You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VÅR<br />
BERÄTTELSE<br />
Följ med på en resa<br />
från 1917 till 2017
INNEHÅLL<br />
1917<br />
1934<br />
Inledning .............................................................................................. 3<br />
Vår berättelse .................................................................................... 4<br />
Huset intill Karlbergsskogen ........................................................... 6<br />
Osäkra tider ........................................................................................ 7<br />
Hus flyttas 1929 ............................................................................... 8<br />
En bra bostad åt alla ........................................................................ 9<br />
Östanås blir tätbefolkat ................................................................. 10<br />
1946<br />
1954<br />
1980<br />
1991<br />
2017<br />
Nerstamp i vardagslivet på 20- 40-talet ................................... 12<br />
Några händelser i början på 40-talet ........................................ 13<br />
Nu började vi bygga större och modernare ............................. 14<br />
Nyckelberget byggs i egen regi ................................................... 15<br />
Nu formas bolaget ......................................................................... 18<br />
Hyreskontrakt och ordningsregler 1951................................... 19<br />
Den gamla staden ger vika för tidsenliga bostäder ................ 20<br />
Det behövs fler och attraktiva bostäder .................................... 23<br />
Nibblesbacke ................................................................................... 24<br />
Överhettad marknad ...................................................................... 25<br />
Varför outhyrda lägenheter? ........................................................ 26<br />
Några händelser på 60- och 70-talet ........................................ 27<br />
Utemiljö och ombyggnationer ...................................................... 28<br />
Markbostäder för uthyrning ......................................................... 28<br />
Organisationsförändring för mer service ................................ 30<br />
Förnyelse av Nygård ...................................................................... 31<br />
Köpings Kabel-TV AB bildades 1991.......................................... 32<br />
KBAB Service bildades 1995 ...................................................... 33<br />
Nybygge och fastighetsförvärv på 80- och 90-talet ............... 34<br />
Axplock från 1990-talet och början på 2000-talet ................ 35<br />
Stora hyresförluster leder till rivningar ...................................... 36<br />
Ljusare tider .................................................................................... 37<br />
Nutid ................................................................................................. 38<br />
Verkställande direktörer och styrelseordföranden<br />
under <strong>100</strong> år................................................................................... 39<br />
Bilden på framsidan är ett montage och bakgrundsbilden är tillhandahållen av stadsarkitektkontoret.<br />
Skriften har mestadels baserats på styrelseprotokoll och intern dokumentation. Vi reserverar oss för eventuella fel då<br />
dokumentationen från vissa år varit bristfällig.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 2
<strong>100</strong> ÅR I SAMHÄLLETS TJÄNST<br />
Köpings Bostads AB (KBAB) har ända sedan starten 1917 haft uppdraget att bygga och<br />
förvalta bostäder så att invånarna i Köpings kommun ska kunna bo bra och till rimliga<br />
hyror. Det började med några enstaka hus och genom åren har beståndet vuxit genom såväl<br />
byggnation som köp av fastigheter.<br />
Med tiden har också bostädernas standard förändrats, behoven växlat och efterfrågan och<br />
krav på utformning och inredning ökat. KBAB har hela tiden varit öppet för synpunkter från<br />
såväl hyresgäster som från samhället i övrigt och arbetat engagerat för att kunna tillgodose<br />
de krav och önskemål som framförts.<br />
Efterfrågan på bostäder har varierat mellan brist på bostäder och överskott. KBAB har gått<br />
igenom tider när det varit svårt att klara ekonomin. Lösningar har varit bidrag från stat<br />
och kommun, en del rivningar av fastigheter samt ombyggnation till annan typ av bostad<br />
eller verksamhetslokaler. Det senare har betytt mycket för att Köpings kommun skulle klara<br />
sitt ansvar att tillgodose behovet av bra boende för äldre samt förskoleplatser i tillräcklig<br />
omfattning.<br />
Samarbetet mellan KBAB och kommunen har hela tiden varit nära och betydelsefullt. Förutom<br />
äldreboende och förskolor har bolaget i uppdrag att förvalta de kommunala fastigheterna.<br />
KBAB var också tidigt med att bygga ut nät för kabel-TV som sedan utvecklades med<br />
internet och numera fibernät i stor del av kommunen och även till grannkommuner. Detta<br />
innebar också att Köpings kommun kunde ligga i framkant på det digitala området.<br />
Mycket har hänt under de <strong>100</strong> år som Köpings Bostads AB varit verksamt. Genom att<br />
studera den skrift som presenteras inför <strong>100</strong>-årsjubilléet får man både intressant läsning<br />
och bra uppfattning om den stora utveckling som skett på bostadsmarknaden genom åren.<br />
Utvecklingen kommer att fortsätta och i den har KBAB en viktig roll.<br />
En bra bostad som uppfyller de behov var och en har, och till rimlig hyra, är viktigt för alla.<br />
Lika viktigt är området där bostaden finns, att det är trivsamt, tillgängligt och tryggt.<br />
Köpings Bostads AB har förutsättningar och vilja att leva upp till de krav och önskemål som<br />
finns och att göra det tillsammans med hyresgäster och samhälle. <strong>100</strong> framgångsrika år har<br />
gått och nu ser vi fram mot kommande utveckling och framgång för Köpings Bostads AB!<br />
Elizabeth Salomonsson<br />
Styrelseordförande Köpings Bostads AB<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 3
1917<br />
Bolagets första vd Gustaf Barckman.<br />
1917 härjade första världskriget ute<br />
i Europa. I Sverige rådde brist på livsmedel och<br />
hungerdemonstrationer förekom, det var bostadsbrist och mycket<br />
dåliga boendeförhållanden. Köping var inget undantag, här bodde cirka<br />
5 500 personer och stora familjer fick samsas i små lägenheter. Boendesituationen<br />
i Köping började bli akut - nya bostäder behövdes. Därför<br />
beslutades det om bildandet av bolaget ”Aktiebolaget för Smålägenheter i<br />
Köping” vid Stadsfullmäktiges sammanträde den 24 maj 1917.<br />
Bolaget bildades för att få igång byggnadsverksamhet<br />
och för att lätta på<br />
den då synnerligen svåra bostadsnöden<br />
i staden. Med bidrag från stadens sida<br />
skulle man uppföra bostadshus med<br />
smålägenheter.<br />
Staden tecknade stamaktier i bolaget<br />
för att få igång byggnation så snabbt<br />
som möjligt. De tillhandahöll tre tomter<br />
i kvarteret Tunadal samt tre tomter på<br />
Ögrim i kvarteret Hyttan (ovanför Vällaregatan<br />
och intill Karlbergsskogen).<br />
Köpings Mekaniska Verkstad, som var<br />
en stor arbetsgivare var naturligtvis också<br />
intresserade av att det byggdes fler<br />
bostäder för sina anställda och bidrog<br />
därför med att teckna preferensaktier.<br />
VILLAGATAN 5<br />
I kvarteret Tunadal uppfördes ett av de<br />
två första husen. Det var ett stenhus<br />
med tre våningsplan, varav en källarvåning.<br />
Våningsplan ett och två innehöll<br />
vardera två smålägenheter om ett rum<br />
och kök. Lägenheterna var små och enkla<br />
och bestod av en liten hall, ett allrum<br />
med trägolv och en kakelugn som värmde<br />
upp bostaden under vinterhalvåret.<br />
Köken var mycket spartanskt utrustade<br />
med en vedspis och några hyllplan.<br />
Vanligtvis bodde en familj på fyra till fem<br />
personer i varje lägenhet.<br />
Det fanns ingen elektricitet och inte heller<br />
vatten och avlopp i lägenheterna så<br />
de sanitära förhållandena var svåra på<br />
den här tiden. För att sköta sin hygien<br />
fick man hämta vatten på gården och sedan<br />
värma det på vedspisen. På gården<br />
fanns ett uthus med dass innehållande<br />
ett avträde för varje lägenhet. Källaren<br />
var utrustad med en enkel tvättstuga<br />
samt matkällare och vedrum.<br />
Året därpå byggde vi ytterligare två fastigheter<br />
i området med tre smålägenheter<br />
vardera, adresserna var Prästgärdsgatan<br />
5 och Virgatan 12. Dessa två hus<br />
revs 1990.<br />
AKTIEBOLAGET FÖR SMÅLÄGEN-<br />
HETER I KÖPING BILDADES I<br />
JULI 1917<br />
Bolagets styrelse kom att bestå av fem<br />
ledamöter och två suppleanter. Speditören<br />
Gustaf Barckman fick det ärofyllda<br />
uppdraget och blev bolagets första verkställande<br />
direktör samt styrelseordförande.<br />
När bolagsordningen och organisationen<br />
var klar dröjde det inte länge<br />
innan det började byggas på de erhållna<br />
tomterna. De två första hyreshusen<br />
med smålägenheter uppfördes och inflyttning<br />
skedde den första december<br />
1917 på Villagatan 5 i kvarteret Tunadal<br />
och på Ögrim 3 i kvarteret Hyttan.<br />
Köpings Mekaniska Verkstad tecknade preferensaktier för totalt 12.000 kr.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 4
1917<br />
mycket<br />
bodde cirka<br />
heter. Boendes.<br />
Därför<br />
målägenheter i<br />
17.<br />
◀<br />
Planritning för Villagatan 5 år 1917<br />
Bilden är från omkring 1920. Fastigheten på Villagatan 5 syns längst upp till vänster i bilden.<br />
Fastigheten såldes 1949 och finns kvar idag.<br />
hygien<br />
och segården<br />
ållande<br />
ällaren<br />
ttstuga<br />
vå fastgenhetgärdstvå<br />
hus<br />
Uthus<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 5
1917<br />
HUSET INTILL KARLBERGSSKOGEN<br />
OS<br />
Det andra huset som blev inflyttningsklart<br />
den 1 december 1917 var Ögrim<br />
3. Den fastigheten låg i kvarteret Hyttan<br />
intill Karlbergsskogen (se kartbild nedan).<br />
Fastigheten innehöll fyra lägenheter<br />
om ett rum och kök och på gården intill<br />
fanns även här ett uthus med dass.<br />
Troligtvis var hyresgästerna arbetare vid<br />
Köpings Hytta som låg strax intill och<br />
som ägdes av Karmansbo AB. Det var<br />
en storslagen masugnsanläggning som<br />
uppfördes 1896.<br />
Det visade sig längre fram att tomten<br />
inte var den bästa att bygga på då det<br />
uppstod återkommande problem med<br />
otjänligt vatten i brunnen samt stora<br />
problem med dräneringen då vatten från<br />
Karlbergsskogen rann ner mot huset.<br />
övervåningen var otroligt brant och när<br />
jag skulle besöka någon av grannarna<br />
sa alltid mamma åt mig att hålla hårt i<br />
trappräcket så att jag inte skulle ramla<br />
och slå mig, berättar Gerd.<br />
– Vatten och toalett fanns inte i bostaden.<br />
På gården fanns en pump där vi<br />
hämtade vårt vatten och där fanns också<br />
en länga med utedass, fortsätter<br />
hon.<br />
Det fanns ingen belysning utan mörka<br />
vinterkvällar fick man ta med sig en lykta<br />
när man gick ut för att besöka dasset<br />
eller hämta in vatten och ved. Jag minns<br />
också att det kom en gammal man på<br />
häst och kärra för att samla in tunnorna<br />
från dasset, berättar Gerd.<br />
Några å<br />
stod all<br />
Efter fö<br />
tionskris<br />
prisnivå<br />
som jär<br />
stor arb<br />
hårt.<br />
I styrels<br />
att bola<br />
da unde<br />
fall had<br />
medfört<br />
rim blev<br />
fullgöra<br />
ighetsbe<br />
slog ett<br />
ekonom<br />
GERD MINNS LÄGENHETEN<br />
I mitten av 1930-talet flyttade Holger<br />
och Anna Eriksson in på Ögrim. Holger<br />
arbetade på Köpings Hytta och hyrde då<br />
en lägenhet på ett rum och kök. Paret<br />
hade då två barn och deras dotter Gerd<br />
som då var mycket ung minns en hel del<br />
och kommer ihåg berättelser från tiden<br />
i området.<br />
NÄRA<br />
Prisfalle<br />
att bola<br />
värdera<br />
– Jag minns att det fanns flera lägenheter<br />
med ett rum och kök i fastigheten.<br />
Vi bodde i en gavellägenhet på bottenplan<br />
med egen ingång. Trappan till<br />
Bild på fastigheten Ögrim 3 som förmodligen är från sent 30-tal eller tidigt 40-tal. Bolaget sålde<br />
fastigheten 1949 och huset revs senare men spår av gamla husgrunder, fruktträd, buskar<br />
och marktäckare finns fortfarande kvar. Bilden är tillhandahållen av Sten Lindqvist.<br />
Området Hyttan<br />
Karlbergsskogen<br />
Kartbild från 1928<br />
Arpi sten<br />
Skyttepaviljongen<br />
Köpings<br />
Hytta<br />
Här var huset<br />
placerat.<br />
m<br />
Ögrim 3<br />
Kartbilden är tillhandahållen av Stadsarkitektkontoret.<br />
Köpings H<br />
Köpings M<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 6
N<br />
mörka<br />
en lykta<br />
dasset<br />
minns<br />
an på<br />
nnorna<br />
OSÄKRA TIDER<br />
Några år efter bildandet av bolaget uppstod<br />
allvarliga problem med ekonomin.<br />
Efter första världskriget bröt en deflationskris<br />
ut i Sverige och den allmänna<br />
prisnivån sjönk kraftigt för exportvaror<br />
som järn, stål och skog. Det ledde till<br />
stor arbetslöshet och Köping drabbades<br />
hårt.<br />
I styrelseberättelsen från 1923 står det<br />
att bolagets fastigheter varit fullt uthyrda<br />
under året, men ett visst hyresbortfall<br />
hade uppstått. Depressionen hade<br />
medfört att en del hyresgäster på Ögrim<br />
blev arbetslösa och hade svårt att<br />
fullgöra sina hyresbetalningar. Då fastighetsbeståndet<br />
inte var särskilt stort<br />
slog ett hyresbortfall ganska hårt mot<br />
ekonomin.<br />
NÄRA LIKVIDATION<br />
Prisfallet som hade uppstått ledde till<br />
att bolagets fastigheter var för högt<br />
värderade och nedskrivningar behövde<br />
1920- 1928<br />
göras. Det gick så långt att en likvidation<br />
av verksamheten var nära, vilket skulle<br />
medföra att bolaget skulle bli tvunget att<br />
sälja alla fastigheter i en förlustbringande<br />
affär. Alternativet var istället en rekonstruktion,<br />
vilket också skedde genom<br />
att Köpings stad övertog betalningsskyldigheten<br />
