöver förberett ett 

projekt i Bosnien-Hercegovina som går ut på att 

åstadkomma ett mer effektivt domstolsväsende. I 

slutet av 2016 tecknades avtal med finansiären 

Sida om ett tvåårigt projekt med en total budget 

på 3,3 mnkr. Projektet övergår i genomförandefas 

i januari 2017 och ska pågå till december 

2018. Domstolsverkets samarbetspartner i 

Bosnien-Hercegovina är High Judicial and 

2011–2016. Inriktningsdokumentet innehåller 

bl.a. övergripande och interna mål, riktlinjer för 

val av länder för verksamheten, arbetsmetod och 

metoder för utvärdering och erfarenhetsutbyte. 

Domstolsverket har under året tagit fram ett nytt 

inriktningsdokument för åren 2017 - 2020, vilket 

beslutats i december 2016. För utförande av insatser 

i den internationella verksamheten har en 

expertbas upprättats med personal som har 

kompetens för internationella uppdrag. 

Till den internationella verksamhet som Domstolsverket 

bedriver hör också samordning av 

förfrågningar om internationella studiebesök. I 

denna del använder verksamheten huvudsakligen 

resurser från domstolarna. Detta sker efter överenskommelse 

med berörd domstolschef. 

Nedan beskrivs den internationella verksamheten 

under fyra rubriker. Återrapporteringskraven 

besvaras framförallt i avsnitt 6.2 Fredsfrämjande 

verksamhet. 

Prosecutorial Council of Bosnia and Herzegovina 

(HJPC). 

Härutöver har Domstolsverket under 2016 lagt 

anbud på tre olika EU-finansierade projekt avseende 

Georgien, Ukraina och Montenegro, vilket 

tyvärr inte lett till att Domstolsverket tilldelats 

något kontrakt. Arbetet med anbuden har varit 

lärorikt om än resurskrävande 

Förutom de mer långsiktiga insatser som projekten 

innebär har Sveriges Domstolar under året 

trappat upp sitt deltagande i kortare EUfinansierade 

utvecklingssinsatser. Det handlar då 

om EU-kommissionens Technical Assistance 

and Information Exchange instrument (TAIEX), 

som har till syfte att stärka relationerna mellan 

EU:s medlemsländer, kandidatländer, potentiella 

kandidatländer samt grannländer. 

Domstolsverket har trappat upp deltagandet i 

TAIEX-uppdrag eftersom de skapar snabb och 

direkt nytta hos individer i mottagarländerna. 

Det ger också en bra kontaktyta i mottagarländernas 

domstolsväsende och på de svenska ambassaderna, 

vilket kan leda vidare till mer långsiktiga 

samarbeten. Vidare utgör uppdragen värdefull 

kompetensutveckling för de deltagande 

svenska experterna. 



6.2 Fredsfrämjande verksamhet 

Tre experter från Sveriges Domstolar har under 

året varit utsända på längre fredsfrämjande uppdrag 

i EU:s rättsstatsmission EULEX Kosovo; 

en man som domare och två kvinnor som legal 

officers. Domaren har tjänstgjort i missionen 

som vice-ordförande för EULEX domarna, medan 

de som varit utsända som legal officers har 

arbetat i första respektive högsta instans. Den legal 

officer som arbetar i högsta instans har ett 

förordnande som löper till maj 2017. Under hösten 

fick Domstolsverket också en expert, en 

kvinna, uttagen till en tjänst som brottmålsdomare 

i staden Mitrovica. Hon tackade tyvärr nej 

till tjänsten efter att hon fått den. Personal från 

Domstolsverket har under året besökt utsända 

på plats i Kosovo och träffat högt uppsatta representanter 

i missionen. Resan innehöll även ett 

besök i Mitrovica. 

I syfte att stödja EULEX Kosovos verksamhet 

skräddarsydde och genomförde härutöver två 

experter från Sveriges Domstolar en tre dagar 

lång utbildning för kosovanska domare på temat 

könsbaserat och sexualiserat våld. Syftet var att 

öka medvetenheten om, och ge deltagarna fördjupade 

kunskaper inom, bl.a. bemötande, rättssäkerhet 

och tillgång till rättslig prövning för utsatta 

kvinnor. I uppdraget ingick även att ta fram 

en utbildningshandbok. Insatsen blev lyckad och 

konceptet bedöms kunna återanvändas i fredsfrämjande 

missioner. 

Domstolsverket ska vidare eftersträva att delta 

i andra insatser än EULEX Kosovo. Domstolsverket 

har under året försökt, men inte lyckats, 

hitta experter till EU:s rådgivande insats i 

Ukraina (EUAM). Däremot har Domstolsverket 

fått en expert, en man, uttagen till en chefstjänst 

inom EU:s stödjande polis- och rättsstatsmission 

till den palestinska myndigheten (EUPOL 

COPPS). Han påbörjar sin ettåriga tjänstgöring i 

mars 2017. 

I enlighet med resultatstrategin för internationell 

civil krishantering har Domstolsverket även 

undersökt möjligheten att sekondera personal till 

strategiska tjänster inom EU:s utrikestjänst i 

Bryssel. Som ett första steg har Domstolsverket 

Sveriges Domstolar har under året hjälpt EUkommissionen 

att genomföra TAIEX-uppdrag 

till förmån för Bosnien-Hercegovina, Egypten, 

Ukraina och Armenien. 

Avslutningsvis kan också nämnas att Domstolsverket 

har bistått OSSE med en insats i Uzbekistan. 

Under sommaren anordnade nämligen 

två experter från Domstolsverket en två dagar 

lång workshop på Lawyers' Training Academy i 

Tasjkent på temat e-lärande. 

under del av hösten bidragit med en expert som 

varit rättsstatsplanerare vid en övning vid Civilian 

Planning and Conduct Capability (CPCC). 

Personal från Domstolsverket besökte honom 

under tjänstgöringstiden och förstod att han var 

mycket uppskattad. Experten delade även med 

sig av sina erfarenheter vid det årliga expertmötet 

som anordnades i november. 

Domstolsverket har även träffat en representant 

för FN:s kontor för rättsstatsfrågor 

(OROLSI) för att utröna förutsättningarna för 

att kunna bidra med personal till FN:s fredsfrämjande 

insatser. 

Flera experter som är ordinarie domare har 

under året kompetensutvecklats i förberedande 

syfte inför framtida tjänstgöring i fredsfrämjande 

insatser. En domare genomgår också EU:s 

högnivåutbildning (CSDP High Level Course) 

som består av fyra veckolånga moduler under 

2016 och 2017. 

När det gäller genomförandet av regeringsbeslutet 

UF2014/56358/UD/SP och den nya nationella 

handlingsplanen för genomförandet av 

FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, 

fred och säkerhet, har Domstolsverket närmast 

likalydande uppdrag enligt dokumenten och har 

fått flera åtgärder på plats. Innan en expert sänds 

ut till en fredsfrämjande insats anordnas en så 

kallad utsändandedag för honom eller henne. 

Där sker genomgångar om vad gender är, av 

FN:s, EU:s och Sveriges ramverk på området 

samt om vad den feministiska utrikespolitiken 

går ut på. Eftersom Domstolsverket hittills bara 

sänt ut folk till Kosovo visar vi också en film 

som EULEX Kosovo har gjort om gender och 

lämnar landspecifik information om kvinnors 

och flickors situation i Kosovo. Experterna får 

också information om vad gender kan innebära i 

praktiken och vad de ska tänka på, t.ex. att det 

även kan handla om mindre saker som att undvika 

kommentarer som förstärker fördomar om 

könsroller på arbetsplatsen. Experterna får dessutom 

ett skriftligt material. Härutöver har Domstolsverket 

påbörjat arbetet med att ta fram en 

egenproducerad e-utbildning om internationella 



aspekter på gender- och jämställdhetsfrågor. Syftet 

är att kvalitetssäkra den information experterna 

får, göra den mer enhetlig och möjliggöra 

för alla experter, även de som deltar i korta insatser 

inom utvecklingssamarbetet, att ta del av den. 

Produktionen beräknas bli klar under 2017. 

Domstolsverkets utsända experter upprättar 

varje månad så kallade månadsrapporter om deras 

arbetssituation m.m. och har bl.a. ålagts att 

rapportera om gender 

Domstolsverket har vinnlagt sig om att försöka 

omsätta hela det tilldelade anslaget i fredsfrämjande 

verksamhet. Det har dock inte lyckats fullt 

ut. Planeringen har framförallt försvårats av att 

det i juni 2016 beslutades att EULEX Kosovos 

verksamhet skulle dras ned med 50 procent, varvid 

vår utsände domares tjänst drogs in och våra 

legal officers erbjöds att söka om sina tjänster. 

Bara en av dem valde att göra det. Därutöver 

nominerade vi i maj en expert till en utlyst domartjänst 

som sedermera drogs in. 

Kostnaden för bidragen till fredsfrämjande 

verksamhet uppgick 2016 till 3,6 mnkr, varav 

cirka 0,5 mnkr avsåg insatsnära verksamhet och 

0,4 mnkr avsåg förvaltningskostnader. 

6.3 Studiebesök 

Domstolsverket ansvarar för samordning inom 

Sveriges Domstolar av sådana förfrågningar om 

studiebesök som kommer från annat land än 

land inom EU eller EES. Domstolsverket är 

även behjälpligt om det kommer större eller mer 

komplicerade förfrågningar från EU- och EESländer. 

Intresset för att besöka Sveriges Domstolar 

är stort och antalet förfrågningar är ökande. 

Under 2016 har antalet planerade och genomförda 

studiebesök fördubblats jämfört med 2015. 

Med tanke på den ökade efterfrågan och de begränsade 

personalresurserna måste viss prioritering 

ske. Uppdraget går därför delvis ut på att 

prioritera mellan studiebesök och att avlasta 

domstolarna den administrativa börda det innebär 

att planera och genomföra ett ibland flerdagars 

utländskt studiebesök där flera domstolar 

och andra myndigheter är inblandade. Domstolsverket 

är allmänt positivt inställt till internationella 

studiebesök och har som utgångspunkt 

under året tackat ja om det varit möjligt. 

Mot denna bakgrund har Sveriges Domstolar 

under året tagit emot studiebesök från bl.a. Australien, 

Egypten, Estland, Finland, Guatemala, 

Island, Kina, Korea, Kosovo, Norge, Taiwan 

och Tunisien. Temana för studiebesöken har varit 

skiftande, men återkommande inslag har varit 

effektiv målhantering, teknik i domstol och organisatoriska 

frågor. Stort intresse har också visats 

för Domstolsverket som myndighet. 

6.4 Myndighetsnätverk och annan extern samverkan 

Domstolsverket representerar Sveriges Domstolar 

i en rad myndighetsnätverk som rör internatnätverken. 

Upplevelsen är att samverkan fungerar 

ket utvärderar löpande samverkan i myndighetsionell 

verksamhet. Övergripande internationella bra, att samverkan i Fredsfrämjande rådet och 

frågor diskuteras i Justitiedepartementets samverkansgrupp 

och i Rådet för myndighetssam- 

och att myndigheterna har fördjupat samarbetet 

Rättsväsendets samarbetsgrupp är särskilt givande 

verkan inom internationell fredsfrämjande verksamhet 

(Fredsfrämjande rådet). Under Justitie- 

Domstolsverket har även deltagit i möten i 

och erfarenhetsåterföringen under året. 

departementets samverkansgrupp finns Rättsväsendets 

samarbetsgrupp, som är en operativ nätverket och i möten som Utrikesdepartementet 

Myndighetsforum, Det informella myndighets- 

grupp på handläggarnivå. Under Fredsfrämjande anordnat kring den biståndspolitiska plattformen. 

