Framtidens Sparande (pdf) - ETFSverige.se
Framtidens Sparande (pdf) - ETFSverige.se
Framtidens Sparande (pdf) - ETFSverige.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Annons Annons<br />
Denna tematidning är en annons från NextMedia<br />
8<br />
Bra fotarbete nödvändigt för<br />
bra kapitalförvaltning<br />
Oav<strong>se</strong>tt om investerare tar hjälp med kapitalförvaltningen eller sköter<br />
den själv ska man sätta sig in i några viktiga frågeställningar. Framför allt<br />
handlar det om att säkerställa att rätt grundarbete har genomförts.<br />
Kapitalförvaltning<br />
Text Henrik Norberg<br />
En viktig grundbult i kapitalförvaltning<br />
är att anpassa investerarens portfölj till<br />
rätt risknivå. Hur hög eller låg risken ska vara<br />
bestäms av en rad faktorer. Steg ett<br />
är att analy<strong>se</strong>ra sin totala situation.<br />
– Enkelt kan man säga att alla tillgångar<br />
och skulder ska gås igenom.<br />
Och då menar jag verkligen alla,<br />
även humankapitalet. Till exempel<br />
kan lönen <strong>se</strong>s som en lågriskinkomst<br />
eftersom det i normalfallet är ett stabilt<br />
kassafl öde. Fastigheter och andra<br />
tillgångar ska också självklart<br />
inkluderas, säger Stefan Engström, konsult på<br />
Agenta, ett företag som hjälper institutioner<br />
med råd om förvaltning, och fortsätter:<br />
– Kontentan är att man ställer allt detta<br />
i relation till sitt sparande. Har man en stor<br />
andel trygga tillgångar kan man ta högre risk<br />
och tvärt om.<br />
Samma modell som institutionerna<br />
Enligt Stefan Engström kan privatpersoner<br />
Modern portföljteori, MPT, är en<br />
investeringsmodell som började utvecklas<br />
på 1950-talet och som Harry M. Markowitz<br />
förfi nade och fi ck ekonomipri<strong>se</strong>t för år<br />
1990. Modellen har fått stort genomslag i<br />
fi nansvärlden. Två viktiga hörnstenar i modern<br />
portföljteori är diversifi ering (fördelning<br />
av kapital inom en tillgångsklass, till<br />
exempel aktier) och allokering<br />
(hur kapitalet fördelas mellan<br />
tillgångsklas<strong>se</strong>r som aktier, råvaror,<br />
obligationer etc).<br />
Kortfattat kan man säga att<br />
genom att sprida riskerna mellan<br />
och inom tillgångsslag minskas<br />
portföljens totala risk utan<br />
att den förväntade avkastningen<br />
minskar. Men fi nanskri<strong>se</strong>n<br />
ledde till att i princip alla tillgångsslag<br />
påverkades negativt när alltifrån<br />
aktier till råvaror föll i värde samtidigt. Det<br />
innebar att teorin om riskspridning mellan<br />
tillgångsslag inte fungerade, vilket i sin tur<br />
ledde till kritik mot MPT.<br />
– Kritiken är befogad eftersom teorin<br />
har sina brister. Men drar man ut perspek-<br />
Stefan Engström, Agenta.<br />
använda sig av samma modell för kapitalförvaltning<br />
som institutionerna använder. Den<br />
modellen består ofta av fem byggklossar:<br />
svenska aktier, globala aktier, tillväxtmarknadsaktier,<br />
alternativa placeringar och ränteplaceringar.<br />
Under alternativa placeringar<br />
ryms en rad produkter som exempelvis hedgefonder,<br />
valutor, råvaror och aktieindexobligationer.<br />
Vissa fi nansiella produkter är<br />
komplexa och svåra att förstå.<br />
– Som investerare måste du<br />
alltid förstå vad du placerar i och<br />
vilka risker det innebär. Det gäller<br />
