Ögat – viktig del av nackens motorik! - omt sweden
23.12.2012 • Views
Share Embed Flag

Ögat – viktig del av nackens motorik! - omt sweden

Ögat – viktig del av nackens motorik! - omt sweden

Ögat – viktig del av nackens motorik! - omt sweden

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
old2.omtsweden.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Ortopedisk Manuell Terapi<br />

Sjukgymnaster i forskning<br />

och praktik<br />

NR 4/2009<br />

MANUALEN<br />

<strong>Ögat</strong> <strong>–</strong> <strong>viktig</strong> <strong>del</strong> <strong>av</strong><br />

<strong>nackens</strong> <strong>motorik</strong>!<br />

1

Manual Therapy<br />

Exclusive discount on Manual Therapy<br />

subscription for members of<br />

IFOMT Member Organisations<br />

Editors: Professor Ann Moore, UK and Associate Professor Gwendolen Jull, Australia<br />

• A truly international journal of musculoskeletal therapy <strong>–</strong> bringing you the best of<br />

the research relevant to clinical practice.<br />

Latest 2007 Impact Factor 1.923*<br />

ISSN 1356-689X<br />

Volume 14<br />

Published 6 times a year<br />

Aims and Scope<br />

• Manual Therapy is a peer-reviewed journal catering for the diverse needs of the<br />

various professions engaged in all aspects of manual therapy.<br />

• Regular features of the journal include review articles, original papers, a masterclass<br />

section, abstracts, case reports, technical notes and book reviews.<br />

• We also welcome letters to the Editors offering constructive comment on published<br />

papers. Papers submitted to the journal are peer-reviewed by an international<br />

advisory board.<br />

For more details and linking to a free sample issue go to:<br />

www.manualtherapyjournal.com<br />

Ordering is easy!<br />

� Yes! Please enter my subscription to Manual Therapy (ISSN: 1356-689X, Volume 14, 6 issues, 2009)<br />

Don’t Miss Out!<br />

Subscribe Today<br />

Price Discount IFOMT Member Rates for 2009 Discount IFOMT Member Rates for 2009<br />

print and online rate online<br />

Eurosr / US$ � t139.00 � $108.00 � t126.00 � $97.00<br />

Full rate � r167.00 � $149.00<br />

EUR rates <strong>av</strong>ailable to subscribers in Europe; JPY <strong>av</strong>ailable to subscribers in Japan; US$ rates <strong>av</strong>ailable to all other subscribers.<br />

Prices are subject to change without notice. Subscriptions are sold on a calendar year basis.<br />

� I enclose a cheque for _____________________________ (made payable to Elsevier Ltd.)<br />

� I wish to pay by credit card: amount ___________________________________<br />

� American Express � Mastercard � Visa (<strong>del</strong>ete as appropriate)<br />

Card Number ____________________________________________________________________<br />

Expiry Date ______________________________________________________________________<br />

Signature* ______________________________________________________________________<br />

Your details<br />

Name __________________________________________________________________________<br />

Address ________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________<br />

Postcode/Zip _________________________Country _____________________________________<br />

Email __________________________________________________________________________<br />

Please quote IFOMT rate when ordering<br />

© Journal Citation Reports 2008, published by Thomson Reuters<br />

Elsevier is obliged to add vat at the appropriate member country rate for unregistered<br />

customers in all EU states, with the exception of luxembourg. Canadian customers<br />

should add 7% gst. Please therefore add the applicable tax amount to the total<br />

productvalue in the box provided. If you are registered for VAT, please provide your VAT<br />

registered number here: ____________________________________________<br />

As part of Elsevier, we would like to use the details provided to keep you informed about<br />

future projects, services and special offers from Elsevier that might be of interest to<br />

you. If you would like to receive such information, please tick this box �<br />

We may pass your information to relevant and selected third parties who may wish<br />

to contact you with products offers and services that may be of interest to you. If you<br />

would like us to do this, please tick th:is box �.<br />

International customers<br />

Customer Service Department<br />

6277 Sea Harbor Drive<br />

Orlando, FL 32887-4800 USA<br />

Email: JournalCustomerService-usa@elsevier.com<br />

US Customers:<br />

Toll-free: +1 (877) 839-7126<br />

Fax: +1 (407) 363-1354<br />

Customers Outside US:<br />

Tel: +1 (407)563-6022<br />

European customers:<br />

Customer Service Department<br />

P.O. Box 211<br />

1000 AE Amsterdam The Netherlands<br />

Email: JournalsCustomerServiceEMEA@elsevier.com<br />

Tel: +31 20 485 3757<br />

Fax: +31 20 485 3432

Rätt bedömning och riktad<br />

behandling gör skillnad<br />

<strong>–</strong> nationellt som internationellt<br />

För att lyckas i sitt jobb som kliniskt verksam sjukgymnast<br />

är det <strong>viktig</strong>t att ta sig tid till att lyssna på<br />

patienten. Det kliniska resonemanget är grunden<br />

till ett bra och professionellt omhändertagande.<br />

Om slarv sker här på grund <strong>av</strong> tidsbrist eller okunskap<br />

är det lätt att hamna i fenomenologi-fällan<br />

där förhastade slutsatser dras på lösa grunder.<br />

Följden blir då ofta att primärbedömningen <strong>av</strong><br />

patienten inte blir någon bedömning att tala om.<br />

Istället prövas någon typ <strong>av</strong> standardbehandling<br />

för att se hur det går. Risken att skapa ett iartrogenttillstånd<br />

(skada orsakad <strong>av</strong> sjukvården) ökar<br />

då markant. Detta är lätt hänt i tider <strong>av</strong> stress, och<br />

det händer väl de � esta någon gång. Ingen större<br />

skada skedd om sjukgymnasten inser misstaget<br />

och rättar till det omgående.<br />

William Boissonnault, en sjukgymnast jag besökte<br />

i hans hemstad Madison, Wisconsin och som föreläste<br />

på vår Nordiska kongress i våras, har en unik<br />

kunskap i ämnet Första besöks-di� erential diagnostik.<br />

I ca 30 års tid har han grundligt kartlagt<br />

sina patienter <strong>av</strong>seende symptombild och diagnos.<br />

Han har han följt upp i stort sett samtliga sina patienter<br />

med en mer di� us symptombild genom intervjuer<br />

<strong>av</strong> patienten och de läkare som drivit den<br />

fortsatta utredningen. Detta har gjort att han kartlagt<br />

de typiska mönstren <strong>av</strong> överförd smärta från<br />

visceraoch rörelseapparat. Han kan därmed på ett<br />

bättre sätt än de � esta under primärbedömning <strong>av</strong><br />

patienter med besvär från rörelseapparaten särskilja<br />

mellan visceralt orsakad smärta och smärtor<br />

från muskler, leder, skelett. Detta är kunskap som<br />

de � esta i början <strong>av</strong> vårdkedjan har stor nytta <strong>av</strong>.<br />

En kurs med honom är planerad i Sverige hösten<br />

2011. Igår trä� ade jag Marilyn Mo� at, ordförande<br />

för WCPT samt professor på sjukgymnastutbildningen<br />

i New York. Hon har format hela den<br />

sjukgymnastutbildning hon driver till att fokusera<br />

på rörelse analys och fysisk aktivitet. Idag främst<br />

Björn Aasa,<br />

ordförande i OMT-sektionen<br />

3<br />

LEDAREN<br />

riktad till äldre med tanke på den ”age-quake”<br />

som stundar. Marylin Mo� at reser runt USA och<br />

många andra länder och missionerar om vikten<br />

<strong>av</strong> träning i alla åldrar. Hon har också ett kliniskt<br />

resonerande som stämmer väl överens med det<br />

vi lär ut i Sverige,- var sak har sin plats, från speci�<br />

ka passiva behandlingar till kra� tag gällande<br />

konditionsförbättring och förbättrad belastbarhet<br />

<strong>av</strong> vävnader som använts för lite. Och som alltid<br />

är det lättare att förebygga än att behöva behandla.<br />

OMT-sektionen har nu startat ett samarbete med<br />

Idrottsmedicinska sektionen. Den 19-20/3 håller<br />

vi årskongress tillsammans i Täby på Täby Park<br />

Hotel & Conference. Temat är Akuta och Kroniska<br />

Muskulära besvär och hela det vetenskapliga<br />

programmet under kongressen har en idrotts/<br />

OMT inriktning. Behovet <strong>av</strong> en noggrann analys<br />

<strong>av</strong> patient är givetvis lika <strong>viktig</strong>t för alla sjukgymnaster<br />

och det skiljer sig inte någonting mellan<br />

idrottsmedicin och OMT i detta <strong>av</strong>seende.<br />

Tvärtom har våra båda sektioner väldigt mycket<br />

gemensamt, något som vi nu tänker utnyttja genom<br />

detta samarbete. Vi hoppas på stort <strong>del</strong>tagande<br />

på OMT/IM årskongressen. Håll utkik på<br />

våra respektive hemsidor för mer information!<br />

Foto: Carina Ågren

MANUALEN NR 4 2009 presslagd i december 2009<br />

Nr Manusstopp ut i vecka<br />

1/2010 11 jan v 6<br />

2/2010 29 mars v 17<br />

3/2010 16 aug v 37<br />

4/2010 15 nov v 50<br />

Vill du lämna bidrag till tidningen,<br />

kontakta redaktören.<br />

Redaktionen förbehåller sig rätten att<br />

korta i manus. För insänt bild- och<br />

textmaterial ansvaras ej.<br />

Redaktör:<br />

Carina Ågren<br />

Hovsjö Rehab, SÖDERTÄLJE<br />

0730-33 90 11<br />

carina@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

I redaktionen:<br />

Fredrik F Johansson<br />

fredrik@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Andreas Sigvadsson<br />

Andreas.sigvardsson@gmail.com<br />

Annonsansvarig:<br />

Matilda Hellman<br />

matilda@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

0709-541294<br />

Layout:<br />

JTS Media, Stockholm<br />

OMT-sektionens styrelse:<br />

Ordförande, AU för IFOMT Sweden/SOMT:<br />

Björn Aase, bjorn@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Kassör: Lena Carlbom, lena@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Sekreterare: Marie-Louise Broomé,<br />

marie-louise@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

AU för MANUALEN: Carina Ågren, se ovan.<br />

AU för utbildning/Lärarrådet: Ingela Lundholm<br />

Ågren, ingela@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Webmaster OMT-sektionen:<br />

Matilda Hellman<br />

matilda@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Hemsida: www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Tryckt hos: Edita, Västerås<br />

MANUALEN är en medlemstidning som ges ut med fyra nummer per år till medlemmar i OMTsektionen<br />

inom Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund. Vi arbetar och forskar kring undersökning,<br />

behandling och förebyggande <strong>av</strong> smärtor i leder, muskler och nerver i nacke, rygg och<br />

extremiteter.<br />

UR INNEHÅLLET:<br />

sid 3 Ledare: Rätt bedömning gör skillnad<br />

sid 5 Myofasciell smärta och dysfunktion<br />

sid 6 Catharina Bexander presenterar nya resultat<br />

sid 8 Neurodynamics med Michael Shacklock<br />

sid 10 En manipulerad historia<br />

sid 12 Laurie McLaughlin i Sverige igen<br />

sid 14 Forskningsbrevet.se<br />

sid 16 3:e internationella kongressen i Edinburgh<br />

sid 17 OMT-sektionen på Sjukgymnastdagarna<br />

sid 19 Ur fackpressen<br />

sid 22 Kalendarium<br />

Omslag:<br />

Läs om Catharina Bexanders<br />

senaste forskning kring WADpatienter<br />

på sidan 6.<br />

Foto: Fredrik Löfberg<br />

I samband med att vi nu<br />

byter tryckeri samt layout<br />

vill jag rikta ett stort TACK<br />

till Kristina Sandberg, Edita,<br />

Johan Sagström, JTS Media och<br />

framför allt till Tonie Andersson<br />

som med öppet sinne och<br />

stort tålamod bidragit med<br />

sin kunskap, erfarenhet och<br />

skicklighet i framställningen <strong>av</strong><br />

MANUALEN 2007-2009.<br />

Carina Ågren, redaktör.<br />

4<br />

Efter tre år med Manualen<br />

tackar jag för mig<br />

och passar på att önska alla<br />

en riktigt God Jul!<br />

Johan Sagström<br />

JTS Media<br />

OMT-sektionen visar upp sig<br />

under Sjukgymnastdagarna.<br />

Sid 17<br />

Foto: Carina Ågren

Introduktion till Myofasciell<br />

smärta och dysfunktion<br />

”Myofascial Pain is the most common overlooked diagnosis in chronic pain” fastslår<br />