för bolagets lån. Och som<br />
i sin tur innebar att staden blev ensam<br />
ägare. I och med att styrelseberättelsen<br />
för år 1925 godkändes kunde bolaget<br />
anses rekonstruerat och verksamheten<br />
kunde fortsätta.<br />
Byggverksamheten låg nere under denna<br />
period. Fokus var att få ordning på<br />
bolagets ekonomi och förvalta fastighetsbeståndet.<br />
Bland annat fick alla lägenheter<br />
på Villagatan 5 nya köksskåp.<br />
FASTIGHETSBESTÅND 1928<br />
• Villagatan 5<br />
• Ögrim 3<br />
• Prästgärdsgatan 5<br />
• Virgatan 12<br />
Antal lägenheter: 14<br />
Vd och styrelseordförande:<br />
Gustaf Barckman<br />
Folkmängd i Köping<br />
• 1920: 6 610 personer<br />
Källa: Stadskansliet<br />
1921 var följande industrier<br />
stora arbetsgivare i Köping:<br />
• Köpings Mekaniska Verkstad<br />
KMW, 329 anställda.<br />
• Jernhyttan ”Köpings hytta”,<br />
70 anställda.<br />
• Köpings Nya Snickerifabrik,<br />
28 anställda.<br />
• AB Rüno Erikssons Metallfabrik,<br />
27 anställda.<br />
Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping,<br />
en etnologisk studie av ekonomisk anpassning<br />
1920-1940.<br />
get sålbuskar<br />
28<br />
en<br />
Köpings Hytta under uppbyggnad på 1890-talet. Verksamheten upphörde senare och delar av byggnaden revs 1943. Bilden är tillhandahållen av<br />
Köpings Museum.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 7
Källa: Allm<br />
◀<br />
BOSTA<br />
UTRED<br />
Lågkonju<br />
och arb<br />
nivåer, h<br />
torna fö<br />
och kon<br />
en bättr<br />
Boende<br />
sionsäm<br />
ny riktni<br />
en bost<br />
att kart<br />
ten och<br />
ter ans<br />
nya förs<br />
statsme<br />
försörjn<br />
stad för<br />
föra Sve<br />
Affärshuset Widegrens intill rådhuset innan flytten till kvarteret<br />
Drotten (Torggatan).<br />
HUS FLYTTAS 1929<br />
Under depressionen och lågkonjunkturen<br />
på 20-talet byggdes inget nytt men<br />
1929 fick vi ett erbjudande från staden<br />
då byggnader intill Rådhuset skulle bortföras<br />
från området. Bland annat affärshuset<br />
Widegrens som vi fick förfrågan<br />
att ta hand om.<br />
Huset plockades ner och förflyttades ett<br />
par hundra meter till kvarteret Drotten<br />
(Torggatan) där det byggdes upp igen till<br />
ett hyreshus med fem lägenheter.<br />
Det blev inte vilket hus som helst utan<br />
ett ”förstklassigt” modernt stenhus<br />
med centralvärme, varmvatten och två<br />
av lägenheterna fick egna badrum. Hyresnivån<br />
skiljde sig avsevärt från övriga<br />
lägenheter inom beståndet med de nya<br />
moderniteterna. I och med detta hade<br />
Köping fått ”en av sina oländigaste tomter<br />
i centrum bebyggda”, som det står<br />
i styrelseberättelsen för år 1929. Kort<br />
Sparbankshuset på plats där affärshuset tidigare stod. Bilderna är tillhandahållna av<br />
Köpings Museum.<br />
efter flytten började byggnationen av Köpings<br />
Sparbank i 20-tals klassicistisk stil<br />
där Widegrens affärshus tidigare stod.<br />
Sparbankshuset färdigställdes 1930 och<br />
på den tiden var vi ovetandes att vi 74 år<br />
senare skulle hyra ut lägenheter i fastigheten.<br />
ENGÅNGSHÄNDELSE<br />
En normal månadshyra för ett rum och<br />
kök under den här tiden var cirka 25 kronor.<br />
På grund av uppdrivna byggkostnader<br />
skulle det bli svårt att uppföra nya<br />
moderna hus och samtidigt hålla hyresnivån<br />
rimlig. Styrelsen ansåg också att någon<br />
egentlig brist på lägenheter för närvarande<br />
icke fanns, och beslöt därmed<br />
att byggnadsfrågan skulle vara bortlagd<br />
tillsvidare. Istället genomfördes reparations-<br />
och målningsarbeten där behovet<br />
fanns. Till följd av genomgripande reparationer<br />
steg omkostnaderna, så att en<br />
förlust uppstod på 900 kronor år 1932.<br />
NÖDHJÄLPSARBETE<br />
För de arbetslösa under krisen<br />
kunde den kommunala arbetsmiljöenheten<br />
erbjuda nödhjälpsarbete<br />
och arbetslöshetsunderstöd mot<br />
arbetsplikt. Några exempel under<br />
20-talet var anläggningsarbeten<br />
då man anlade stadens kommunala<br />
vatten- och avloppssystem. På<br />
trettiotalet byggdes nya kyrkogården<br />
ut och dräneringsarbeten utfördes<br />
på Östanåsjorden. För dem som<br />
inte kunde utföra dessa arbeten var<br />
ibland fattigvården det enda alternativet.<br />
De kunde efter prövning ge<br />
understöd i form av ved, kontanter,<br />
bidrag till hyra och hjälp till barnkläder.<br />
Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping,<br />
en etnologisk studie av ekonomisk<br />
anpassning 1920-1940.<br />
ÄNK<br />
De soc<br />
av i Kö<br />
det inte<br />
började<br />
att uppf<br />
anås ef<br />
fullmäkt<br />
förmånl<br />
kunde e<br />
kunna b<br />
för att h<br />
Bilden är<br />
Fastighet<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 8
EN BRA BOSTAD ÅT ALLA<br />
Nu började bolaget se mer positivt på framtiden och bli intresserade av att<br />
bygga ytterligare fastigheter då förmånliga statliga lån och<br />
kommunala bidrag kunde erhållas.<br />
BOSTADSSOCIALA<br />
UTREDNINGEN<br />
Lågkonjunkturen fortsatte in på 30-talet<br />
och arbetslösheten hamnade på rekordnivåer,<br />
hela 25 %. I Sverige sänktes räntorna<br />
för att få fart på investeringarna<br />
och konsumtionen med förhoppning om<br />
en bättre välfärd och fler arbetstillfällen.<br />
1934 - 1945<br />
Boendesituationen var ett stort diskussionsämne<br />
och bostadspolitiken tog en<br />
ny riktning. En ny regering bildades och<br />
en bostadssocial utredning tillsattes för<br />
att kartlägga bland annat trångboddheten<br />
och standarden då många lägenheter<br />
ansågs undermåliga. Det framkom<br />
nya förslag om lån och årliga bidrag av<br />
statsmedel för främjandet av bostadsförsörjningen.<br />
Trygghet och en bra bostad<br />
för alla var viktiga delar som skulle<br />
föra Sverige framåt.<br />
Källa: Allmännyttan.se<br />
Artikel från Bärgslagsbladet 1938<br />
Artikel från Bärgslagsbladet 1938.<br />
ÄNKEHUS<br />
De sociala reformerna märktes även<br />
av i Köping. Någon nybyggnation hade<br />
det inte varit tal om på länge men nu<br />
började bolaget se över möjligheterna<br />
att uppföra ett så kallat änkehus på Östanås<br />
efter att en motion hade väckts i<br />
fullmäktige angående detta. Lån med<br />
förmånliga räntor och eventuella bidrag<br />
kunde erhållas. Om nu bolaget skulle<br />
kunna bygga var detta viktiga faktorer<br />
för att hålla hyrorna tillräckligt låga. Styrelsen<br />
för Köping-Uttersbergs Järnväg<br />
AB lånade Smålägenheter erforderligt<br />
belopp mot 2,5 % ränta för att bygga<br />
änkehuset. Huset med åtta lägenheter<br />
blev inflyttningsklart i september 1938.<br />
Innan tilldelningen av lägenheterna genomfördes<br />
en prövning av sökandes förhållanden<br />
i olika hänseenden och regler<br />
gällande att barn, andra släktingar eller<br />
inneboende ej finge av hyresgäst medtagas<br />
i lägenheterna.<br />
Bilden är från 1954 och änkehuset vid korsningen Östanåsgatan/Källgatan har ringats in.<br />
Fastigheten såldes 1961 till Köpings Mekaniska Verkstad.<br />
a är tillhandahållna av<br />
ilete<br />
ot<br />
er<br />
n<br />
naå<br />
rden<br />
des<br />
n var<br />
erg<br />
ge<br />
nter,<br />
nkläö-<br />
isk<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 9
1934 - 1945<br />
BARNRIKEHUS<br />
Den bostadssociala utredningen fattade<br />
också beslut om satsningar på särskilda<br />
barnrikehus för mindre bemedlade barnrika<br />
familjer. Det var den första statliga<br />
förbättringsåtgärden för att förbättra<br />
bostadssituationen i Sverige. Större<br />
barnfamiljer hade svårt att få hyra rymliga<br />
lägenheter med lägre hyra under<br />
denna tid. Källa: Allmännyttan.se<br />
Styrelsen valde att följa upp statens satsningar<br />
och i maj 1938 beslutade fullmäktige<br />
att uppdraga åt Smålägenheter att<br />
uppföra fem stycken enfamiljsstugor på<br />
två rum och kök för mindre bemedlade<br />
barnrikefamiljer samt ordna upplåning<br />
av därför erforderligt kapital. Uppgörelsen<br />
innefattade stugornas kompletta<br />
färdigställande för ett pris av 9 500 kr<br />
per stuga. Platsen blev åkermarken vid<br />
kvarteret Östanås. Det var överläggningar<br />
om stugorna skulle säljas eller hyras<br />
ut beroende på att kapitalinsatsen på<br />
1 000 kr ansågs hög, vd förklarade att<br />
med en mindre kapitalinsats kunde bolaget<br />
ej reflektera till en försäljning utan<br />
istället i så fall uthyras. Beslutet blev en<br />
insats på 1 000 kr samt att köparen<br />
övertog tomten i befintligt skick och på<br />
sin bekostnad iordningställde den. Stugorna<br />
lottades ut av styrelsen bland de<br />
som ansökt. Total kostnad för stugorna<br />
FAKTA<br />
År 1935 offentliggjorde staten en<br />
kungörelse om ”lån” och bidrag till<br />
främjande av bostadsförsörjning till<br />
mindre bemedlade, barnrika familjer.<br />
Med barnrik menas helt enkelt<br />
familjer med många barn, ofta sattes<br />
en gräns vid fem barn. Med ”mindre<br />
bemedlad” löd författningstexten enligt<br />
följande: Vid av frågan, huruvida<br />
en familj är att anse som mindre<br />
bemedlad, skall hänsyn främst tagas<br />
till familjens sammansättning och<br />
samlade inkomst samt de olika familjemedlemmarnas<br />
särskilda behov.<br />
Det fastställdes inte någon inkomstgräns<br />
utan kommunen fick göra sin<br />
egen tolkning av bestämmelserna.<br />
Källa: Allmännyttan.se<br />
ÖSTANÅS BLIR TÄT<br />
blev 54 159 kronor, vilket belopp bolaget<br />
till fullo återkom genom stugägarnas<br />
insats och erhållna stadslån.<br />
På grund av den livliga byggverksamheten<br />
och genom att andra världskriget<br />
bröt ut medförde det att material och<br />
arbete steg i pris. I ett styrelseprotokoll<br />
går det att läsa att bolaget oroade sig<br />
för att tidpunkten för dessa socialt betonade<br />
byggarbeten ej var så väl vald.<br />
Men på grund av den rådande bostadsbristen<br />
som uppstått genom rivning av<br />
vissa utdömda hus i staden samt påtänkt<br />
industriförläggning i Köping fann<br />
drätselkammaren inget annat val än att<br />
fortsätta bygga.<br />
HYRESHUS FÖR BARNRIKA<br />
FAMILJER PÅ SOLGATAN<br />
– Huset är det första egentliga hyreshuset<br />
för barnrika familjer här i staden.<br />
Småhusen som tidigare uppförts i närheten<br />
har upplåtits med bostadsrätt,<br />
förklarade vd Gustaf Barckman för tidningen<br />
1944.<br />
Barnrikehuset på Solgatan 3 innehöll<br />
åtta lägenheter om två rum och kök<br />
på 51 kvm. Detta var rymligt i jämförelse<br />
med andra moderna hus, särskilt<br />
köket som beredde plats för både<br />
en soffa och ett matbord. I övrigt hade<br />
köken rymliga skåp, rostfria diskbänkar<br />
och elektriska spisar. Målningen<br />
var genomgående i ljusgul ton i hela<br />
lägenheten. Till varje lägenhet tillhörde<br />
ett litet badrum med ett sittkar och<br />
duschmöjligheter. I källaren fanns en<br />
tvättstuga samt ett lekrum för barnen.<br />
Fastigheten finns kvar i vårt bestånd än<br />
idag och lägenheternas yta och antal är<br />
oförändrat.<br />
Artikel från Bärgslagsbladet 1944.<br />
z<br />
Holger Eriksson med<br />
familj flyttade in i en av<br />
egnahemsstugorna på<br />
Östanås som Smålägenheter<br />
hade fått i uppdrag<br />
att uppföra. En viss del av<br />
kostnaden betalades<br />
genom egen arbetskraft.<br />
z<br />
PEN<br />
Även pe<br />
erhållas<br />
nad för<br />
tog sig<br />
onärshe<br />
på bygg<br />
stycken<br />
med ad<br />
HUS B<br />
1939 u<br />
hus på<br />
fyra läge<br />
kök. Be<br />
få ner h<br />
satte ce<br />
uthus p<br />
heterna<br />
mån oc<br />
lämpliga<br />
1949 o<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 10
z<br />
olger Eriksson med<br />
milj flyttade in i en av<br />
nahemsstugorna på<br />
tanås som Smålägenter<br />
hade fått i uppdrag<br />
t uppföra. En viss del av<br />
stnaden betalades<br />
nom egen arbetskraft.<br />
PENSIONÄRSHEM<br />
Även pensionärerna skulle få det bättre. Statsbidrag kunde<br />
erhållas men då fick inte hyran överstiga 15 kronor per månad<br />
för en lägenhet som beboddes av en person. Bolaget<br />
tog sig an uppgiften från kommunen och det första pensionärshemmet<br />
uppfördes på Åsgränd 5. Detta var starten<br />
på byggandet av pensionärshemmen, totalt uppfördes sju<br />
stycken i bolagets regi. 1944 uppfördes två pensionärshem<br />
med adresserna Östanåsgatan 12 och 14 på Östanås.<br />
1934 - 1945<br />
LIR TÄTBEFOLKAT<br />
Artikel från Bärgslagsbladet 1942.<br />
z<br />
z<br />
Artikel från Bärgslagsbladet 1942.<br />
BRÄNSLETILLÄGG<br />
Utöver hyran skulle ett bränsletillägg<br />
betalas varje månad. Tillägget kunde<br />
uppgå till 5,75 kr per lägenhet. Till varje<br />
fastighet fanns en eldare, oftast var det<br />
en hyresgäst som skötte eldningen och<br />
värmetillförseln till fastigheten. Ersättningen<br />
för arbetet var 15 kr i månaden.<br />
HUS BYGGS PÅ FEM VECKOR!<br />
1939 uppfördes två monteringsfärdiga<br />
hus på Granadavägen 13 innehållande<br />
fyra lägenheter vardera om ett rum och<br />
kök. Bekvämligheter valdes bort för att<br />
få ner hyresnivån. Täljstenskaminer ersatte<br />
centraluppvärmning och det blev<br />
uthus på gården istället för wc i lägenheterna.<br />
Hyran hamnade på 37 kr/<br />
mån och vd ombesörjde uthyrningen till<br />
lämpliga personer. Fastigheterna såldes<br />
1949 och finns kvar idag.<br />
Artikel från Bärgslagsbladet 1938.<br />
HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN<br />
Hälsovårdsnämnden genomförde kontinuerliga<br />
kontroller i fastigheterna och<br />
lämnade över anteckningar över brister<br />
som vi behövde åtgärda, exempelvis:<br />
• Dåligt isolerade uthus.<br />
• Kallt i lägenheten, i vårt första hyreshus<br />
hade en temperatur på endast<br />
ett par grader uppmätts i köket i en<br />
av lägenheterna under köldperioden.<br />
Positiva nyheter framkom också,<br />
exempelvis:<br />
• Elektrisk belysning hade monterats i<br />
en del källarutrymmen.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 11
NERSTAMP I VARDAGSLIVET PÅ 20 - 40-TALET<br />
Familjerna bodde trångt i små lägenheter. Oftast sov hela<br />
familjen i köket. Förutom att köket var en sov- och matlagningsplats<br />
