03.05.2020 Views

Magasinet Chef & Ledare 4 2019

Med magasinet Chef & Ledare får du fördjupade intervjuer med framgångsrika ledare och bolagsbyggare. Insikt - Strategi - Taktik.

Med magasinet Chef & Ledare får du fördjupade intervjuer med framgångsrika ledare och bolagsbyggare. Insikt - Strategi - Taktik.

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Intervju med en av våra

sponsrade partners

”Vi går från att fokusera på

personliga egenskaper till

att visa de egenskaper som

man visar i en viss situation

och i en viss kontext – och

prata om dem”

den information vi samlar in. Vi vill sätta

fingret på vad beteendet betyder i det unika

sammanhanget. Sedan kan man titta djupare..

Stämmer det? Håller vi med? Och i så fall

vad gör vi med det?

– Jag kan nämna ett annat sammanhang.

Det är en konsult som jag har utbildat

ganska nyligen. En erfaren person som

jobbar mycket med ledningsgrupper. Han

har ett uppdrag i ett stort statsfinansierat

bolag där han tillsammans med sin kollega

jobbar med ledningsgrupper. Han har valt

att använda IDI och i det här sammanhanget

lät han gruppen beskriva varandra.

– Effekten av detta blev att det var

mycket lättare att prata om de skillnader och

olikheter de såg. De fick också en bild av hur

normen i just den här gruppen utvecklats

och kunde då börja diskutera konsekvenserna

av det. När man gjorde en grupprofil

kunde man se var man hade tyngdpunkten

och hur man brukar agera.

– I just den här gruppen strävade man

efter att vara konkreta och lösa saker snabbt.

Det blev problem när de skulle hantera

frågor om hållbarhet och säkerhet. Man

upptäckte en motsägelse mellan frågorna

man skulle hantera, och gruppens nuvarande

fokus.

– Ska du jobba med en ledningsgrupp

och hjälpa dem så handlar det om att hjälpa

dem med de frågor som ligger på deras bord

och inte i onödan flytta fokus till något som

kanske inte har relevans. IDI är utformat för

att optimera samspelet och effektiviteten i

en grupp – inte att berätta vem personen är

utanför en given kontext.

Hur ser själva processen ut?

JOHAN: Grunden är ett frågeformulär

som testpersonen svarar på. Sedan bjuds

minst sex personer in från ett väl definierat

sammanhang – exempelvis en projektgrupp,

ett arbetslag eller en ledningsgrupp. De får

svara på samma frågor. Innan du väljer vilka

som ska vara med så ska du vara klar över

syftet. Vad vill du uppnå? Varför vill du göra

detta?

THOMAS: Tar vi till exempel en säljare

kan syftet vara: ”Hur tror du att dina kunder

uppfattar dig” Är du chef så kan frågan vara

”Hur tror du att dina medarbetare uppfattar

dig?” I en ledningsgrupp kan frågan vara

”Hur tror du att dina kollegor i ledningsgruppen

uppfattar dig?” När du fyllt i det

här så är nästa steg att bjuda in de här personerna

att fylla i motsvarande enkät. Det

gör man själv i vår plattform som är mycket

lättanvänd såväl i dator som i mobil och

läsplattor.

“Att kunna anpassa sin beteendestil för att möta

andra människors behov är en samarbetsfärdighet.”

JOHAN: Den som vill göra testet

kontaktar en av våra handledare, lämnar

sitt telefonnummer och sin mailadress.

Det kommer en länk till mobilen, där man

skapar sitt konto. Efter det svarar man på 40

ordpar som beskriver hur man tror att hur

andra upplever ens beteende. Sedan bjuder

man själv in de respondenter man vill ha

feedback från. Via mail eller SMS (Innan

man gör det ska man naturligtvis tillfråga

dem). Där de bjuds in att svara på hur de

upplever personen. Informationen anonymiseras

och samlas ihop i systemet. Den färdiga

IDI-profilen tas fram av IDI-handledaren

som återkopplar den på ett lämpligt sätt.

Vad som är lämpligt avgörs av situationen.

Vi tror inte på standardiserade format med

en konsult som kommer och rabblar upp en

massa saker som är mer intressant för dem

än för gruppen.

Kan man anpassa frågorna?

JOHAN: Nej det kan man inte. Det är

40 ordpar där man väljer att säga hur man

uppfattar en person. Till exempel aktiv –

lugn, personlig – saklig, Ur det kommer det

sedan ett resultat som beskriver personens

upplevda beteende i tre dimensioner.

(Se faktaruta sidan 23.)

Hur har instrumentet utvecklats?

THOMAS: På 50– till 60-talet i USA var

man intresserad av att hitta faktorer som

kunde förutsäga om en person var duktig

som chef eller inte. Dåtidens forskning fann

två viktiga faktorer: ”Initiation of Structure”

och ”Consideration”. Den första sa att

man som ledare behöver vara tydlig och ge

struktur. Att en person som ska leda andra

behöver kunna förklara åt vilket håll man

ska gå och få andra att förstå det. Den andra

faktorn kan översättas till Övervägande och

pekade på att en god ledare också behövde

göra en riktig bedömning av medarbetarnas

kompetens, vilja och förmåga att gå mot det

mål man satt upp och följa den struktur man

skapat.

– Uppfattningen var att om man kombinerar

de här egenskaperna då är man säkert

en bra chef. Det gjordes flera undersökningar

för att bevisa detta och man fann att

de chefer som hade höga värden på de två

faktorerna utgjorde ungefär 25 % av de mest

framgångsrika. Bland 25 % av de duktigaste

fanns också de som hade låga värden på

dessa båda faktorer!!!

– Så dom hade uppenbarligen inte någon

större betydelse. Fanns det ytterligare någon

faktor som missats?

Det fanns det naturligtvis. – Man har

genom åren haft en massa teorier och när

man sedan testar dem så ser man att det inte

stämmer och man får leta vidare.

En tredje faktor som man senare beskrev

och trodde mycket på kallades Flexibility

eller Versatility. Inte heller den har visat sig

ge det svar man önskar.

22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!