Professor i medicin och en <strong>av</strong> föregångarna inom Myofasciell smärtforskning, D<strong>av</strong>id<br />

G. Simons på hemsidan för den schweiziska akademi som är uppkallad i hans namn.<br />

Alla sjukgymnaster har nog åtminstone bläddrat i Tr<strong>av</strong>ell and Simon´s tjocka böcker<br />

om triggerpunkter och bilderna som är sprungna ur böckerna, med sina röda prickar<br />

för den refererade smärtan, är ju vida spridda och enormt hjälpfulla.<br />

Ricky Weissman, sjukgymnast och instruktör<br />

vid D<strong>av</strong>id G. Simons Academy,<br />

g<strong>av</strong> oss en initierad redogörelse för<br />

hur vi ska bedöma och behandla den<br />

så vanligt förekommande myofasciella<br />

smärtan.<br />

Häromåret fastslog International Association<br />

for the Study of Pain (IASP)<br />

att den allmänna förekomsten <strong>av</strong> myofasciella<br />

triggerpunkter i primärvård är<br />

nånstans mellan 30 och 93%! Myofasciell<br />

smärta är således mycket utbrett,<br />

även om det beroende på variationer i<br />

definitionen är oklart exakt hur utbrett<br />

det är, vilket förklarar det stora intresse<br />

för ämnet som finns inom vår kår.<br />

De största och vanligaste symtomen på<br />

triggerpunkter (TrP) är lokal och refererad<br />

multisegmentell smärta som patienten<br />

känner igen som den han/hon<br />

söker för samt palpationssmärta i ett<br />

spänt vävnadsstråk med en lokal muskelryckning<br />

till svar, en så kallad ”local<br />

twitch response”.<br />

Den ökade palpationsömheten beror<br />

bland annat på en sensitisering <strong>av</strong> nociceptorer<br />

på grund <strong>av</strong> sänkt pH i miljön<br />

vid TrP. Andra vanliga symtom är<br />

motorisk dysfunktion och inskränkt<br />

rörelseomfång men även förhöjd känsel<br />

och autonoma reaktioner såsom vasokonstriktion<br />

eller dilatation.<br />

Fakta<br />

Ricky Weissman har varit sjukgymnast<br />

sedan 1992. Under sex år jobbade<br />

han med en schweizisk pionjär<br />

på myofasciellt smärta, Dr Beat<br />

Dejung. Under denna period lärde<br />

han också <strong>av</strong> D<strong>av</strong>id Simons, Peter<br />

Baldry och Chann Gunn.<br />

Ricky Weissman.<br />

TrP förekommer vanligtvis tillsammans<br />

med andra diagnoser. Extremt<br />

vanligt förekommande (till och med<br />

alltid menar en <strong>del</strong> sjukgymnaster)<br />

uppstår TrP i samband med utstrålande<br />

nervpåverkan, ryggbesvär och leddysfunktioner.<br />

Men TrP har även flitigt<br />

rapporterats uppträda vid en rad<br />

andra diagnoser, till exempel tendinoser,<br />

kraniomandibulära dysfunktioner<br />

och migrän. Vad som kommer först <strong>av</strong><br />

till exempel leddysfunktion och TrPsmärta<br />

kan ibland vara svårt att reda ut<br />

men ofta inte heller så <strong>viktig</strong>t kliniskt<br />

sett. Ricky vill hålla en slant på att det<br />

oftare handlar om spända muskler som<br />

Tillsammans med en kollega grundade<br />

han ”D<strong>av</strong>id G. Simons Academy” i<br />

Winterthur, Schweiz som han också<br />

driver med denne. Där behandlar<br />

man patienter och ger kurser i triggerpunktsterapi<br />

och har även tre pågående<br />

forskningsprojekt knutna till<br />

akademin. I Schweiz finns vår mot-<br />

5<br />

Foto: Maria Olsson<br />

Nordiska kongressen<br />

ger stora krafter på segmenten de fäster<br />

in på och så via ökad kompression<br />

skapar leddysfunktioner.<br />

Vad gäller behandling tycker Ricky att<br />

vi ska använda de ypperliga manuella<br />

tekniker som tillsammans kan benämnas<br />

”Manual trigger point therapy”.<br />

Dessa är: kompression, lokal manuell<br />

stretch <strong>av</strong> den strama muskel<strong>del</strong>en,<br />

”myofasciell release”, ”intermuscular<br />

mobilisation” mellan angränsande<br />

muskler samt stretching. Även självbehandling<br />

hemma (i form <strong>av</strong> stretching<br />

och stabiliserande hemövningar) och<br />

”Dry needling”, eller TrP-akupunktur<br />

som vi säger; är användbara behandlingsformer.<br />

Vid ”Dry needling” är en<br />

”local twitch response” nödvändig för<br />

bra behandlingsresultat. Man kan antingen<br />

sticka djupt intramuskulärt, då<br />

oftast i 90° vinkel, eller ytligt endast<br />

2-4 millimeter i huden och då med en<br />

vinkel på 45-30°. Stimuleringen skall<br />

vara under minst 30-60 sekunder men<br />

detaljerna kring teknikerna finns inte<br />

utrymme för att gå igenom här.<br />

Missa inte OMT-sektionens årskongress<br />

19-20 mars 2010 där Ricky Weissman<br />

föreläser mer om detta och kommer<br />

att ge en ”pre-congress course”!<br />

Fredrik Johansson<br />

fredrik@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

svarighet till våra sektionerna ännu<br />

så länge som förbund bredvid sjukgymnastförbundet.<br />

OMT-sektionen heter SVOMP-förbundet<br />

och ”triggerpunkt-anhängarna”<br />

har till och med ett eget förbund<br />

som heter IMTT.

Catharina Bexander.<br />

Nordiska kongressen<br />

Foto: Maria Olsson<br />

Catharina Bexander presenterar<br />

nya spännande resultat<br />

för WAD-patienter<br />

Deborah Falla talade på kongressen om statiska kontraktionsriktningar<br />

för nackmusklerna utom rotationen men som på<br />

beställning kom därefter Catharina Bexander och redogjorde<br />

för sin forskning om vad som händer i nacken vid dynamisk<br />

rotation, både i nackar med och utan en wiplash-skada.<br />

Vi har tidigare skrivit i Manualen om Catharinas<br />

arbete kring sambandet mellan nackmuskelaktivitet<br />

och ögonrörelser och som repetition till detta<br />

referat rekommenderas att läsa Manualen nr 2<br />

2008. Catharina har fastställt att det blir mindre<br />

aktivitet i m.Sternocleido Mastoideus (SCM) under<br />

en rotation <strong>av</strong> huvudet om man tittar från det<br />

håll huvudet vrids åt (i kontralaterala SCM blir<br />

då mindre aktivitet än normalt). Även aktiviteten<br />

i m.Splenius Capitis (SC) minskar om ögon- och<br />

nackrörelser inte koordineras, men inte lika tydligt.<br />

Catharinas fortsatta forskning har visat att det som<br />

står i våra anatomiböcker om m.Obliques Inferior,<br />

att den är en ipsilateral rotator, är felaktigt! Den<br />

visade sig i mätningar vara bilateralt aktiv under<br />

huvudrotationer. Att det förhåller sig så kanske<br />

inte är så konstigt om man betänker att muskelns<br />

segment C1 är ryggradens rörligaste och då rimligtvis<br />

borde behöva kontrolleras <strong>av</strong> muskler som<br />

aktiveras samtidigt och ger en stabiliserande effekt<br />

(en så kallad cocontraction).<br />

Ett annat oväntat fynd var att multifiderna i nacken<br />

också jobbar på det sättet och inte framför allt,<br />

som man har trott, roterar ett segment i förhållande<br />

till ett annat. Multifider gör detta också men<br />

”cocontracting” är deras huvuduppgift.<br />

Vad händer vid whiplash?<br />

I Catharina Bexanders senaste projekt, som ännu<br />

ej har publicerats, har hon gått vidare för att se hur<br />

ögonrörelser påverkas vid whiplash-skador. Man<br />

har då funnit att WAD-patienter uppvisar lägre<br />

aktivitet i sina ytliga nackmuskler under huvudrotationer<br />

men också att detta verkar vara mycket<br />

tacksamt att träna upp igen.<br />

6<br />

Catharina har märkt att många WAD-patienter<br />

uppvisar vad hon vill kalla en tydlig ”mininystagmus”,<br />

det vill säga att blicken hackar när patienten<br />

försöker hålla blicken stilla under tiden de vrider<br />

huvudet sakta. Dessa patienter klagar också oftast<br />

över blickfixerings- och lässvårigheter, både med<br />

bok och vid dator. Detta överensstämmer med den<br />

norske läkaren Carsten Tjell´s fynd som studerat<br />

mer yrseldrabbade WAD-patienter.<br />

"WAD-patienter<br />

uppvisar lägre aktivitet i<br />

sina ytliga nackmuskler<br />

under huvudrotationer."<br />

Normalt står SC för utvecklandet <strong>av</strong> kraft (till exempel<br />

ska endast höger SC ska vara aktiv i rotation<br />

höger) och OI för stabilisering och att styra<br />

in riktningen på kraften. Men efter WAD uppvisar<br />

istället SC den för OI typiska ”cocontraction”funktionen<br />

medan OI ansätts <strong>av</strong> fettinlagringar<br />

och inaktivitet. Detta leder då naturligtvis till<br />

överansträngning för SC:s <strong>del</strong> och smärta. OI börjar<br />

också jobba mer unilateralt istället för att ge det<br />

bilaterala stöd den egentligen ska. Vissa muskler<br />

jobbar mer i lag än andra och just SC och OI är<br />

ett sådant ”team”. Multifider visade sig inte heller<br />

längre ha samma mjuka, fina symmetriska kontraktion<br />

efter WAD som före.<br />

Mätningarna gjordes på WAD grupp II alltså inte<br />

en väldigt skadad grupp och de hade inte själva<br />

rapporterat några besvär <strong>av</strong> ögonrörelser. Catharinas<br />

resultat är således relevanta för de ”vanliga”<br />

WAD-skadade patienter som många <strong>av</strong> oss möter<br />

på jobbet.