Domstolsverket har vidare deltagit i den re- 

rådet deltar Domstolsverket i Samrådsgruppen 

för internationella fredsinsatser, Nationella kontaktgruppen 

för säkerhetssektorreform (NKSSR), nationell handlingsplan för genomförandet av 

ferensgrupp som UD tillsatt för att ta fram en 

Samverkansforum för utbildningsfrågor, Nationellt 

samverkansforum för FN:s resolution 1325 fred och säkerhet. Domstolsverket deltar fortsatt 

FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, 

och Nätverket för säkerhetschefer inom utsändande 

myndigheter (G11). 

handlingsplanen. 

i Sveriges arbetsgrupp för genomförandet av 

Domstolsverket har under året haft värdskap Om internationellt samarbete i utbildningsfrågor 

finns att läsa i avsnitt 5.4.11. 

för möten med G11-gruppen, NKSSR och Samrådsgruppen 

för utbildningsfrågor. Domstolsver- 


EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 

7 

Ekonomi och produktivitet 

7.1 Ekonomisk översikt 

Tabell 49 Verksamhetens omfattning (tkr) 

2014 2015 2016 

Verksamhetens intäkter som disponeras av myndigheten 1 -26 431 -27 969 -25 446 

Verksamhetens kostnader 2 6 094 885 6 314 831 6 521 497 

Transfereringar 3 2 197 028 2 232 690 2 399 578 

Uppbörd, intäkter som myndigheten inte disponerar 4 -147 450 -196 693 -192 450 

Sveriges Domstolar totalt 8 118 032 8 322 859 8 703 292 

1 Intäkter av avgifter och bidrag som Sveriges Domstolar får disponera 

2 Sveriges Domstolars kostnader samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. 

3 Transfereringar avseende rättsliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde, m.m. 

4 Ansöknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter samt reglering av rättshjälp. 

Verksamhetens kostnader 

Verksamhetens kostnader uppgick till 6 521 

mnkr under 2016, en ökning med drygt 

200 mnkr eller 3 procent jämfört med 2015. 

Kostnader för personal ökade med 124 mnkr, 

vilket till största delen beror på årets lönerevision 

samt att årsarbetskrafter har ökat med 32. 

Kostnader i mål har ökat med 66 mnkr jämfört 

med föregående år trots att antalet avgjorda 

mål har minskat. Den största delen, 25 mnkr, 

beror på ersättningar till tilltalade i ett större mål 

avseende ekonomisk brottslighet. 

De totalt disponibla anslagsbeloppen 2016 uppgick 

till 8 774 mnkr. Vid ingången av året hade 

Sveriges Domstolar ett ingående överföringsbelopp 

på 20 mnkr. Utgifterna 2016, redovisade 

mot anslag, uppgick till 8 896 mnkr och det utgående 

överföringsbeloppet till -122 mnkr. Överskridandet 

för utgifter för offentligt försvar, offentliga 

biträden, målsägande biträden m.m. på 

anslaget Rättsliga biträden m.m. uppgick till 

269 mnkr och för Domstolsprövning i utlänningsärenden 

till 38 mnkr. I övrigt är Sveriges 

Domstolars ekonomi stabil. Verksamhetens omfattning 

ökade med 4,6 procent mellan 2015 och 

2016 att jämföra med 2,5 procent året innan. 

Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens intäkter minskade med drygt 

2 mnkr. Intäkter av uthyrning av personal ökade 

med drygt 2 mnkr på grund av att personal hyrts 

ut till Migrationsverket. Bidrag från SIDA minskade 

till följd av det instabila politiska läget i Östeuropa 

samt att biståndsmedel omfördelats till 

flyktingmottandet. Detta har inneburit att samarbeten 

med Turkiet och Ryssland har avslutats. 

Tolkkostnader i brott mot person mer än fördubblades 

under 2016, från 12 till 27 mnkr. Ökningen 

beror på att förekomst av tolk i dessa 

mål ökat. 

Kostnaden för sakkunniga i psykiatrimål har 

ökat vid samtliga förvaltningsrätter och för flera 

domstolar är ökningen under perioden 50 procent 

eller mer. Totalt ökade kostnaden för sakkunniga 

i psykiatrimål med 7 mnkr. 

Även kostnader till översättare ökade under 

2016. Ökning finns i de flesta målkategorier, 

men är störst i brottmålen. 



Tabell 50 

Kostnader per domstolsslag (tkr) 

2014 1 2015 2016 Andel Förändring Förändring 

2015–2016 2015–2016 

Högsta domstolen 89 769 94 350 95 148 1 % 798 1 % 

Hovrätter 583 677 590 503 617 734 9 % 27 231 5 % 

Tingsrätter 2 288 463 2 529 741 2 627 313 40 % 97 572 4 % 

Hyresnämnder 76 965 66 296 70 060 1 % 3 764 6 % 

Rättshjälpsmyndigheten 3 898 3 941 3 653 0 % -288 -7 % 

Högsta förvaltningsdomstolen 77 849 81 392 80 281 1 % -1 111 -1 % 

Kammarrätter 376 604 352 162 351 218 5 % -1 002 -0 % 

varav Migrationsöverdomstolen 100 522 81 864 82 312 1 % 448 0 % 

Förvaltningsrätter 1 033 015 977 015 1 037 452 16 % 59 970 6 % 

varav Migrationsdomstolar 401 626 323 603 388 980 6 % 65 377 6 % 

Domstolsverket 2 1 564 644 1 619 431 1 638 638 25 % 19 732 1 % 

Summa 6 094 885 6 314 831 6 521 497 100 % 206 666 3 % 

1 P.g.a att redovisningsplanen ändrades 2015 är 2014 års siffror inte helt jämförbara med 2015 och 2016 

2 I kostnader för Domstolsverket ingår även gemensamma kostnader, såsom lokalhyror, IT-drift, avskrivningar 

m.m. 

För att möta en ökad måltillströmning av migrationsmål 

ökade årsarbetskrafterna med 61 vid 

migrationsdomstolarna, vilket är den huvudsakliga 

förklararingen till ökade kostnader med 

65 mnkr för dessa domstolar. Personalökningar 

skedde också till följd av inrättandet av Patentoch 

marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt 

Tabell 51 

Transfereringar (tkr) 

och Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms 

tingsrätt. Årsarbetskrafterna vid Domstolsverket 

ökade med 22 mellan 2015 och 2016 

beroende av organisatoriska förändringar, behov 

av ny kompetens samt att fler anställts i förstärkningsstyrkan. 

2014 2015 2016 

Förändring 

2015–2016 

Förändring 


Offentligt försvar 1 351 406 1 356 658 1 439 611 82 953 6 % 

Offentligt biträde 270 714 252 673 316 258 63 585 25 % 

Målsägandebiträde 274 597 302 697 333 986 31 289 10 % 

Rättshjälpsbiträde 248 535 272 099 262 087 -10 012 -4 % 

Särskild företrädare för barn 51 776 47 908 46 781 -1 127 -2 % 

Övrigt 656 855 199 30 % 

Summa 2 197 028 2 232 690 2 399 578 166 888 7 % 

År 2014 ingår posten övrigt i särskild företrädare för barn. Den motsvarar drygt 1 procent av summan 2015 och 2016. 

Transfereringar 

Utgifter för transfereringar påverkas av timkostnadsnormens 

utveckling, antalet förordnanden 

och debiterad tid per förordnande. Mellan 2015 

och 2016 ökade timkostnadsnormen med 1,61 

procent, vilket är lägre än ökningen de närmast 

föregående åren. 

Utgifter för offentligt försvar i brottmål ökade 

med 83 mnkr, motsvarande 6 procent vid de 

allmänna domstolarna. Förutom ökning av timkostnadsnormen 

beror ökningen på att debiterade 

timmar per förordnande ökat. Ökningen 

var närmare 9 procent, vilket är den största ökningen 

sedan 2012. Antalet förordnanden minskade 

med 4 procent. 

Utgifter för offentligt biträde ökade med 25 

procent. Huvuddelen är hänförligt till migrationsmål 

vid migrationsdomstolarna. 



Ökningen av utgifter för målsägandebiträde beror 

på ökning av debiterade timmar per förordnande, 

med 10 procent mellan 2015 och 2016. 

Även här är ökningen den största sedan 2012. 

Utgifter för rättshjälpsbiträde minskade under 

2016 jämfört med 2015, bl.a. till följd av att antalet 

ansökningar om rättshjälp minskade. Den 

främsta orsaken till minskningen är dock att antalet 

invånare, vars inkomst underskrider inkomstgränsen 

för rättshjälp, ökar i och med att 

inkomstgränsen inte räknats upp. 

Tabell 52 

Transfereringar per domstolsslag (tkr) 

2014 1 2015 2016 Andel Förändring 


Förändring 


Högsta domstolen 7 953 10 583 9 125 0 % -1 458 -14 % 

Hovrätter 278 719 277 589 252 712 11 % -24 877 -9 % 

Tingsrätter 1 638 727 1 646 920 1 804 749 75 % 157 829 10 % 

Hyresnämnder 1 207 458 422 0 % -36 -8 % 

Högsta förvaltningsdomstolen 1 362 1 235 1 410 0 % 175 14 % 

Kammarrätter 49 875 53 972 57 025 2 % 3 053 6 % 

varav Migrationsöverdomstolen 18 659 15 293 1 % -3 366 -18 % 

Förvaltningsrätter 219 184 215 962 248 483 10 % 32 521 15 % 

varav Migrationsdomstolar 84 895 95 299 4 % 10 404 12 % 

Rättshjälpsmyndigheten 16 338 20 523 1 % 4 185 26 % 

Domstolsverket 9 633 5 129 0 % -4 504 -47 % 

Summa 2 197 028 2 232 690 2 399 578 100 % 166 888 7 % 

1 Transfereringar för Rättshjälpsmyndigheten och Domstolsverket är utfördelat på tingsrätter och förvaltningsrätter 

för 2014. Ändrad redovisning beror på ny redovisningsmodell. 

Vid tingsrätterna är ökningen främst hänförlig till 

offentligt försvar. Ökningarna är störst i Stockholms- 

och Göteborgsregionerna. Utgifter för 

offentligt försvar minskade vid hovrätterna. Hela 

minskningen finns vid Svea hovrätt. Utgifter för 

offentligt biträde ökade vid förvaltningsrätterna. 

Uppbörd 

Uppbördsverksamheten förändrades marginellt 

mellan 2015 och 2016. Ansökningsavgifterna 

höjdes per den 1 juli 2014, vilket medförde att 

avgifterna ökade kraftigt år 2015. År 2016 minskade 

ansökningsavgifterna något. 

Tabell 53 

Uppbördsverksamhet fördelat per avgiftstyp (tkr) 

2014 2015 2016 

Förändring 


Förändring 


Ansökningsavgifter övriga domstolar 66 317 107 866 105 085 -2 781 -3 % 

Ansökningsavgifter markoch miljödomstolarna 9 291 10 828 9 582 -1 246 -12 % 

Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 20 817 22 860 19 345 -3 515 -15 % 

Kungörandeavgifter 9 698 8 672 8 098 -574 -7 % 

Övriga inkomster av statens verksamhet 41 327 46 467 50 340 3 873 8 % 

Summa 147 450 196 693 192 450 -4 243 -2 % 



7.2 Produktivitetsutveckling 

I det följande avsnittet redogörs för utvecklingen 

av domstolarnas kostnadsproduktivitet under 

den senaste tioårsperioden. Produktiviteten har 

definierats som antalet avgjorda mål och ärenden 

i förhållande till de totala kostnaderna på anslaget 

1:5 Sveriges Domstolar. Kostnaderna har fastprisberäknats 

med Statistiska centralbyråns 

(SCB:s) implicitindex för statliga konsumtionsutgifter. 

SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter 

är det index för fastprisberäkningar 

som SCB rekommenderar till statliga myndigheter. 

Indexet speglar den genomsnittliga kostnadsstrukturen 

för statliga myndigheter. Detta index 

är således lämpligare att använda i detta sammanhang 

än t.ex. KPI, som mäter inflationen för 

den privata konsumtionen. Indexet framgår av 

nedanstående tabell. År 2016 utgör basår. 

Tabell 54 Implicitprisindex 2007-2016 

Implicitprisindex, statliga konsumtionsutgifter, basår 2016 

År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Index 86,62 89,36 91,20 91,53 94,85 96,64 97,85 98,69 99,80 100,00 

Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har målen 

viktats för tingsrätterna och förvaltningsrätterna. 

Olika målkategorier har fått olika vikt beroende 

på hur resurskrävande målkategorin är. 

Vikterna är desamma som används vid resursfördelningen. 

I detta avsnitt exkluderas migrationsdomstolarna 

och mål om trängselskatt genomgående. 

Diagram 28 

Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna. 

År 2007 basår. 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Produktivitet Avgjorda viktade mål Kostnad (fasta priser) 

Under åren 2007–2011 ökade både kostnader 

och avgjorda viktade mål och ärenden. Efter en 

ökning 2008 låg produktiviteten stabilt över basårets 

värde. Den relativt låga produktiviteten under 

basåret 2007 kan framförallt härledas till en 

ökning av antalet årsarbetskrafter, ökade kostnader 

för räntor och amorteringar, och ökade kostnader 

för nämndemän. 

