Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015

Sverige har visat att det som minsk

det dödliga våldet sedan 1990-tal

på förolämpningar och hot, där

under 15 år dödas av en för dem

Figur 6. Antal fall av dödligt vå

under perioden 2002-2013 antingen a

Det är också relativt vanligt att

Figur 11. Typ av påföljd för ful

dödligt våld mellan män, och var

polis, kommun och bostadsföreninga

SOU 1995:60. Kvinnofrid. Huvudbetä

utsattheten mer än dubbelt så hö

Figur 1. Andel utsatta för misshan

stort sett varit konstant sedan 197

Inom ramen för samma studie skicka

Tabell 1. Typ av misshandel efter d

Det våld som utövas vid misshande

Den tidigare nämnda kartläggninge

heten för misshandel minskat inom

som de tidigare lagförts för var

antalet lagföringsbeslut minskat t

minskade antalet anmälda brott vid

Brottsförebyggande rådet, Brå (2

Nybergh, L. m.fl. (2013). Self-repo

Inledning Rån betraktas ofta som e

Tabell 1. Brottets karaktär vid r

nivåminskning. År 2015 är siffra

Vid butiksrån är det förhålland

- kommit att välja andra brottsupp

tredjedel av rånen är det minst t

• har låg grad av självkontroll

År 2015 misstänktes 347 personer

Uppklaringsprocenten för rån skil

Figur 10. Genomsnittlig utdömd fä

föräldraföreningar med mera. Kri

Rikspolisstyrelsen, RPS (2014). Soc

År 2015 ledde 22 procent av alla h

Syftet var att ytterligare förstä

stort. Enligt världshälsoorganisa

Vårddata ytterligare en källa Nå

NTU ska ha anmälts till polisen va

utnyttjande m.m. anmäls i mindre u

procent), medan enbart 3 procent (6

I majoriteten av de händelser som

ungdomarna uppges ha tvingats till

Vid alla dessa brott är uppklaring

Figur 7. Antalet lagförda brott f

uttryckt avser primär (eller unive

i forskningen för att så kallad m

Brottsförebyggande rådet, Brå (2

Statens beredning för medicinsk ut

Inledning I detta kapitel beskrivs

Figur 1. Utsatta för hot, totalt s

Tabell 1. Deltagande myndigheter oc

or, medan det omvända gäller vid

(31 procent) som på allmän plats

Figur 7. Antalet personer misstänk

senaste. Andelen åtalsunderlåtels

lagen och preciserar vilka faktorer

Referenser Arbetsmiljöverket (2015

BEDRÄGERI David Shannon Bedrägeri

välfärdssystemet del av brottsbal

stora frågeundersökningar till pr

närmare 70 procent (från drygt 14

2014, då utsattheten var jämnt f

Tabell 3. Personer misstänkta för

Figur 4. Antalet lagföringsbeslut

eredskap att hantera olika aspekter

eller företagare (Nyman 2016a, b).

Ceccato, V. och Dolmén, L. (2011).

ott någon gång i sitt liv. Förs

nologiska forskare har diskuterat o

En annan aspekt gällande bostadsin

Även när det gäller stölder ur

Brottsutsatta och gärningspersoner

är nära sammankopplat med inbrott

som misstänkts för biltillgrepp

döms för biltillgrepp. Stöld ur

nytill verkade bilar ska vara utrus

Brottsförebyggande rådet, Brå (2

NARKOTIKABROTT Thomas Hvitfeldt Sam

1999 ändrades exempelvis lagen (19

hälsoenkäten visar att drygt 11 p

som narkotikarelaterad dödlighet,

Utvecklingen av anmälda narkotikab

man dra slutsatsen att Sverige inte

Att döma av beslagen förekommer c

Figur 6. Andelen personer misstänk

fängelse (36 procent) eller skydds

I februari 2016 gav regeringen Folk

RATTFYLLERI Jack Molin och Stina Ho

26 100 anmälda rattfylleribrott å

Figur 2. Antalet anmälda rattfylle

för att sedan ligga relativt stabi

Centralförbundet för alkohol- och

mälningar 12 har man även registr

narkotikamissbruket har ökat under

andningsproven om föraren är påv

Tabell 1 visar den genomsnittliga p

Systemet med alkolås efter rattfyl

Kjelin, L. m.fl. (2015). En möjlig

Rattfylleri brottsutvecklingen i sv

Fördjupning

Inledning Brott som inbegriper skju

Geografisk sett är det i två län

En liknande bild ges i Brås unders

Brås undersökning om dödligt skj

Skillnaderna mellan de båda tidsse

av landet 2014. En jämförelse mel

Brås studie om personrån Brå gen

Olaga innehav av annat vapen låg p

Av de misstänkta för vapenbrott v

ledning till detta är att vapenbro

Figur 10. Anmälda stölder av skju

Strategier för att motverka skjutv

nerna i den kriminella miljön uppl

UNGDOMSBROTTSLIGHETEN I SVERIGE Oll

(SUB), Stockholmsenkäten från Sto

För killar ökade andelen under pe

Figur 4. Andel elever som uppger at

av snatteri ligger på en stabil ni

i åldern 16-19 år) oftare blir ut

Från och med 2008 ställs också e

Unga misstänks oftast för brottsd

av ett minskat antal lagföringar f

fängelse, exempelvis i samband med

Tabell 2. Fördelningen av lagföri

minskat för samtliga brottstyper b

Brottsförebyggande rådet, Brå (2

BROTTSLIGHET OCH OTRYGGHET I STAD O

• Storstäder är en hopslagning

Utsattheten störst i storstäder S

Figur 3. Utsatthet i befolkningen (

Figur 6. Utsatthet i befolkningen (

I resterande kommuntyper har nivån

Figur 12. Andel i befolkningen (16-

Figur 15. Andel i befolkningen (16-

åde visar att färre Malmöbor kä

Högst är oron i stadsområde Söd

taten att det på delområdesnivå

De flesta kommuner har brottsföreb

insatser i högre grad kommer att r

företag för att slussa pengar, sk

trädelser som drabbar (den kapital

Statistik om ekonomisk brottslighet

I figur 3 illustreras hur antalet k

ing till denna förändring i polis

Underentreprenörer och offentlig u

Med ROT-avdraget som mall vidgades

lång dom friades 2005 de åtalade,

och ledningarna rikare. Dessutom ö

som offentliga försvarare, för at

nationella ansvar. Framtiden får u

695 miljoner kronor i förfallna le

ott. Idag finns ett helt annat ekon

Brottsförebyggande rådet, Brå (2

Lindgren, S.-Å. (2000). Ekonomisk

I denna rapport beskrivs utveckling