var det också här det syltades, saftades, bakades,<br />
konserverades och tvättades.<br />
HUSHÅLLSARBETE<br />
Det dagliga arbetet bestod till stora delar<br />
av att värma vatten, hålla eld i spisen<br />
och hämta ved. Hustrun vaknade<br />
vanligvis först på morgonen och det var<br />
hon som satte eld i spisen, gjorde frukost<br />
och väckte resten av familjen. På<br />
kvällen ställde hon fram en stor tvättbalja<br />
med uppvärmt vatten på köksgolvet<br />
så att mannen kunde tvätta av sig efter<br />
dagens arbete.<br />
MATFÖRVARING<br />
På vintern förvarades maten i skafferiet<br />
och på sommaren i matkällaren. Mjölken<br />
inhandlades varje dag och mjölkaffärer<br />
låg utspridda över hela staden,<br />
vanligvis hade de öppet även på söndagarna.<br />
Bröd bakades i regel varje vecka.<br />
På lördagarna var det torgdag på Stora<br />
Torget, där fanns bland annat kött, fisk,<br />
ost och grönsaker att köpa.<br />
De som bodde i flerfamiljshus kunde<br />
hyra jordlotter att odla på, de låg strax<br />
utanför stadskärnan, bland annat utmed<br />
Gamla Hamnvägen, utmed vägen<br />
till Köpings Hytta och i Karlbergsskogen<br />
vid Römosse. Det var framförallt potatis<br />
som odlades men även grönsaker fast i<br />
mindre skala. Det fanns en tradition att<br />
den första maj hjälptes man åt att sätta<br />
potatis på förmiddagen och på eftermiddagen<br />
gick männen i demonstrationståget.<br />
Potatisen togs sedan upp till höstmarknadsdagen<br />
den andra lördagen i<br />
september.<br />
Det plockades mycket lingon och blåbär,<br />
bland annat i Karlbergsskogen och<br />
Johannisdalsskogen. De som hade en<br />
cykel, cyklade gärna ut mot Himmeta,<br />
Lyftinge och Odensvi för att plocka bär.<br />
Det fiskades också en hel del, framförallt<br />
i Mälaren och vid Dammbron var<br />
det populärt att meta. Fisk gick även att<br />
köpa i fiskaffärer.<br />
TVÄTT OCH KLÄDER<br />
Man småtvättade på spisen för jämnan,<br />
framför allt när man hade småbarn. Blöjor<br />
fanns inte utan man använde istället<br />
små tyglappar. Ibland fanns det inga<br />
tvättstugor i källaren och då fanns det<br />
tvättstugor och mangelbodar att hyra,<br />
bland annat stadsfiskal Hörnlunds tvättstuga.<br />
Där fanns plats för två fruar att<br />
tvätta samtidigt, kostnaden för att hyra<br />
tvättstugan i två dagar på 30-talet var<br />
fem kronor och mangeln kostade en krona<br />
i timmen.<br />
Mycket sällan köptes det in nya kläder,<br />
istället återanvändes det mesta. Utslitna<br />
vuxenkläder syddes ofta om till barnkläder.<br />
Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping, en<br />
etnologisk studie av ekonomisk anpassning<br />
1920-1940.<br />
Nå<br />
BELÖN<br />
Våren 1<br />
om belö<br />
verkstäl<br />
för det<br />
sedan b<br />
under 2<br />
get. Ny<br />
LÖSGÖ<br />
NYBY<br />
Köpings<br />
drag att<br />
flyttades<br />
lösgöra<br />
anmälde<br />
47 500<br />
des ett n<br />
tolv läge<br />
av dess<br />
en läge<br />
realskol<br />
förestån<br />
samt h<br />
lägenhe<br />
ga till K<br />
var en s<br />
ansågs<br />
denna e<br />
FASTIG<br />
ARBET<br />
Under<br />
Sveriges<br />
varförbu<br />
fastighe<br />
hetsarb<br />
tio åren<br />
framstä<br />
fastighe<br />
lektivavt<br />
fades m<br />
bolagets<br />
Samskolans elever skördar potatis under kristiden i början på 30-talet. Bilden är tillhandahållen<br />
av Köpings Museum.<br />
UTEBL<br />
Pension<br />
1945.<br />
taklagsf<br />
taurang<br />
varje by<br />
en anse<br />
cirka 20<br />
BOLAG<br />
Verkstä<br />
sedan 1<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 12
1940 - 1945<br />
Några händelser i början på 40-talet<br />
n,<br />
lötälga<br />
det<br />
yra,<br />
ättatt<br />
hyra<br />
t var<br />
kroläder,<br />
Utslitll<br />
barning,<br />
en<br />
sning<br />
BELÖNINGSMEDALJ<br />
Våren 1943 anhöll Sällskapet Pro Patria<br />
om belöningsmedalj i guld åt bolagets<br />
verkställande direktör Gustaf Barckman,<br />
för det förtjänstfulla arbetet han utfört<br />
sedan bolagets tillkomst eller sålunda<br />
under 26 år nedlagt arbete inom bolaget.<br />
Ny vd blev John Söderström.<br />
LÖSGÖRA KAPITAL FÖR<br />
NYBYGGNATION<br />
Köpings fastighetsbyrå fick 1943 i uppdrag<br />
att sälja Drott 5 (fastigheten som<br />
flyttades till Torggatan år 1929) för att<br />
lösgöra kapital. Ett tiotal spekulanter<br />
anmälde sig och fastigheten såldes för<br />
47 500 kronor. För intäkterna uppfördes<br />
ett nytt hyreshus på Solgatan 5 med<br />
tolv lägenheter i området Östanås. Fyra<br />
av dessa lägenheter förhandsbokades,<br />
en lägenhet till vaktmästaren vid Samrealskolan<br />
och tre enrumslägenheter åt<br />
föreståndarinnan för barnbespisningen<br />
samt hemvårdarinnorna. Resterande<br />
lägenheter annonserades ut som lediga<br />
till Köpingsborna. Hemvårdarinnorna<br />
var en social hemhjälpsverksamhet och<br />
ansågs synnerligen samhällsnyttig vid<br />
denna epok.<br />
var i behov av en expeditionslokal för<br />
hyresuppbörder med mera då han inte<br />
kan fortsätta hålla dessa i sitt hem. Han<br />
fick en liten lokal i pensionärshemmet på<br />
Östanåsgatan 12. Man beslöt att införskaffa<br />
kontorsmöbler av den enklaste<br />
sorten. Året därpå införskaffades även<br />
en telefon till lokalen.<br />
FASTIGHETSÄGARES<br />
ARBETSGIVARFÖRBUND<br />
Under 1944 anslöt sig bolaget till<br />
Sveriges Fastighetsägares Arbetsgivarförbund<br />
och kollektiv för anställda<br />
fastighetsarbetare i företaget. Fastighetsarbetarna<br />
hade under de senaste<br />
tio åren börjat organisera sig och en<br />
framställning hade gjorts till ett antal<br />
fastighetsägare om upprättande av kollektivavtal<br />
för de anställda. Avtal träffades<br />
med fastighetsarbetare i fyra av<br />
bolagets fastigheter.<br />
UTEBLIVEN TAKLAGSFEST<br />
Pensionärshem fyra färdigställdes våren<br />
1945. Istället för den traditionsenliga<br />
taklagsfesten på någon av stadens restauranger<br />
betalades fem kronor ut till<br />
varje byggjobbare. På den tiden var det<br />
en ansenlig summa och kunde motsvara<br />
cirka 20 % av hyran.<br />
BOLAGETS FÖRSTA KONTOR<br />
Verkställande direktören Söderström (vd<br />
sedan 1944) framförde 1945 att han<br />
HYRESHÖJNING<br />
1941 höjde vi månadshyran i våra två<br />
första fastigheter. På Villagatan 5 höjdes<br />
hyran från 31,25 till 33,50 kronor<br />
och på Ögrim 3 höjdes hyran från 27 till<br />
30 kronor.<br />
Pensionärshemmen på Östanåsgatan 12 och 14.<br />
Artikel från Bärgslagsbladet 1943.<br />
FASTIGHETSBESTÅND<br />
1945<br />
• Villagatan 5<br />
• Prästgärdsgatan 5<br />
• Virgatan 12<br />
• Ögrim 3<br />
• Östanåsgatan 6 (Änkehus)<br />
• Källgatan 8<br />
• Granadavägen13<br />
• Solgatan 1<br />
• Solgatan 3 (Barnrikehus)<br />
• Solgatan 5<br />
• Åsgränd 5 (Pensionärshem)<br />
• Östanåsgatan 12 (Pensionärshem)<br />
• Östanåsgatan 14 (Pensionärshem)<br />
• Byjordsgatan 8 (Pensionärshem)<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 13
1946 - 1954<br />
NU BÖRJADE VI BYGGA STÖRRE<br />
OCH MODERNARE<br />
Efter byggnationerna på Östanås inleddes<br />
en ny epok i bolagets historia. Mindre<br />
flerfamiljshus ersattes av lamellhus<br />
i tre våningsplan med folkhemmets<br />
funktionalistiska stil. Lägenheterna blev<br />
rymligare och modernare och nu började<br />
även bolaget bygga i egen regi på<br />
Nyckelberget.<br />
NY<br />
Nu börj<br />
anda infi<br />
byggnat<br />
erbjuds<br />
hus få s<br />
byggnad<br />
John Sö<br />
lånemöj<br />
laget sä<br />
ström h<br />
skulle an<br />
att kunn<br />
Diskuss<br />
vid egen<br />
då inkö<br />
dyrt. M<br />
bolaget<br />
detta tä<br />
ka perso<br />
NYBYG<br />
Staden<br />
det. Vd<br />
plansbe<br />
sydligas<br />
också r<br />
andra b<br />
De först<br />
på Kvar<br />
re vid n<br />
klarat s<br />
som by<br />
arbetsm<br />
bolaget<br />
av störs<br />
utsockn<br />
sade sig<br />
han var<br />
uppdrag<br />
i egen r<br />
Gustafs<br />
över 10<br />
Samtliga<br />
Gustafs<br />
Totalt h<br />
från ett<br />
och kök<br />
starten<br />
get och<br />
hus växt<br />
KVARN<br />
Lägenhe<br />
derna m<br />
vardags<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 15
1946 - 1954<br />
E<br />
NYCKELBERGET BYGGS I EGEN REGI<br />
edinellets<br />
lev<br />
örpå<br />
Nu började en framtidstro och positiv<br />
anda infinna sig och staten ville få igång<br />
byggnationer i Sverige. Kommunerna<br />
erbjuds att vid uppförande av bostadshus<br />
få statsbidrag på upp till <strong>100</strong> % av<br />
byggnadskostnaden. Bolagets nya vd<br />
John Söderström tyckte att när nämnda<br />
lånemöjligheter trätt i kraft borde bolaget<br />
sätta igång nybyggnation. Söderström<br />
hade även tänkt sig att bolaget<br />
skulle anställa egen teknisk personal för<br />
att kunna driva byggnationen i egen regi.<br />
Diskussionen om den ekonomiska risken<br />
vid egen byggverksamhet diskuterades<br />
då inköp av en maskinpark var väldigt<br />
dyrt. Men med hjälp av rabatter som<br />
bolaget kunde erhålla på material skulle<br />
detta täcka kostnaderna för den tekniska<br />
personalen.<br />
NYBYGGE PÅ NYCKELBERGET<br />
Staden ägde tomter i Nyckelbergsområdet.<br />
Vd föreslog fem - sex tomter för treplansbebyggelser<br />
på Kvarngatan, i den<br />
sydligaste delen av Nyckelberget som<br />
också reserverades för bolaget. Även<br />
andra byggherrar var aktiva i området.<br />
De första husen som skulle uppföras var<br />
på Kvarngatan 3 och 5. En byggmästare<br />
vid namn Einar Gustafsson hade förklarat<br />
sig beredd att åtaga sig ansvaret<br />
som byggmästare samt att hålla med<br />
arbetsmaskiner. Styrelsen ansåg att om<br />
bolaget skulle bygga i egen regi var det<br />
av största vikt att byggmästaren inte var<br />
utsocknes utan bosatt i Köping. Det visade<br />
sig att Gustafsson var utsocknes,<br />
han var bosatt i Kolsva men fick till sist<br />
uppdraget ändå och byggandet skedde<br />
i egen regi med ansvarig byggmästare<br />
Gustafsson. Byggnationen sysselsatte<br />
över <strong>100</strong> man samt två vaktmästare.<br />
Samtliga arbetare var anställda hos<br />
Gustafsson.<br />
Bilden är från Nyckelberget år 1947 och visar<br />
uppbyggnaden av våra två fastigheter på<br />
Kvarngatan 3 och 5. De tre vågräta husen<br />
uppfördes av ett annat bolag under samma tid.<br />
Bilden till höger visar en villa som flyttades för<br />
att ge utrymme till fler hyreshus på Kvarngatan.<br />
Bilden är tillhandahållen av Köpings Museum.<br />
Lux, M, inrymmande 45 liter. Köken<br />
hade gott om förvaringsmöjligheter och<br />
badrummen utrustades med inbyggda<br />
badkar. Gällande de gemensamma tvättstugorna<br />
införskaffades tvättmaskiner<br />
och centrifuger samt stenmaskinsmanglar.<br />
I området uppfördes även den första<br />
centralantennanläggningen.<br />
Hyran för två rum och kök var 95 kr/<br />
månad. Exklusive trappstädning med 2<br />
kr/månad samt ett bränsletillägg som<br />
tillkom.<br />
En av hyresgästerna som flyttade in<br />
på Kvarngatan 3 kom från en lägenhet<br />
i vårt hyreshus på Ögrim. Det blev en<br />
rejäl standardhöjning med toalett och<br />
rinnande varm- och kallvatten. På Ögrim<br />
fanns vid samma tidpunkt inga toaletter<br />
utan endast utedass och vatten hämtades<br />
från en brunn ute på gården.<br />
HUR GICK DET TILL ATT FÅ EN<br />
LÄGENHET?<br />
Ansökningsblanketter fanns att hämta i<br />
Rådhuset vilket många Köpingsbor gjorde<br />
och det var nästan 170 sökande till<br />
lägenheterna på Kvarngatan. Det fanns<br />
en kommunal bostadsförmedling som<br />
skickade över listor till bolaget på personer<br />
som önskade hyra en lägenhet.<br />
Många av lägenheterna reserverades till<br />
industriarbetare, lärarinnor med flera.<br />
Tilldelningen skötte ofta styrelsen eller<br />
kommunen och hyreskontrakten påtecknades<br />
i Rådhuset innan inflyttning.<br />
Totalt handlade det om 48 lägenheter<br />
från ett rum och kök upp till tre rum<br />
och kök samt butikslokaler. Det här blev<br />
starten av byggnationerna på Nyckelberget<br />
och en ny stadsdel med flerfamiljshus<br />
växte fram.<br />
KVARNGATAN 3<br />
Lägenheterna som uppfördes var moderna<br />
med bland annat parkettgolv i<br />
vardagsrummen och kylskåp av märket<br />
Underlag till en annons som skulle publiceras i Bärgslagsbladet.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 15
1946 - 1954<br />
BYGGNATIONERNA FORSATTE PÅ NYCKELBERGET<br />
Nyckelbergsområdet ändrade utseende<br />
då småhus fick flytta på sig för flerfamiljshusen.<br />
Från 1947 fram till 1953 uppförde<br />
bolaget tolv fastigheter på den södra<br />
delen av Nyckelberget. Intresset var<br />
stort med 14 sökande till varje lägenhet.<br />
Från 1952 - 1954 förflyttas<br />
byggnationen till den norra delen<br />
av området med adresserna<br />
Torsgatan, Mariebergsgatan<br />
och Nyckelbergsvägen.<br />
En del av hyreshusen bestod endast av<br />
två rum och kök vilket de fortfarande<br />
gör. Det berodde på att Bostadsstyrelsen<br />
ej lämnade bidrag för ett rum och<br />
kök vid nybyggnation då det hade visat<br />
sig att 60 % av de nybyggda lägenheterna<br />
i landet bestod av enrummare.<br />
Södra Nyckelberget bebyggdes 1947 - 1952. De tre främre hyreshusen till vänster uppfördes av<br />
andra fastighetsägare och övriga hyreshus på bilden uppfördes av bolaget. Bilden är från 1954.<br />
TVÄ<br />
För de fl<br />
stugan<br />
var mån<br />
Det kun<br />
som de<br />
ga. Tvät<br />
två tvä<br />
torkrum<br />
ordning<br />
tvättlisto<br />
en dag<br />
fick man<br />
pension<br />
lika hög<br />
utan ba<br />
el fanns<br />
tvätt till<br />
runt om<br />
frågan<br />
inte pen<br />
mangel,<br />
Norra Nyckelberget bebyggdes 1952 - 1954. Bolagets fastigheter som byggdes finns inom<br />
det streckade området. Bilden är från 1954. Bolaget hade på den här tiden investerat i en<br />
rälskran som effektiviserade byggnationen.<br />
UTEMILJÖN<br />
För gemenskapen i bostadsområdena<br />
var det viktigt med sällskapsytor mellan<br />
fastigheterna, därför blev underhållet av<br />
gräsmattor och utemiljön viktigare under<br />
perioden. Detta var en ny företeelse<br />
för oss, då det var bråttom upp med nya<br />