Under 2008 steg produktiviteten till följd av en 

kraftig ökning av antalet avgjorda mål. En förklaring 

till produktivitetsförbättringen var att de tidigare 

omfattande nyrekryteringarna och fokuseringen 

på balansavarbetning gav resultat. År 2009 

minskade produktiviteten något då kostnaderna 

steg, samtidigt som antalet avgjorda mål var relativt 

oförändrat. En förklaring till produktivitetsförsämringen 

var att antalet avgjorda mål minskade 

till följd av planering och genomförande av 

förvaltningsrättsreformen, samtidigt som lokalkostnaderna 

ökade på grund av dubbelhyror i 



samband med omoch nybyggnation. År 2010 

ökade både avgjorda mål och kostnader vilket 

gav en närapå oförändrad produktivitet jämfört 

med året innan. År 2011 fortsatte kostnaderna att 

öka, men en relativt större ökning i antal avgjorda 

viktade mål ledde till ökad produktivitet. 

Den främsta orsaken var avarbetande av balanser 

som byggts upp i samband med förvaltningsrättsreformen. 

Efter att 2011 ha nått de högsta nivåerna för 

avgjorda viktade mål och ärenden under jämförelseperioden, 

avgjordes ett något lägre antal 

2012. Kostnaderna fortsatte att öka jämfört med 

året innan och produktiviteten minskade marginellt. 

År 2013 vände produktiviteten mer markant 

nedåt som en följd av att antalet viktade avgjorda 

mål fortsatte minska samtidigt som 

kostnaderna ökade relativt mycket. Minskningen 

i målavgörande kan till stor del kopplas till att 

ökningen av inkomna mål avstannat samt att balanserna 

minskat de senaste åren. Kostnadsökningen 

kan härledas till en ökning av antalet 

årsarbetskrafter samt kostnader för RIFutveckling. 

Under 2014 ökade åter produktiviteten, 

om än svagt. Antal avgjorda viktade mål och 

ärenden steg trots ett fortsatt minskat målinflöde, 

samtidigt som ökningen i kostnader var 

lägre än föregående år. 

Under 2015 gav ökade kostnader och ett lågt 

antal avgjorda viktade mål och ärenden en 

minskning av produktiviteten till jämförelseperiodens 

dittills lägsta nivå. Kostnadsutvecklingen 

var främst följden av ett högt antal årsarbetskrafter 

samt ökade kostnader för ny- och 

ombyggnationer, medan målutvecklingen berodde 

på en minskning i antal inkomna mål och 

låga ingående balanser. 

Under 2016 har produktiviteten fortsatt 

minska och nått sin lägsta position för jämförelseperioden. 

Produktivitet låg 8 procent under 

2007 års värde och 12 procent under periodens 

högsta nivå. Produktivitetsminskningen beror på 

såväl ett minskat antal avgjorda viktade mål och 

ärenden som på ökade kostnader. 

Under året ökade inkomna mål något medan 

avgjorda mål och ärenden fortsatt minska. Antalet 

balanserade mål ökade men är i jämförelse 

med tidigare år på fortsatt låga nivåer – den totala 

utgående balansen för 2016 var tioårsperiodens 

näst lägsta. 

Kostnadsläget under 2016 och tioårsperiodens 

stigande kostnader kan främst förklaras av högre 

kostnader för personal, bl.a. beroende på antalet 

årsarbetskrafter, som trots en minskning under 

året är på en hög nivå sett över tioårsperioden. 

Personalökningen hänger samman med tidigare 

ökning i antalet inkomna mål och en ambition att 

minska balanserna och sänka omloppstiderna. 

Åren 2015 och 2016 är balanserna på låga nivåer, 

ett flertal domstolsslag uppvisar sänkta omloppstider 

och en majoritet av underrätterna når regeringens 

verksamhetsmål. 

Vidare har kostnader för tolk ökat, både på 

grund av ett ökat antal mål där tolk förekommer 

och på grund av ökad tolktaxa. 



Diagram 29 

Tingsrätters och hovrätters produktivitetsindex. År 2007 basår. 

120 

115 

110 

105 

100 

95 

90 

85 

80 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Tingsrätt 

Hovrätt 

Den sammantagna produktiviteten i de allmänna 

domstolarna har minskat för varje år sedan 

2010. Antalet avgjorda viktade mål, som 

under 2010–2014 legat på en stabil nivå, minskade 

under 2015 och 2016 med tre respektive en procent. 

Samtidigt har kostnaderna stigit kontinuerligt 

under tioårsperioden. Under 2016 steg kostnaderna 

två procent ställt mot föregående år. 

Under jämförelseperiodens tre sista år minskade 

produktiviteten till en nivå under basåret 

2007 års nivå. Tillbakagången beror delvis på att 

balansnivåerna sjunkit vilket givit att målmängd 

och antal avgjorda mål till stor del styrs av målinflödet. 

I tingsrätterna låg produktiviteten 2016 

knappt tre procent under 2007 års värde. Motsvarande 

förändring för hovrätterna var en 

minskning på elva procent, medan produktiviteten 

i Högsta domstolen har ökat med drygt tolv 

procent sedan 2007. 

Vid tingsrätterna har både kostnaderna i 

fasta priser och antalet avgjorda viktade mål 

och ärenden ökat årligen under perioden 

2007–2011, bortsett från 2008 då kostnaderna 

minskade marginellt. Under 2012–2014 låg antalet 

viktade avgjorda mål och ärenden stabilt 

för att under 2015 och 2016 ha vänt nedåt. Då 

kostnaderna har stigit för varje år sedan 2008, 

har detta medfört en minskande produktivitet. 

De stigande kostnaderna de senaste åren kan 

främst härledas till en ökning av antalet årsarbetskrafter, 

även om antalet minskat något de 

senaste två åren. 

Hovrätternas produktivitet låg stabilt under 

2008–2014 och minskade 2015 och 2016. Mellan 

2007 och 2014 ökade antalet avgjorda viktade 

mål och ärenden med drygt tjugo procent 

och låg, trots minskningar under 2015 och 

2016, på historiskt höga nivåer. Samtidigt har 

kostnadsökningar lett till en stabil produktivitet 

under 2008–2014 och en sjunkande produktivitet 

under 2015–2016. 

Vid Högsta domstolen har antalet avgjorda 

mål ökat under tioårsperioden och trots en 

minskning under 2016 avgjordes 26 procent fler 

mål än 2007. Samtidigt har kostnaderna ökat årligen 

sedan 2010. Produktiviteten minskade under 

2016 och låg, efter flera år av relativt hög 

produktivitet, nära 2007 års nivå. 

Personalökningarna vid tingsrätterna och 

hovrätterna de senaste åren är i linje med den 

bedömning av resursbehovet för de allmänna 

domstolarna som gjorts i budgetarbetet de senaste 

åren. I de analyser av domstolskategoriernas 

relativa resursbehov som gjorts har bedömningen 

varit att arbetsläget för de allmänna 

domstolarna varit ansträngt och att ytterligare 

resurser borde tillföras för att minska arbetsbelastningen. 

En orsak till att arbetsläget bedömts som ansträngt 

på de allmänna domstolarna, trots ett 

minskande antal avgjorda mål, är att förhandlingstiden 

för de mål som går till förhandling 

har ökat i både tingsrätt och hovrätt. Förhandlingstiden 

per mål som når förhandling är drygt 



33 procent högre än 2007 års värde i både 

tingsrätterna och hovrätterna. För tingsrätterna 

ligger 2016 års antal stora brottmål med en huvudförhandlingstid 

över 100 timmar på historiskt 

höga nivåer, efter en minskning under 

2015 låg antal stora mål återigen på 2014 års 

nivå, som också är tioårsperiodens högsta. 

Diagram 30 

Förvaltningsrätter och kammarrätters produktivitetsindex. År 2007 basår. 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Förvaltningsrätt 

Kammarrätt 

Förvaltningsdomstolarnas produktivitet minskade 

med tre procent under 2016. Antalet avgjorda 

viktade mål minskade med drygt en procent 

medan kostnaderna ökade. I ett tioårsperspektiv 

har produktiviteten minskat 11 

procent vid förvaltningsrätterna, 16 procent vid 

kammarrätterna och 10 procent vid Högsta förvaltningsdomstolen. 

Produktivitetsutvecklingen 

påverkas kraftigt av relativt hög produktivitet 

under basåret 2007. 

Produktivitetsutvecklingen vid förvaltningsoch 

kammarrätterna har varierat kraftigt under 

perioden. Genomförandet av förvaltningsrättsreformen 

har haft en stor påverkan på förvaltningsrätterna 

de senaste åren och är den främsta 

förklaringen till låg målavverkning 2008–2010. 

Detta gav följdeffekter vid överrätterna som 

uppvisade ett minskat målinflöde och ett minskande 

antal avgjorda mål. Under 2011 vände 

trenden och antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna 

ökade kraftigt. Under åren 2012– 

2014 fortsatte målavgörandet vara på förhållandevis 

höga nivåer medan kostnaderna låg stabilt. 

År 2016 fortsatte den utveckling som skedde under 

2015, med ett minskande målinflöde, ett fallande 

antal avgjorda viktade mål, och en låg balans. 

På grund av högre kostnader minskade 

produktiviteten med två procent ställt mot föregående 

år. Antalet årsarbetskrafter minskade i 

samtliga instanser. 



Under 2012 ökade antalet avgjorda mål kraftigt 

vid kammarrätterna, beroende dels på ett ökat 

målavgörande vid förvaltningsrätterna efter förvaltningsrättsreformen 

och dels på att ett stort 

antal mål rörande sjuklön avgjordes vid Kammarrätten 

i Göteborg. Under 2013–2015 var antalet 

avgjorda mål åter nere på mer normala nivåer. 

Antalet avgjorda mål 2016 var i paritet med 

de tre senaste åren och kostnaderna vid kammarrätterna 

har förändrats relativt marginellt under 

hela tioårsperioden. Kammarrätterna hade vid 

utgången av 2016 fortsatt höga balansnivåer relativt 

tidigare år. 

Vid Högsta förvaltningsdomstolen minskade 

antalet avgjorda mål för tredje året i rad. Trots 

att kostnaderna i fasta priser fallit till jämförelseperiodens 

näst lägsta nivå minskade därför produktiviteten 

till den lägsta nivån sedan 2012. 

Att betonas när produktivitet mäts och vid 

år med nedgång är att Domstolsverket under 

den gångna hösten kommunicerat att inriktningen 

är att domstolarna ska ha stabila planeringsförutsättningar 

under de närmsta åren. 

Budgetarna ska således inte anpassas fullt ut 

efter målförändringar om de ej bedöms bli 

varaktiga. Detta är av betydelse för att kunna 

bibehålla de nuvarande korta omloppstiderna. 

Det är heller inte vare sig möjligt eller lämpligt 

att anpassa domstolarnas organisationer till 

tillfälliga upp- och nedgångar i målinflödet. 

Detta på grund av fullmaktsanställningar, ledtider 

vid rekrytering och de relativt omfattande 

utbildningsinsatser som krävs för nyanställda. 

Avslutningsvis bör det nämnas något om produktivitetsmåttets 

begränsningar, så som det har 

definierats här. Antalet avgjorda mål är inget perfekt 

mått på domstolarnas prestationer eftersom 

alla mål inom en målkategori värderas lika. Detta 

oavsett om det är ett mycket enkelt mål som 

hanteras snabbt eller om det är ett omfattande 

mål som det kan ta månader att avgöra. Om det 

genomsnittliga målets komplexitet och resursbehov 

förändras över tid, så fångas det inte upp i 

produktivitetsberäkningen. 

Vidare säger inte produktivitetsmåttet något 

om hur kvaliteten i verksamheten har utvecklats. 

I utvecklingen av domstolarnas verksamhet bör 

det finnas en balans mellan åtgärder som förbättrar 

produktiviteten respektive kvaliteten i verksamheten. 

En del utvecklingsinsatser kan visserligen 

leda till både förbättrad produktivitet och 

ökad kvalitet, men andra åtgärder kan leda till en 

kvalitetshöjning på bekostnad av produktiviteten. 

Mot bakgrund av det stundtals ansträngda arbetsläget 

på många domstolar är det rimligt att 

kvalitetsperspektivet får ett ökat fokus vid analyser 

av domstolarnas verksamhet och vid resurstilldelning 

till domstolarna. 