Catharina instruerar träning <strong>av</strong> djupa nackflexorer och mäter med hjälp <strong>av</strong> en<br />

Pressure Biofeedback Unit.<br />

Träningsprinciper<br />

De kliniska slutsatserna blir att börja jobba mer bilateralt<br />

med de djupa nackmusklerna. Vi bör träna<br />

uthållighet med låg belastning i början, i isolerade<br />

kontraktioner <strong>av</strong> de djupa musklerna. Ett exempel<br />

på detta kan vara att försöka få igång rätt OIaktivitet:<br />

lägg fingrarna över nackrosetten (över<br />

OI). Kontrahera de djupa nackflexorerna mycket<br />

lite och försök sedan med hjälp <strong>av</strong> fingrarna känna<br />

en samtidig djup kontraktion i OI. Undervisa med<br />

för<strong>del</strong> patienten var musklerna ligger och hur man<br />

palperar på djupet på bästa sätt. Ett sätt att få dem<br />

att förstå skillnaden mellan djup och ytlig muskelspänning<br />

kan vara att de på sin egen underarm<br />

upplever hur spänningen lyfter sig sakta inifrån<br />

och ut när de långsamt knyter handen.<br />

Koordinera sedan detta med aktivitet i ytliga<br />

muskler och inte minst <strong>viktig</strong>t då: se till att dessa<br />

slappnar <strong>av</strong> efter kontraktion. Faktum är att de två<br />

<strong>viktig</strong>aste fokus vi behöver ha med dessa patienter<br />

är rätt vila och rätt dosering, understryker Catharina.<br />

Att patienten lär sig vila mellan repetitionerna<br />

och att vi doserar lagom är helt <strong>av</strong>görande för<br />

hur behandlingen kommer att fungera!<br />

Ögonrörelser ska man inte blanda in för tidigt i<br />

behandlingen för vi vill först ha cocontraction i de<br />

djupa musklerna. Ögonrörelser är kraftiga ”triggers”<br />

för nackmuskelaktivitet och innan patienten<br />

har fått igång den mjuka, djupa muskelaktiviteten<br />

riskerar ögonrörelser att orsaka hög aktivitet i ytliga<br />

muskler. Framför allt verkar dysfunktionellt<br />

arbetande OI ha svårt att komma ur sitt felaktiga<br />

arbetssätt om ögonrörelser tränas för mycket, för<br />

tidigt. Sedan bör vi dock komma igång med koordinationsträningen<br />

öga-nacke, i specifika övningar.<br />

Att öva genom att hålla blicken fixerad<br />

och vrida huvudet är tacksamt att börja med relativt<br />

tidigt.<br />

Catharina Bexander <strong>av</strong>slöjade att inom kort kommer<br />

intressant forskning om nackmuskler att publiceras<br />

<strong>av</strong> Sterling, Falla och Jull. Så håll ögonen<br />

öppna! Men bara lite lagom ifall du nyligen har<br />

skadat nacken.<br />

7<br />

Fredrik Johansson<br />

fredrik@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Nordiska kongressen<br />

Foto: Carina Ågren

Nordiska kongressen<br />

Neurodynamics<br />

<strong>–</strong> from hands on to hands off<br />

Michael Shacklock har på senare tid vridit sin uppmärksamhet från passiv neurodynamisk<br />

behandling till mer aktiv. På Nordiska OMT-kongressen berättade han att mer aktiva<br />

strategier fungerar både på patienter med en låg funktionsnivå i sitt nervsystem och på<br />

de med högre funktionsnivå. ”Det fanns mer i detta än jag först trodde”, erkände han.<br />

Genom att applicera väl <strong>av</strong>vägda drag<br />

i perifera nerver kan vi med rörelser<br />

behandla neurogena skador men även<br />

muskuloskelettala dysfunktioner effektivare.<br />

Syftet är att återfå nervens glidande<br />

funktion gentemot omkringliggande<br />

vävnad. Tack vare att aktiva rörelser<br />

har visat sig också kunna riktas<br />

specifikt mot en nerv fungerar även<br />

hemuppgifter mycket bra.<br />

Nervsystemet kan <strong>del</strong>as in i tre <strong>del</strong>ar:<br />

interface-strukturer runt nerven,<br />

själva nerven och sedan den innerverade<br />

vävnaden. Under sin föreläsning<br />

höll sig Michael enbart till interfacestrukturer<br />

och själva nerven men förtydligade<br />

att det ingalunda berodde<br />

på att det finns lite att säga om innerverad<br />

vävnad. Det man måste förstå<br />

och kunna se framför sig vid ledrörelser<br />

som orsakar ökad kraft och spänning<br />

på en nerv är följande: kraften på<br />

nerven som går runt en led förlängs i<br />

riktning från leden MEN nerven rör<br />

sig relativt sett in mot leden eftersom<br />

den omkringliggande interface-strukturen<br />

rör sig ännu snabbare från leden<br />

än vad nerven gör.<br />

Ta till exempel nervus ulnaris i<br />

armbågsleden: vid flexion i armbågen<br />

rör sig nerven i förhållande till sin omgivande<br />

struktur in mot armbågsleden<br />

(fast den i själva verket dras ut i riktning<br />

från armbågen), se bild 1. Ett annat<br />

sätt att uttrycka det på är att nerven<br />

relativt sett rör sig mot platsen där<br />

kraften (förlängningen) startar. Bild 2<br />

visar schematiskt hur en sträckning i<br />

knäet drar ischiasnerven in mot knävecket.<br />

Till interface-strukturens och<br />

nervers rörelser i förhållande till varandra<br />

ska läggas att ryggmärgen kan<br />

Michael Shacklock.<br />

röra sig kranialt och kaudalt i kontralaterala<br />

rörelser, framför allt i ländryggen.<br />

När ryggmärgen rör sig kaudalt<br />

blir tensionen mindre i nerverna och<br />

tvärtom spändare när den rör sig kranialt.<br />

På detta vis kan det något förvånande<br />

kännas bättre i SLUMP-test om<br />

huvudflexion läggs till sist när extension<br />

<strong>av</strong> ett ben har framkallat smärta.<br />

Neurodynamic Sequencing<br />

och Neural progressions<br />

Michael förklarade att genom att ändra<br />

ordningsföljden man rör lederna på<br />

kan man ändra tensionen på teststället.<br />

Detta kallas ”Neurodynamic Sequencing”,<br />

(ungefär: ”Neurodynamiskt ordnande<br />

i viss följd”) och kan vara lite<br />

komplicerat att få grepp om men har<br />

stor bety<strong>del</strong>se för behandlingsupplägget<br />

och för att förstå nervglidningar.<br />

8<br />

Foto: Maria Olsson<br />

Detta lite mer komplicerade sätt att<br />

jobba är belönande menar Michael<br />

Shacklock: ”I vilken ordning man<br />

utför rörelserna har STOR bety<strong>del</strong>se<br />

för nervstrukturerna.” Men han säger<br />

också samtidigt, utan ironi, att om du<br />

inte orkar tänka så mycket så använd<br />

dig enbart <strong>av</strong> de ofarliga och relativt<br />

ofta effektiva ”sliders” där man utsätter<br />

nerven för drag i enbart en riktning i<br />

taget. En <strong>del</strong> <strong>av</strong> den här neurodynamiken<br />

är idag inbakad i OMT-utbildningen.<br />

"Mer aktiva strategier<br />

fungerar både på<br />

patienter med en<br />

låg funktionsnivå i<br />

sitt nervsystem och<br />

på de med högre<br />

funktionsnivå."<br />

”Neural progressions” är för komplicerat<br />

för att riktigt förklaras här men<br />

det går ut på att spänningen i nerven<br />

minskar genom ”Neurodynamic sequencing”<br />

i en viss progression där<br />

nivå 1 är mest skonsam och nivå 5<br />

mest krävande (med spänning i nerven<br />

från bägge håll). Med ”Neural progressions”<br />

kan man då få resultat på<br />

patienter som är mer illa däran och<br />

som annars är känsliga för mycket <strong>av</strong><br />

den sjukgymnastiska behandlingen.<br />

Genom att bli bättre på att finna en behandlingsnivå<br />

som innebär en lagom<br />

utmaning för nervsystemet kan man<br />

även snabba på en förbättring för alla<br />

patienter med någon form <strong>av</strong> irritation<br />

i perifera nervsystemet.

Bild 1. Vid flexion i armbågen rör sig nerven i förhållande till sin<br />

omgivande interface-struktur in mot armbågsleden.<br />

Bild 2. En sträckning i knäet drar i ischiasnerven i riktning in mot<br />

knävecket från bägge håll.<br />

9<br />

Hemövningar<br />

Nordiska kongressen<br />

Med aktiva rörelser kan vi röra nervsystemet<br />

specifikt. Detta, erkände Michael,<br />

hade han inte fullt förstått vidden<br />

<strong>av</strong> för bara något år sedan.<br />

Det har intresserat honom att utveckla<br />

hemövningarnas ”effektivitetspotential”,<br />

inte minst ekonomiskt.<br />

Han har funnit det lämpligt att <strong>del</strong>a in<br />

hemövningar i fyra grupper, där man<br />

behandlar med övningar från grupp 1<br />

vid akut smärta och misstänkt påverkan<br />

på nervutträden. Sedan allt eftersom<br />

förbättring hos patienten sker går<br />

man vidare med övningar ur de andra<br />

grupperna.<br />

1, Static openers. Åtgärder riktade mot<br />

nervutträdet och handlar helt enkelt<br />

om att finna bra vilopositioner, (men<br />

in i minsta detalj naturligtvis).<br />

2, Dymanic openers. Exempel: ryggliggande<br />

med fotsulorna i marken.<br />

Höger höftled abduceras för att få till<br />

en lateralflexion i vänster lumbal och<br />

på så vis öppna höger foramen (där<br />

påverkan finns). Annat exempel: att<br />

sidliggande utföra samma rörelse med<br />

rygg och höft. Eller genom att ha benen<br />

böjda och fötterna utanför britsen<br />

låta dem sänkas ned för att få till en<br />

kraftigare lateralflexion i ryggen.<br />

3, Dynamic closers. Exempelvis som<br />

ovan fast tvärtom, det vill säga åstadkomma<br />

en foramenstängande rörelse.<br />

Alternativt en sidböjande rörelser i<br />

stående <strong>av</strong> överkroppen med lumbalen<br />

i lätt flexion för att inte stänga foramen<br />

för kraftigt.<br />

4, Neural tension. Övningar enligt<br />

den progression Michael har utarbetat.<br />

Först används Sliders med stor<br />

amplitud om möjligt och utan smärta<br />

(<strong>av</strong>lastat). Sedan följer Tensioners<br />

(draget på nerven går i båda riktningar<br />

samtidigt) även de ska vara <strong>av</strong>lastade.<br />

Sist ska muskuloskelettal behandling<br />

kunna integreras i detta och då med<br />

Sliders och Tensioners under samtidig<br />

stretching <strong>av</strong> muskler.<br />

Fredrik Johansson<br />

fredrik@OMT<strong>sweden</strong>.se

Nordiska kongressen<br />

En manipulerad historia<br />

<strong>–</strong> Kaltenborn och Ottosson på historievandring<br />

OMT:s historia som vi känner den är manipulerad! Anders Ottosson, doktor i Historia vid<br />

Göteborgs universitet, berättade om sina upptäckter kring den manuella terapins tidiga<br />

historia. Tillsammans med Freddy Kaltenborns föreläsning om vår senare historia fi ck vi<br />

både ögonvittnesskildringar och forskarens kvalifi cerade slutsatser. Det blev intressanta<br />

berättelser om stolthet, historieförfalskningar, besvikelser och framgångar.<br />