fastigheter och arbetet med utemiljön inte<br />
tidigare varit aktuellt. Hyresgästerna på<br />
Nyckelberget framförde klagomål angående<br />
utemiljön. Vid Mariebergsgatan var gatuförhållandena<br />
så dåliga att vid regn var<br />
det svårframkomligt för fotgängare.<br />
Nyckelberget utvecklades allt eftersom<br />
till en egen stadsdel med skolor, butiker<br />
och affärer. Några exempel var: Konditori<br />
Mecka, Frukt och grönt, Ingemars<br />
Livs, Vilborgs Livs, Konsum med flera.<br />
FÖRENINGEN SMÅLÄGEN-<br />
HETERS HYRESGÄSTER<br />
I takt med ökat bostadsbestånd ökade<br />
också antalet hyresgäster. I början av<br />
50-talet bildades en kamratförening,<br />
nämligen föreningen Smålägenheters<br />
hyresgäster. Det var dåtidens boinflytande<br />
där man kunde framföra önskemål<br />
och synpunkter om boendet och området,<br />
cirka 60 % av alla hyresgäster var<br />
anslutna. Föreningen ansåg bland annat<br />
att bolagets vd var känslig för kritik och<br />
önskade framförallt en bättre kontakt<br />
mellan styrelsen och hyresgästerna för<br />
att få en ökad trivsel och gemenskap i<br />
områdena. Flertalet av föreningens önskemål<br />
angående utemiljön verkställdes<br />
och kontakten blev bättre mellan styrelsen<br />
och föreningen.<br />
NÅGRA HÄNDELSER<br />
FAMILJEBIDRAG<br />
I ett styrelseprotokoll från 1947 står det<br />
att familjebidrag blir aktuellt för hyreslägenheter,<br />
den gamla tanken från 1931<br />
att bygga särskilda hyreshus för barnrika<br />
familjer har sålunda numera frångåtts.<br />
Avsikten var istället att dylika familjer skola<br />
blandas med andra hyresgäster. Familje-<br />
och bränslebidraget kom in till bolaget<br />
och därefter fördelades bidragen ut till<br />
berörda hyresgäster. Utöver familjebidraget<br />
fanns 3-kronorsbidraget, ett bidrag<br />
med 3 kr/kvm och år.<br />
HUS SÅLDES<br />
1949 sålde vi två av våra första hus på<br />
Villagatan 5 och Ögrim 3.<br />
CENTRUM<br />
I maj 1950 förvärvade vi en tomt på Östra<br />
Långgatan 12 och Nygatan 5. Byggnationen<br />
började 1951 och färdigställdes<br />
1952. Lägenhetsstorlekarna blev större<br />
med bland annat två pampiga sexrumslägenheter<br />
och det blev affärslokaler i<br />
bottenplan. Bland annat systembolaget.<br />
SVERIGES ALLMÄNNYTTIGA<br />
BOSTADSBOLAG<br />
Vi anslöt oss till Sveriges Allmännyttiga<br />
Bostadsföretag (Sabo) 1950 och vi var<br />
en av de äldsta bolagen som anslöt sig.<br />
Sabo som är en intresseorganisation<br />
hjälpte till med stöd, service och utbildningar,<br />
bland annat genom att utforma<br />
hyreskontrakt.<br />
TVÄTT<br />
STAN<br />
För att h<br />
niken m<br />
ade leve<br />
perter f<br />
dessa fu<br />
INBRO<br />
Det kos<br />
fanns m<br />
Myntaut<br />
de inte<br />
hövde tv<br />
et blev<br />
rensade<br />
16,50 k<br />
Adminis<br />
blev ny<br />
Ordning<br />
VAR<br />
I hyresh<br />
hölls int<br />
perioden<br />
hyresgä<br />
i månad<br />
handahö<br />
efter hy<br />
fördes e<br />
varmvat<br />
45 hus<br />
inte alla<br />
vatten u<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 16
1946 - 1954<br />
ET<br />
ördes av<br />
n 1954.<br />
TVÄTTSTUGAN<br />
För de flesta av hyresgästerna var tvättstugan<br />
en helt ny företeelse och det<br />
var många som skulle samsas om den.<br />
Det kunde vara upp till fyra fastigheter<br />
som delade på en gemensam tvättstuga.<br />
Tvättstugan innehöll vanligtvis en till<br />
två tvättmaskiner, en handtvättstuga,<br />
torkrum och mangelrum. För att hålla<br />
ordning upprättade bolaget särskilda<br />
tvättlistor där hyresgästen fick tvätta<br />
en dag i månaden och dagen därpå<br />
fick man mangla den torkade tvätten. I<br />
pensionärshemmen var standarden inte<br />
lika hög. Där fanns inga tvättmaskiner<br />
utan bara tvättgrytor och någon mangel<br />
fanns inte att tillgå. De fick frakta sin<br />
tvätt till olika hyresmanglar som fanns<br />
runt om i staden. Det gick så långt att<br />
frågan togs upp i stadsfullmäktige om<br />
inte pensionärerna skulle ha rätt till en<br />
mangel, vilket de också fick.<br />
tår det<br />
hyreslä-<br />
1931<br />
arnrika<br />
ngåtts.<br />
ljer sko-<br />
. Familbolaget<br />
ut till<br />
ljebidrabidrag<br />
hus på<br />
på Öst-<br />
yggna-<br />
ställdes<br />
större<br />
xrumskaler<br />
i<br />
laget.<br />
nyttiga<br />
vi var<br />
löt sig.<br />
isation<br />
utbildtforma<br />
TVÄTTEXPERTER KOM TILL<br />
STAN<br />
För att hyresgästerna skulle lära sig tekniken<br />
med de nya tvättmaskinerna skickade<br />
leverantörerna ut så kallade tvättexperter<br />
för en grundlig genomgång hur<br />
dessa fungerade.<br />
INBROTT<br />
Det kostade en slant att tvätta och det<br />
fanns myntautomater i tvättstugorna.<br />
Myntautomaten på Kvarngatan 3 lockade<br />
inte bara till sig hyresgäster som behövde<br />
tvätta utan frestelsen till innehållet<br />
blev för stor och den 25 maj 1948<br />
rensades den på hela sitt innehåll på<br />
16,50 kronor.<br />
Administrationen kring tvättstugorna<br />
blev nya arbetsuppgifter för bolaget.<br />
Ordningsregler, tvättlistor och städning<br />
VARMVATTEN<br />
I hyreshusen på Kvarngatan tillhandahölls<br />
inte varmvatten kontinuerligt. Från<br />
perioden 15 september - 15 maj fick<br />
hyresgästerna varmvatten åtta dagar<br />
i månaden. Under sommarhalvåret tillhandahölls<br />
inte varmvatten alls men<br />
efter hyresgästernas önskemål genomfördes<br />
en undersökning om de ville ha<br />
varmvatten under sommarmånaderna.<br />
45 hushåll svarade ja och tre nej. Då<br />
inte alla svarade ja blev det inget varmvatten<br />
under sommarhalvåret.<br />
Prislista utanför tvättstugan på Kvarngatan.<br />
av dessa kom till. Problem med att samsas<br />
och hålla tvättider var redan från<br />
början ett problem vilket än idag håller<br />
i sig. Föreningen Smålägenheters hyresgäster<br />
lämnade in synpunkter om detta<br />
till vd och han gillade inte anmärkningarna<br />
utan tyckte att man borde komma<br />
överens och dela tider samt att handtvättstugan<br />
kunde användas mer trots<br />
de nya maskinernas intåg.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 17
1946 - 1954<br />
NU FORMAS BOLAGET<br />
BOLAGET<br />
Med byggnation i egen regi och utökat<br />
fastighetsbestånd började arbetsuppgifterna<br />
för verkställande direktören<br />
bli för omfattande för att hinna med<br />
att utföras på fritiden. Till en början<br />
förenades direktörskapet med en halvtidstjänst<br />
hos staden, som sedan utvecklades<br />
till en heltidstjänst och även<br />
en assistent anställdes i bolaget.<br />
VI ANSTÄLLDE MER PERSONAL<br />
Med den höga byggnadstakten i slutet<br />
på 40-talet och prognoser som<br />
visade på 500 lägenheter i beståndet<br />
krävdes mer personal för underhåll<br />
och förvaltning. Stadens planteringsnämnd<br />
hade fram tills nu tagit hand<br />
om bolagets planteringar intill fastigheterna.<br />
Enbart klippning av gräsmattorna<br />
kostade väldigt mycket och det<br />
var bättre att anställa en egen heltidsanställd<br />
fastighetsskötare som ansvarade<br />
för skötseln.<br />
Bolaget annonserade efter en fastighetsskötare<br />
i augusti 1949. Det var<br />
20 sökande till tjänsten och tre kallades<br />
till intervju tillsammans med sina fruar.<br />
Förutom en heltidsanställning fick också<br />
fastighetsskötaren en bostad för att enkelt<br />
kunna utföra sitt arbete i området.<br />
I några områden hade städning av<br />
trapphusen skötts av hyresgästerna<br />
själva samt öppning och stängning av<br />
portar. Men när vi längre fram anställde<br />
1954<br />
Mycket hände i bolaget mellan<br />
1946-1954. Från att bara<br />
inriktat sig på att bygga bostäder<br />
tillkom nu fastighetsförvaltning och<br />
service. Det administrativa arbetet<br />
ökade också vilket genererade<br />
större personalstyrka. Organisationen<br />
blev bättre och bolaget kunde<br />
kontinuerligt ha en produktion av<br />
<strong>100</strong> nya lägenheter igång.<br />
fler fastighetsskötare/portvakter blev<br />
dessa ansvariga för uppgiften. Städningen<br />
blev dock för omfattande så sedermera<br />
anställde bolaget fyra hyresgäster<br />
som trappstäderskor.<br />
NAMNBYTE<br />
1946 ändrades bolagets namn till AB<br />
Smålägenheter i Köping och 1953 bytte<br />
vi namn till Köpings Bostads AB. Vi<br />
utvecklade och ändrade samtidigt vår<br />
affärsidé till:<br />
Bolagets verksamhet skall hava till<br />
föremål att i Köpings Stad uppföra<br />
bostadshus samt idka annan i samband<br />
därmed stående verksamhet.<br />
Den tidigare affärsiden fokuserade<br />
endast på uppförande av småhus.<br />
NYA KONTOR<br />
Vd bytte upp sig från ett litet kontorsrum<br />
i ett av pensionärshemmen till ett<br />
eget elegant tjänsterum i rådhuset<br />
och kontorspersonalen får nya och<br />
större lokaler i en paradvåning på Östra<br />
Långgatan 4.<br />
MASKINPARK KÖPS IN<br />
Samarbetet med byggmästare Gustavsson<br />
hade visat sig vara framgångsrikt<br />
då vi låg 10 – 15 % under<br />
hyrorna jämfört med andra uppförda<br />
bostadshus i staden. Trots detta upphör<br />
samarbetet med Gustavsson och<br />
1952 köpte vi in en egen maskinpark.<br />
Byggnationerna på Nyckelberget upphörde<br />
1954 och nu påbörjades en<br />
satsning på mer central bebyggelse.<br />
En ny stadsplan planerades med fyra<br />
punkthus i sex våningar intill Idrottsplatsen<br />
vid Västeråsvägen. Bolaget såg<br />
optimistiskt på framtiden och ville bidra<br />
med nya inslag i stadsbilden som till exempel<br />
radhus, men hyran skulle bli för<br />
dyr. Samtidigt som det inte betjänade<br />
invånarna på samma sätt som om de<br />
skulle byggas höghus då bostadsbrist<br />
rådde. Beslut togs och nu skulle bolaget<br />
för första gången börja bygga höghus i<br />
Köping.<br />
Hyre<br />
Nya hyr<br />
maskin<br />
var port<br />
Antal anställda:<br />
Portvakter och gårdskarlar 14 st<br />
Trappstäderskor 15 st<br />
Byggnadsarbetare 30 st<br />
Kontorspersonal: 5 st<br />
Övriga 2<br />
Antal lägenheter: 505 st<br />
Mariebergsgatan 9 till höger i bilden. Fastigheten uppfördes 1953. Bilden är från 1954.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 18
Hyreskontrakt och ordningsregler 1951<br />
Nya hyreskontrakt skrevs om varje år när hyran skulle justeras. Det var ett omfattande manuellt arbete med en vanlig skrivmaskin<br />
där alla kontraktsblanketter skulle fyllas i med titel, namn, adress, kvarter, hyra, diverse klausuler med mera. Det<br />
var portvakten som hade till uppgift att knacka dörr för att samla in de gamla kontrakten och sedan dela ut de nyutskrivna.<br />
ava till<br />
ppföra<br />
i sammhet.<br />
serade<br />
us.<br />
ontorsn<br />
till ett<br />
dhuset<br />
ya och<br />
på Öste<br />
Gusframunder<br />
pförda<br />
ta uppon<br />
och<br />
inpark.<br />
et uppdes<br />
en<br />
ggelse.<br />
d fyra<br />
Idrottset<br />
såg<br />
e bidra<br />
till exbli<br />
för<br />
tjänade<br />
om de<br />
dsbrist<br />
bolaget<br />
öghus i<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 19
1954 - 1958<br />
DEN GAMLA STADEN GER VIKA FÖR T<br />
HÖGHUSENS ENTRÉ<br />
Området vid Västeråsvägen var bra<br />
strategiskt sett med det centrala läget.<br />
Men i området där de nya hyreshusen<br />
planerades fanns flera äldre hus med<br />
hyresgäster. Det var därför inte helt<br />
enkelt att starta upp byggnationen och<br />
ordna nya bostäder till de som bodde<br />
i området. Några av lägenheterna i de<br />
kommande husen reserverades för boende<br />
i området och byggandet kunde<br />
starta. Vi uppförde även här fastigheterna<br />
i egen regi, två punkthus om sex<br />
våningar på Västeråsvägen 11 och 13<br />
samt ett trevåningshus på Karlagatan<br />
4. Bygget startade 1954 och inflyttning<br />
skedde sommaren 1955, höghusen<br />
uppfördes snabbt och smidigt eftersom<br />
den nyinköpta byggkranen placerades i<br />
mitten och kunde effektivt bygga båda<br />
höghusen samtidigt.<br />
Inflyttning skedde fast inte alla lägenheter<br />
i fastigheten var klara, exempelvis<br />
flyttade nya hyresgäster in på våning<br />
fyra först och i de andra våningsplanen<br />
vartefter lägenheterna blev klara. Det<br />
blev så klart rörigt med inflyttade hyresgäster<br />
på några våningsplan och byggnation<br />
på andra. Det gällde att samsas<br />
om den nya moderna hissen, vilket inte<br />
var helt enkelt och problem uppstod omgående,<br />
då upp emot sju personer samt<br />
flyttgods överbelastade hissarna.<br />
ANTENN<br />
1957 monterades televisionsantenner<br />
på taket på Västeråsvägen. Varje hyresgäst<br />
som ville ansluta sig fick betala 200<br />
kronor i anslutningsavgift för att kunna<br />
se på TV. Hyresgästerna fick inte montera<br />
egna antenner på balkongerna.<br />
FAKTA<br />
I ett styrelseprotokoll från 1955<br />
står det att regeringen hade<br />
räknat med ett nybyggnadstillskott<br />
om 53 000 lägenheter under<br />
1956. Lägenheterna som togs<br />
fram skulle vara praktiska och<br />
billiga. Byggkostnaden fick ej<br />
överstiga en viss nivå.<br />
Merparten av våra fastigheter uppfördes mellan 1947 - 1970.<br />
Framförallt var perioden mellan 1954 till 1970 bolagets mest<br />
intensiva tid. Det var högkonjunktur och Köping befann sig i ett<br />
starkt expansivt skede. Industrin som var en viktig del i Köpings<br />
utveckling gick på högvarv och bidrog till befolkningsökning och<br />
nya bostäder var ett måste.<br />
En symbolisk bild från 1954 där lyftkranen tar sin plats bland villorna.<br />
Bild från 1958 när höghusen och trevåningshuset samt ytterligare hus i området var uppförda.<br />
Foto: AB Flygtrafik, Västmanlands läns museum.<br />
Bild från<br />
Hagaväg<br />
ÖSTA<br />
Nästa p<br />
anås. D<br />
som blir<br />
- 1958<br />
regi och<br />
anställd<br />
163 ny<br />
bor flytt<br />
ingick ä<br />
Även hä<br />
befintlig<br />
nationen<br />
– Vi fl<br />
ny lägen<br />
var ett h<br />
jag tvät<br />
ning.<br />
nyckeln<br />
som bo<br />
nom an<br />
fel i läge<br />
genhete<br />
ett frysf<br />
berättar<br />
FRYSF<br />
Innan f<br />
fanns de<br />
Olika för<br />
ra frysb<br />
Tillvägag<br />
område<br />
facksför<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 20