FINANSIELLA DOKUMENT 

8 

Finansiella dokument 

8.1 

Tabell 55 

Sammanställning över väsentliga uppgifter 

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 

2016 2015 2014 2013 2012 

Låneram i Riksgälden 

Beviljad låneram 1 100 000 975 000 1 200 000 1 200 000 1 040 000 

Utnyttjad låneram 897 334 856 323 824 724 843 614 874 317 

Kontokredit i Riksgälden os Riksgälden 

Beviljad kredit på räntekonto 266 000 270 000 579 000 579 000 539 500 

Maximalt utnyttjad kredit 65 115 0 0 90 414 28 257 

Räntekonto - intäkter 0 0 1 787 3 310 2 434 

Räntekonto - kostnader 2 486 1 243 105 25 629 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar som disponeras 

Utfall 15 751 16 795 13 720 12 614 12 673 

Intäkter av avgiftsintäkter med mera som inte disponeras 

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 190 400 189 000 148 000 112 000 108 000 

Utfall 192 450 196 693 147 450 114 728 103 684 

Anslagskrediter och anslagssparande 

Beviljad anslagskredit 477 677 429 753 412 673 404 477 370 474 

Utnyttjad anslagskredit 307 044 230 049 184 388 63 793 117 052 

Summa anslagssparande 184 681 249 878 218 426 89 494 27 595 

Personal 

Antal årsarbetskrafter 5 840 5 808 5 811 5 665 5 587 

Medelantalet anställda 6 988 6 883 6 853 6 702 6 584 

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 074 1 045 1 006 1 012 980 

Kapitalförändring 

Årets kapitalförändring 308 0 0 0 0 

Balanserad kapitalförändring -308 0 0 0 0 



8.2 

Tabell 56 

Resultaträkning 

Resultaträkning (tkr) 

2016 2015 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 6 496 359 6 286 862 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 1 15 751 16 795 

Intäkter av bidrag Not 2 5 849 9 407 

Finansiella intäkter Not 3 3 847 1 767 

Summa 6 521 806 6 314 831 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal Not 4 -4 530 906 -4 362 978 

Kostnader för lokaler Not 5 -829 061 -833 502 

Övriga driftkostnader Not 6 -912 706 -871 148 

Finansiella kostnader Not 7 -3 852 -4 624 

Avskrivningar och nedskrivningar Not 8 -244 972 -242 579 

Summa -6 521 497 -6 314 831 

Verksamhetsutfall 308 0 

Uppbördsverksamhet 

Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras Not 9 192 450 196 693 

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -192 450 -196 693 

Saldo 0 0 

Transfereringar 

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 2 399 578 2 232 690 

Lämnade bidrag Not 10 -2 399 578 -2 232 690 

Saldo 0 0 

Årets kapitalförändring Not 18 308 0 



8.3 

Balansräkning 

Tabell 57 Balansräkning (tkr) 

Tillgångar 2016-12-31 2015-12-31 

Immateriella anläggningstillgångar Not 11 

Balanserade utgifter för utveckling 10 094 25 477 

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 9 982 16 105 

Summa 20 076 41 582 

Materiella anläggningstillgångar Not 12 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 232 570 193 845 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 558 862 536 504 

Pågående nyanläggningar 131 341 146 492 

Summa 922 773 876 841 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 650 625 

Fordringar hos andra myndigheter Not 13 152 046 206 434 

Övriga kortfristiga fordringar Not 14 15 007 13 588 

Summa 167 703 220 647 

Periodavgränsningsposter Not 15 

Förutbetalda kostnader 233 591 218 383 

Upplupna bidragsintäkter 0 576 

Övriga upplupna intäkter 981 1 006 

Summa 234 572 219 965 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket Not 16 -134 539 -209 790 

Summa -134 539 -209 790 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Not 17 409 355 560 288 

Kassa och bank 567 448 

Summa 409 922 560 736 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 620 507 1 709 981 

Kapital och skulder 2016-12-31 2015-12-31 

Myndighetskapital Not 18 

Statskapital 5 282 5 282 

Balanserad kapitalförändring -308 0 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 308 0 

Summa 5 282 5 282 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 19 4 015 4 397 

Övriga avsättningar Not 20 15 417 14 901 

Summa 19 432 19 298 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret Not 21 897 334 856 323 

Kortfristiga skulder till andra myndigheter Not 22 120 585 132 105 

Leverantörsskulder Not 23 202 580 327 120 

Övriga kortfristiga skulder Not 24 79 177 74 221 

Förskott från uppdragsgivare och kunder 0 200 

Summa 1 299 676 1 389 969 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader Not 25 295 617 295 432 

Oförbrukade bidrag 500 0 

Summa 296 117 295 432 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 620 507 1 709 981 

Ansvarsförbindelser 2016-12-31 2015-12-31 

Övriga ansvarsförbindelser Not 26 72 915 72 915 



8.4 

Tabell 58 

Finansieringsanalys 

Finansieringsanalys (tkr) 

2016 2015 

Drift 

Kostnader Not 27 -6 276 104 -6 072 024 

Finansiering av drift: 

Intäkter av anslag 6 496 360 6 286 862 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 28 14 984 15 918 

Intäkter av bidrag 5 849 9 407 

Övriga intäkter 3 847 1 767 

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 6 521 039 6 313 954 

Minskning (+) av kortfristiga fordringar Not 29 38 410 -60 548 

Minskning (-) av kortfristiga skulder Not 30 -155 494 217 974 

Förändring av myndighetskapital Not 18 -308 0 

KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT 127 542 399 356 

Investeringar 

Investeringar i materiella tillgångar -272 037 -280 560 

Investeringar i immateriella tillgångar -273 -2 058 

Summa investeringsutgifter -272 310 -282 618 

Finansiering av investeringar: 

Lån från Riksgäldskontoret Not 21 191 508 231 599 

- amorteringar -150 497 -200 000 

Ökning (+) av statskapital med medel som erhållits från statens budget 0 151 

Försäljning av anläggningstillgångar 3 393 3 807 

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 44 404 35 557 

Ökning (+) av kortfristiga skulder Not 30 24 874 -19 429 

KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR -203 032 -266 490 

Uppbördsverksamhet 

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten 192 450 196 693 

Ökning (-) av kortfristiga fordringar Not 29 -73 581 

Inbetalningar i uppbördsverksamhet 192 377 197 274 

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -192 450 -196 693 

KASSAFLÖDE FRÅN UPPBÖRDSVERKSAMHET -73 581 

Transfereringsverksamhet 

Lämnade bidrag -2 399 578 -2 232 690 

Utbetalningar i transfereringsverksamhet -2 399 578 -2 232 690 

Finansiering av transfereringsverksamhet: 

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 2 399 578 2 232 690 

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringar 2 399 578 2 232 690 

KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -75 563 133 448 

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 

Likvida medel vid årets början 350 946 217 498 

Ökning (+) av kassa och bank 119 -480 

Minskning (-) av tillgodohavande hos Riksgälden -150 933 155 337 

Ökning (+) avräkning med statsverket 75 251 -21 409 

Summa förändring av likvida medel -75 563 133 448 

Likvida medel vid årets slut 275 383 350 946 



8.5 

Anslagsredovisning 

Tabell 59 

Redovisning mot anslag (tkr) 

Anslag/anslagspost 

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 

Ingående 

överföringsbelopp 

Årets tilldelning 

enl regleringsbrev 

Omdisponerade 

anslagsbelopp 

Indragning 

Totalt 

disponibelt 

belopp 

Utgifter 

Not 31 Not 32 Not 33 Not 34 

Utgående 

överföringsbelopp 

1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 157 099 5 412 645 -60 -20 114 5 549 570 -5 393 463 156 107 

1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. -230 049 2 708 657 2 478 607 -2 747 468 -268 861 

Utgiftsområde 7 Internationellt Bistånd 

1:1 ap.43 Internationell civil krishantering 

1 361 4 000 -1 361 4 000 -3 512 488 

Utgiftsområde 8 Migration 

1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden 

1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid 

domstolsprövning i utlänningsmål 

28 152 562 436 -11 366 579 222 -617 405 -38 183 

61 625 160 800 -61 625 160 800 -133 205 27 595 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer 

1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 714 560 -714 560 -481 79 

1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 927 1 040 -927 1 040 -628 412 

Summa totalt 19 828 8 850 138 -1 701 -94 466 8 773 799 -8 896 162 -122 363 

Tabell 60 

Redovisning mot inkomsttitel (tkr) 

Inkomsttitel 

2511 Expeditionsavgifter 

Beräknat belopp 


enligt regleringsbrev 

Inkomster 2016 Inkomster 2015 

Ansökningsavgifter Not 9 112 000 105 085 107 866 

Kungörandeavgifter Not 9 9 000 8 098 8 672 

Summa inkomsttitel 2511 121 000 113 183 116 538 

2537 Miljöskyddsavgifter 

Domstolarna m.m. Not 9 10 400 9 582 10 828 


2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 

Domstolarna m.m. Not 9 20 000 19 345 22 860 


2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 

Återbetalning i brottmål m.m. Not 9, 35 39 000 50 330 46 444 

Domstolarna m.m. Not 9 0 10 23 


Summa inkomsttitlar 190 400 192 450 196 693 



8.5.1 Andra finansiella villkor 

Tabell 61 Redovisning av anslagskredit (tkr) 

Anslagskredit enligt regleringsbrev 

Beviljad kredit Utnyttjad kredit 


1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 162 456 0 

1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 270 866 268 861 


1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden 39 371 38 183 

1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 4 824 0 


1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 56 0 

1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 104 0 

Tabell 62 

Medgivet överskridande (tkr) 

Medgivet överskridande enligt regleringsbrev Medgivet Utnyttjat 


1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 20 000 0 

Tabell 63 

Redovisning av övriga finansiella villkor (tkr) 

Övriga finansiella villkor 

Räntekonto 

Kredit på räntekonto enligt regleringsbrev 266 000 

Lägsta saldo på räntekonto under året -65 115 

Anslaget 1.1 Biståndsverksamhet ap. 43 – Internationell civil krishantering 

Av medlen får högst 450 tkr användas till förvaltningskostnader 

Sveriges Domstolars användning av medel till förvaltningskostnader under 2016 376 

Finansiering av anläggningstillgångar 

Låneram för anläggningstillgångar enligt regleringsbrev 2016 1 100 000 

Utnyttjad låneram, upptagna lån per balansdagen 897 334 

Summa anläggningstillgångar per balansdagen, vilka kommer finansieras med lån 937 567 



8.6 

8.6.1 

Tilläggsupplysningar och noter 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 

(FÅB). Redovisningen följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 § FÅB 

respektive allmänna råd till 6 § i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Avrundningsdifferenser 

kan förekomma eftersom redovisning av belopp huvudsakligen görs i hela tusental kronor. 

Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen 

Regeringen uppdrog, i regleringsbrev 2016-06-22, åt Domstolsverket, att fr.o.m. den 1 september 2016 

slutföra kvarvarande avvecklingsfrågor efter det att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphört 

som myndigheter den 31 augusti 2016. 

Patentbesvärsrättens och Marknadsdomstolens tillgångar och skulder har tagits över till bokfört 

värde enligt 5 kap. 5 och 8 §§ förordningen (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kostnader 

som uppkommit med anledning av uppdraget att hantera kvarvarande avvecklingsfrågor har redovisats 

i samband med lämnade prognoser i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrev. 

Ändrade redovisningsprinciper 

Hotell- och restaurangtjänster i samband med interna kurser och konferenser redovisas från och med 

2016, i enlighet med Ekonomistyrningsverkets rekommendationer, som övrig driftkostnad (se not 4 

och not 6) istället för som tidigare som en personalkostnad. Denna kostnad uppgår 2016 till 43 mnkr 

(2015 44 mnkr). Jämförelsetalen för 2015 har räknats om. 

Värdering av fordringar och skulder 

Fordringar och skulder har upptagits till de belopp som efter prövning beräknas bli betalt respektive betalas. 

Periodavgränsningsposter 

För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 50 tkr. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd överstigande 3 år och med ett anskaffningsvärde på 

minst 30 tkr redovisas som anläggningstillgång. 

