Garpenbergsbladet nr1-2022

Garparnas kor i Hedemora kyrka
I Hedemora kyrka finns ett kor som kallas Annakoret eller S:t Annas kor, men det går även under
namnet Garpkoret. Det är placerat i norra delen av kyrkan, vägg i vägg med sakristian, och används
för mindre gudstjänster eller andakter. På väggen hänger ett krucifix från kyrkans tidiga historia, som
troligen startat någon gång på 1300-talet. Se bild nedan.
Vem var då denna Anna och vilken koppling har koret till Garparna?
Anna var ingen mindre än jungfru Marias mor och således mormor till Jesus. Enligt påven Sixtus IV
hade även Anna fött sin dotter Maria genom jungfrufödsel och legenden om S:t Anna blev mycket
populär i Tyskland på 1400-talet. Där betraktades hon som ett skyddshelgon för havande kvinnor,
men även för hårt arbetande kvinnor och män, som gruvarbetare och bergsmän. Legenden spred sig
också till Sverige och våra trakter via de tyska bergsmän och gruvarbetare, så kallade garpar, som
kom hit för att arbeta inom bergsbruket.
Redan 1354 hade Vikabergs bergslag fått privilegier för att bedriva bergsbruk i Vikaberg, ett stort
område vars centrum troligen utgjordes av det vi idag kallar Olshytteberget och Intrånget. Vikaberg
hörde då till Hedemora socken och bergsmännen från Garpenbergstrakten var därmed hänvisade till
Hedemora kyrka tills dess att det byggdes ett kapell i Garpenberg i början av 1500-talet, och efter
Carl IX sockenbildning 1607 också en egen sockenkyrka.
Det här norra koret i Hedemora kyrka tillkom i samband med en utbyggnad i mitten av 1400-talet.
Med tanke på att det kallas Garpkoret eller Annakoret anses det ha varit avsett just för Hedemora
sockens bergsmän och gruvarbetarna från det då betydelsefulla Vikabergs bergslag.
I församlingens broschyr ”Självguidning i Hedemora kyrka” går det att läsa att koret kallas Garpkoret
”för att gruvarbetarna från Garpenberg hade sina platser här och ofta var sena till mässan…”. Det