70.<br />
est<br />
i ett<br />
pings<br />
och<br />
1954 - 1958<br />
IKA FÖR TIDSENLIGA BOSTÄDER<br />
Bild från 1947 som visar hur Östanås med adresserna Åkerbovägen,<br />
Hagavägen och Pungbovägen såg ut innan byggnationerna påbörjades.<br />
ÖSTANÅS<br />
Nästa projekt blev byggnationen på Östanås.<br />
Där byggde vi flera fastigheter<br />
som blir färdigställda under åren 1957<br />
- 1958. Fastigheterna byggdes i egen<br />
regi och vi hade 81 byggnadsarbetare<br />
anställda inom bolaget. Totalt blev det<br />
163 nya lägenheter och 549 Köpingsbor<br />
flyttade in i dessa. I byggnationen<br />
ingick även ett affärshus och lokaler.<br />
Även här fick staden värva tomter från<br />
befintliga ägare till småhus innan byggnationen<br />
kunde påbörjas.<br />
Bild från 1958 som visar när hyreshusen näst intill blivit uppförda i området.<br />
Foto: AB Flygtrafik, Västmanlands läns museum<br />
Det är i mitten av 60-talet<br />
och adventsfika är framdukat<br />
i köket på<br />
Åkerbovägen 3 A.<br />
– Vi flyttade från Karlberg till en helt<br />
ny lägenhet på Åkerbovägen 1958. Det<br />
var ett himmelrike och framförallt minns<br />
jag tvättstugan med ny modern utrustning.<br />
Man bokade tid och hämtade<br />
nyckeln till tvättstugan hos portvakten<br />
som bodde på Hagavägen 3. Hos honom<br />
anmälde man också om eventuella<br />
fel i lägenheten. Det fanns ingen frys i lägenheten<br />
när vi flyttade in så vi fick hyra<br />
ett frysfack i källaren på Hagavägen 5,<br />
berättar Karin Larsson.<br />
Efter 59 år på Åkerbovägen<br />
flyttade Karin Larsson till nytt<br />
boende sommaren 2017.<br />
Sandlådan var populär vid Åkerbovägen. Bilden är från<br />
mitten av 60-talet.<br />
FRYSFACKSFÖRENINGAR<br />
pförda.<br />
Innan frysarna gjorde entré i köken<br />
fanns det möjlighet att hyra ett frysfack.<br />
Olika företag erbjöd sig att installera stora<br />
frysboxar i källare i våra fastigheter.<br />
Tillvägagångssättet skiljde sig lite i olika<br />
områden. Vanligtvis bildades en frysfacksförening<br />
bland hyresgästerna som<br />
kom överens med företaget och de betalade<br />
en avgift för tjänsten.<br />
Det var en lyx med ett eget frysfack och<br />
det var långa köer till dem. På 50 - och<br />
60-talet fanns frysfack i källare på bland<br />
annat Hagavägen 5 B och Karlagatan 4.<br />
Frysfack på Karlagatan 4.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 21
De<br />
bo<br />
Bolage<br />
mism<br />
der so<br />
som b<br />
ökade<br />
på pro<br />
till ett<br />
och fö<br />
att va<br />
var vi<br />
da 20<br />
1958 - 1970<br />
SKOGSBORG<br />
Samtidigt som Östanås färdigställdes<br />
började bolaget bygga i Skogsborgsområdet.<br />
Därtill skulle vi även uppföra två<br />
höghus med 105 lägenheter på Bergsgatan<br />
7 och 9. Många av lägenheterna<br />
skulle bestå av ett rum och pentry utan<br />
dusch avsedda för lasarettets personal.<br />
Riksbyggen och HSB byggde också på<br />
Skogsborg. Uppdelningen av hyreslägenheter<br />
och bostadsrättslägenheter<br />
blev ganska tydlig både på Östanås och<br />
Skogsborg, Vi byggde på den ena delen<br />
av Hagavägen och på den andra sidan<br />
byggdes bostadsrätterna.<br />
Den lantliga idyllen byttes snabbt ut mot<br />
höghus och betong. Under perioden<br />
1959-1964 byggde vi sammanlagt 16<br />
nya fastigheter med nästan 500 lägenheter<br />
på Skogsborg.<br />
Kerstin Pettersson minns<br />
det ljuva 60-talet på<br />
Skogsborg!<br />
– Allt var så fint när vi flyttade in men<br />
utanför var det annorlunda. Det byggdes<br />
hela tiden och det var dammigt och lerigt,<br />
området var nästan bara en stor<br />
lervälling den första tiden.<br />
– Det var en härlig tid på Skogsborg<br />
den här tiden, det var lite ”landet” känsla<br />
över området. Gårdarna mellan husen<br />
var fulla av lekande barn och vi grannar<br />
gjorde mycket skoj tillsammans, man<br />
umgicks nog på ett annat sätt än vad<br />
man gör i dag, avslutar Kerstin.<br />
Kerstin flyttade in i januari 1960 på Furuvägen<br />
och bor kvar än idag.<br />
ORGANISATION<br />
Sverige gick på högvarv, det var högkonjunktur<br />
samt bostadsbrist och industrierna<br />
behövde bostäder till sina anställda.<br />
Förutsättningarna för bolaget var<br />
bra, det byggdes som aldrig förr och<br />
köerna var långa, samtidigt gällde det<br />
att ha en organisation som klarade av<br />
detta.<br />
De senaste årens byggnationer hade<br />
skett i egen regi men nu beslutade styrelsen<br />
att bygga på entreprenad istället.<br />
Skogsborg var det sista området<br />
som byggdes i egen regi. Höghusen<br />
på Bergsgatan uppfördes på entreprenad.<br />
Även den kommande byggnationen<br />
på Karlsdal köptes in då vi fick ett erbjudande<br />
att ta över fastigheterna när<br />
dessa blev färdigställda. Det gällde fem<br />
bostadshus och affärshus på Torggatan<br />
och Bergslagsvägen.<br />
Följande<br />
entrepr<br />
oden 19<br />
• Väst<br />
Karla<br />
• Östa<br />
• Skog<br />
• Berg<br />
• Karls<br />
• Nygå<br />
Jäm<br />
Folkm<br />
Anta<br />
Antal<br />
lgh<br />
3000<br />
2500<br />
ORGANISATION<br />
2000<br />
1500<br />
<strong>100</strong>0<br />
500<br />
Kök på Ringvägen 57 E med tidstypiska interiörer, året är1968.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 22<br />
Året är 1968. Samling i soffan en lördagkväll på Ringvägen 57 E. Möjligen<br />
tittar sällskapet på den då populära TV-underhållningen Hylands Hörna med<br />
Lennart Hyland som programledare.
Det behövdes fler och attraktiva<br />
bostäder!<br />
Bolaget sprudlade av optimism<br />
och producerade bostäder<br />
som aldrig förr samtidigt<br />
som befolkningsmängden<br />
ökade. Organisationen sattes<br />
på prov då vi hade utvecklats<br />
till ett bolag som både byggde<br />
och förvaltade bostäder. Från<br />
att vara 22 anställda 1950<br />
var vi strax över <strong>100</strong> anställda<br />
20 år senare.<br />
Följande byggdes i egen regi och via<br />
entreprenad under den intensiva perioden<br />
1954 - 1970:<br />
1954 - 1970<br />
ögkondustrianstället<br />
var<br />
rr och<br />
lde det<br />
ade av<br />
r hade<br />
de styistälmrådet<br />
ghusen<br />
trepreationen<br />
ett erna<br />
när<br />
de fem<br />
ggatan<br />
• Västeråsvägen 11 och 13 samt<br />
Karlagatan 4<br />
• Östanås, 7 fastigheter<br />
• Skogsborg, 16 fastigheter<br />
• Bergsgatan 7 och 9<br />
• Karlsdal, 5 fastigheter<br />
• Nygård, 22 fastigheter<br />
Jämförelse mellan mellan folkmängd folkmängd i Köping i Köping och antalet och KBAB-lägenheter antalet KBAB-lägenheter 1917 - 20161917-2016<br />
Folkmängd i Köping i Antal lägenheter KBAB<br />
Antal<br />
lgh<br />
3000<br />
2500<br />
Folkmängd<br />
35000<br />
30000<br />
Bild från 1962 på Bergsgatan 7 och 9 några månader efter inflyttning.<br />
Foto: AB Flygtrafik, Västmanlands läns museum<br />
25000<br />
2000<br />
20000<br />
1500<br />
15000<br />
<strong>100</strong>0<br />
<strong>100</strong>00<br />
500<br />
5000<br />
1900<br />
1910<br />
1920<br />
1930<br />
1940<br />
1950<br />
1960<br />
1970<br />
1980<br />
1990<br />
2000<br />
2010<br />
2016<br />
E. Möjligen<br />
s Hörna med<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 23
1965<br />
NIBBLESBACKE<br />
Nya bostadsområden hade<br />
uppkommit och Karlsdal var<br />
nästintill klart när det samtidigt<br />
började pratas om ett<br />
område norr om Kristinelunds<br />
fritidsområde som inte var bebyggt,<br />
nämligen Nibblesbacke.<br />
Ö<br />
Sedan b<br />
hade vi<br />
da lägen<br />
orosmo<br />
made s<br />
backevä<br />
sig att in<br />
na om f<br />
som vän<br />
NYA STORA PLANER<br />
Staden ägde all den mark i området<br />
som skulle kunna upplåtas till bolaget<br />
för byggnation om cirka 700 lägenheter.<br />
I så fall skulle det vara det största<br />
projekt vi hade tagit itu med. Vd:n hade<br />
goda framtidsutsikter då han nyligen<br />
varit i Stockholms förorter och tittat på<br />
monteringsfärdiga stenhus, som kanske<br />
vore något för bolaget på Nibblesbacke.<br />
Men planerna stannade där eftersom<br />
projektet inte kunde utföras inom 1964-<br />
års byggnadskvot. Nya byggnadsförslag<br />
togs fram året därpå.<br />
Köpings kommun befann sig fortfarande<br />
i ett expansivt skede. Industrin behövde<br />
bostäder för nyanställda och kommunen<br />
var angelägen att tillfredsställa detta behov.<br />
Framlagda prognoser visade på stora<br />
personalökningar inom de större industrierna.<br />
Det var nödvändigt att snabbt<br />
producera nya bostäder för att kunna ta<br />
emot den förväntade inflyttningen till Köping.<br />
Påtryckningarna var starka både<br />
från kommunen och även från statligt<br />
håll där det 1965 beslutades om det så<br />
kallade miljonprogrammet.<br />
Så när tre byggnadsfirmor vintern 1965<br />
lämnade in förslag till byggnation i området<br />
såg framtiden ljus ut. Skånska<br />
Cementgjuteriets anbud var det som<br />
godkändes och första etappen av Nygård<br />
skulle byggas. Den första etappen<br />
handlade om 302 lägenheter av totalt<br />
806 för hela projektet. Lägenheterna<br />
blev till ytan väldigt stora jämfört med<br />
tidigare. Stora lägenheter med rymliga<br />
kök och matplats, extra toalett och stora<br />
balkonger var direktiv utifrån miljonprogrammet.<br />
Nygård under uppbyggnad i slutet på 1960-talet. Bilden visar hur husen uppfördes i raka linjer<br />
nära varandra.<br />
och två rum och kök. Även ett centralgarage<br />
med närmare <strong>100</strong> platser uppfördes<br />
i området.<br />
Så här många och stora lägenheter<br />
hade vi inte byggt tidigare, styrelsen var<br />
lite tveksam över de väl tilltagna kvadratmetrarna<br />
mot antalet rum och även till<br />
den medförda hyresnivån. Vanlig standard<br />
gällde men kaklade badrum blir<br />
något nytt för hyresgästerna och istället<br />
för kyl- och svalskåp fick köken kyl- och<br />
frysskåp.<br />
ARBETET PÅBÖRJADES<br />
Sommaren 1965 drog arbetet igång<br />
och det visade sig snabbt att markförhållanden<br />
var väldigt dåliga i området.<br />
Mycket regn bidrog till att inledningen<br />
av byggnationen blev besvärlig. Det behövdes<br />
även pålas djupare än vad första<br />
prognoserna visade.<br />
Nästa etapp planerades redan och takten<br />
skruvades upp...<br />
Av 120<br />
14 ej u<br />
då vi v<br />
lägenhe<br />
ja anno<br />
lägenhe<br />
Vem ha<br />
prognos<br />
gång.<br />
Om åre<br />
noser s<br />
re. 30<br />
hyresgä<br />
och pro<br />
var cirka<br />
medförd<br />
Inför by<br />
justerad<br />
mindre<br />
började<br />
berade<br />
nen någ<br />
151 lägenheter var på tre rum och kök<br />
(87,8 kvm) , 62 lägenheter på fyra rum<br />
och kök samt sju lägenheter om hela<br />
fem rum och kök. Resterande var på ett<br />
Bild från 1947 som visar landsbygden där Karlsdal och Nibblesbacke sedan byggdes upp.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 24
1966 - 1976<br />
ÖVERHETTAD marknad<br />
a linjer<br />
igång<br />
arkförrådet.<br />
ningen<br />
Det beförsta<br />
Sedan bolaget bildades för 48 år sedan<br />
hade vi inte behövt oroa oss för outhyrda<br />
lägenheter men nu började ett första<br />
orosmoln visa sig. När inflyttningen närmade<br />
sig i de första husen på Nibblesbackevägen<br />
sommaren 1966 visade det<br />
sig att intresset för de stora lägenheterna<br />
om fyra rum och kök inte var så stort<br />
som väntat.<br />
Av 120 inflyttningsklara lägenheter var<br />
14 ej uthyrda. Oron ökade naturligtvis<br />
då vi var på gång med nästan 600<br />
lägenheter till i området. Vi fick börja<br />
annonsera i tidningarna om lediga<br />
lägenheter för omedelbar inflyttning.<br />
Vem hade trott det ett år tidigare, när<br />
prognoserna pekade på en fortsatt uppgång.<br />
Om året avslutades med osäkra prognoser<br />
så började inte 1967 något bättre.<br />
30 lägenheter stod nu tomma utan<br />
hyresgäster. Annonseringen hjälpte inte<br />
och problemen fortsatte. Året därpå<br />
var cirka <strong>100</strong> lägenheter outhyrda vilket<br />
medförde stora hyresförluster.<br />
Inför byggandet av de sista etapperna<br />
justerades lägenhetsindelningen och<br />
mindre lägenheter byggdes. Samtidigt<br />
började vi hyra ut lägenheter med plomberade<br />
rum vilket förbättrade situationen<br />
något.<br />
Samtal fördes också om att sänka hyrorna<br />
för att få ut lägenheterna då hyresnivån<br />
var relativt hög. Riksbyggen hade<br />
provat att sänka sina hyror vid Skogsbrynet<br />
men detta hade ej inverkat på efterfrågan<br />
av lägenheterna.<br />
Det verkade helt enkelt som om marknaden<br />
var mättad och att efterfrågan<br />
på nya bostäder hade minskat för första<br />
gången på flera decennier. Utbudet av<br />
lägenheter kom att vara betydligt större<br />
än efterfrågan visade nu prognoserna.<br />
Nygård stod 1970 färdigbyggt med 806<br />
ljusa och rymliga lägenheter med hög<br />
standard fördelade i 22 fastigheter. Då<br />
var cirka 30 lägenheter outhyrda, en bra<br />
siffra med tanke på omständigheterna<br />
och att över 770 lägenheter faktiskt var<br />
uthyrda. Men glädjen var kortvarig, inom<br />
två år skulle siffran stiga till nästan 200<br />
outhyrda lägenheter i området.<br />
Totalt blev hyresinkomstbortfallen mellan<br />
åren 67 – 72 cirka 3,2 miljoner kronor<br />
och bolaget fick problem med ekonomin.<br />
Vi byggde inte bara hyreshus i området<br />
utan även ett butikscentrum på Nibbletorget<br />
1968 som invigdes i december.<br />
Där fanns bland annat:<br />
• livsmedelshallar, Domus och ICA<br />
• postfilial<br />
• bankfilal<br />
• damfrisering<br />
• herrfrisering<br />
• tobak- och tidningsbutik<br />
• konditoributik<br />
MILJONPROGRAMMET<br />
Efter en ständig bostadsbrist<br />
beslöt riksdagen att det från och<br />
med 1965 och tio år framåt<br />
skulle byggas en miljon lägenheter<br />
i Sverige, Miljonprogrammet. I<br />
Sverige byggdes det fler bostäder<br />
per invånare än i något annat land<br />
i världen. Folkhemmet med inslag<br />
av funktionalism utgjorde stilen.<br />
Kritik riktades mot storskaligheten<br />
och monotona miljöer. Utvecklingen<br />
från 1950 till 75 innebar radikala<br />
förändringar i stadens historiska<br />
utseende. Mycket revs i stadskärnor<br />