Egen ny- och vidareutveckling av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 1 000 tkr, under förutsättning 

att villkoren enligt 5 kap. 2 § FÅB är uppfyllda. Licensavgift och motsvarande för anskaffande av 

IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 100 tkr per licens. När det gäller aktivering av reparationsoch 

underhållskostnader är gränsen 100 tkr. Kulturtillgångar, såsom invärderad konst från Statens 

Konstråd, bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd och skrivs därför inte av. 

Avskrivningsprinciper och avskrivningstider för anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar skrivs av proportionellt över bedömd ekonomisk livslängd. 

Avskrivningstider 

IT-utrustning samt multifunktionsskrivare 

Egen ny- och vidareutveckling av IT-system 

Licensavgift och motsvarande för anskaffning av IT-system 

Förmånsbilar 

Maskiner, videokonferensutrustningar, övriga kontorsmaskiner och övrig teknisk utrustning 

Telefonväxlar, larm och påropsanläggningar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Inredningsinventarier 

4 år 

5 år 

5 år 

5 år 

5 år 

5 år 

5 år 

10 år 



Not. 1 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) 

År 2016 År 2015 

Försäljning av publikationer m.m. (enligt 4 § AvgF) 695 792 

Uthyrning av lokaler (enligt 4 § AvgF) 5 386 5 780 

Intäkter av utbildning och konferens 14 42 

Uthyrning av personal m.m. (enligt 4 § AvgF) 1 992 372 

Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar 767 877 

Avgifter för kopior m.m. 3 886 4 623 

Övriga intäkter 3 011 4 309 

Summa 15 751 16 795 

Ökningen av intäkter avseende uthyrning av personal m.m. beror på att Sveriges Domstolar under året 

hyrt ut personal till Migrationsverket. 

Not. 2 

Intäkter av bidrag (tkr) 


Lönerelaterade bidrag från Arbetsförmedlingen 5 495 6 133 

Bidrag från SIDA 509 1 369 

Övriga bidrag -155 1 905 

Summa 5 849 9 407 

Bidragen från SIDA har fortsatt att minska. Det beror delvis på det politiskt instabila läget i Östeuropa 

och delvis på att Sida tvingats till prioriteringar sedan biståndsmedel omfördelats till flyktingmottagande. 

Detta har bl.a. inneburit att samarbeten med Turkiet och Ryssland har avslutats. 

Övriga bidragsintäkter visar ett negativt belopp, till följd av en återbetalning till Kammarkollegiet av 

bidrag erhållet tidigare år, uppgående till 670 tkr. 

Not. 3 

Finansiella intäkter (tkr) 


Finansiella intäkter från Riksgälden 3 744 1 606 

Finansiella intäkter från övriga 103 161 

Summa 3 847 1 767 

De finansiella intäkterna från Riksgälden avser i huvudsak ränta som under året varit negativ på rörliga 

lån. I enlighet med vad ESV rekommenderar redovisas den negativa räntan på lån som en finansiell intäkt. 

Lån med bunden ränta har lösts in under året och i stället har lån med rörlig ränta tagits upp varvid 

de finansiella intäkterna ökat. 



Not. 4 

Kostnader för personal (tkr) 


Löner till anställd personal -2 803 460 -2 722 930 

Arvoden till nämndemän m fl -129 849 -125 940 

Andra ersättningar och naturaförmåner -25 251 -19 935 

Arbetsgivaravgifter och andra avgifter enligt lag och avtal -937 601 -896 147 

Pensionskostnader, premier avtalsförsäkringar och partsorgan m m -570 146 -536 295 

Sjuk- och hälsovård -9 800 -8 347 

Utbildning och kursavgifter -13 407 -16 446 

Övriga personalkostnader -41 392 -36 938 

Summa -4 530 906 -4 362 978 

Kostnaderna för personal har ökat med ca 4 %, vilket till stor del förklaras av årets lönerevision samt 

att antal årsarbetskrafter ökat med 32 från 5 808 till 5 840. 

Hotell och restaurangtjänster i samband med interna kurser och konferenser redovisas från och med 

2016 som övriga driftkostnader (se not 6). Jämförelsetalen för 2015 har räknats om och 44 mnkr redovisas 

istället i avsnittet övriga driftkostnader. 

Not. 5 

Kostnader för lokaler (tkr) 


Lokalhyror -759 848 -762 461 

El, värme, reparation och underhåll av lokaler -69 913 -71 741 

Årets förändring avsättningar för lokalkostnader 700 700 

Summa -829 061 -833 502 



Not. 6 

Övriga driftkostnader (tkr) 


Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet 

Bevakning -24 260 -22 122 

IT-konsulter -80 679 -74 312 

Korttidsinvesteringar -54 046 -58 305 

Kungörelser och annonsering -18 033 -19 624 

Post- och teletjänster inklusive datakommunikation -44 301 -54 402 

Reparation, service och underhåll -39 514 -47 367 

Resor och logi -45 194 -46 607 

Stämningsmannadelgivning -23 465 -24 464 

Trycksaker, publikationer och pappersvaror -32 440 -32 694 

Interna kurser och verksamhetsplanering (se not 4) -42 855 -43 628 

Övriga -57 168 -63 596 

Summa -461 955 -487 121 

Övriga driftkostnader i mål/ärenden 

God man -26 698 -27 837 

Konkursförvaltare -174 851 -172 907 

Sakkunnig -22 365 -14 806 

Tolk -130 397 -98 683 

Vittne -13 674 -24 942 

Övriga -82 766 -44 852 

Summa -450 751 -384 027 

Summa övriga driftkostnader -912 706 -871 148 

Till följd av ny redovisningsprincip redovisas kostnader för interna kurser och verksamhetsplanering 

numer under övriga driftkostnader. Till följd av detta har 2015 års jämförelsesiffror räknats om. 

Ökningen avseende övriga driftskostnader i mål/ärenden, övriga, beror i huvudsak på ersättning till 

tilltalade för rättegångskostnader i ett större mål, vilken uppgick till ca 25 mnkr. 

Kostnaden för tolk ökar till följd av ökat antal mål där tolkning erfordras. 

Vittnesersättning är lägre 2016 än föregående år. Detta till följd av ändrad indelning av kostnaderna i 

mål/ärenden från maj 2015. Tidigare ingick i vittneskostnaden även vissa andra driftkostnader i 

mål/ärenden som nu redovisas som övriga kostnader i övriga driftkostnader i mål/ärenden. I indelningen 

i övrigt i posten har smärre korrigeringar gjorts och jämförelsetalen för dessa har räknats om. 



Not. 7 

Finansiella kostnader (tkr) 


Räntekostnader -3 770 -4 602 

Övriga finansiella kostnader -82 -22 

Summa -3 852 -4 624 

Räntekostnaderna avser i huvudsak ränta på räntekontot som följd av negativ ränta samt räntekostnad 

på lån till anläggningstillgångar med bunden ränta. Lån med bunden ränta har förfallit under 2016 och 

ersatts av lån med rörlig ränta. 

Not. 8 

Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) 


Avskrivningar -242 604 -239 663 

Utrangeringar och nedskrivningar -2 368 -2 915 

Summa -244 972 -242 578 

Not. 9 

Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras (tkr) 


Ansökningsavgifter, inkomsttitel 2511:1 105 085 107 866 

Kungörandeavgifter, inkomsttitel 2511:2 8 098 8 672 

Miljöavgifter, inkomstitel 2537 9 582 10 828 

Efterbevaknings- och tillsynsavgifter, inkomsttitel 2561 19 345 22 860 

Återbetalning i brottmål m.m. inkomsttitel 2811:1 50 330 46 444 

Avgifter, domstolarna m.m., inkomsttitel 2811:2 10 23 

Summa 192 450 196 693 



Not. 10 

Lämnade bidrag (tkr) 

Lämnad rättshjälp, transfereringar till hushåll avseende 


Offentlig försvarare -1 439 611 -1 356 658 

Offentligt biträde -316 258 -252 673 

Målsägandebiträde -333 986 -302 705 

Rättshjälpsbiträde -262 087 -272 099 

Särskild företrädare för barn -46 781 -47 908 

Övriga -118 443 

Summa -2 398 841 -2 231 600 

Övriga lämnade bidrag 

Nämndemännens riksförbund, Brottsförebyggande rådet m fl -737 -1 090 

Summa -737 -1 090 

Summa lämnade bidrag -2 399 578 -2 232 690 



Not. 11 

Immateriella anläggningstillgångar (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Balanserade utgifter för utveckling 

IB anskaffningsvärde 279 894 279 894 

Årets anskaffning 0 0 

UB anskaffningsvärde 279 894 279 894 

IB ackumulerade avskrivningar -254 418 -238 681 

Årets avskrivningar -15 382 -15 737 

UB ackumulerade avskrivningar -269 800 -254 418 

Summa bokfört värde 10 094 25 477 

varav pågående utveckling av Balanserade utgifter för utveckling 0 0 

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 


Årets anskaffning, köpta rättigheter 273 2 058 

Utrangerat 0 0 



Årets avskrivningar -6 397 -6 756 

Avskrivning utrangering 0 0 



Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar 20 076 41 582 



Not. 12 

Materiella anläggningstillgångar (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 


Årets anskaffning 1 013 31 454 

Aktivering 76 058 19 617 

Utrangering -63 179 -6 520 



Årets avskrivning -41 779 -36 398 

Avskrivning utrangering 63 179 6 520 



Förbättringsutgifter på annans fastighet under uppförande 



Aktivering -76 058 -19 617 

UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde förbättringsutgifter 110 652 107 219 

Summa bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet 232 570 193 845 

Det pågår ett flertal olika ombyggnadsprojekt bl. a vid tingsrätterna i Alingsås, Norrtälje, Sundsvall, 

Östersund samt Svea hovrätt och Domstolsverket vilket är skälet till att det bokförda värdet på förbättringsutgifter 

på annans fastighet har ökat. 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

IB anskaffningsvärde 2 202 975 2 074 423 


Aktivering 189 691 140 305 

Försäljning -7 419 -8 935 

Utrangering -31 774 -38 199 

UB anskaffningsvärde 2 370 466 2 202 975 

IB ackumulerade avskrivningar -1 666 471 -1 526 720 

Årets avskrivning -179 046 -180 771 

Avskrivning försäljning 4 507 5 785 

Avskrivning utrangering 29 406 35 235 

UB ackumulerade avskrivningar -1 811 604 -1 666 471 

Summa bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m. 558 862 536 504 



Pågående nyanläggningar 

2016-12-31 2015-12-31 



Aktivering -189 691 -140 305 

Utrangerat/nedskrivet tidigare år 0 0 

UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde pågående nyanläggn. 131 341 146 492 

Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar 922 773 876 841 

Not. 13 

Fordringar hos andra myndigheter (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Fordran Skatteverket – ingående moms 151 388 205 692 

Kundfordran på statliga myndigheter 578 706 

Övriga fordringar på statliga myndigheter 80 36 

Summa 152 046 206 434 

Fordran avseende ingående moms hos Skatteverket var högre föregående år, vilket då berodde på att 

fordran avsåg två månaders moms. I normalfallet rekvireras momsen i nästföljande månad, vilket är 

fallet 2016 då momsfordran enbart avser en månads moms. 

Not. 14 

Övriga fordringar (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Övriga fordringar 15 007 13 588 

Övriga fordringar avser i huvudsak fordringar på konkursförvaltare samt återkrav i brottmål. 