Gängse uppfattning har varit att OMT<br />

för sjukgymnaster tillkom 1929. Ledmanipulationen,<br />

som det står att läsa<br />

på IFOMT`s hemsida, lärdes ut <strong>av</strong><br />

läkare till sjukgymnaster i början <strong>av</strong><br />

1900-talet på St:Thomas Hospital i<br />

England. Anders Ottosson har upptäckt<br />

att denna gängse uppfattning om<br />

OMT-historiken är felaktig. Och i sitt<br />

anförande vi� ade Freddy Kaltenborn<br />

bort påståendet att läkare skulle ha lärt<br />

sjukymnaster att manipulera med ”of<br />

course this is not true”.<br />

Nu inser även Freddy att det för en<br />

<strong>av</strong>handling inte räcker med att fråga<br />

honom om hur allt gick till och han<br />

uttryckte sin stora tacksamhet och beundran<br />

för Ottossons <strong>viktig</strong>a arbete.<br />

Sjukgymnastiken i Sverige var ”mekanisk<br />

medicin” och botade allt möjligt<br />

inklusive sjukdomar som sy� lis och<br />

gonorré (eller rättare sagt påstådde<br />

sig kunna bota)*. Receptet på denna<br />

medicin var samma recept som för en<br />

hel nations ökade välbe� nnande och<br />

därför kunde sjukgymnastik exporteras<br />

så framgångsrikt utomlands; alla<br />

nationer var intresserade <strong>av</strong> att återhämta<br />

styrka efter Napoleonkrigen.<br />

För svensk <strong>del</strong> fanns en förhoppning<br />

att återta Finland vid denna tid.<br />

Nyckeln i både en individs och en<br />

nations framgång ansågs enligt den<br />

svenska sjukgymnastiken ligga i en balans<br />

mellan kemi och mekanik. Fram-<br />

undran för Ottossons <strong>viktig</strong>a arbete. lans mellan kemi och mekanik. Fram-<br />

Nyttomslag.qxd 2006-03-30 10:56 Sida 1<br />

”Befattar sig derför<br />

medikamentläkaren<br />

med den medikala<br />

gymnastiken, utan att<br />

deri ega theoretisk och<br />

praktisk kännedom,<br />

kan han ej annat än<br />

anses som charlatan<br />

och hycklare…”<br />

De starka orden uttalades <strong>av</strong> Hjalmar Brantings<br />

pappa <strong>–</strong> Lars Gabriel Branting. Fram till 1862<br />

var han professor vid Kungliga Gymnastiska<br />

Centralinstitutet i Stockholm. Yttrandet är representativt<br />

för vad en ”pillerläkare” eller ortoped<br />

länge kunde få höra om han försökte bota<br />

sjukdomar med sjukgymnastik. Och det försökte<br />

han ofta göra på 1800-talet.<br />

Få vet idag att sjukgymnastyrket är en <strong>av</strong> Sveriges största kulturexporter genom tiderna.<br />

Lika obekant är nog att sjukgymnaster länge var synonyma med adliga och högborgerliga<br />

män, vilka oftast var officerare. Dessa hade fått sin utbildning vid Gymnastiska<br />

Centralinstitutet, grundat 1813 i Stockholm (idag GIH). Kvinnor kunde<br />

antas till institutet först 1864. Fram till sekelskiftet 1900 var männen i majoritet för<br />

att under 1930-talet försvinna.<br />

Boken beskriver och förklarar både sjukgymnastyrkets tillkomst och den process<br />

som gjorde att sjukgymnasterna bytte kön <strong>–</strong> från män till kvinnor. Gällande ”könsbytet”<br />

är det en våldsam men också väl gömd historia som lyfts fram. Förklaringen<br />

till fenomenet stod att finna i det faktum att sjukgymnasterna var män. Det var deras<br />

”maskulinitet” som drev på processen. Tack vara den hamnade de nämligen i ett otal<br />

konflikter med läkare, främst ortopeder. Parterna slogs om vem som skulle ha tolkningsföreträde.<br />

Efter en mer än 80-årig kamp <strong>av</strong>gick läkarna med segern. Detta hade<br />

dock inte varit någon enkel sak. Varken förr eller senare har läkarkåren ställts inför en<br />

mäktigare motståndare, aldrig heller inför någon med så vassa armbågar. Det är också<br />

därför som vi idag inte känner till sjukgymnastyrkets ”manliga” bakgrund. Han var<br />

ett mycket obehagligt minne för läkarkåren varför han också skrevs ut ur historien.<br />

Det hela gick till och med så långt en läkarledd statlig utredning från 1929 rekommenderade<br />

att män inte skulle få studera till sjukgymnaster.<br />

ISSN ISSN 1100-679 1100-679<br />

ISBN ISBN 91 88614-56-5 88614-56-5<br />

10<br />

ANDERS ANDERS ANDERS NDERS NDERS NDERS NDERS NDERS NDERS OTTOSSON OTTOSSON TTOSSON TTOSSON TTOSSON TTOSSON TTOSSON TTOSSON TTOSSON<br />

Sjukgymnasten Sjukgymnasten <strong>–</strong> <strong>–</strong> vart vart tog tog han han han vägen? vägen?<br />

gången för den svenska sjukgymnastiken<br />

på 1800-talet hjälptes fram <strong>av</strong> att<br />

både kronan och regeringen g<strong>av</strong> sitt<br />

stöd och därmed också sjukgymnastiken<br />

en vetenskaplig pondus.<br />

Sjukgymnaster utför ”terapeutisk manipulation”<br />

i mitten <strong>av</strong> 1800-talet<br />

1813 grundade Pehr Henrik Ling<br />

Gymnastiska Centralinstitutet (GCI,<br />

idag GIH) och hans gymnastiska system<br />

började spridas. Men det var först<br />

runt 1840 med herrar som professor<br />

Lars Gabriel Branting och professor<br />

C.A. Georgii som det tog riktig fart för<br />

den medicinska <strong>del</strong>en i gymnastiksystemet<br />

(sjukgymnastiken). Vissa <strong>del</strong>ar i<br />

Anders Anders Ottosson Ottosson<br />

Sjukgymnasten<br />

han han han<br />

han han han<br />

han<br />

<strong>–</strong> vart vart tog tog han<br />

han han han han han han vägen? vägen?<br />

<strong>–</strong> en undersökning <strong>av</strong><br />

sjukgymnastyrkets<br />

maskulinisering och<br />

<strong>av</strong>maskulinisering 1813<strong>–</strong>1934<br />

”Det behö<br />

för att stic<br />

Det Det Det Det Det Det Det Det Det ansåg ansåg ansåg ansåg ansåg ansåg ansåg ansåg anså<br />

linska linska linska linska linska linska linska linska linska Ins<br />

Ins<br />

Ins<br />

ter ter ter ter i i i i allm allm allm allm allm allm allm allm allm<br />

von von von von von von Düb Düb Düb Düb Düb Düb Düb Düb Düb<br />

nalstyrel nalstyrel nalstyrel nalstyrel nalstyrel nalstyrel nalstyrel nalstyrel nalstyrel<br />

gymnast gymnast gymnast gymnast gymnast gymnast gymnast gymnast gymnast<br />

För För För För För För att att att f<br />

f<br />

f<br />

med med med med med med med med med en<br />

en<br />

en<br />

An<br />

är<br />

G<br />

u<br />

S<br />

v

fs långa knifvar<br />

ka feta svin…”<br />

g Gustaf Gustaf Gustaf Gustaf Gustaf Gustaf Gustaf Gustaf Gustaf von von von von von von von Düben, Düben, Düben, Düben, Düben, Düben, Düben, Düben, Düben, professor professor professor professor professor professor professor professor professor vid vid KaroKaroKaroKaroKaroKaroKaroKaroKarotitutet.titutet.titutet.titutet.titutet.titutet.titutet.titutet.titutet. De De De ”feta ”feta ”feta ”feta ”feta ”feta ”feta ”feta ”feta svinen” svinen” svinen” svinen” svinen” svinen” svinen” svinen” svinen” var var var sjukgymnassjukgymnassjukgymnassjukgymnassjukgymnassjukgymnassjukgymnassjukgymnassjukgymnasänhetänhetänhetänhetänhetänhetänhetänhetänhet och och och och och och och professor professor professor professor professor professor professor professor professor Branting Branting Branting Branting Branting Branting Branting Branting Branting i i i i i synnerhet. synnerhet. synnerhet. synnerhet. synnerhet. synnerhet. synnerhet. synnerhet. synnerhet.<br />

en en en ogillade ogillade ogillade ogillade ogillade ogillade ogillade ogillade ogillade att att att Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet Sundhetskollegiet (Medici(Medici(Medici(Medici(Medici(Medici(Medici(Medici(Medicisen)sen)sen)sen)sen)sen)sen)sen)sen) inte inte inte inte inte inte inte inte inte hade hade hade hade hade hade hade hade hade någon någon någon någon någon någon någon någon någon myndighet myndighet myndighet myndighet myndighet myndighet myndighet myndighet myndighet över över över över över över över över över sjuksjuksjuksjuksjuksjuksjuksjuksjukerer och och och och och och och att att de de sistnämnda sistnämnda sistnämnda sistnämnda sistnämnda sistnämnda sistnämnda sistnämnda sistnämnda gjorde gjorde gjorde gjorde gjorde gjorde gjorde gjorde gjorde sig sig så så breda. breda. breda. breda. breda. breda. breda. breda. breda.<br />

å å å tyst tyst tyst tyst tyst tyst på på på dem dem dem dem dem dem dem dem dem (svinen) (svinen) (svinen) (svinen) (svinen) (svinen) (svinen) (svinen) (svinen) räckte räckte räckte räckte räckte räckte räckte räckte räckte det det det därför därför därför därför därför därför därför därför därför inte inte inte<br />

inte inte inte inte inte<br />

vanlig vanlig vanlig vanlig vanlig vanlig vanlig vanlig vanlig ”knif”. ”knif”. ”knif”. ”knif”. ”knif”. ”knif”. ”knif”. ”knif”. ”knif”.<br />