och framtiden såg ljus ut.<br />
Många äldre bostadshus saknade<br />
vatten, avlopp och centralvärme<br />
och de ersattes av moderna lägenheter,<br />
kontor och butiker. Gatunätet<br />
förändras totalt med anledning av<br />
bilen.<br />
Källa: Så byggdes staden. Stadsbyggnad,<br />
arkitektur, husbyggnad. 3:e upplagan<br />
av Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila<br />
Reppen 2012.<br />
ch tak-<br />
p.<br />
Bild från slutet av 1969 och området är näst intill färdigbyggt.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 25
1965 - 1970<br />
Varför outhyrda lägenheter?<br />
Nå<br />
Bolaget uttalade sig enligt följande i slutet<br />
av 60-talet innan området var färdigbyggt.<br />
– Det är inte bara industrierna som<br />
har svikit oss beträffande sina prognoser<br />
utan även bostadskön. Problemet<br />
med lediga lägenheter är ett kommunalt<br />
problem och man får tänka på att övriga<br />
bostadsproducenter, som HSB och Riksbyggen<br />
också har problem. Vi måste nu<br />
fråga industrierna om vi ska bygga något<br />
mer? Upphandlingen av fler hus på<br />
Nygård är redan klar och någon produktionspaus<br />
är icke avsedd för bolaget förrän<br />
år 1969. Att bryta pågånde produktionskedja<br />
är inte aktuellt. Nu är även<br />
familjestödet på ingång vilket kan öka<br />
efterfrågan på fler bostäder. En ordentlig<br />
kartläggning över bostadskön måste<br />
göras. Hyresmarknaden har utvecklats<br />
på ett mycket oroväckande sätt<br />
LÅGKONJUNKTUR OCH<br />
BEFOLKNINGSMINSKNING<br />
En annan anledning var lågkonjunkturen<br />
därpå forsatte nedgången med 708<br />
personer. I vårt bestånd var det endast<br />
på Nygård som det var problem med<br />
outhyrda lägenheter. Stora lägenheter<br />
med höga hyror samt att många var<br />
outhyrda medförde att vissa trappuppgångar<br />
blev ganska ödsliga. Kritik riktades<br />
också mot att husen var placerade<br />
för tätt vilket medförde att området kändes<br />
instängt. Dessa faktorer gjorde det<br />
svårt att marknadsföra området trots<br />
att där fanns de finaste och modernaste<br />
lägenheterna inom beståndet.<br />
Framtidstron om en befolkningsökning<br />
och fortsatta nyanställningar hade vänt<br />
mycket snabbt till lågkonjunktur och befolkningsminskning<br />
i Köping. Det skulle ta<br />
lång tid för oss att hitta en bra balans mellan<br />
utbud och efterfrågan av lägenheter.<br />
BOLAGET HAMNAR I<br />
EKONOMISK KRIS<br />
Bolaget hamnade nu i en svår ekonomisk<br />
kris. Affärs- och kontorsfastigheter<br />
såldes och kommunen lämnade bidrag<br />
på nästan en halv miljon kronor.<br />
Riksdagen beslutade om statligt ansvar<br />
för förluster och kostnader vid outhyrda<br />
lägenheter. Lån kunde erhållas med<br />
ränte- och amorteringsfrihet. För åren<br />
1971 – 1976 erhölls statliga hyresförlustlån<br />
med sammanlagt 7,8 miljoner till<br />
bolaget.<br />
Vi började nu bli mer restriktiva inför<br />
framtiden. Planerna på ett stort projekt<br />
på Hästhagen blev aldrig av med tanke<br />
på den rådande situationen. Där skulle<br />
450 lägenheter ha uppförts, varav vi<br />
skulle bygga 270 hyreslägenheter och<br />
resterande del skulle bestå av bostadsrätter.<br />
Då ett stort antal lägenheter i flerfamiljshus<br />
stod tomma och att det rådde stor<br />
efterfrågan på småhus behövde framtida<br />
utvecklingsprognoser göras med<br />
mycket stor noggrannhet och vara föremål<br />
för ständig kontroll och uppföljning.<br />
HUR F<br />
BOSTA<br />
Bostads<br />
ut en sk<br />
rade m<br />
rekomm<br />
en gång<br />
en som<br />
kö som<br />
ser infö<br />
TELEF<br />
Televerk<br />
lefonkios<br />
som uppstod. Köping ansågs överhettat<br />
ur arbetsmarknadssynpunkt och Volvos<br />
planer på utbyggnad och nyanställningar<br />
hamnade i Lindesberg istället för i Köping.<br />
EGNA<br />
Samtidig<br />
reshus<br />
1971 minskade befolkningen i kommunen<br />
med 396 personer. Denna minskning<br />
var den första sedan år 1933. Året<br />
såldes<br />
de försä<br />
bland a<br />
Smultro<br />
kontanti<br />
ansöka<br />
den. In<br />
villor oc<br />
framöve<br />
Bild inifrån en av lägenheterna på Nygård 1967.<br />
Gårdsfes<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 26
Några händelser på 60- och 70-talet<br />
bidrag<br />
ansvar<br />
outhyrs<br />
med<br />
r åren<br />
resföroner<br />
till<br />
a inför<br />
projekt<br />
tanke<br />
r skulle<br />
arav vi<br />
er och<br />
ostadsfamiljsde<br />
stor<br />
frams<br />
med<br />
ra föreljning.<br />
HUR FUNGERADE<br />
BOSTADSKÖN?<br />
Bostadsförmedlingen i Köping skickade<br />
ut en skriftlig förfrågan varje halvår, svarade<br />
man inte då skickades en ny ut i<br />
rekommenderat brev. Uteblev svar ännu<br />
en gång avfördes man från förteckningen<br />
som bostadsökande. Det var denna<br />
kö som låg till grund för många prognoser<br />
inför nybyggnation.<br />
TELEFONKIOSKER<br />
Televerket fick tillstånd att sätta upp telefonkiosker<br />
i våra områden.<br />
ÖSTRA LÅNGGATAN 3<br />
1963 förvärvade vi en tomt på Fenja 10<br />
(Östra Långgatan 3) i centrum. Där uppförde<br />
vi några år senare ett affärs- och<br />
kontorshus med butiker och kontor samt<br />
lägenheter. Fenja beräknades kosta 4,7<br />
miljoner kronor men notan hamnade på<br />
6,8 miljoner kronor. Fastigheten såldes<br />
i januari 1970 och nödvändigt kapital<br />
inkom.<br />
VD BEGÄRDE SJUKPENSION<br />
Vd John Söderström begärde sjukpension<br />
i maj 1965. Rekryteringen av en ny<br />
vd påbörjades och det annonserades i<br />
Dagens Nyheter den 21 juni 1965. Ny<br />
vd blev Ragnar Annerskog.<br />
KÖPINGS ZOO<br />
Redan 1968 tingade Köpings Zoo en<br />
butik vid Östra Långgatan 12 och där<br />
finns de kvar än i dag.<br />
KAMPANJ MOT<br />
NEDSKRÄPNING<br />
Genomförs på1970-talet, Affischer med<br />
VÄG MELLAN HÖGHUS<br />
Det fanns planer på en väg mellan höghusen<br />
på Västeråsvägen 11 och 13<br />
som skulle bli en infart till Folkets Hus.<br />
Detta vållade stora protester. Vi ansåg<br />
att en ny trafikled fullständigt spolierade<br />
den fina bostadsmiljön i området och<br />
det vore olyckligt om de miljövärden som<br />
våra hyresgäster ville slå vakt om ej kunde<br />
besvaras. Det blev ingen väg.<br />
ATTRAKTIVA OMRÅDEN<br />
Utemiljön blev allt viktigare under<br />
70-talet och framåt. Det genomfördes<br />
satsningar på att göra områdena mer<br />
attraktiva. Nya bollplaner anlades på<br />
Skogsborg och Östanås. Bolaget fick<br />
50 % i bidrag från socialstyrelsen till<br />
särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö.<br />
SECURITAS<br />
Den 1 oktober 1975 anslöt bolaget sina<br />
fastigheter till bevaknings AB Securitas<br />
jourtjänst. Därvid upphörde beredskapsvakten<br />
för bolagets anställda.<br />
EGNA HEM - SKOGSBORG<br />
Samtidigt som vi uppförde vanliga hyreshus<br />
byggdes också villor som sedan<br />
såldes till privatpersoner. 1964 började<br />
försäljningen av villor på Skogsborg,<br />
bland annat i kvarteren Slånbäret och<br />
Smultronet. Villaägarna fick betala en<br />
kontantinsats, stämpel för lagfart och<br />
ansöka om lån hos länsbostadsnämnden.<br />
Intresset var stort kring dessa<br />
villor och många fler kom att uppföras<br />
framöver.<br />
texten, ”Skräp syns – lägg det i korgen”<br />
sattes upp i fastigheterna.<br />
STOR BRIST PÅ P-PLATSER<br />
Det var en påtaglig brist på p-platser under<br />
denna tid och stort arbete lades på<br />
att lösa parkeringsfrågan.<br />
ENERGIKRISEN 1973<br />
Vi behövde sänka temperaturen i våra<br />
fastigheter med ett par grader som genererade<br />
en stor mängd klagomål på<br />
drag i lägenheterna. Vi stängde aldrig av<br />
varmvattnet utan inväntade regeringens<br />
beslut angående ransoneringsfrågan.<br />
UPPFÖRDE HUS IHOP MED<br />
GYMNASIEELEVER<br />
Tillsammans med andra årskursens<br />
elever vid gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska<br />
uppförde vi enplanshus<br />
utan källare 1978. Samarbetet fortsatte<br />
under flera år, cirka en till två villor uppfördes<br />
varje år och husen förmedlades till<br />
kommunen som hittade köpare.<br />
TVÄTTPOLETTER<br />
Det hade funnits maskiner med tvättpolletter,<br />
det slopas inom hela beståendet.<br />
HYRESHÖJNING 1978<br />
Hyreshöjningen blev hela 15 % 1978,<br />
detta gällde inte pensionärshemmen.<br />
Men det skulle bli värre framöver.<br />
TRANSPORTFRÅGAN<br />
1978 blev det nödvändigt att ordna<br />
transportfrågan för en del servicepersonal.<br />
I första hand, inköp av servicebil,<br />
buss eller liknande för vvs- reparatörer.<br />
PENSIONÄRSHEM BYGGS OM<br />
Många av pensionärshemmen som<br />
byggdes på 1940 och 50-talet byggdes<br />
om och fräschades upp till bland annat<br />
servicelägenheter för pensionärer med<br />
dagcenter och terapilokaler.<br />
Gårdsfest på Nygård 1977.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 27
Artikel från Bärgslagsbladet 1979.<br />
1976 - 1980<br />
UTEMILJÖ OCH OMBYGGNATIONER<br />
Nu är det nya och hårdare tider för bolaget. Det gäller att få<br />
bukt med outhyrda lägenheter och en försämrad ekonomi. Resurser<br />
lades på förbättringar i områdena samt ombyggnationer<br />
och en förberedelse för en ny boendeform påbörjades.<br />
Framförallt genomfördes förbättringar<br />
i områdena Skogsborg, Östanås och<br />
Nygård med kontinuerliga trädgårdsplaneringar.<br />
Nya lekplatser och bollplaner<br />
uppfördes, allt för att göra områdena<br />
mer attraktiva. Även olika aktiviteter anordnades<br />
där hyresgästerna var med<br />
och lämnade idéer och förslag på för-<br />
Bollplan i området Östanås. Bilden är från mitten på 70-talet<br />
och utlånad av Karin Larsson.<br />
bättringar. Bland annat hyrde Scheeles<br />
Sportskytteklubb en lokal och ordnade<br />
en skjutbana för luftgevär i ett av garagen<br />
på Nygård. Kaféverksamhet påbörjades<br />
också i området för möten mellan<br />
olika grupper, då många olika nationaliteter<br />
bodde i området.<br />
OMBYGGNATIONER<br />
En arbetsgrupp bildades för<br />
att få bukt med outhyrda lägenheter.<br />
Nygård hade fått<br />
dåligt rykte och det medförde<br />
att attraktionsnivån<br />
minskat. Under kommande<br />
år arbetades febrilt med förbättringar<br />
av utemiljön och<br />
ombyggnationer.<br />
Under slutet av 70-talet genomfördes<br />
en stor ombyggnation. Servicehuset<br />
Nygården uppfördes genom att två femvåningshus<br />
med 70 lägenheter byggdes<br />
om till 65 servicelägenheter för pensionärer.<br />
Servicehuset inrymde även en<br />
restaurang, terapilokaler och fotvård.<br />
Vissa lägenheter slogs ihop i den takt<br />
som efterfrågades, andra byggdes om<br />
till kontorslokaler som bland annat kommunen<br />
hyrde för sina verksamheter. Lokaler<br />
hyrdes även ut till lokala föreningar<br />
i Köping.<br />
Bolaget hade sitt kontor på Nibblesbackevägen<br />
9 och utökade kontoret med en<br />
reception- och hyresavdelning.<br />
Tack vare dessa förändringar minskade<br />
antalet outhyrda lägenheter och läget<br />
stabiliserades något.<br />
Markbos<br />
Stadsark<br />
Markbostäder för uthyrning<br />
I slutet av 70-talet sågs den<br />
framtida bostadsproduktionen<br />
över och möjlighet att uppföra<br />
flerfamiljshus i markbostäder<br />
för uthyrning fanns. Efterfrågan<br />
på villor med äganderätt<br />
hade varit stor i Köping och nu<br />
fanns förhoppningen att intresset<br />
att hyra en markbostad<br />
var lika stort. Men ett ordentligt<br />
underlag krävdes då hyresmarknaden<br />
var turbulent.<br />
Fågelväg<br />
dernas<br />
Ullviback<br />
Där ble<br />
klara i b<br />
Efterfölj<br />
på Svär<br />
1989 s<br />
hyra en<br />
uppföra<br />
städer<br />
för inflyt<br />
I mars 1979 skickades därför en enkät<br />
ut till bostadssökande för att se om det<br />
fanns intresse att hyra en markbostad.<br />
Intresset visade sig vara mycket stort<br />
och en förfrågan gick ut till de 160 personer<br />
som hade skickat in positiva svar.<br />
49 markbostäder samt en kvarterslokal<br />
uppfördes på Fågelvägen i kvarteret<br />
Berguven med inflytt sommaren 1980.<br />
Vivelgata<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 28
1980 - 1991<br />
fördes<br />
ehuset<br />
vå femyggdes<br />
pensiven<br />
en<br />
ård.<br />
en takt<br />
es om<br />
at komter.<br />
Loeningar<br />
esbacked<br />
en<br />
skade<br />
läget<br />
Markbostäderna på Fågelvägen. Bilden är från 1985 och tillhandahållen av<br />
Stadsarkitektkontoret.<br />
Hyresgästerna på Fågelvägen<br />
fick välja färg<br />
på köksluckorna före<br />
inflytt. Alternativen var<br />
minst sagt färggranna.<br />
g<br />
Vinterbild från tidigt 90-tal.<br />
Fågelvägen var starten för markbostädernas<br />
tillkomst. Nästa satsning blev på<br />
Ullvibackar och adressen Fjärilsgatan.<br />
Där blev 22 markbostäder inflyttningsklara<br />
i början av 1982.<br />
Efterföljande år byggdes markbostäder<br />
på Svärmaregatan och Ullvigården.<br />
1989 stod 250 personer i kö för att få<br />
hyra en markbostad, och 1990 började<br />
uppförandet av ytterligare 30 markbostäder<br />
på Vivelgatan. Dessa blev klara<br />
för inflyttning under våren1991.<br />
Markbostäder på Fjärilsgatan. Bilden är från 1985 och tillhandahållen av<br />
Stadsarkitektkontoret.<br />
Vivelgatan blev det sista området vi byggde markbostäder på. Bilden är tagen ett år efter inflytt och tillhandahållen av Stadsarkitektkontoret.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 29
1980 - 1990<br />
ORGANISATIONSFÖRÄNDRING FÖR<br />
MER SERVICE<br />
I början på 80-talet hade ett förändrat synsätt börjat uppstå på<br />
den verksamhet vi bedrev då tyngdpunkten alltmer lades på service<br />
till hyresgästerna. För att kunna motsvara dessa ökade krav<br />
behövde förvaltningsfilosofin ses över.<br />
Det medförde att en stor organisationsförändring<br />
med en uppdelning av<br />
företaget i två förvaltningsområden genomfördes.<br />
För varje område utsågs en<br />
områdeschef som tillsammans med en<br />
kontorist svarade för så gott som alla<br />
kontakter med de boende. Den nya organisationen<br />
trädde i kraft i juni 1985<br />
och de två förvaltningsområdena var:<br />
• Område Öst med områdeskontor på<br />