Not. 15 

Periodavgränsningsposter, fordringar (tkr) 

Förutbetalda kostnader 

2016-12-31 2015-12-31 

Förutbetalda hyror för lokaler 186 652 184 553 

Övriga förutbetalda kostnader 46 939 33 830 

Summa 233 591 218 383 

Upplupna bidragsintäkter 

Upplupna bidragsintäkter från Arbetsförmedlingen 0 576 

Summa 0 576 

Övriga upplupna intäkter 

Avser ej fakturerade återkrav i brottmål m m 981 1 006 

Summa 981 1 006 



Not. 16 

Avräkning med statsverket (tkr) 

Uppbörd 

2016-12-31 2015-12-31 

Ingående balans -13 115 -13 007 

Redovisat mot inkomsttitel (-) -192 449 -196 693 

Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) 190 527 196 585 

Skulder avseende uppbörd -15 037 -13 115 

Anslag i icke räntebärande flöde 

Ingående balans 88 860 49 064 

Redovisat mot anslag (+) 2 884 184 2 646 190 

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke 

räntebärande flöde (-) -2 917 489 -2 606 394 

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 55 555 88 860 

Anslag i räntebärande flöde 


Övertaget bokfört värde, avveckling av Marknadsdomstolen och 

Patent- och besvärsrätten (-) -384 0 

Redovisat mot anslag (+) 6 011 978 5 873 363 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) -5 974 181 -5 931 836 

Återbetalning av anslagsmedel (+) 31 065 48 457 

Indrag av anslagsbelopp 0 2 500 

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -118 414 -186 892 

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 

Ingående balans 0 0 

Övertagen fordran avseende semesterlöneskuld, avveckling av 

Marknadsdomstolen och Patent- och besvärsrätten 224 0 

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -224 0 

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot 

anslag 0 0 

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 


Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) 1 051 995 770 498 

Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) -3 736 956 -3 233 888 

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+) 2 726 962 2 409 809 

Saldo -56 642 -98 643 

Avräkning med statsverket -134 539 -209 790 



Not. 17 

Behållning räntekonto i Riksgälden (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Behållning räntekonto i Riksgälden 409 355 560 288 

Behållning på räntekontot beror huvudsakligen på utgående anslagssparande på totalnivå för de räntebärande 

anslagen. Förändringen mot föregående år förklaras delvis av att leverantörsfakturor som förföll 

under nyårshelgen 2015 blev betalda första bankdagen 2016 (se not 23). 

Not. 18 

Förändring av myndighetskapitalet (tkr) 

Statskapital 

Balanserad kapitalförändring, 

anslagsfinansierad 

verksamhet 

Kapitalförändring 

enligt resultaträkningen 

Summa 

Utgående balans 2015-12-31 5 282 0 0 5 282 

Ingående balans 2016-01-01 5 282 0 0 5 282 

Övertaget bokfört värde, Patentbesvärsrätten 

och Marknadsdomstolen 0 -308 0 -308 

Årets kapitalförändring 0 0 308 308 

Summa årets förändring 0 -308 308 0 

Utgående balans 2016-12-31 5 282 -308 308 5 282 

Statskapital består av konst som inköpts av Statens Konstråd efter 2003-01-01 och som initialt invärderades 

år 2006 i enlighet med direktiv från Statens Konstråd. Ingen ny konst har invärderats under 

året. 

Övertaget bokfört värde, kapitalförändring, avser kostnader som inte anslagsavräknats hos Patentbesvärsrätten 

och Marknadsdomstolen. Dessa har anslagsavräknats av Sveriges Domstolar under 2016 

vilket förklarar årets kapitalförändring. 

Not. 19 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Ingående avsättning 4 397 4 210 

Årets pensionskostnad 1 604 2 024 

Årets pensionsutbetalningar -1 986 -1 837 

Utgående avsättning 4 015 4 397 

Pensionsavsättningarna avser beviljade delpensioner m.m. 



Not. 20 

Övriga avsättningar (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Avsättning avseende lokalkostnader 3 500 4 200 

Avsättning avseende kompetensutvecklingsåtgärder 11 917 10 701 

Utgående avsättning 15 417 14 901 

Bokförda avsättningar avseende lokalkostnader har minskat med 700 tkr under året. De avsättningar 

som kvarstår avser lokaler i Gävle och omfattar framtida utgifter för ingångna hyresavtal, som är en 

följd av omstruktureringen av förvaltningsrättsorganisationen. Av dessa avsättningar förväntas 700 tkr 

regleras under nästa räkenskapsår. 

Under året har 0,3 % av utbetalda löner avsatts för kompetensutvecklingsåtgärder. Avsatta medel används 

till att bekosta generationsväxlingar samt till kompetenshöjande aktiviteter. 

Not. 21 

Lån i Riksgälden (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Ingående skuld 856 323 824 724 

Lån upptagna under året 191 508 231 599 

Årets amortering -150 497 -200 000 

Utgående balans 897 334 856 323 

Beviljad låneram för år 2016 uppgår till 1 100 000 tkr. 

Not. 22 

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 120 585 132 105 

Skulderna avser i huvudsak leverantörsskulder till andra myndigheter och skuld avseende arbetsgivaravgifter. 

Not. 23 

Leverantörsskulder (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Leverantörsskulder 202 580 327 120 

Skuldbeloppet har minskat med ca 125 000 tkr. Anledningen är främst att leverantörsfakturor med förfallodatum 

under nyårshelgen 2015 betalades första bankdagen 2016. Dessa uppgick till ca 188 000 tkr. 

I år har motsvarande skulder betalats före årsskiftet. 

Not. 24 

Övriga kortfristiga skulder (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Övriga kortfristiga skulder 79 177 74 221 

Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak preliminärskatt. 



Not. 25 

Periodavgränsningsposter, skulder (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Upplupna kostnader 

Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter 6 153 19 266 

Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 282 561 273 364 

Upplupna räntekostnader 0 293 

Övriga upplupna kostnader 6 903 2 509 

Summa 295 617 295 432 

Not. 26 

Ansvarsförbindelser (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Hyresavtal, Hovrätten över Skåne och Blekinge 29 847 29 847 

Hyresavtal, Attunda tingsrätt 17 756 17 756 

Hyresavtal, Södertörns tingsrätt 25 312 25 312 

Summa 72 915 72 915 

Samtliga ansvarsförbindelser avser hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas, med ett belopp som 

motsvarar den sammanlagda kapitalhyran för de sista fyra kvartalen av den avtalade hyrestiden, om avtalet 

sägs upp vid den första 20-åriga hyrestidens utgång. 

Not. 27 

Drift; kostnader (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Kostnader enligt resultaträkningen -6 521 497 -6 314 831 

Avskrivningar och nedskrivningar 244 972 242 579 

Realisationsförlust 286 219 

Avsättningar 135 9 

Kostnader enligt finansieringsanalysen -6 276 104 -6 072 024 

Not. 28 

Drift; intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen 15 751 16 795 

Realisationsvinst -767 -877 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen 14 984 15 918 



Not. 29 

Förändring av kortfristiga fordringar (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Minskning (+) fordringar hos andra myndigheter 54 388 -68 671 

Ökning (-) kundfordringar -24 -147 

Ökning (-) övriga fordringar (exkl. uppbörd) -1 346 -21 

Ökning (-) periodavgränsningsposter -14 608 8 291 

Delsumma drift 38 410 -60 548 

Ökning (-) kortfristiga fordringar (uppbörd) -73 581 

Summa 38 337 -59 967 

Not. 30 

Förändring av kortfristiga skulder (tkr) 

2016-12-31 2015-12-31 

Minskning (-) skuld till andra myndigheter -11 520 16 570 

Minskning (-) leverantörsskulder avseende drift -149 414 179 524 

Ökning (+) övriga kortfristiga skulder 4 956 957 

Minskning (-) förskott från kunder -200 200 

Ökning (+) periodavgränsningsposter 684 20 723 

Delsumma drift -155 494 217 974 

Ökning (+) leverantörsskulder avseende investeringar 24 874 -19 429 

Summa -130 620 198 545 

Not. 31 

Årets tilldelning enligt regleringsbrev (tkr) 

Regleringsbrev 

2015-12-17 2015-1218 2016-06-22 2016-12-01 Tilldelning 


1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 5 412 645 5 412 585 5 412 585 

1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 2 338 657 2 638 657 2 708 657 2 708 657 

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 

1:1 ap.43 Internationell civil krishantering 4 000 4 000 


1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden 562 436 562 436 

1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 

i utlänningsmål 

160 800 160 800 


1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 560 560 

1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 1 040 1 040 

Not. 32 

Omdisponerade anslagsbelopp (tkr) 

Enligt regleringsbrev 2016-12-01 har 60 tkr avseende anslag 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar, omdisponerats. 

Enligt regleringsbrev 2015-12-18 har 714 tkr avseende 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm, och 927 

tkr avseende 1.14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg, utgiftsområde 22 Kommunikationer, omdisponerats. 



Not. 33 

Indragning (tkr) 

Enligt regleringsbrev 2015-12-18 har 1 361 tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, 

dragits in. Enligt regleringsbrev 2015-12-17 har 11 366 tkr avseende 1:4 ap.1 Domstolsprövning i 

utlänningsärenden samt 61 625 tkr avseende 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i 

utlänningsmål dragits in. Enligt regleringsbrev 2016-12-14 har 20 114 tkr dragits in avseende anslag 1:5 

ap.1 Sveriges Domstolar. 

Not. 34 

Utgifter 2016 enligt anslagsredovisningen (tkr) 

För anslagen 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 

i utlänningsmål samt 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 

avviker årets utgifter, vilket även var fallet föregående år för dessa anslag, gentemot de tilldelade 

medlen med mer än 10 %. Vad gäller anslaget 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i 

utlänningsmål var avvikelsen föregående år större. Under 2016 har antalet avgjorda mål ökat och avvikelsen 

mellan tilldelade medel och utgifterna har således minskat, se vidare under avsnitten 3.6.4 och 

3.7.4. För de övriga tre anslagen är avvikelsen beloppsmässigt mycket liten. 

Not. 35 

Återbetalning i brottmål m.m. (tkr) 

Medel som flyter in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga 

inkomster av statens verksamhet. Återbetalningar har gjorts till Rättshjälpsmyndigheten med 50 330 

tkr (46 444 tkr, 2015). Återbetalning har även gjorts till Skatteverket med 14 417 tkr (14 049 tkr, 2015), 

dvs. sammanlagt 64 747 tkr (60 493 tkr, 2015). 

Till Skatteverket har under 2016 restförts: Skatteverkets återvunna fordringar under 2016, 

fördelat på restföringsår: 

Faktureringsår Belopp (tkr) Restföringsår Belopp (tkr) 

2012 88 2012 eller tidigare 4 329 

2013 128 2013 1 238 

2014 339 2014 1 738 

2015 7 818 2015 2 990 

2016 18 995 2016 4 122 

Summa 27 368 Summa 14 417 



8.7 

Ersättningar till insynsrådet 

Tabell 64 Ersättningar och förmåner (skattepliktiga) räkenskapsåret 2016 samt styrelse/rådsuppdrag 

m.m. för Domstolsverkets chef och ledamöter i DV:s insynsråd 

Namn Befattning/uppdrag Ersättning/förmån kr Styrelse/rådsuppdrag m.m. 


Generaldirektör 

och ordförande i DV:s 

insynsråd 

1 441 460 Arbetsgivarverkets styrelse 

Jan R Andersson Rådsledamot 3 000 ISP:s exportkontrollråd 

Försvarsmaktens insynsråd 

Vilhelm Andersson 

Rådsledamot 

t.o.m. 2016-04-28 

Fredrik Beijer Rådsledamot 4 500 

1 500 Skyddsregistreringsdelegationen 

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, 

Maria Billing Rådsledamot 4 500 Domarnämnden 

Susanne Eberstein Rådsledamot 3 000 Riksbanken 

Ordförande Domarnämnden 

Säpos insynsråd 

Riksåklagarens insynsråd 

Matz Hammarström Rådsledamot 1 500 

Gunilla Hedwall Rådsledamot 3 000 Skyddsregistreringsdelegationen 

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 

Mattias Jonsson 

Rådsledamot 

t.o.m. 2016-04-28 

Eva Nordqvist Rådsledamot 4 500 Kungafonden 

1 500 Ekobrottsmyndighetens insynsråd 

Rättshjälpsnämnden 

Kerstin Skarp Rådsledamot 3 000 Domarnämnden 

Caroline Szyber Rådsledamot 6 000 ISP:s exportkontrollråd 

Kronofogdens insynsråd 

Boverkets insynsråd 


INTERN STYRNING OCH KONTROLL 

9 

Generaldirektören ansvarar för den interna styrningen 

och kontrollen inom Sveriges Domstolar. 

Myndighetscheferna vid myndigheterna inom 

Sveriges Domstolar är skyldiga att genomföra 

den interna styrning och kontroll som Domstolsverket 

ansvarar för. Samtliga chefer på 

Domstolsverket har ansvar för den interna styrningen 

och kontrollen inom sitt sakområde enligt 

arbetsordningen. 

De senaste årens arbete med att utveckla ledning 

och styrning har fortsatt även 2016. Det är 

en viktig del i utvecklings- och förbättringsarbetet 

av den interna styrningen och kontrollen. 