ders Ottosson<br />

historiker vid<br />

öteborgs<br />

niversitet.<br />

jukgymnasten <strong>–</strong><br />

art tog ”han”<br />

är en omrbetad<br />

version<br />

<strong>av</strong> hans doktors<strong>av</strong>handling.<br />

den medicinska gymnastiken kallades<br />

redan då terapeutisk manipulation. I<br />

texter som Anders Ottosson har letat<br />

upp framgår tydligt att man i London<br />

på 1840- och 1850-talen hänvisar manipulationstekniken<br />

som den praktiserades<br />

<strong>av</strong> Ling i Stockholm.” Men den<br />

sjukgymnast som började använda sig<br />

<strong>av</strong> manipulationstekniker som vi idag<br />

känner igen inom OMT var nog Jonas<br />

H. Kellgren. Dennes främsta intresse<br />

låg i nervmanipulationer, men<br />

redan i början på 1870-talet tycks manipulationer<br />

<strong>av</strong> atlanto-occiputleden<br />

ha fångat hans intresse. Denna manipulation<br />

� nns beskriven i broder Arvid<br />

Kellgrens <strong>av</strong>handling för medicine<br />

doktorsgraden, vilken försvarades<br />

1890 i Edingburgh.<br />

Författaren Mark Twains bevarade<br />

brev <strong>av</strong>slöjar sammanhanget med<br />

Sverige. Han reste till Sverige för behandling<br />

i den mycket speciella svenska<br />

”Kellgrens sjukgymnastik” utvecklat<br />

<strong>av</strong> Henrik Kellgren (1837-1916) på<br />

GCI i Stockholm! När han återvände<br />

till USA blev han upprörd över att i<br />

onödan ha gjort den långa resan eftersom<br />

metoden redan hade spridit sig<br />

till hans hemland.<br />

Cyriax ändrar i<br />

historien<br />

Dessa svenska sjukgymnas-<br />

ter ha har senare på 1900-talet<br />

myck mycket troligt influerat Ja-<br />

mes<br />

Cyriax, framför allt via<br />

denne dennes fader, Edgar Cyriax.<br />

Edga Edgar disputerade nämligen<br />

på KKellgrens<br />

mekanoterapi<br />

och<br />

var gi� med hans dot-<br />

ter!<br />

Varför har då detta inte<br />

upp uppdagats tydligare innan?<br />

An Anders Ottosson förklarar<br />

det<br />

med att Cyriax <strong>av</strong>sikt-<br />

lig ligt har velat mörka detta<br />

sa samband, skrämd <strong>del</strong>s <strong>av</strong><br />

de den infekterade svenska<br />

ko kon� ikten mellan läkare<br />

ooch<br />

sjukgymnaster som<br />

lä länge hade pågått, <strong>del</strong>s<br />

för att kunna mota bort<br />

de osteopater som vid<br />

denna tid försökte nå<br />

er erkännande som en egen<br />

Jonas Henrik Kellgren<br />

<strong>–</strong> OMTs "gammelfarfar".<br />

fristående vetenskaplig disciplin i England.<br />

Detta ville han till alla pris undvika<br />

och skrev därför om historien och<br />

då hade Ling och Kellgren ingen plats.<br />

James utelämnade dem och uppg<strong>av</strong> istället<br />

att läkarna endast hade fått kunskapen<br />

från ”Bonesetters” vars metoder<br />

de vetenskapligt studerat och utvecklat.<br />

Anders medger att det är en<br />

spekulation men en som han är ganska<br />

säker på. Slutsatsen blir att grunderna<br />

för OMT, den manuella tekniken, från<br />

början kommer från sjukgymnaster<br />

och inte från läkare (åtminstone i den<br />

”Cyriaxska” tappningen).<br />

Dessa spekulationer � ck än mer trovärdighet<br />

när näste talare äntrade<br />

scenen. Freddy Kaltenborn tog över<br />

historievandringen ungefär där Anders<br />

slutade. Freddy undervisades <strong>av</strong><br />

James Cyriax på 50-talet och när han<br />

frågade denne om hans mor och om<br />

eventuella in� uenser från hennes berömde<br />

sjukgymnast till far undvek Cyriax<br />

att svara. När Freddy började ge<br />

sina OMT-kurser var samarbetet med<br />

James Cyriax jätte<strong>viktig</strong>t. Bland annat<br />

<strong>av</strong> den anledningen att de norska läkarna<br />

bara lyssnade på vad andra läkare<br />

hade att säga så då gällde det ju<br />

att hitta läkare som så att säga sa de<br />

rätta sakerna.<br />

Freddys elva kongresser<br />

Enligt Freddy satt vi inte på den tionde<br />

nordiska kongressen utan på den 21:a!<br />

De elva nordiska kongresser han sammankallade<br />

till, som var föregångare<br />

till de tio vi räknar, har fallit bort. Kan-<br />

11<br />

Boktips<br />

Nordiska kongressen<br />

ske beror det på de� nitionen <strong>av</strong> kongress;<br />

på den tidigaste sammankomsten<br />

var det fem lärare på tre elever. På<br />

”kongressen” e� er kom den kände och<br />

för svensk OMT så <strong>viktig</strong>e läkaren Harald<br />

Brodin med och gången e� er det<br />

var det dags för kurs på Kanarieöarna<br />

och då med hela 74 <strong>del</strong>tagare! James<br />

Cyriax var också med, för att examinationerna<br />

skulle få ett erkännande,<br />

men han var strängeligen förbjuden att<br />

praktisera sina tekniker. Freddy berättade<br />

på tal om att både benämningen<br />

OMT och MT (manual therapy) förekommer<br />

världen över att han och<br />

Geoffrey Maitland fick strida en hel<br />

natt mot andra medverkande lärare<br />

innan de gick med på att OMT skulle<br />

heta OMT och inte MT. Sen flög de<br />

andra lärarna hem till sina respektive<br />

länder och kallade det ändå för MT!<br />

Till Kaltenborns besvikelse var det inte<br />

många från Norge närvarande på den<br />

Nordiska kongressen i Göteborg. Och<br />

lite bittert konstaterade han att norska<br />

OMT-sjukgymnaster för närvarande<br />

är mer intresserade <strong>av</strong> att bråka med<br />

varandra. I stort handlar bråket om att<br />

en grupp vill lämna titeln sjukgymnast<br />

till förmån för titeln manuell terapeut<br />

medan andra vill stanna kvar inom<br />

förbundet.Det blev ett känslosamt <strong>av</strong>sked<br />

och stående ovationer när Freddy<br />

Kaltenborn <strong>av</strong>slutningsvis deklarerade<br />

att han var glad att få vara med<br />

på denna kongress men också glad att<br />

det var sista gången. Men åldermannen<br />

har överraskat förut så jag skulle<br />

inte bli alltför förvånad om han dyker<br />

upp igen och ger oss en välgörande<br />

historisk återblick.<br />

* Läs <strong>av</strong>handlingen <strong>av</strong> Anders Ottosson,<br />

artiklar i Fysioterapi och Manualen<br />

eller en sammanfattning <strong>av</strong> historiken<br />

på www.<strong>omt</strong><strong>sweden</strong>.se för bakgrundsinformation.<br />

Fredrik Johansson<br />

fredrik@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

"Sjukgymnasten <strong>–</strong> vart tog han<br />

vägen?" <strong>av</strong> Anders Ottosson.<br />

Pris: 300 kr + frakt. Beställes via:<br />

info@chronomedica.se

McLaughlin<br />

Laurie McLaughlin.<br />

Foto: Carina Ågren<br />

Laurie Mc Laughlin<br />

i Sverige igen!<br />

Senast Laurie McLaughlin, disputerad sjukgymnast från Toronto i Canada,<br />

var i Sverige var på Nordiska OMT kongressen i Göteborg i maj i år.<br />

Nu gjorde vi ett försök att sprida vårt kursutbud i Sverige och testade att<br />

ha kurs i Skåne, vilket visade sig vara positivt med många <strong>del</strong>tagare, majoriteten<br />

från Skåne men även hugade <strong>del</strong>tagare från norr om Hallandsåsen.<br />

Kurserna var upplagda med två dagar ”Breathing<br />

Evaluation and Management” och två dagar ”Manual<br />

Therapy for the Fascia”.<br />

Breathing Evaluation and<br />

Management<br />

Vad händer om vi är dåliga på att andas? Hur ska<br />

vi lära oss att känna igen patienter som är i behov<br />

<strong>av</strong> andningsbedömning? Detta var några <strong>av</strong> frågorna<br />

som vi fick besvarade på andningskursen.<br />

”Överandning” är den vanligaste orsaken till<br />

koldioxid (CO2) brist eller hypocapnia. Det ger ett<br />

alkaliskt pH som i sin tur ger en kärlkonstriktion<br />

och nedsatt celldiffusion. Detta resulterar i syrebrist<br />

i vävnader som kan ge symtom var som helst<br />

i kroppen. Kliniskt känner vi igen det hos våra pa-<br />

12<br />

tienter med problem och smärta från rörelse- och<br />

stödjeorganen i form <strong>av</strong> ökad retbarhet i det neuromuskulära<br />

systemet. Enligt Laurie McLaughlin<br />

kan andningsproblem vara en orsak till att vissa<br />

<strong>av</strong> dessa patienter inte svarar fullt ut på behandling<br />

med manuell terapi, undervisning och träning<br />

medan andra blir helt bra. Förändrad motorkontroll<br />

i samband med rygg- och nacksmärta påverkar<br />

andningsmönstret negativt, när m Obliqus internus<br />

och externus blir överaktiva kan de hindra<br />

normal bröstkorgsexpansion på grund <strong>av</strong> deras<br />

roll som utandningsmuskler.<br />

Capnografi är en apparat som objektivt mäter<br />

CO2 i utandningsluften som hjälp i bedömningen<br />

att patienten är dålig på att andas. Capnografi<br />

kan också användas som biofeedback till patienten<br />

under andningsträningen.<br />

Capnografi mäter mängden CO2 i utandningsluften, normalvärdet är 40mm Hg.<br />

Apparaten är även ett bra instrument för feedback till patienten under andningsträningen.<br />

Sjukgymnasten heter Mikael Stålnacke.<br />

Foto: Eva Hammarlund

Manual Therapy for the Fascia<br />

Lauries kliniska observationer och hypoteser:<br />

“Must be something affecting function and movement<br />

other than just local articular and muscular<br />

tissues”.<br />

Fascian finns! Det är en anatomisk struktur som<br />

påverkar funktion och rörlighet precis som leder,<br />

muskler och nerver. Fascian har precis som muskler<br />

och nerver en koppling från huvudet ända ner<br />

i fötter och händer. Fascian penetrerar och omger<br />

alla organ, muskler, ben och nervfibrer. Fascian<br />

och dess roll som ett stödorgan har negligerats<br />

i många år. Med vår kunskap och kliniska resonerande<br />

kan vi urskilja orsaken till funktionsproblemet<br />

hos våra patienter; är det ett ledhinder,<br />

är det muskulär orsak, eller är det nervpåverkan?<br />

När vi har uteslutit dessa orsaker kan vi behandla<br />

fascian.<br />

Kursen var praktiskt inriktad där vi gick igenom<br />

behandling för hela kroppen, med goda anatomikunskaper<br />

och funktionellt tänkande kan man utföra<br />

dessa manuella grepp utan större svårigheter.<br />

Kan även göras som egenträning som vi fick lära<br />

oss <strong>av</strong> <strong>del</strong>tagare på kursen.<br />

Från Lund åkte Laurie McLaughlin vidare till<br />

Second International Fascia research congress i<br />

Amsterdam.<br />

Eva Hammarlund<br />

eva@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Nedan: Barbro Sandberg-Möller och Kerstin<br />