Furuvägen 10<br />
• Område Väst med kontor på Nibblesbackevägen<br />
13<br />
De centrala funktionerna för ekonomioch<br />
uthyrningsavdelningen fanns på<br />
Nibblesbackevägen 9.<br />
Den nya organisationen fungerade bra<br />
och en annan utmaning var en modern<br />
variant av det gamla portvaktssystemet.<br />
Det skulle bli en ändring som innebar att<br />
varje fastighetsskötare tog totalansvar<br />
för all skötsel i ”sitt” bostadsområde,<br />
vilket även inkluderade mindre reparationer.<br />
Arbetsuppgifterna skulle bli mer<br />
varierande och kontakten tätare med<br />
hyresgästerna. Allt för att effektivisera<br />
verksamheten och ge ännu bättre service.<br />
Ett tydligt exempel på arbetssättet var<br />
på Nygård där fastighetsskötarna delades<br />
in i enmansområden. På andra<br />
områden kunde det vara två fastighetsskötare<br />
för hela området, beroende på<br />
områdets storlek.<br />
FÖ<br />
Var arbe<br />
Zondler<br />
och pro<br />
gällde o<br />
miljön, t<br />
Nu blev<br />
tioner i<br />
lägenhe<br />
fastighe<br />
hus för<br />
ningen.<br />
vandrar<br />
till boen<br />
lingshem<br />
flyttade<br />
de anta<br />
gång.<br />
Flera lä<br />
des attr<br />
Därefter skedde både mindre och större<br />
förändringar fram till 1994 när kommunfullmäktige<br />
beslutade att KBAB skulle ta<br />
över förvaltningen av kommunens fastighetsbestånd<br />
och personal i ett nybildat<br />
bolag KBAB Service AB.<br />
Fastighetsskötarna fick egna ansvarsområden vid omorganisationen. Bilden visar exempel över uppdelningen<br />
på Nygård. Målet var en bättre kontakt med hyresgästerna samt en bättre överblick över det<br />
egna arbetsområdet. Utdrag ur tidningen NygårdsNytt.<br />
1996 blev en förvaltningschef ansvarig<br />
för hela bolaget och till sin hjälp fick han<br />
två biträdande områdeschefer. Digitaliseringen<br />
under perioden bidrog också till<br />
förändringar i arbetssättet. I slutet på<br />
90-talet delades fastighetsbeståndet på<br />
öst och väst in i tretton husvärdsområden<br />
med en ansvarig husvärd som skötte<br />
om visningar, besiktningar, servicebesök<br />
och felanmälningar.<br />
En av ma<br />
med den<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 30
1980 - 1990<br />
1983 - 1993<br />
R<br />
ganisaing<br />
av<br />
en geågs<br />
en<br />
ed en<br />
m alla<br />
nya ori<br />
1985<br />
var:<br />
tor på<br />
Nibb-<br />
FÖRNYELSE AV NYGÅRD<br />
Var arbetsnamnet där arkitekten Harald<br />
med lägre fönsterbröstning och med bätt-<br />
med myck-<br />
onomins<br />
på<br />
de bra<br />
odern<br />
temet.<br />
bar att<br />
lansvar<br />
mråde,<br />
reparabli<br />
mer<br />
e med<br />
tivisera<br />
re ser-<br />
Zondler fick ta itu med en del uppgifter<br />
och problem som fanns på Nygård. Det<br />
gällde ombyggnationer av fastigheter,<br />
miljön, trivseln och marknadsföring.<br />
Nu blev det återigen dags för ombyggnationer<br />
i området. Under 1984 var 172<br />
lägenheter placerade i malpåse och två<br />
fastigheter skulle byggas om till kontorshus<br />
för främst social- och fritidsförvaltningen.<br />
Nio lägenheter byggdes om till<br />
vandrarhem och många lägenheter blev<br />
till boende för äldre, daghem, behandlingshem<br />
med mera. Även turistbyrån<br />
flyttade till området. På så sätt minskade<br />
antalet outhyrda lägenheter ännu en<br />
gång.<br />
re ljusinsläpp. I några fastigheter installerades<br />
hissar och fasader målades om.<br />
AKTIVITETER<br />
Många uppskattade aktiviteter och<br />
sammankomster anordnades för hyresgästerna<br />
i samarbete med Hyresgästföreningen.<br />
Conny Wennermo som<br />
var områdesassistent arbetade aktivt<br />
på Nygård och låg bland annat bakom<br />
kvarterstidningen NygårdsNytt. Tidningen<br />
innehöll många intervjuer och artiklar<br />
om hyresgästerna, personalen och vad<br />
som var på gång. Det var en uppskattad<br />
och bra informationskanal.<br />
I kampen mot outhyrda lägenheter öpp-<br />
et hög<br />
standard<br />
och genom att en del lägenheter<br />
byggdes om till arbetsplatser blev området<br />
mer levande även under dagtid.<br />
1988 började äntligen arbetet ge frukt,<br />
då hade vi endast tio lägenheter lediga<br />
för uthyrning i området.<br />
FÖRVALTNINGSHUS<br />
Ett nytt förvaltningshuset uppfördes på<br />
Nygård och invigdes den 13 februari<br />
1990. Cirka <strong>100</strong> anställda vid socialförvaltningen,<br />
skolkontoret, samt kulturoch<br />
fritidsnämden fick nya arbetsplatser<br />
i området.<br />
tet var<br />
na deandra<br />
tighetsnde<br />
på<br />
Flera lägenheter byggdes om och gjordes<br />
attraktivare med burspråk, balkonger<br />
nade en bostadsutställning för att visa<br />
de ombyggda och fina lägenheterna.<br />
De förändringsarbeten<br />
som genomfördes<br />
gav resultat.<br />
Senare delen av 1990-talet kom dessvärre<br />
problemen tillbaka med outhyrda<br />
lägenheter och då på flera av våra områden.<br />
På 2000-talet beslutades efter<br />
lång överläggning om drastiska beslut<br />
gällande rivningar av fastigheter.<br />
Vi fick lägenheter<br />
större<br />
mmunkulle<br />
ta<br />
fastignybildat<br />
nsvarig<br />
ck han<br />
gitalisekså<br />
till<br />
tet på<br />
det på<br />
sområm<br />
sköt-<br />
vicebe-<br />
En av marknadsföringskampanjerna som genomfördes var en bostadsutställning. Den vänstra bilden visar hur en lägenhet kunde se ut med det fina burspråket<br />
med den låga fönsterbröstningen. Båda bilderna fanns med i tidningen NygårdsNytt.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 31
TVÅ DOTTERBOLAG<br />
1991<br />
KÖPINGS KABEL-TV AB BILDADES 1991<br />
Köpings Kabel-TV AB äger och bygger fibernät och<br />
levererar TV, bredband och IP-telefoni till kunder<br />
i Köpings och Kungsörs kommun. Personalen ser<br />
till att elektronik fungerar som den ska. De planerar<br />
och bygger ut nätet och all utbyggnad som<br />
sker idag görs med fiber.<br />
KB<br />
BIL<br />
KBAB<br />
nens f<br />
m² oc<br />
Det hela började i mitten på 1980-talet då KBAB efter samråd<br />
med kulturnämnd och kommunstyrelse började bygga ett eget kabel-TV-nät.<br />
Det var mycket tidigt jämfört med övriga landet. KBAB<br />
ville ge sina hyresgäster möjlighet att ta del av de nya satellitkanalerna<br />
som då började distribueras i olika kabel-TV-nät runt om i<br />
landet. I mitten på 80-talet nådde vi ut till cirka 1 <strong>100</strong> lägenheter<br />
med kabel-TV-sändningar. Provsändningar pågick kontinuerligt under<br />
den här tiden. Nätet fortsatte att byggas ut och blev snart ett<br />
komplett stadsnät och successivt började också ett stort antal<br />
privata hyresvärdar och villaägare ansluta sig. År 1991 beslöt<br />
Köpings Bostads AB att överföra hela verksamheten till ett helägt<br />
dotterbolag och Köpings Kabel-TV AB bildades.<br />
I början av 1990-talet påbörjades försök med dataöverföring i<br />
kabel-TV-nätet. Försöken slog väl ut och de första privata bredbandskunderna<br />
anslöt sig omkring 1995. Efterfrågan på denna<br />
tjänst fortsatte och under 2001 exploderade den. Framgången<br />
fortsätter än idag och numera bygger KTV fibernät för leverans<br />
av TV, bredband och IP-telefoni till kunder i Köpings och Kungsörs<br />
kommun.<br />
VIKTIGA MILSTOLPAR<br />
En marknadsföringskampanj genomfördes 1990 för att ansluta sin<br />
fastighet till kabel-TV nätet.<br />
Större d<br />
sonal är<br />
förvaltni<br />
fastighe<br />
igheter.<br />
KBAB S<br />
syftet a<br />
hetsförv<br />
Några<br />
• Förs<br />
gym<br />
• Små<br />
tens<br />
hete<br />
• Badh<br />
• Fritid<br />
Karlb<br />
• Ridh<br />
1991<br />
Köpings Kabel-TV AB blir registrerat<br />
som eget bolag.<br />
1997<br />
Internet via kabel-tv-nätet börjar erbjudas<br />
till företag och privatpersoner<br />
med en hastighet om 0,5 Mbit/s för<br />
295 kr/mån. Basutbudet består av 16<br />
tv-kanaler.<br />
2000<br />
Köpings Kabel-TV AB är nära att säljas<br />
till UPC Sverige AB. Koncernledningen<br />
i Amsterdam stoppar affären i sista<br />
stund.<br />
2001<br />
• Kolsva ansluts med egen fiberkabel<br />
till nätet i Köping.<br />
• Vi ansluter vår <strong>100</strong>0:e bredbandskund.<br />
• Basutbudet kostar 125 kr/mån.<br />
2003<br />
Vi lanserar ny surftjänst. 1 Mbit/s för<br />
400 kr/mån.<br />
2004<br />
• ADSL-tjänster börjar erbjudas i egen<br />
regi (bredband via telefonjacket).<br />
• Nya bredbandstjänster via kabelmodem<br />
lanseras: 0,256 Mbit/s,<br />
0,5 Mbit/s samt 2,5 Mbit/s.<br />
2005<br />
Priset för basutbudet höjs till 140 kr/<br />
mån.<br />
2006<br />
• Det analoga marknätet släcks ned.<br />
• Fibernätet i Munktorp byggs.<br />
2007<br />
• Basutbudet samt alla tillvalskanaler<br />
digitaliseras.<br />
• Vi lanserar IP-telefoni.<br />
2008<br />
Coax DSL (Q-LAN) lanseras i KBAB´s<br />
fastigheter vilket möjliggör hastigheter<br />
upp till <strong>100</strong> Mbit/s dubbelriktat.<br />
2011<br />
Vi skapar redundans genom att teckna<br />
avtal om ytterligare en väg ut mot<br />
Internet.<br />
2014<br />
Virtualisering av servermiljö.<br />
2015<br />
• Egen fiber mellan Köping och Munktorp<br />
installeras.<br />
• Ansökan om stöd för fiber till<br />
Himmeta-Bro skickas in.<br />
2016<br />
• Byggnation av fiber till Himmeta-Bro<br />
påbörjas.<br />
• Lansering av tjänsterna 250, 500<br />
och <strong>100</strong>0 Mbit/s.<br />
2017<br />
• Egen fiber mellan Köping och Arboga<br />
installeras.<br />
• Egen fiber mellan Köping och<br />
Kungsör installeras.<br />
• Ny plattform för kabelmodem installeras<br />
för att utöka kapaciteten.<br />
• Köpi<br />
• Förv<br />
gam<br />
Den nya f<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 32
1995<br />
RBOLAG BLIR TILL<br />
KBAB SERVICE AB<br />
BILDADES 1995<br />
KBAB Service AB svarar för förvaltning och städning av kommunens<br />
fastigheter. Förvaltningsuppdraget omfattar cirka 164 000<br />
m² och innebär driftansvar samt underhåll av fastigheter.<br />
Större delen av KBAB-koncernens personal<br />
är anställd i detta bolag som har<br />
förvaltningsuppdrag för hela koncernens<br />
fastighetsbestånd och kommunens fastigheter.<br />
ÅRSREDOVIS-<br />
NING 1994<br />
VD:s kommentar<br />
En omvälvande händelse som<br />
kulminerade under hösten, var<br />
genomförandet av kommunfullmäktiges<br />
beslut i april månad att<br />
KBAB från årsskiftet 1994-95 tar<br />
över förvaltningen av kommunens<br />
fastighetsbestånd och personal i ett<br />
nybildat bolag KBAB Service AB.<br />
KBAB Service AB bildades 1995 med<br />
syftet att samordna kommunens fastighetsförvaltning.<br />
Från 1 april 1995 kommer servicebolaget<br />
att ha 138 anställda och<br />
agera som ett entreprenadbolag.<br />
Moderbolaget kommer enbart att<br />
Några av förvaltningsobjekten är:<br />
• Förskolor, grundskolor och<br />
bestå av 17 anställda och vara ett<br />
beställarbolag.<br />
gymnasium.<br />
Genom bildandet av KBAB Service<br />
sin<br />
• Småföretagarhuset, Kompetenscentrum<br />
och näringslivsenheten.<br />
• Badhuset och idrottshallar.<br />
• Fritidsgården Kuggen, gamla<br />
Karlberg.<br />
AB och tidigare Köpings Kabel-TV<br />
AB bildar dessa två bolag tillsammans<br />
med moderbolaget Köpings<br />
Bostads AB en koncern med nya<br />
administrativa och ekonomiska<br />
regler, men också med nya möjligheter<br />
som ger oss större positiva<br />
• Ridhuset.<br />
möjligheter på sikt.<br />
eckna<br />
t<br />
• Köpings Museum.<br />
• Förvaltningshuset, Rådhuset,<br />
gamla posthuset.<br />
Ingela Pihlgren, KBAB Service AB. Bilden är från<br />
2004.<br />
Lars Andersson<br />
VD<br />
unk-<br />
a-Bro<br />
00<br />
rboga<br />
nstalle-<br />
Den nya förvaltningsloggan KBAB Service började synas runt om i stan, här hade två bilar försetts med loggan.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 33
1980 - 1996<br />
NYBYGGE OCH FASTIGHETSFÖRVÄRV PÅ 80- OCH<br />
90-TALET<br />
I bakgrunden syns servicehuset Tunadal till vänster och till höger<br />
Virgatan 11. Bilden är tillhandahållen av Stadsarkitektkontoret.<br />
FASTIGHETSFÖRVÄRV<br />
Servicehus på Tunadal<br />
Samtidigt som det byggdes markbostäder uppfördes 1981 ett servicehus<br />
på Tunadal (Virgatan 5 och 9), inte långt ifrån där vi uppförde<br />
ett av våra första hus. Katrineholms Husbyggen byggde anläggningen<br />
bestående av två femvåningshus med 64 lägenheter samt en<br />
mellanliggande dagcentral i ett plan. Några år senare tillkom ytterligare<br />
två fastigheter intill servicehuset och en fastighet bredvid<br />
Forumteatern i kvarteret Drott med adressen Torggatan 8.<br />
Vi förvärvade även fastigheter under perioden. 1996 förvärvade vi<br />
bland annat flera fastigheter med anledning av flera privata fastighetsägares<br />
konkurs. Flertalet av bostäderna var dessutom belägna<br />
centralt och hade stor betydelse när det gällde ambitionen att få en<br />
bättre balans i beståndet.<br />
Ax<br />
bö<br />
DATOR<br />
Bostads<br />
90-talet<br />
kande fö<br />
ialkablar<br />
kunde v<br />
göra de<br />
centrale<br />
OUTHY<br />
OCH N<br />
90-talet<br />
med de<br />
konjunkt<br />
frågan p<br />
påverka<br />
om den<br />
sin, hela<br />
tereform<br />
ökade o<br />
till en m<br />
tersom<br />
räckte t<br />
utgiftern<br />
de och<br />
stora hy<br />
formen<br />
hög gra<br />
hade vi<br />
blemen<br />
över.<br />
Fastigheten på Stora gatan 1 byggdes 1970 och vi förvärvade<br />
fastigheten 1997.<br />
1996 förvärvade vi fastigheten på Stora gatan 21 och 23 samt Prästgärdsgatan 15.<br />
Fastigheten uppfördes 1939.<br />
NY VD<br />
Anders<br />
MILJÖ<br />
Vi satsa<br />
effektivis<br />
var en<br />
i Köping<br />
Östra Långgatan 33-35 med byggnadsår 1925 förvärvade vi<br />
1996. Bilden är tagen 1976 när ett gaslager började brinna och<br />
sedan exploderade på museigården.<br />
Sveavägen 19 byggdes 1930 och vi förvärvade fastigheten 1988. Bilden är<br />
tillhandahållen av Köpings Museum.<br />
ÅTGÄR<br />
Vi erbjö<br />
år förm<br />
resebidr<br />
Det gick<br />
landet v<br />
ny liknan<br />
re och<br />
ma ålde<br />
Exempel på andra fastighetsförvärv under perioden var Byjordsgatan 1 och 3, Odensvivägen 4,<br />