Intern styrning och kontroll 

9.1 Utveckling och förbättringar 

Under våren 2016 påbörjades ett långsiktigt arbete 

som innebär en utveckling av Domstolsverkets 

ledningsprocess från aktivitetsstyrning till 

målstyrning. Utvecklingen av ledningsprocessen 

syftar till att öka effektiviteten genom att kunna 

göra tydligare prioriteringar och även att bättre 

kunna kommunicera vilka prioriteringarna är och 

konsekvenserna av dessa. 

Domstolschefsrådet (dc-rådet) inrättades under 

hösten 2016. Genom inrättandet av dc-rådet 

har en struktur för dialog mellan Domstolsverket 

och representanter för domstolarna på strategisk 

och taktisk nivå skapats. 

För att kunna möta ökade krav på verksamhetsutveckling 

har arkitekturledningen startats 

på Domstolsverket. Syftet är att säkerställa den 

långsiktiga förmågan att arbeta med verksamhets- 

och IT-arkitektur för Sveriges Domstolar. 

Det långsiktiga arbetet att steg för steg utforma 

och beskriva Sveriges Domstolars 

verksamhets- och IT-arkitektur har påbörjats, 

liksom arbetet med att styra och stödja användningen 

av detta så att effekterna uppnås. 

Behov och prioritering av verksamhetsutveckling 

styr omfattning, inriktning och prioritering 

av arkitekturarbetet. 

Under 2016 har uppföljningen av Domstolsverkets 

verksamhet förbättrats. Resultatdialoger 

förs nu med ledningsgruppen vid tre tillfällen per 

år. I samband med verksamhetsuppföljningen 

lämnar avdelningarna också en ekonomisk prognos 

samt budgetyrkanden för kommande planeringsperiod. 

Tidigare år har verksamhetsuppföljningen 

i huvudsak utgått från respektive 

avdelning. Nu sker en mer tydlig fokusering på 

Domstolsverket som helhet och det är större avvikelser 

som redovisas och kommenteras. 

Inför budgetåret 2016 implementerades en ny 

redovisningsplan och budgetmodell. Under senare 

delen av 2016 har ytterligare förfining av 

modellen gjorts. Förbättringarna har genomförts 

i syfte att upprätthålla en modell som effektivt 

ger stöd för styrning, uppföljning och 

analys. Till följd av den nya budgetmodellen har 

även ett nytt IT-stöd för budgetering utvecklats. 

Vissa utvecklingsinsatser kopplade till budgetverktyget 

kvarstår men de ska genomföras i 

början på 2017. 

Ett nytt stöd för att förenkla mottagande av 

ansökningsavgifter har tagits fram. Domstolarna 

har fått ett systemstöd för hanteringen av 

ansökningsavgifter och allmänheten kan betala 

in ansökningsavgiften via internet. Syftet med 

det nya stödet är att förenkla, förbättra och effektivisera 

inbetalningsprocessen avseende ansökningsavgifterna. 

Under 2016 har den nya föreskriften (DVFS 

2015:4) om intern styrning och kontroll och tillhörande 

stödmaterial, som togs fram under 2015, 

för första gången använts för hela året. Någon 

fullständig utvärdering är inte gjord men de synpunkter 

som kommit Domstolsverket till del är i 

huvudsak positiva. 

9.2 Processen 

I arbetet med intern styrning och kontroll är riskhantering 

en central del. Utifrån riskanalyser beslutas 

om kontrollåtgärder som följs upp för att utvärdera 

om förväntade effekter har uppnåtts. 

9.2.1 Riskanalyser 

Domstolsverkets övergripande riskanalys upprättas 

årligen utifrån målen i den strategiska inriktningen 

för 2010-2020. Den fastställs av generaldirektören 

och har för 2016 innehållit tio risker. 

De tre risker som 2016 bedömdes allvarligast var 

”Tolkar”, ”Rekrytering” och ”Migrationsmåltillströmningen”. 

Risker hanteras också i den löpande 

verksamheten och i aktuella projekt. Riskanalyserna 

på de olika nivåerna har under 2016 

varit utgångspunkten för genomförande av åtgärder 

i syfte att hantera riskerna. 

Myndigheterna inom Sveriges Domstolar upprättar 

sina egna riskanalyser. Det finns möjlighet 

att meddela Domstolsverket risker man identifie- 


INTERN STYRNING OCH KONTROLL 

rat och som Domstolsverket behöver hjälpa till 

att hantera för Sveriges Domstolar som helhet. 

9.2.2 Kontrollåtgärder 

Under året har många åtgärder vidtagits för att 

hantera de risker som är kopplade till målen i 

den strategiska inriktningen. För risken ”Tolkar” 

som var en av tre risker med högst riskvärde 

innehöll åtgärdsplanen drygt 10 åtgärder 

varav ca hälften hade en tidplan som innebar att 

åtgärden skulle genomföras under 2016. Den 

andra risken med högst riskvärde var ”Rekrytering”. 

Den har funnits med en längre tid och 

det beslutades att göra ett omtag genom att inleda 

en kartläggning och analys av kompetensförsörjningsprocessen. 

Den tredje risken med 

högst riskvärde var ”Migrationsmåltillströmning”. 

En viktig åtgärd var här att arbeta fram 

en plan för att hantera den förväntade ökningen 

av migrationsmål. Eftersom det var en risk med 

stort beroende till andra myndigheter handlade 

några åtgärder om vikten av att säkerställa en 

bra dialog mellan myndigheterna. 

Det finns också internkontrollplaner med återkommande 

kontrollåtgärder för att säkerställa att 

olika processer fungerar. 

9.2.3 Uppföljning 

Domstolarnas och nämndernas resultat för regeringens 

verksamhetsmål har förbättrats för nio 

av tolv verksamhetsmål 2016. Sex av regeringens 

verksamhetsmål uppnåddes. Det finns flera enskilda 

domstolar och nämnder som uppfyllde regeringens 

verksamhetsmål även om domstolsslaget 

som helhet inte uppnådde dem. 

Samtliga myndigheter inom Sveriges Domstolar 

ska bedöma och till Domstolsverket intyga 

om den egna myndighetens genomförande av 

intern styrning och kontroll är betryggande. Alla 

myndigheter utom en intygade att så var fallet. 

Den domstol som redovisade brister angav två 

stycken. Den första handlade om bristande arbetsmiljöarbete 

och den andra om brister i lokalsäkerheten. 

Domstolsverkets avdelningar har ansvar för att 

inom sina respektive sakområden systematiskt 

och regelbundet följa upp verksamheten. I samband 

med uppföljningen ska respektive avdelningschef 

intyga om den interna styrningen och 

kontrollen är betryggande. Alla avdelningar utom 

en intygade att den interna styrningen och kontrollen 

var betryggande. Den avdelning som redovisade 

brister angav att förutsättningarna för 

ekonomisk uppföljning kan förbättras. 

Vid genomgång av de tio risker som är upptagna 

i Domstolsverkets övergripande riskanalys 

har några fått sänkt riskvärde medan övriga har 

oförändrat. Uppföljningen har visat att två av de 

tre riskerna som bedömdes allvarligast har fått 

riskvärdet sänkt. Det gäller riskerna ”Tolkar” och 

”Rekrytering”. För ”Migrationsmåltillströmning”, 

som var den tredje risken som bedömdes 

allvarligast, är riskvärdet oförändrat. 

Uppföljning av Internrevisionens rapporterade 

skrivelser under perioden 2012-2016 med 

tillhörande förslag till åtgärder har genomförts. 

Några skrivelser har kunnat avslutas men för 

andra har nya tidplaner fått upprättas. Under 

2016 har Internrevisionen rapporterat fem skrivelser. 

Åtgärdsförslagen har, enligt deras bedömning, 

i allt väsentligt varit i enlighet med 

lämnade rekommendationer. Internrevisionen 

valde dock att i samband med granskningen av 

ledningsprocessen påpeka vikten av att införandet 

av beslutade åtgärder sker utan ytterligare 

utsträckningar av tidplanen. 

Riksrevisionen lämnade för 2015 en ”ren” revisionsberättelse 

och i Revisors rapport avseende 

Domstolsverkets delårsrapport 2016 framkom 

inga allvarliga iakttagelser. 

9.3 Årsredovisningens 

undertecknande 

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande 

bild av verksamhetens resultat samt av 

kostnader, intäkter och myndighetens 2 ekonomiska 

ställning. Jag bedömer att den interna 

styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 

Jönköping den 21 februari 2017 


2 Med myndigheten avses myndigheterna inom Sveriges 

Domstolar. 


BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN 

10 

Bilaga 1 

Tabell 65 

Bilagor till resultatredovisningen 

Verksamhetsmål – Enskilda domstolars resultat 

Tingsrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 

Brottmål 

exkl. förtursmål 

75 percentilen. Regeringens mål 5 månader 

Resultat 

Tvistemål totalt 

exkl. gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 

75 percentilen. Regeringens mål 7 månader 

Resultat 

Domstol 2014 2015 2016 2014 2015 2016 

Alingsås 5,0 5,1 4,8 5,6 7,2 5,8 

Attunda 5,1 4,9 5,3 7,7 4,9 6,7 

Blekinge 4,4 4,4 4,0 7,4 7,6 8,4 

Borås 4,8 4,9 5,1 7,9 8,2 7,6 

Eksjö 3,1 3,6 3,8 3,3 3,2 3,4 

Eskilstuna 3,9 3,0 2,7 5,4 5,7 5,3 

Falun 5,8 6,2 4,8 7,5 7,6 7,7 

Gotland 6,6 4,9 4,0 7,7 8,7 7,1 

Gällivare 3,8 3,2 3,3 5,7 4,8 5,9 

Gävle 4,0 4,7 4,5 6,3 6,8 6,8 

Göteborg 5,8 4,8 4,4 7,5 6,8 6,4 

Halmstad 5,0 4,0 4,3 5,8 6,5 7,3 

Haparanda 5,9 4,9 4,4 9,0 6,8 8,6 

Helsingborg 3,7 4,1 4,0 6,0 5,7 5,8 

Hudiksvall 4,5 4,3 4,3 6,9 7,3 6,8 

Hässleholm 3,2 3,2 2,4 4,9 5,3 5,3 

Jönköping 3,7 3,7 3,9 5,8 6,8 6,9 

Kalmar 3,9 4,2 4,2 6,8 7,6 6,7 

Kristianstad 4,0 4,4 4,4 5,5 6,5 6,7 

Linköping 3,5 3,4 3,4 5,0 6,3 6,1 

Luleå 4,7 5,1 4,5 7,6 9,1 7,8 

Lund 4,7 4,4 3,8 6,5 6,4 6,4 

Lycksele 1,5 1,6 1,7 2,4 2,1 2,7 

Malmö 5,1 4,0 3,9 7,4 6,6 6,8 

Mora 3,5 3,7 2,5 7,0 6,9 5,1 

Nacka 4,9 4,3 4,2 6,3 6,6 7,0 

Norrköping 4,8 4,5 3,8 6,6 6,8 7,1 

Norrtälje 2,3 2,7 2,4 5,6 4,9 6,7 

Nyköping 3,2 2,9 3,1 4,4 4,7 5,8 

Skaraborgs 5,4 3,8 3,7 7,7 7,2 5,9 

Skellefteå 3,3 3,3 3,5 6,5 6,9 7,0 

Solna 5,3 5,1 5,2 7,4 6,8 6,6 

Stockholm 5,3 5,9 5,5 8,5 12,6 8,5 

Sundsvall 6,5 6,9 5,6 8,0 6,9 7,3 

Södertälje 7,2 4,6 3,5 8,7 6,6 6,2 

Södertörn 3,3 3,8 3,7 5,1 5,7 5,7 

Uddevalla 6,3 7,7 4,9 7,0 7,7 7,7 

Umeå 5,9 4,7 4,1 8,0 8,8 7,0 

Uppsala 4,9 4,6 4,6 5,8 7,0 6,2 

Varberg 4,0 4,0 4,0 6,8 6,1 5,8 

Vänersborg 4,6 5,3 5,5 6,7 6,5 5,7 

Värmland 5,2 4,5 5,1 7,9 7,3 6,9 

Västmanland 5,5 4,8 4,6 7,3 8,1 7,7 

Växjö 4,9 3,4 3,3 7,5 7,3 6,9 

Ystad 5,2 4,9 4,9 6,8 7,1 6,2 

Ångermanland 4,5 3,5 3,6 8,1 8,1 6,1 

Örebro 5,8 4,9 4,7 6,6 6,6 6,3 

Östersund 5,0 4,6 4,4 6,6 6,5 5,8 

Summa 4,8 4,5 4,3 7,0 7,0 6,7 



Tabell 66 

Förvaltningsrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 

Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 

75 percentilen 

Regeringens mål 6 månader 

Resultat 

Domstol 2014 2015 2016 

Falun 6,3 8,4 10,1 

Göteborg 5,1 5,9 5,1 

Härnösand 7,3 7,2 7,4 

Jönköping 6,1 7,0 8,1 

Karlstad 5,4 5,4 5,8 

Linköping 11,2 8,7 7,3 

Luleå 7,3 7,0 4,0 

Malmö 5,9 5,7 4,5 

Stockholm 6,0 5,2 5,6 

Umeå 8,4 6,8 6,0 

Uppsala 7,8 6,9 7,1 

Växjö 5,8 5,3 4,9 

Summa 6,4 6,0 5,8 

Tabell 67 

Förvaltningsrätter (migration) – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 