Kvist behandlar nacke i ryggliggande med<br />

uppstramning <strong>av</strong> fascian via benen.<br />

Fakta<br />

Du kan läsa mer på Lauries hemsida:<br />

www.proactiveeducation.ca<br />

Ovan: Lena Bjäre och Birgitta Pihl tränar<br />

nackbehandling i sittande med raka ben.<br />

13<br />

Foto: Eva Hammarlund Foto: Eva Hammarlund<br />

McLaughlin

Forkningsbrevet.se<br />

Fakta: Forskningsbrevet.se<br />

Forskningsbrevet.se är en forskningshemsida<br />

som vänder sig till<br />

sjukgymnaster och läkare samt<br />

andra yrkeskategorier, vilka i sin<br />

vardag möter patienter med rygg-<br />

och ledsmärta.<br />

Det är även en webbaserad tid-<br />

I denna randomiserade kontrollerade<br />

studie ingick 329 patienter från primärvården<br />

i åldern 18-70 med ospecifik<br />

nacksmärta utan känd patologi<br />

såsom diskbråck, reumatoid artrit och<br />

frakturer.<br />

Syftet med studien var att se om det<br />

var möjligt att hitta undergrupper <strong>av</strong><br />

smärtpatienter som mådde bättre <strong>av</strong><br />

olika behandlingar såsom manuell terapi,<br />

sjukgymnastik eller sedvanlig behandling.<br />

Den manuella terapin bestod <strong>av</strong> långsamma<br />

passiva mobiliseringstekniker<br />

för att öka funktion och minska smärta.<br />

Manipulation (höghastighets tekniker<br />

s k ”thrust” tekniker) användes<br />

inte.<br />

ning som granskar den senaste vetenskapliga<br />

forskningen inom området<br />

rygg- och ledsmärta och sammanfattar<br />

den i en lättfattlig form.<br />

Ola Benjaminsson är redaktör och<br />

ansvarig för sidan med sin bakgrund<br />

14<br />

som sjukgymnast och specialist<br />

inom Ortopedisk Manuell Terapi<br />

och har en expertpanel till sin<br />

hjälp. Nedan följer två artiklar som<br />

ett smakprov från hemsidan med<br />

kommentarer gjorda <strong>av</strong> just Ola<br />

Benjaminsson.<br />

Manuell terapi, sjukgymnastik<br />

eller råd och information<br />

Vilket är bäst?<br />

Resultaten <strong>av</strong> denna studie<br />

kunde visa att ålder, smärtintensitet<br />

och förekomst <strong>av</strong><br />

ländryggssmärta påverkade<br />

vilken behandling som hade<br />

bäst effekt.<br />

Sjukgymnastiken bestod <strong>av</strong> aktiva rörelser<br />

i syfte att öka styrka eller rörlighet.<br />

Detta kombinerades med manuell<br />

traktion, stretching eller massage.<br />

Den sedvanliga behandlingen bestod<br />

<strong>av</strong> information om prognos, råd<br />

om självhjälp från en allmänläkare.<br />

Vidare fick de läsa en bok om ergonomi<br />

och övningar för styrka och rörlighet.<br />

Vid behov fick de medicin.<br />

Resultaten visade att manuell terapi<br />

är en bra behandlingsmetod för alla<br />

med nacksmärta. Äldre patienter mår<br />

bättre <strong>av</strong> manuell terapi jämfört med<br />

sedvanlig behandling.<br />

Sjukgymnastik är bra för patienter<br />

med me<strong>del</strong> eller låg smärtintensitet.<br />

Patienter med ökad smärtintensitet<br />

har sämre effekt <strong>av</strong> manuell terapi och<br />

sjukgymnastik. Dessa patienter mår<br />

bättre <strong>av</strong> sedvanlig behandling. Även<br />

yngre patienter mår bättre <strong>av</strong> sedvanlig<br />

behandling.<br />

Om nackpatienter samtidigt har<br />

ländryggssmärta minskar behandlingseffekten.<br />

Kommentar <strong>av</strong> Forskningsbrevet.se:<br />

En mycket intressant studie som har<br />

hittat vissa subgrupper bland nackpatienter<br />

vad gäller vilka som mår bäst<br />

<strong>av</strong> vilken behandlingsmetod.<br />

Att äldre mår bättre <strong>av</strong> manuell terapi<br />

kan eventuellt bero på ökad stelhet<br />

med ökad ålder och att man därför<br />

behöver få mer hjälp med rörelseökande<br />

behandling.<br />

Att patienter med hög smärtintensitet<br />

mår bättre <strong>av</strong> råd, och att man <strong>av</strong>vaktar,<br />

är också i enlighet med kliniken,<br />

där vi ser en känslighet för manuella<br />

tekniker inklusive undersökningstekniker<br />

i det akuta skedet med<br />

hög smärtintensitet. Däremot när patienten<br />

kommer tillbaka med mindre<br />

smärta är det lättare att komma åt med<br />

manuell behandling och träning.<br />

Källa: Schellingerhout JM och medarbetare.<br />

Which subgroups of patients<br />

with non-specific neck pain are more<br />

likely to benefit from spinal manipulation<br />

therapy, physiotherapy or usual<br />

care ? Pain 139: 670-680, 2008.

Ökad nackrörlighet och minskad<br />

smärta hos nackpatienter direkt<br />

efter en manipulation i bröstryggen<br />

Behandling med manipulation<br />

<strong>av</strong> stela områden i bröstryggen<br />

verkar ge en ökad rörlighet<br />

i nacken samt minskad<br />

smärta vid vridning <strong>av</strong> nacken<br />

åt sidorna.<br />

Nacksmärta är vanligt förekommande<br />

och det har visat sig att stelhet i övergången<br />

mellan nacke och bröstrygg<br />

samt i övre bröstryggen är en riskfaktor<br />

för att utveckla nacksmärta. Tidigare<br />

har man kunnat visa att manipulation<br />

i övre bröstryggen minskat<br />

nacksmärta och ökat funktionen<br />

i nacken.<br />

Translatorisk spinal manipulation<br />

(TSM) har utvecklats <strong>av</strong> Evjenth och<br />

Kaltenborn och är en behandlingsteknik<br />

som består <strong>av</strong> snabba eller långsamma<br />

rörelser, parallellt eller i rät<br />

vinkel mot ryggledernas ytor. Syftet<br />

med dessa tekniker är att de ska vara<br />

skonsamma mot lederna och diskarna<br />

i ryggen.<br />

Denna studie ville undersöka om TSM<br />

i övre bröstryggen kunde minska nacksmärta<br />

och öka rörlighet i nacken. De<br />

behandlande terapeuterna hade i snitt<br />

12 års yrkeserfarenhet.<br />

Nackrörligheten undersöktes med en<br />

rörelsekompass/inklinometer.<br />

Smärtprovokationstester enligt Evjenth,<br />

användes för att säkerställa att smärtan<br />

hade sitt ursprung i nacken. Ledspel<br />

(rörlighetstest) mellan kotornas<br />

utskott mellan första till 4:e bröstryggskotan<br />

och rörlighetstest vid böjning<br />

och sträckning utfördes, för att identifiera<br />

stela segment (ett segment är<br />

två kotor och mellanliggande strukturer).<br />

För mätning <strong>av</strong> smärta användes<br />

”faces pain scale” som tidigare använts<br />

mest på barn. Detta instrument visar<br />

nio olika ansiktsuttryck för smärta.<br />

32 patienter med nacksmärta ingick i<br />

studien, 22 i behandlingsgruppen och<br />

10 i kontrollgruppen.<br />

Patienterna mättes först <strong>av</strong> en assistent<br />

som inte <strong>del</strong>tog i behandlingen, sedan<br />

kom en sjukgymnast och behandlade<br />

patienten med en facettledsmanipulation<br />

med patienten i ryggliggande,<br />

i syfte att få till en traktion i facettlederna<br />

i de stela segmenten i bröstryggen.<br />

Kontrollgruppen utsattes för<br />

samma procedur, men fick ingen manipulationsbehandling.<br />

Sedan mättes<br />

patienterna <strong>av</strong> samma assistent direkt<br />

efter behandlingen. Assistenten var<br />

blindad för vilken behandling patienten<br />

fick (dvs han visste inte vilken behandling<br />

som utförts).<br />

Resultaten visade att rörligheten i<br />

nacken ökade signifikant i behand-<br />

15<br />

Forkningsbrevet.se<br />

lingsgruppen jämfört med kontrollerna.<br />

För patienter med smärta vid både<br />

höger och vänster vridning minskade<br />

smärtan signifikant. Hos de med smärta<br />

i endast en rörelseriktning minskade<br />

inte smärtan signifikant.<br />

Kommentar <strong>av</strong> Forskningsbrevet.se:<br />

En intressant studie som så noga som<br />

möjligt hade som <strong>av</strong>sikt att mäta den<br />

direkta effekten <strong>av</strong> manipulation.<br />

Tyngdpunkten i denna studie bedöms<br />

som mer att beskriva konceptet med<br />

de bakomliggande teorierna kring manipulation<br />

och smärtprovokation enligt<br />

Evjenth.<br />

Studien hade vunnit på att lägga<br />

tyngdpunkten mer på utvärderingsinstrumenten<br />

och mätningarna <strong>av</strong> rörlighet<br />

och smärta. Exempelvis framgår<br />

inte om smärtan mättes i ytterläge för<br />

nackvridning eller om det var generell<br />

nacksmärta. Detta kan till en <strong>del</strong> kanske<br />

förklara varför de inte fick signifikanta<br />

skillnader i minskad smärta för<br />

alla rörelseriktningar. En annan orsak<br />

kan vara för få patienter.<br />

Källa: Krauss J, Creighton, Ely J, Podlewska-Ely<br />

J. The immediate effects of<br />

upper thoracic translatoric spinal manipulation<br />

on cervical pain and range<br />

of motion: a randomized clinical trial.<br />

Journal of Manual and Manipulative<br />

Therapy 2009:2:16:93-99.

Edinburgh<br />

Kinetic Control och MACP:<br />

3:e internationella kongressen i Edinburgh<br />

Anna Cargelius och Annica Lifbom<br />

Johansson skrev ned följande på vägen<br />

hem:<br />

Vi sitter på planet hem och jmf våra<br />

intryck från kongressen i Edinburgh<br />

oktober 2009 arrangerat <strong>av</strong> MACP och<br />

Kinetic Control; vi konstaterar att det<br />

var en mycket givande kongress med<br />

kliniskt användbara föredrag och precourses.<br />

Shirley Sahrman inledde med temat<br />

lumbopelvic pain: Isolated or degenerative<br />

problem- what are the implications<br />

?<br />

Hon utgjorde grundbulten i mycket<br />

<strong>av</strong> forskningen som presenterades.<br />

Hennes sätt att subgruppera low backpain<br />

kunde sedan jmf med Wim Daenkerts<br />

och Kinetic Control. Vi ser<br />

fram emot att dessa så småningom<br />

16<br />

kan ena sig kring både subgrupperingen<br />

och terminologin.<br />

Vid hennes precourse på Movement<br />

System Impairment of the hip Joint visade<br />

hon hur skicklig hon är i klinisk<br />

undersökning och analys <strong>av</strong> rörelseapparaten,<br />

endast med hjälp <strong>av</strong> enkla test<br />

som egentligen tillhör baskunskaper<br />

hos alla sjukgymnaster.<br />

Tänk att endast Umeå grundutbildning<br />

har förstått detta och integrerar<br />

det för studenterna!<br />

En föredragningshållare som annars<br />

utmärkte sig var Gray Cook från Kalifornien<br />

som tagit fram enskilda funktionella<br />

tester för att screena fram riskfaktorer<br />

hos aktiva människor. Han<br />

presenterade en elegant sammanställning<br />

<strong>av</strong> valida, reliabla kliniska tester<br />

för spinala dysfunktioner , en kunskap<br />

vi alla behöver i vår kliniska erfarenhet.<br />

Mycket underhållande dessutom!<br />

Det som förenade alla föreläsares budskap<br />

är vikten <strong>av</strong> att identifiera rörelsefel<br />

som i framtiden kan ge smärtproblem<br />

istället för att fokusera på smärtgivande<br />

strukturer.<br />

Vi från Skandin<strong>av</strong>ien utgjorde 10%<br />

<strong>av</strong> mässans samtliga 600 besökare kunde<br />

med stolhet konstatera att Sverige<br />

tack vare Björn och Ulrika Assa presenterade<br />

en poster på studien; Prediction<br />

of the ability to stabilize the pelvic region<br />

from physical performance tests,<br />

gjord på ambulans personal i Umeå.<br />

För övrigt bjöd Edinburgh på sin bästa<br />

sida, vackert solsken i 3 dagar, vänliga<br />

människor och roliga kostymeringar<br />

på Halloween.<br />

Anna Cargelius<br />

anna.cargelius@telia.com<br />

Annica Lifbom Johansson<br />

annicas.sjukgymnastik@swipnet.se<br />

Edinburgh visade mer än bara<br />

framfötterna. Här ses Mark<br />

Comerford tillsammans med Marie-<br />

Louise Broomé och Anna Cargelius.

