Magasinet Chef & Ledare 4 2019
Med magasinet Chef & Ledare får du fördjupade intervjuer med framgångsrika ledare och bolagsbyggare. Insikt - Strategi - Taktik.
Med magasinet Chef & Ledare får du fördjupade intervjuer med framgångsrika ledare och bolagsbyggare. Insikt - Strategi - Taktik.
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Intervju med en av våra
sponsrade partners
”Vi går från att fokusera på
personliga egenskaper till
att visa de egenskaper som
man visar i en viss situation
och i en viss kontext – och
prata om dem”
den information vi samlar in. Vi vill sätta
fingret på vad beteendet betyder i det unika
sammanhanget. Sedan kan man titta djupare..
Stämmer det? Håller vi med? Och i så fall
vad gör vi med det?
– Jag kan nämna ett annat sammanhang.
Det är en konsult som jag har utbildat
ganska nyligen. En erfaren person som
jobbar mycket med ledningsgrupper. Han
har ett uppdrag i ett stort statsfinansierat
bolag där han tillsammans med sin kollega
jobbar med ledningsgrupper. Han har valt
att använda IDI och i det här sammanhanget
lät han gruppen beskriva varandra.
– Effekten av detta blev att det var
mycket lättare att prata om de skillnader och
olikheter de såg. De fick också en bild av hur
normen i just den här gruppen utvecklats
och kunde då börja diskutera konsekvenserna
av det. När man gjorde en grupprofil
kunde man se var man hade tyngdpunkten
och hur man brukar agera.
– I just den här gruppen strävade man
efter att vara konkreta och lösa saker snabbt.
Det blev problem när de skulle hantera
frågor om hållbarhet och säkerhet. Man
upptäckte en motsägelse mellan frågorna
man skulle hantera, och gruppens nuvarande
fokus.
– Ska du jobba med en ledningsgrupp
och hjälpa dem så handlar det om att hjälpa
dem med de frågor som ligger på deras bord
och inte i onödan flytta fokus till något som
kanske inte har relevans. IDI är utformat för
att optimera samspelet och effektiviteten i
en grupp – inte att berätta vem personen är
utanför en given kontext.
Hur ser själva processen ut?
JOHAN: Grunden är ett frågeformulär
som testpersonen svarar på. Sedan bjuds
minst sex personer in från ett väl definierat
sammanhang – exempelvis en projektgrupp,
ett arbetslag eller en ledningsgrupp. De får
svara på samma frågor. Innan du väljer vilka
som ska vara med så ska du vara klar över
syftet. Vad vill du uppnå? Varför vill du göra
detta?
THOMAS: Tar vi till exempel en säljare
kan syftet vara: ”Hur tror du att dina kunder
uppfattar dig” Är du chef så kan frågan vara
”Hur tror du att dina medarbetare uppfattar
dig?” I en ledningsgrupp kan frågan vara
”Hur tror du att dina kollegor i ledningsgruppen
uppfattar dig?” När du fyllt i det
här så är nästa steg att bjuda in de här personerna
att fylla i motsvarande enkät. Det
gör man själv i vår plattform som är mycket
lättanvänd såväl i dator som i mobil och
läsplattor.
“Att kunna anpassa sin beteendestil för att möta
andra människors behov är en samarbetsfärdighet.”
JOHAN: Den som vill göra testet
kontaktar en av våra handledare, lämnar
sitt telefonnummer och sin mailadress.
Det kommer en länk till mobilen, där man
skapar sitt konto. Efter det svarar man på 40
ordpar som beskriver hur man tror att hur
andra upplever ens beteende. Sedan bjuder
man själv in de respondenter man vill ha
feedback från. Via mail eller SMS (Innan
man gör det ska man naturligtvis tillfråga
dem). Där de bjuds in att svara på hur de
upplever personen. Informationen anonymiseras
och samlas ihop i systemet. Den färdiga
IDI-profilen tas fram av IDI-handledaren
som återkopplar den på ett lämpligt sätt.
Vad som är lämpligt avgörs av situationen.
Vi tror inte på standardiserade format med
en konsult som kommer och rabblar upp en
massa saker som är mer intressant för dem
än för gruppen.
Kan man anpassa frågorna?
JOHAN: Nej det kan man inte. Det är
40 ordpar där man väljer att säga hur man
uppfattar en person. Till exempel aktiv –
lugn, personlig – saklig, Ur det kommer det
sedan ett resultat som beskriver personens
upplevda beteende i tre dimensioner.
(Se faktaruta sidan 23.)
Hur har instrumentet utvecklats?
THOMAS: På 50– till 60-talet i USA var
man intresserad av att hitta faktorer som
kunde förutsäga om en person var duktig
som chef eller inte. Dåtidens forskning fann
två viktiga faktorer: ”Initiation of Structure”
och ”Consideration”. Den första sa att
man som ledare behöver vara tydlig och ge
struktur. Att en person som ska leda andra
behöver kunna förklara åt vilket håll man
ska gå och få andra att förstå det. Den andra
faktorn kan översättas till Övervägande och
pekade på att en god ledare också behövde
göra en riktig bedömning av medarbetarnas
kompetens, vilja och förmåga att gå mot det
mål man satt upp och följa den struktur man
skapat.
– Uppfattningen var att om man kombinerar
de här egenskaperna då är man säkert
en bra chef. Det gjordes flera undersökningar
för att bevisa detta och man fann att
de chefer som hade höga värden på de två
faktorerna utgjorde ungefär 25 % av de mest
framgångsrika. Bland 25 % av de duktigaste
fanns också de som hade låga värden på
dessa båda faktorer!!!
– Så dom hade uppenbarligen inte någon
större betydelse. Fanns det ytterligare någon
faktor som missats?
Det fanns det naturligtvis. – Man har
genom åren haft en massa teorier och när
man sedan testar dem så ser man att det inte
stämmer och man får leta vidare.
En tredje faktor som man senare beskrev
och trodde mycket på kallades Flexibility
eller Versatility. Inte heller den har visat sig
ge det svar man önskar.
22