Avlägsnandemål, 

ensamkommande barn 

90:e percentilen 


Verkställighetsmål 


Regeringens mål 1 månad 

Totalt migrationsmål 



Resultat Resultat Resultat 

Domstol 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 

Göteborg 4,3 3,3 4,0 1,4 1,2 1,5 7,8 6,1 4,5 

Luleå 5,1 2,1 2,9 0,5 0,5 0,5 7,4 7,5 5,6 

Malmö 3,5 3,2 2,8 0,6 0,5 0,6 7,1 6,2 5,6 

Stockholm 2,7 2,4 2,3 0,6 0,5 0,8 5,1 3,3 4,0 

Summa 3,4 2,8 2,7 0,8 0,7 0,8 6,8 5,4 4,5 



Tabell 68 

Hovrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 

Brottmål exkl. 

förtursmål 


Regeringens mål 

5 månader 

Tvistemål fram 

till PT beslut 



2 månader 

Tvistemål, där 

PT beviljats 



10 månader 

Resultat Resultat Resultat 

Domstol 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 

Svea hovrätt 8,5 8,5 7,2 1,4 1,2 1,3 12,3 11,4 11,6 

Göta hovrätt 6,9 6,7 6,0 2,8 1,9 2,1 11,3 11,0 10,1 

Hovrätten över Skåne och Blekinge 6,9 6,5 6,9 3,6 3,0 2,7 11,9 13,1 12,3 

Hovrätten för Västra Sverige 8,0 6,4 5,5 2,8 2,7 2,6 13,6 12,5 11,4 

Hovrätten för Nedre Norrland 6,7 7,7 6,3 3,4 2,7 2,5 15,4 13,5 14,2 

Hovrätten för Övre Norrland 5,3 4,0 4,5 1,2 1,3 1,3 17,3 9,6 9,8 

Summa 7,5 7,1 6,5 2,1 1,9 1,9 12,6 11,7 11,5 

Tabell 69 

Kammarrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 

Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 



Resultat 


Kammarrätten i Göteborg 8,2 7,5 7,4 

Kammarrätten i Jönköping 6,0 9,0 8,1 

Kammarrätten i Stockholm 6,7 8,3 8,3 

Kammarrätten i Sundsvall 6,3 6,1 5,1 

Summa 7,0 7,9 7,4 

Tabell 70 

Kammarrätten i Stockholm (migration) – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 

Kammarrätten i Stockholm (Migrationsmål) 

90:e percentilen. Regeringens mål 2 månader 

Resultat 


Totalt migrationsmål 2,3 2,1 1,9 



Tabell 71 

Högsta domstolen – måluppfyllelse av domstolens egna satta mål 


Median 


Mål Resultat Mål Resultat 

2014 2015 2016 2014 2015 2016 

Dispensmål exkl. förtursmål 1,0 1,6 1,1 0,9 3,0 4,6 2,6 1,8 

Dispenserade mål exkl. förtursmål 12,0 14,4 13,8 15,9 18,0 20,5 19,7 19,1 

Extraordinära mål exkl. förtursmål 8,0 3,2 6,1 1,8 12,0 10,2 12,5 7,7 

Tabell 72 

Högsta förvaltningsdomstolen – måluppfyllelse av domstolens eget satta mål 

Mål 



Resultat 

2014 2015 2016 

PT beslut 6,0 9,3 6,7 7,9 

Tabell 73 

Hyres- och arrendenämnderna – måluppfyllelse av verksamhetsmålen 

Arrendenämndsärenden och hyresnämndsärenden 

exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 

75:e percentilen. Regeringens mål 4 månader 

Resultat 


Göteborg 6,8 5,2 9,6 

Linköping 3,2 3,3 3,2 

Stockholm 9,0 7,2 6,9 

Sundsvall 6,3 3,5 10,2 

Jönköping 6,8 6,2 6,9 

Malmö 3,4 3,6 5,4 

Umeå 17,8 10,3 6,5 

Västerås 4,4 3,7 3,2 

Totalt 7,5 5,7 7,0 



Bilaga 2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader 3 2014 2015 2016 

Tingsrätter 

Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 15 559 15 053 15 671 

Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 15 355 15 023 15 671 

Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), fasta priser 18 093 17 215 18 352 

Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), löpande priser 17 856 17 181 18 352 

Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 15 316 15 898 16 257 

Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 15 115 15 866 16 257 

Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser 52 473 82 020 82 020 

Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser 51 786 81 856 82 020 

Styckkostnad fastighetsmål (kr), fasta priser 42 454 83 090 83 090 

Styckkostnad fastighetsmål (kr), löpande priser 41 898 82 924 83 090 

Styckkostnad PBL-mål (kr), fasta priser 30 286 44 832 44 832 

Styckkostnad PBL-mål (kr), löpande priser 29 889 44 742 44 832 

Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), fasta priser 27 809 34 028 41 879 

Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), löpande priser 27 445 33 960 41 879 

Styckkostnad utsökningsärenden (kr), fasta priser 6 139 6 901 5 423 

Styckkostnad utsökningsärenden (kr), löpande priser 6 059 6 887 5 423 

Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser 6 013 5 615 5 609 

Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser 5 934 5 604 5 609 

Hovrätter 





Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 38 910 41 134 43 421 

Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 38 400 41 052 43 421 

Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser 11 044 10 802 12 020 

Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser 10 899 10 780 12 020 

Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser 62 006 71 389 53 411 

Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser 61 194 71 246 53 411 

Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), fasta priser 48 493 56 337 47 523 

Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), löpande priser 47 858 56 224 47 523 

3 Med styckkostnader för verksamhetens kostnader avses domstolarnas löne- och förvaltningskostnader, övergripande 

administration, utvecklings- och kvalitetsarbete samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. 

För fördelning av kostnader mellan de olika målkategorierna används tidredovisning. Under 2016 tidredovisade 

samtliga domstolar under en tvåmånadersperiod, förutom Högsta förvaltningsdomstolen, Högsta 

domstolen och Mark- och miljödomstolarna som inte redovisade någon tid under 2016. Migrationsdomstolarna 

samt Domstolverket har under 2016 redovisat tid dagligen. För de domstolsslag som saknar tidredovisning 2016 

antas styckkostnaderna för samtliga måltyper ha förändrats så som domstolsslagets totala styckkostnad. För 

mål vid Mark- och miljödomstolarna väntas styckkostnaderna utvecklats enligt implicitprisindex. SCB:s implicitindex 

för statliga konsumtionsutgifter har använts vid samtliga fastprisberäkningar. 

Under 2015 infördes en ny redovisningsplan, vilket resulterade i en ny redovisningsmodell. Samtidigt uppgraderades 

ekonomisystemet med en ny version. Styckkostnaderna för 2015 och 2016 har beräknats utifrån den 

nya modellen och strukturen, den grundläggande metoden har dock varit densamma. 2014 års styckkostnader 

har på grund av den nya strukturen inte kunnat räknas om. 



2014 2015 2016 






Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 16 227 16 423 17 545 

Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 16 014 16 390 17 545 

Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser 16 186 16 375 17 494 

Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser 15 974 16 342 17 494 

Förvaltningsrätter 



Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser 8 903 11 741 12 559 

Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser 8 786 11 718 12 559 

Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser 9 592 9 530 9 252 

Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser 9 466 9 511 9 252 

Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser 5 015 5 980 6 054 

Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser 4 949 5 968 6 054 

Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser 7 106 7 434 7 589 

Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser 7 013 7 419 7 589 

Migrationsdomstolarna 



Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser 24 212 38 463 21 598 

Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser 23 895 38 386 21 598 

Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser 20 554 19 144 19 729 

Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser 20 285 19 106 19 729 

Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål 

(kr), fasta priser 

Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål 

(kr), löpande priser 

8 218 9 944 8 928 

8 110 9 924 8 928 

Kammarrätter 













Migrationsöverdomstolen 

2014 2015 2016 



Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser 12 095 10 742 7 403 

Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser 11 937 10 721 7 403 

Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser 8 941 10 907 14 067 

Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser 8 824 10 885 14 067 

Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål 

och verkställighetsmål (kr), fasta priser 

8 786 10 580 13 223 

Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål 

och verkställighetsmål (kr), löpande priser 

8 671 10 559 13 223 













Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser 2 860 2 668 2 498 

Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser 2 823 2 663 2 498 



Bilaga 3 

Sidhänvisning till återrapporteringskrav 

Förteckning över återrapporteringskrav 

Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet 

Dömande verksamhet 

Domstolsverket ska särskilt redovisa: 

• handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. 

Internationella uppdrag 

Domstolsverket ska redovisa: 

• omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och 

kortfattat analysera vilka resultat deltagandet lett till i olika insatser, och 

• vidtagna åtgärder för att säkerställa att all personal som myndigheten skickar till internationella 

civila krishanteringsinsatser ska vara utbildad i resolution 1325 och ha kunskap 

om kvinnors och mäns behov och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer i enlighet 

med regeringsbeslutet UF2014/56358/UD/SP. 

Övriga återrapporteringskrav i regleringsbrevet 

Domstolsverket ska särskilt redovisa: 

• en beskrivning av det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla 

och effektivisera verksamheten 

• vilka åtgärder som vidtagits med anledning av besparingen på anslaget och vilka konsekvenser 

minskningen har fått för verksamheten 

• planerade åtgärder för att hantera en förväntad ökad måltillströmning till migrationsdomstolarna 

med anledning av det stora antalet asylsökande sedan hösten 2015 

• åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder 

som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra 

bemötande och relevant information 

• åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten 

för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt 

för övriga personer som besöker domstolarna 

• en beskrivning av vilka konsekvenser de höjda ansökningsavgifterna i allmän domstol 

fr.o.m. den 1 juli 2014 har fått avseende avgiftsintäkter och mål- och ärendetillströmning 

Rättväsendets informationsförsörjning 

Sidhänvisning 

Sid 21 f. 

Sid 101 ff. 

Sid 72 ff. 

Sid 24 f. 

Sid 48 f. 

Sid 82 f. 

Sid 78 f. 

Sid 22 ff. 

• Inom ramen för arbetet med att skapa en digitalt sammanlänkad rättskedja 

(Ju2012/6639/SI) ska Domstolsverket redovisa hur myndigheten har anpassat verksamheten 

så att dokument kan utbytas digitalt och direkt mellan berörda myndigheters verksamhetsstöd. 

Av redovisningen ska framgå i vilken omfattning detta har genomförts och 

Sid 76 

på vilket sätt det har förbättrat kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. 

Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 

3 Kap. 3§ 

• Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens 

finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska 

det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet 

av dessa uppgifter. 

Sid 87 ff. 


Digitala tjänster ska enligt regeringen vara 

förstahandsval i det offentligas kontakter 

med medborgare och företag, där det är 

relevant och möjligt. Detta ämne diskuterades 

bland annat under Chefsdagarna 

2016, där samtliga myndighetschefer inom 

Sveriges Domstolar träffades tillsammans 

Digitala tjänster ska enligt regeringen vara förstahandsval i 

med företrädare för Domstolsverket. 

det offentligas kontakter med medborgare och företag, där 

Foto: Carl Johan Erikson 

det är relevant och möjligt. Detta ämne diskuterades bland 

annat under Chefsdagarna 2016, där samtliga myndighetschefer 

inom Sveriges Domstolar träffades tillsammans med 

företrädare för Domstolsverket. 

Foto: Carl Johan Erikson

Domstolsverket 

Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 

E-post: domstolsverket@dom.se • www.domstol.se

arsredovisning_2016_sverigesdomstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?