OMT-sektionen på Sjukgymnastdagarna<br />

Sjukgymnastdagarna 9-11 september<br />

anordnades denna gång samtidigt för<br />

mässan ”Ett bra liv”. Detta gjorde att<br />

vi fick möjlighet att synas såväl mot<br />

allmänheten som mot våra kollegor.<br />

OMT-sektionen var en <strong>del</strong> <strong>av</strong> LSRs<br />

monter och bidrog med konsultationer<br />

och rådgivning. OMT-sektionen<br />

bidrog även med två workshops.<br />

Här intill ses Ragnar Faleij och Jukka<br />

Kasurinen under session ”Manuell<br />

undersökning och behandling <strong>av</strong> triggerpunkter<br />

vid myofasciellt smärtsyndrom”.<br />

Ragnar anordnade även en heldags<br />

utbildning kring evidensbaserat<br />

arbetssätt vid ländryggssmärta.<br />

Carina Ågren<br />

carina@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Töjning <strong>av</strong> nacke. Ragnar Faleij och<br />

Jukka Kasurinen under en session<br />

vid Sjukgymnastdagarna.<br />

Läs mer på www.rehabinfo.se eller fyll<br />

i talongen och skicka in i ett kuvert till:<br />

Svenska Rehab Info<br />

Fleminggatan 15<br />

602 24 Norrköping.<br />

Telefon: 011-12 62 40.<br />

Fax: 011-18 62 40.<br />

E-post: info@rehabinfo.se.<br />

J<strong>av</strong>isst, jag vill ha mer information!<br />

Namn:<br />

Praktik:<br />

Tel/E-post:<br />

Adress:<br />

17<br />

Sjukgymnastdagarna<br />

REHAB II/DOKTOR II<br />

Nu även för läkare<br />

★ Helintegrerat system för alla vårdgivare.<br />

★ Gemensam journal och anpassade special rutiner för<br />

läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter<br />

★ Bra support och utbildning<br />

★ Effektiv hantering som ger dig tid att arbeta mer med<br />

patienterna<br />

★ Överskådliga menyer gör det enkelt att hitta rätt i systemet.<br />

★ Integrerade rutiner för kvalitetssäkring<br />

Foto: Carina Ågren

Sektionen arrangerar den första kursen i<br />

NeuroMuskuloSkeletal ultraljudsscanning för sjukgymnaster<br />

Intresset för NeuroMuskuloSkeletal ultraljudsscanning för sjukgymnaster har<br />

ökat l<strong>av</strong>inartat i Sverige sedan årsmötet i Ystad då Niels Honore och Haldis<br />

Haug Dahl höll en workshop i ämnet på SOMT-dagen. Sektionen har därför<br />

bjudit in de två danska klinikerna och sjukgymnastlärarna Niels Honore, OMTspecialist<br />

och Henning Langberg, PhD att hålla de första kurserna i Sverige<br />

i sektionens regi. De har 7 års erfarenhet <strong>av</strong> undervisning i NeuroMuskuloSkeletal<br />

ultraljudsscanning för sjukgymnaster och är huvudlärare i det officiella<br />

utbildningsprogrammet i Danmark där det danska förbundet certifierar<br />

sjukgymnaster. Gratis inspirationsdagar där du inte behöver ha några direkta<br />

förkunskaper eller tillgång till ultraljudsscanner kommer att arrangeras dagen<br />

före eller efter några <strong>av</strong> kursträffarna under 2010.<br />

För information och anmälan kontakta Ragnar Faleij som du når via e-post:<br />

ragnar@hfc.se och observera att anmälan alltid gäller alla tre kurstillfällena<br />

på en gång då det är en sammanhängande utbildning med arbetsuppgifter<br />

mellan kursträffarna. OMT-sektionens intyg utgår efter godkänd examination<br />

<strong>av</strong> samtliga kursmoment. Mer information kommer framöver på www.<br />

OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Inspirationsdag 27 januari föreläsning och praktik, Stockholm. Gratis!<br />

Se kalendarium för aktuella kursdatum!<br />

18<br />

Årskongressen i Ystad 2007<br />

Foto: Carina Ågren

Ur senaste numret <strong>av</strong> Manual Therapy<br />

Referat <strong>av</strong> Andreas Sigvardsson, andreas.sigvardsson@gmail.com<br />

Studier har visat på en fördröjning i<br />

aktivering <strong>av</strong> gluteus maximus i förhållande<br />

till hamstrings vilket har föreslagits<br />

som möjlig orsak till utvecklande<br />

<strong>av</strong> höftbesvär. Denna studie testade<br />

kompression över SIAS inverkan<br />

på muskelaktiviteten vid framliggande<br />

höftextension. Jämförelser gjordes<br />

på gluteus maximus, semitendinosus<br />

samt erector spinae. Kompressionskrafterna<br />

varierades mellan 0N, 50N<br />

samt 100N. Pga obehag <strong>av</strong> trycket<br />

överstegs aldrig 100N. Ökad kompression,<br />

dvs force closure, gjorde att<br />

gluteus maximus aktiverades snabbare<br />

vid höftextensionen. Då gluteus maximus<br />

komprimerar si-leden och ökar<br />

stabiliteten i pelvis i gående efterlystes<br />

vidare studier på kompressionens effekt<br />

i gående.<br />

“The influence of increasing sacroiliac<br />

joint force closure on the hip and<br />

lumbar spine extensor muscle firing<br />

pattern. “<br />

Hiroshi Takashi et al <strong>–</strong> Vol. 14 nr 5<br />

Atrofi <strong>av</strong> multifider har rapporterats<br />

hos personer med ländryggssmärta.<br />

Nya studier gjorda med diagnostiskt<br />

ultraljud har visat på lokala, snarare än<br />

generella, atrofier på multifider ipsilateralt<br />

till smärtan framför allt på L5 ni-<br />

vån. Atrofin medföljs även <strong>av</strong> nedsatt<br />

förmåga till viljemässig kontraktion<br />

<strong>av</strong> muskeln. Skräddarsytt träningsprogram<br />

riktade mot multifider på L5<br />

nivån återställde storlek på muskeln<br />

samt minskade risken för återfall enligt<br />

en studie <strong>av</strong> Hides et al 2001.<br />

”The effect of chronic low back pain<br />

on size and contraction of the lumbar<br />

multifidus muscle”<br />

Tracy L. Wallwork, Warren R. Stanford,<br />

Matt Freke, Julie A. Hides<br />

<strong>–</strong> Vol. 14 nr 5<br />

Olika teorier har lagts fram när det gäller<br />

bety<strong>del</strong>sen <strong>av</strong> vastus medialis samt<br />

lateralis inverkan på patellas spårning.<br />

Studien visade inte på några skillnader<br />

I träning som specifikt tränade vastus<br />

medialis oblique jämfört med generell<br />

quadricepsträning. Författarna ifrågasätter<br />

därmed huruvida det är värt att<br />

lägga ned extra tid på specifik träning,<br />

framför allt i mer kroniska fall.<br />

”Disability in patients with chronic patellofemoral<br />

pain syndrome: A randomised<br />

controlled trial of VMO selective<br />

training versus general quadriceps<br />

strenghtening”<br />

G. Syme, P. Rowe, D. Martin,<br />

G. Daly <strong>–</strong> Vol. 14 nr 3<br />

19<br />

Ur fackpressen<br />

Jämförde behandling med och utan<br />

manipulation <strong>av</strong> bröstrygg hos patienter<br />

med akuta nackbesvär. Manipulationen<br />

utfördes icke specifik med<br />

patienten sittande och terapeuten ståendes<br />

bakom. Patienterna manipulerades<br />

totalt tre gånger. Utöver detta<br />

fick manipulationsgrupp och kontrollgrupp<br />

TENS, mjuk<strong>del</strong>sbehandling<br />

samt thermo-terapi. Gruppen<br />

med thoracal manipulation minskade<br />

smärta samt ökade rörlighet i nacken<br />

signifikant i jämförelse med kontrollgruppen.<br />

Frågan är huruvida specifik<br />

manipulation skulle förbättra resultaten<br />

ytterligare.<br />

”Inclusion of thoracic spine thrust<br />

manipulation into an electro-therapy/<br />

thermal program for the management<br />

of patients with acute mechanical neck<br />

pain: A randomized clinical trial”<br />

J<strong>av</strong>ier Gonzalez-Iglesias et al<br />

<strong>–</strong> Vol. 14 nr 3<br />

Prenumenera på<br />

Manual Therapy,<br />

se talongen på sidan 2!

OMT-sektionens styrelse<br />

OMT-sektionens konstitution efter årsmötet 2009 representerar<br />

personer från norr till söder och speglar<br />

även målet att få sektionen att växa både till medlemsantal<br />

men också att det ska vara lika självklart<br />

Björn Aasa, Ordförande<br />

Umeå<br />

bjorn@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Marie-Louise Broomé, sekreterare<br />

Ekerö<br />

marie-louise@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Matilda Hellman, ledamot<br />

Sponsorer / PR / Hemsida<br />

Malmö<br />

matilda@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Eva Hammarlund Pålsson, ledamot<br />

AU Lärarrådet<br />

Ängelholm<br />

eva@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Adjungerade: Ragnar Faleij i AU IFOMT, Andreas Sigvardsson i AU Manualen<br />

Valberedning: : Fredrik Claesson, Nikolas Alektoridis och Henrik Olsson.<br />

Se till att du kan få senaste nytt från OMT-sektionen och LSR!<br />

Det finns fortfarande medlemmar som<br />

inte går att nå via e-post. De får därför inte<br />

våra eller LSR:s elektroniska nyhetsbrev.<br />

Uppmana dina kollegor att skicka in aktuella<br />

kontaktuppgifter till:<br />

msc@akademikerservice.se<br />

att känna till vad OMT står för i hela landet. Tveka inte att<br />

kontakta oss när det gäller funderingar eller frågor. Känner<br />

du intresse för att på något sätt bidra med insatser är<br />

du alltid välkommen att kontakta oss!<br />

Passa på när du får ett nummer <strong>av</strong> Fysioterapi:<br />

ditt medlemsnummer står på baksidan<br />

invid din adress. Då går det lätt att<br />

lägga in övriga uppgifter och välja ett eget<br />

lösenord. Kom också ihåg att ange din utbildningsnivå.<br />

20<br />

Carina Ågren, ledamot<br />

AU Manualen<br />

Södertälje<br />

carina@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Lena Carlbom Wikström, kassör<br />

Runmarö<br />

lena@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Ingela Lundholm Ågren, ledamot<br />

AU IFOMT<br />

Västerås<br />

ingela@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Fredrik F Johansson, ledamot<br />

Studenter/ PR<br />

Lund<br />

fredrik@OMT<strong>sweden</strong>.se

Vad är OMT?<br />

Sektionen för Ortopedisk Manuell Terapi<br />

inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund<br />

Ortopedisk Manuell Terapi (OMT) är ett internationellt specialistområde inom sjukgymnastiken för handh<strong>av</strong>ande <strong>av</strong> akuta och<br />

långvariga smärtproblem, funktionsstörningar, skador och sjukdomar i rörelsesystemet, det NeuroMuskuloSkelettala systemet.<br />