Borgmästaregatan 25, Scheelegatan 19 och 31. 2002 förvärvades även fastigheter i Munktorp.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 34
tt servipförde<br />
ggningamt<br />
en<br />
om ytbredvid<br />
vade vi<br />
fastigelägna<br />
tt få en<br />
tgärdsgatan 15.<br />
Axplock från slutet av 1990-talet och<br />
början på 2000-talet<br />
DATORISERING<br />
Bostadskön datoriserades i början av<br />
90-talet och servicen mot bostadssökande<br />
förbättrades. Med hjälp av koaxialkablar<br />
som grävdes ner på 80-talet<br />
kunde vi koppla samman fastigheter och<br />
göra det möjligt att centralt styra värmecentraler<br />
och fläktsystem.<br />
OUTHYRDA LÄGENHETER<br />
OCH NY SKATTEREFORM<br />
90-talet visade sig bli väldigt turbulent<br />
med den nya skattereformen och lågkonjunktur<br />
som bidrog till minskad efterfrågan<br />
på arbetskraft och som indirekt<br />
påverkade oss. 1990 beslutades det<br />
om den största hyreshöjningen någonsin,<br />
hela 25 % vilket var en följd av skattereformen.<br />
Kostnaderna för boendet<br />
ökade och medförde att många vill byta<br />
till en mindre och billigare lägenhet eftersom<br />
att minskningen av skatten ej<br />
räckte till för att kompensera de ökade<br />
utgifterna. Hyresmarknaden stagnerade<br />
och vår ekonomi försämrades. Den<br />
stora hyreshöjningen tillföljd av skattereformen<br />
och lågkonjunkturen påverkade i<br />
hög grad hela hyresmarknaden. 1992<br />
hade vi 48 tomma lägenheter och problemen<br />
fortsatte i nästan 16 år framöver.<br />
NY VD<br />
Anders Nordqvist blev ny vd 1996.<br />
MILJÖ OCH ENERGI<br />
Vi satsade mycket på miljö och energieffektivisering<br />
på 90-talet eftersom vi<br />
var en av de större energiförbrukarna<br />
i Köping.<br />
GEMENSAM KAK-KAMPANJ<br />
”Vi tror att du vill flytta. Vet du varför?<br />
Om inte så visar vi dig gärna hur du<br />
kombinerar det bästa av två världar.<br />
För i KAK-regionen finns det du saknar<br />
efter en stressig dags arbete i Stockholm.<br />
Framförallt livskvalitet i överflöd,<br />
ett bra och billigt boende i småstadsidyller<br />
med sjöar, åar och ren natur in<br />
på husknuten”. Under denna något provokativa<br />
paroll genomfördes en stor gemensam<br />
KAK-kampanj med kommunerna,<br />
bostadsbolagen (både privata och<br />
kommunala) som riktade sig mot Stockholm<br />
och dess närområden i början av<br />
2000-talet.<br />
LÄGENHETSUNDERHÅLL<br />
Hyresgästerna kunde välja att avstå från<br />
det normala lägenhetsunderhållet och<br />
därmed få lägre hyra. Exempelvis kunde<br />
man tacka nej till omtapetsering och nya<br />
vitvaror. Nu började vi även rotrenovera<br />
fastigheterna på Nyckelberget som uppfördes<br />
på 40- och 50-talet.<br />
FAKTA<br />
Från mitten av 90-talet byggdes<br />
omkring 20 000 bostäder per år i<br />
Sverige. Ett så lågt bostadsbyggande<br />
hade det inte varit sedan början av<br />
1900-talet.<br />
Den låga byggnationen och minskade<br />
befolkningen var inget specifikt för<br />
oss utan det var samma utveckling i<br />
flera kommuner runt om i landet. Inkomstskatterna<br />
sänktes och boendekostnaderna<br />
ökade med rekordhöga<br />
räntor för den enskilde. Det statliga<br />
inflytandet minskade och mer ansvar<br />
hamnade på kommunerna.<br />
Det var svåra år för hushåll<br />
med mindre beskattningsbar<br />
inkomst.<br />
”Efter att de statliga bostadslånen<br />
avskaffades i början på<br />
90-talet minskade bostadsbyggandet<br />
kraftigt, det drabbade<br />
framförallt de kommunala<br />
bostadsbolagen. Vissa bostadshus<br />
som byggts under miljonprogrammet<br />
revs.”<br />
Källa: Så byggdes staden. Stadsbyggnad,<br />
arkitektur, husbyggnad. 3:e upplagan av<br />
Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila Räppen<br />
2012.<br />
ilden är<br />
ÅTGÄRDER MOT OUTHYRT<br />
Vi erbjöd studerande i åldern 18-25<br />
år förmåner i form av reducerad hyra,<br />
resebidrag samt fri tillgång till internet.<br />
Det gick bra, femtio studenter från hela<br />
landet valde att bli våra hyresgäster. En<br />
ny liknande kampanj genomfördes senare<br />
och omfattade alla ungdomar i samma<br />
åldersgrupp även icke studerande.<br />
Anders Nordqvist<br />
vd 1996 - 2008<br />
1997 får KBAB en ny hemsida där lediga objekt presenteras.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 35
2002 - 2005<br />
STORA HYRESFÖRLUSTER LEDER<br />
TILL RIVNING<br />
Hyresförlusterna var cirka 19 miljoner<br />
kronor och i januari 2003 beslutade styrelsen<br />
att kraftfulla åtgärder måste vidtas<br />
för att minska både vakanserna och<br />
hyresförlusterna. 219 lägenheter och<br />
många lokaler var lediga för uthyrning,<br />
bland annat på Skogsborg, Karlsdal och<br />
Nygård. Med anledning av att strax över<br />
<strong>100</strong> av dessa var inom Nygårdsområdet<br />
föreslog styrelsen en förnyelse av området<br />
ännu en gång. Kommunfullmäktige<br />
gav klartecken att fem byggnader innehållande<br />
totalt 104 lägenheter skulle<br />
rivas. Kostnaderna för rivningen, saneringen<br />
och återställningen blev cirka 18<br />
miljoner kronor. Ekonomiska analyser<br />
låg så klart till grund bakom detta kraftfulla<br />
beslut.<br />
Efter ett par år stabiliserades situationen<br />
och outhyrda lägenheter sjönk till 2,5 %.<br />
”Cirka 8 % av bolagets<br />
bestånd<br />
var outhyrt och<br />
för första gången<br />
i bolagets historia<br />
togs beslut att riva<br />
fastigheter”<br />
LJ<br />
År 20<br />
fusion<br />
många<br />
genhe<br />
och til<br />
Efter 16<br />
efterfrå<br />
bostäde<br />
des. För<br />
des kon<br />
Det kan<br />
ett mell<br />
stadsrä<br />
betalar<br />
blockför<br />
äger det<br />
den av f<br />
för 21 lä<br />
ligger i<br />
denna t<br />
mycket<br />
mälde in<br />
huset. V<br />
bygga yt<br />
ma tom<br />
etapp fä<br />
fastighe<br />
Trots til<br />
efterfrå<br />
antalet<br />
minska.<br />
vår bost<br />
Rivning av fastigheten på Nibblesbackevägen 35 sommaren 2005.<br />
År 2009<br />
naden o<br />
vi spara<br />
på und<br />
på boin<br />
samarb<br />
NYTT A<br />
2010<br />
översyn<br />
arbetss<br />
En tank<br />
befogen<br />
Nya enh<br />
ställda<br />
nya ino<br />
ändringe<br />
ari 201<br />
väst slo<br />
med Kö<br />
flyttades<br />
Rivning av fastigheter i området Nygård.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 36
LJUSARE TIDER<br />
2005 - 2010<br />
-<br />
a<br />
År 2005 förvärvades samtliga aktier i Kolsvahem AB, bolaget<br />
fusionerades sedan in i KBAB år 2006. Även i detta bolag fanns<br />
många tomma lägenheter. Trots problemen med de tomma lägenheterna<br />
påbörjas år 2005 diskussioner kring att bygga nya<br />
och tillgängliga lägenheter i centrum.<br />
Efter 16 år utan nyproduktion började<br />
efterfrågan att stiga på centralt belägna<br />
bostäder och en projektering påbörjades.<br />
För att få ner hyresnivåerna användes<br />
konceptet ”kooperativa hyresrätter”.<br />
Det kan lite översiktligt beskrivas som<br />
ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt,<br />
den som vill bo i fastigheten<br />
betalar en insats till en förening som<br />
blockförhyr hela huset av KBAB som<br />
äger detta. Den som bor i lägenheten hyr<br />
den av föreningen. Projektering startade<br />
för 21 lägenheter i kvarteret Anund som<br />
ligger i centrala Köping. Efterfrågan på<br />
denna typ av bostäder visade sig vara<br />
mycket stor, nästan <strong>100</strong> personer anmälde<br />
intresse av att bo i det nybyggda<br />
huset. Vi bestämde oss omedelbart att<br />
bygga ytterligare 15 lägenheter på samma<br />
tomt enligt samma koncept. Denna<br />
etapp färdigställdes 2008. 2016 såldes<br />
fastigheterna till föreningen.<br />
kundcenter på Sveavägen 18. Det blev<br />
en centraliserad nyckelutlämning och felanmälan<br />
för hela beståndet. Vårt fastighetsbestånd<br />
delades in i åtta olika områden<br />
med en ansvarig kundvärd för varje<br />
område. Det är denna organisation som<br />
ligger till grund för dagens arbetssätt<br />
och som är under utveckling.<br />
KOLSVAHEM<br />
I samband med fullmäktiges beslut<br />
om försäljning av Kolsvahem AB togs<br />
beslut att samordna styrelsearbetet i<br />
bolagen. Så den första januari 2005<br />
ersättes den tidigare styrelsen i Kolsvahem<br />
med ledamöter från KBAB:s<br />
styrelse.<br />
Kolsvahem var ett allmännyttigt<br />
bostadsföretag som ägde och förvaltade<br />
hyresfastigheter innehållande<br />
såväl bostäder som ett mindre antal<br />
lokaler. Totalt 232 lägenheter.<br />
Trots tillskottet av nya bostäder ökade<br />
efterfrågan på övriga lägenheter och<br />
antalet lediga lägenheter fortsatte att<br />
minska. Många anmälde sig även till<br />
vår bostadskö.<br />
Odensvivägen 8 i Kolsva var en av fastigheterna i Kolsvahems bestånd.<br />
År 2009 hände det saker på räntemarknaden<br />
och räntorna sjönk drastiskt. Det<br />
vi sparade på räntan, satsades istället<br />
på underhåll. Även stora satsningar<br />
på boinflytande genomfördes detta år i<br />
samarbete med Hyresgästföreningen.<br />
NYTT ARBETSSÄTT<br />
2010 genomfördes en omfattande<br />
översyn över organisationen samt vårt<br />
arbetssätt och mycket skulle förändras.<br />
En tanke var att delegera ansvar och<br />
befogenheter långt ut i organisationen.<br />
Nya enheter skapades och många anställda<br />
fick söka om sina tjänster eller<br />
nya inom bolaget. Organisationsförändringen<br />
trädde i kraft den 10 januari<br />
2011. Områdeskontoren öst och<br />
väst slogs samman och tillsammans<br />
med Köpings Kabel-TV:s reception förflyttades<br />
enheterna till ett gemensamt<br />
Kontoret på Sveavägen 18 byggdes om. Det blev en gemensam ingång för KBAB och Köpings Kabel-TV AB.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 37
2011- 2017<br />
Våra<br />
NUTID<br />
Befolkningsutvecklingen i kommunen var<br />
mycket gynnsam och vi märkte av en<br />
ordentlig ökning gällande efterfrågan<br />
på våra lediga lägenheter. År 2011 genomfördes<br />
därför en enkätundersökning<br />
som riktade sig till de i kommunen som<br />
ägde småhus och var över 55 år, cirka<br />
3000 hushåll. Över 50 % valde att svara,<br />
och de flesta ville flytta till tillgängliga<br />
bostäder inom 1-3 år. Vi påbörjade<br />
planeringen inför byggnation av nya bostäder<br />
på den centralt belägna tomten<br />
Hake intill Tunadalsparkeringen. Förändring<br />
krävdes av detaljplanen, vilket gjorde<br />
att det drog ut på tiden. Beslut fattas<br />
så småningom om att bygga totalt 81 lägenheter<br />
i två huskroppar med vardera<br />
åtta våningar enligt konceptet som upphandlats<br />
centralt av SABO, kombohus+.<br />
IDAG<br />
Vi är nu fler än 26 000 invånare i kommunen<br />
och den stora efterfrågan på<br />
bostäder som denna berättelse inleddes<br />
med är återigen aktuell. Det är inte alls<br />
ovanligt att över <strong>100</strong> personer anmäler<br />
intresse av att bo i en ledig lägenhet och<br />
för närvarande finns inga outhyrda lägenheter<br />
inom beståndet.<br />
Köpings Bostads AB har utvecklats under<br />
dessa <strong>100</strong> år till ett välmående bolag<br />
med över 150 anställda. Vi äger och<br />
förvaltar cirka 2 700 lägenheter och<br />
ett stort antal lokaler inom Köpings tätort,<br />
Kolsva och Munktorp.<br />
Första spadtaget för Hake, etapp 1.<br />
Första spadtaget togs i februari 2015.<br />
Uthyrningen startade i oktober samma<br />
år och nästan 300 personer anmälde<br />
intresse av att bo i de nybyggda husen.<br />
Husen stod inflyttningsklara den 1 juli<br />
respektive den 15 september 2016.<br />
Våren 2017 påbörjades ytterligare nybyggnation<br />
i kvarteret Hake med 60 nya<br />
lägenheter, i två huskroppar med vardera<br />
sex våningar.<br />
Nya fastigheter på Spinnerigatan 1 och 3 i vinterskrud december 2016.<br />
FRAMTIDEN<br />
Hur framtiden kommer att se ut är inte så<br />
enkelt att förutse. Vi är beroende av hur omvärlden<br />
och farmförallt hur Köping utvecklas.<br />
När vi summerar våra <strong>100</strong> första år är<br />
det tydligt hur vi påverkas av befolkningsutvecklingar,<br />
konjunkturer, arbetsmarknader<br />
och politiska beslut. Det gäller att hitta en<br />
bra balans i bostadsplaneringen för att inte<br />
uppnå överskott eller underskott. Samtidigt<br />
är det viktigt att förvalta beståndet väl och<br />
erbjuda kvalitativa bostäder med bra service.<br />
Vi har en stark framtidstro och går en<br />
spännande utveckling tillmötes för ett mer<br />
hållbart samhälle där vi vill vara med och<br />
påverka. Vi kommer fortsätta att utveckla<br />
förvaltningen av lägenheterna och bostadsområdena<br />
där trygghet, trivsel och tillgänglighet<br />
är viktiga hörnstenar för ett bra boende<br />
och nöjda hyresgäster.<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 38
Våra verkställande direktörer och styrelseordföranden under <strong>100</strong> år<br />
så<br />
-<br />
k-<br />
är<br />
t-<br />
er<br />
en<br />
te<br />
gt<br />
ch<br />
ce.<br />
en<br />
er<br />
ch<br />
la<br />
s-<br />
g-<br />
n-<br />
1917 2017<br />
Lars Andersson<br />
VD 1994 - 1996<br />
Erland Claesson<br />
VD 1992 - 1994<br />
Bengt Fellin<br />
VD 1976 - 1992<br />
Anders Nordqvist<br />
VD 1996 - 2008<br />
Ragnar Annerskog<br />
VD 1965 - 1976<br />
Fredrik Millertson<br />
VD 2009 - 2013<br />
John Söderström<br />
VD 1944 - 1965<br />
Peter Landin<br />
VD 2013 -<br />
Köpings Bostads AB<br />
<strong>100</strong> år<br />
Gustaf Barckman<br />
VD 1917 - 1944<br />
Elizabeth Salomonsson<br />
Styrelseordförande<br />
1992 -<br />
Frank-Arne Tyrestad<br />
Styrelseordförande<br />
1980 - 1992<br />
Stig-Uno Ågren<br />
Styrelseordförande<br />
1974- 1979<br />
Rudolf Jande<br />
Styrelseordförande<br />
1965 - 1973<br />
Tore Axelsson<br />
Styrelseordförande<br />
1962 - 1964<br />
P Gerstadius<br />
Styrelseordförande<br />
1957- 1961<br />
Karl-Erik Wallbom<br />
Styrelseordförande<br />
1952- 1956<br />
Arthur Kussak<br />
Styrelseordförande<br />
1944- 1951<br />
Alfred Kjellberg<br />
Styrelseordförande<br />
1941- 1944<br />
Gustaf Barckman<br />
Styrelseordförande<br />
1917 - 1938<br />
Köpings Bostads AB <strong>100</strong> år - SID 39
Produktion och idé Maria Eriksson och Kristoffer Nilsson, Köpings Bostads AB