Omhändertagandet är baserat på kliniskt resonemang och mycket specifika åtgärder som inkluderar manuella undersöknings- och<br />

behandlingstekniker samt funktionsträning. OMT anpassas till varje enskild pa<br />

omfattas och drivs även <strong>av</strong> aktuell vetenskaplig och klinisk evidens.<br />

rnationella definitionen)<br />

Varför studentkurser?<br />

termin, allt beroende på intresse. Finns stort intresse kan kurserna i framtiden även ges på olika orter i landet men till en början är det<br />

kurslokalen på Haninge FysioCenter i Haninge utanför Stockholm som gäller. Ytterligare information kommer inom snar framtid för<br />

respektive kurs på OMT-sektionens hemsida www.OMT<strong>sweden</strong>.se och kurserna är helt fristående men du går med för<strong>del</strong> kurserna i<br />

ordningen A-B-C-D. Du kan redan nu anmäla intresse till kommande kurser:<br />

Kommande kurser!<br />

13-14 februari 2010 OMT - studentkurs C: Klinisk Neurodynamik<br />

Orthopaedic Manual Therapy is a specialized area of physiotherapy/physical therapy for the management of neuro-musculo-skeletal<br />

conditions... börjar den <strong>av</strong> IFOMPT fastställda definitionen <strong>av</strong> OMT. Kursen går igenom grundläggande klinisk neurologi och de<br />

grundläggande begreppen och teknikerna för undersökning och behandling <strong>av</strong> rörelsedysfunktioner i det perifera nervsystemet som<br />

kan vara en orsak till smärta och förändrat rörelsemönster. Oerhört <strong>viktig</strong> kurs bland annat för att förstå varför olika vanligt använda<br />

stretchingtekniker gör mer skada än nytta.<br />

13-14 mars 2010 OMT - studentkurs D: Mobilisering/Manipulation<br />

Hösten 2008 kom Freddy Kaltenborns senaste bok ”Manual Mobilazation of the Joints, volume III: Traction-Manipulation of the<br />

Extremities and Spine”. Boken riktar sig framför allt till studenter under grundutbildning som vill börja öva upp sin färdighet att<br />

undersöka och behandla smärtande leddysfunktioner, Kaltenborns bok ingår som kursmaterial i denna kurs som lägger grunderna på<br />

ett sätt så att du direkt kan praktisera olika mobiliserings och manipulationstekniker.<br />

11-12 september 2010 OMT - studentkurs A: Massage och Mjuk<strong>del</strong>smobilisering<br />

Kursen ger teoretiska och praktiska grunder till kliniskt tillämpad anatomi och klassisk Svensk Massage samt funktionsmassage.<br />

Kursen lägger stor tonvikt på praktik och handlagsträning och ett sjukgymnastiskt förhållningssätt till ämnet där det kommit ny<br />

evidens på senare år. Kursen lägger även en grund till de kurserna B-D men om du sedan tidigare har en lägre utbildning till<br />

utbildning till massör/massageterapeut är inte A-kursen någonting för dig.<br />

23-24 oktober2010 OMT - studentkurs B: Myofasciell smärta och Triggerpunkter<br />

Teoretisk bakgrund till en <strong>av</strong> de enskilt vanligaste orsakerna till smärta samt de rörelsedysfunktioner du ser hos patienter som söker<br />

hjälp i primärvården. I kursen ingår mycket praktisk träning att diagnosticera triggerpunkter i vanligt förekommande muskler samt<br />

smärtreducerande behandling, bland annat via olika manuella inhiberingstekniker som t.ex. pressur och specifik stretching men även<br />

kylspray används (Spray and stretch - Cryostretch).<br />

Kursinformation!<br />

STUDENTER - SE HIT!<br />

t y<br />

Lärare: Huvudlärare från OMT-sektionen: Ragnar Faleij med assistenter.<br />

Antal platser: Max 20 <strong>del</strong>tagare (vissa kurser 30) på Haninge FysioCenter, annat antal kan förekomma på andra orter. OBS, kurserna<br />

är endast för studenter under grundutbildning, ej legitimerade sjukgymnaster som studerar.<br />

Plats/tid: Haninge FysioCenter, se vägbeskrivning på www.hfc.se Lördag <strong>–</strong> söndag 08.30-17.00 båda dagarna.<br />

Intresseanmälan: Skicka e-post till Ragnar Faleij på ragnar@hfc.se där du anger namn, mobilnummer samt utbildningsort och vilken<br />

termin du går. När en kurs fått tillräckligt många intresseanmälningar får du mail om att det är dags för definitiv anmälan.<br />

Definitiv anmälan: Sätt in 2000 kronor på Bankgiro 5569-1893 (Faleij i Stockholm AB), och skicka samtidigt e-post till<br />

ragnar@hfc.se att betalning är gjord. Ange namn, mobilnummer samt utbildningsort och vilken termin du går. Kvitto på erlagd<br />

betalning får du vid kurstillfället.<br />

Kurs<strong>av</strong>gift: Varje helgkurs kostar 1600 kronor + moms = 2000 kronor. I kurs<strong>av</strong>giften ingår förutom dokumentation och kursmaterial<br />

(t.ex. massageolja, kylspray, tejp) även fika/frukt på för- och eftermiddagen samt lunch. OMT-sektionens intyg ges efter varje<br />

<strong>av</strong>klarad kurs. Kurserna ingår inte i OMT steg I men ger en god grund till fortsatta OMT-studier. Kurserna ger även teoretisk och<br />

framförallt praktisk kunskap som är ovärderlig i mötet med patienter.

KALENDARIUM<br />

Information och anmälan via www.OMT<strong>sweden</strong>.se om inte annat anges.<br />

2010<br />

� ������� �������� ����<br />

OMT steg III, Västerås<br />

������� ������ ��������������<br />

� ������� � ����� ���������� ���������<br />

� ������� � ���� ���������� ���������<br />

� ����� � ���������� � ���������� ���������<br />

�������������������� ������������������ ��� �������������<br />

������� ����� ������ ��� ������� ��������<br />

� ����������������������� ���� � ������ ��������<br />

������� ������ ��������������<br />

� ����� �������� ����<br />

��� � ����������� �� ������� ������������<br />

������� ������ ������<br />

� ������ �������<br />

����� �����<br />

������� ��� �������� ��� ���������� ��������<br />

� ����� ����<br />

��� � ����������� �� �������������������������<br />

������� ������ ������<br />

� ����� ����<br />

����������� ��� � ��������������� ����� ���������<br />

www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

� ����� �����<br />

������� ������������ ����� �������<br />

������� ����� ������ ������ ������� ���� ���������<br />

� ����� �����<br />

������� ������������ ������ �������<br />

������� ����� ������ ������ ������� ���� ���������<br />

� �������������� ���� ���������� ��� ��������<br />

Lymfterapiutbildning.<br />

������� �� ��� � ���� ����� ���� ��������������������<br />

Information och intresseanmälan:<br />

��� ��������� ��� ���� �� ��� ����<br />

����������������������������<br />

Vi gör om<br />

sektionens hemsida!<br />

Vi beklagar de tekniska problemen med<br />

hemsidans funktion och uppmanar alla<br />

medlemmar som stöter på problem att<br />

kontakta någon i styrelsen.<br />

Se kontaktuppgifter på sidan 20<br />

22<br />

� ������� � ����� ����������<br />

� �������� � ���� ����������<br />

� ������ � ���������� � ����������<br />

�������������������� ������������������ ��� �������������<br />

������� ����� ������ ��� ������� ��������<br />

� ����� ���������<br />

��� � ����������� �� ������� ��� ��������������������<br />

������� ������ ������<br />

� ���� �������<br />

������� ������������ ����������� ��� ����� ������� �����<br />

������� ����� ������ ������ ������� ���� ���������<br />

� ����� �������<br />

��� � ����������� �� ����������� ������ ��� ��������������<br />

������� ������ ������<br />

� ���� ��������<br />

��� ����������������� ����� �������� �� ��� ���� � ������ ����<br />

��� �������� ��� ������ ������<br />

www.worldcongresslbp.com<br />

2011<br />

� ������� �������� ����<br />

��� ���� ��� ������� �����������<br />

������� ����� ������ ������ ������<br />

� ������� �������� ����<br />

��� ���� ���� ������� �����������<br />

������� ����� ������ ������ ������<br />

2012<br />

� �� ��������� � � ������� ����<br />

������ ����������� ������ ����� ������<br />

www.ifompt.org<br />

Kurs i<br />

modern ortopedisk medicin<br />

Understanding the locomotorsystem<br />

För läkare och sjukgymnaster<br />

17 - 31 jan 2010<br />

Kerala, Indien<br />

www.langtbortlara.se

Sektionen för Ortopedisk Manuell Terapi<br />

inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund<br />

Sektionen för<br />

Ortopedisk Manuell Terapi<br />

Årskongress 19-20 mars 2010<br />

Täby Hotel & Conference, Täby, Stockholm<br />

2010 års årskongress kommer att bli nytänkande.<br />

Det vetenskapliga programmet anordnas tillsammans med<br />

Sektionen för Idrottsmedicin.<br />

Ricky Weissman är klar som en <strong>av</strong> huvudtalarna!<br />

TEMA för kongressen är Akuta och kroniska muskelrelaterade skador och<br />

dysfunktioner. Vi kommer att belysa ämnet utifrån de olika specialiteterna.<br />

Mer info kommer på hemsidan www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

där du snart kan göra din anmälan!<br />

Kallelse till årsmöte<br />

Sektionen för<br />

Ortopedisk Manuell Terapi<br />

Fredag 19 mars, kl 12.00<br />

Täby Hotel & Conference, Täby Stockholm<br />

OMI-s kallar till årsmöte<br />

i samband med årskongress OMT/ Idrottsmedicin, kl 12.00<br />

Se separat anslag på hemsida www.omi-s.se<br />

��

Produkter för fysioterapi, manuell<br />

terapi och massage <strong>av</strong> högsta kvalitet<br />

Medema är leverantör <strong>av</strong> utrustning inom<br />

fysioterapi, massage och aktiv friskvård.<br />

I produktsortiment hittar du<br />

• Lojer och Delta behandlingsbänkar, massageoljor och papper<br />

• Thera-band, balansträningsprodukter<br />

• Konditionsträningsutrustning, allt från löpband till<br />

Monarks cyklar för test och träning<br />

• Träningsutrustning för seniorer<br />

• Medicinsk träningsutrustning<br />

• Elektroterapi, TENS, ultraljud<br />

• Fitnessutrustning<br />

• Mattor, kuddar och bollar<br />

• Skelett och planscher<br />

• Akupunktur- och<br />

mätinstrument<br />

Medema kan nu även erbjuda<br />

service och service<strong>av</strong>tal<br />

Delta 1M 7DL Professional,<br />

7-<strong>del</strong>ad elektrisk, art nr 421154<br />

Mycket <strong>omt</strong>yckt behandlingsbänk! Professionalmo<strong>del</strong>len har vinklingsbar huvuddyna med andningshål. Armstödsdynorna<br />

är höj- och sänkbara. Sidodynor som breddar bänken samt går att fälla. Manuellt dränage. Fotdynan går att höja upp till<br />

75 grader. Hjul med centrallåsning. Höjdomfång 45<strong>–</strong>95 cm. Bredd 50, 55 eller 60 cm. Max belastning 200 kg.<br />

Tillbehör:<br />

Höjdinställningsram (fotbåge) för höjning och sänkning, art nr 421199<br />

Delta 1M D4 Standard, 6-<strong>del</strong>ad elektrisk, art nr 421149<br />

Standardutrustning:<br />

Vinkelställbar ansiktsdyna med andningshål, höj och sänkbara armstödsdynor samt<br />

sidostöd som går att fälla. Höj- och sänkbar med fotpedal. Höjdomfång 55<strong>–</strong>85 cm.<br />

Bredd 50, 55 eller 60 cm. Valfri färg på klädsel. Max belastning 200 kg.<br />

Medema AB • Smidesvägen 10<strong>–</strong>12 • Box 1169 • 171 23 Solna<br />

Tel: 08-404 12 00 • info@medema.se • www.medema.se<br />

Vi har behandlingsbänkar<br />

för allas behov och<br />

med stort urval <strong>av</strong> tillbehör!

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!