även om du tar hjälp med förvaltningen.<br />
Den risk som många<br />
missar är likviditetsrisken. Och<br />
man ska undvika att placera i udda produkter<br />
om man inte först satt sig in i vad placeringen<br />
faktiskt innebär, säger Stefan Engström.<br />
Stefan Engström tar ”amerikanska dödsobligationer”,<br />
det vill säga placeringar i livförsäkringar<br />
på andrahandsmarknaden i<br />
USA, som ett exempel på en placering som<br />
man bör förstå innan man investerar i den.<br />
– Oav<strong>se</strong>tt produkt ska man alltid granska<br />
risknivån, vilka kostnaderna är och om den<br />
Så hanteras risken<br />
Trots att finanskri<strong>se</strong>n tydliggjorde bristerna med modern portföljteori utgör den fortfarande<br />
grunden för rådgivning, portföljsammansättning och förvaltning. Mycket talar för<br />
att den fungerar i ett längre perspektiv och det finns heller inte några hållbara alternativ.<br />
Riskhantering<br />
Text Henrik Norberg<br />
Chefsstrateg Henrik<br />
Lundin, Nordea.<br />
En längre tidsperiod på fem till<br />
<strong>se</strong>x år är riskdiversifi ering den<br />
bästa lösningen som fi nns att tillgå.<br />
tivet till en längre tidsperiod på fem till <strong>se</strong>x<br />
år är riskdiversifi ering den bästa lösningen<br />
som fi nns att tillgå. Dessutom, vad skulle<br />
alternativet till riskdiversifi ering vara? Det<br />
fi nns inget, säger Henrik Lundin,<br />
chefstrateg på Nordea.<br />
Vilka andra lärdomar fi nns att dra av fi -<br />
nanskri<strong>se</strong>n? Många, enligt Henrik Lundin,<br />
men fi nanskri<strong>se</strong>n tydliggjorde i synnerhet två<br />
redan kända riskmått: motparts- och likviditetsrisk.<br />
Lehman Brothers konkurs visade att<br />
motpartsrisker faktiskt är ett reellt hot. Och<br />
placeringar i exempelvis småbolag klargjor-<br />
Kontentan är att<br />
man ställer allt<br />
detta i relation till sitt<br />
sparande<br />
går att sälja i förtid, alltså hur likvid placeringen<br />
är, säger han.<br />
Låga räntor<br />
Det låga ränteläget har lett till att många<br />
stuvar om i sin tillgångsallokering. Inslaget<br />
av räntefonder minskar eftersom de ger<br />
alltför låg avkastning. I stället har intres<strong>se</strong>t<br />
de att likviditetsrisken ska tas med<br />
i beräkningen när man sätter samman<br />
en portfölj.<br />
Lagom dos ryska aktier<br />
Risk kan mätas på många sätt men<br />
för privatpersoner handlar risk<br />
främst om volatilitet, det vill säga<br />
hur mycket en placering svänger i<br />
värde. Poängen med att ta risk är att få bättre<br />
avkastning. Ryska aktier har hög volatilitet<br />
men är även exempel på relativt lågt<br />
värderade aktier som har gett bra avkastning<br />
och som troligen kommer att fortsätta<br />
utvecklas väl. Så varför inte skapa en portfölj<br />
med 100 procent ryska aktier?<br />
– Risken är för stor för att det ska vara<br />
sunt. Om svängningarna i värde är för stora<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>Sparande</strong> November 2010<br />
Har man en stor<br />
andel trygga tillgångar<br />
kan man ta högre<br />
risk och tvärt om<br />
för hedgefonder med låg risk ökat.<br />
– Framför allt efterfrågar allt fl er fond-ifond-lösningar<br />
för hedgefonder. För många<br />
är det en bra lösning eftersom riskspridningen<br />
blir god. Bland hedgefonder utgör<br />
förvaltarrisken en viktig riskfaktor och den<br />
minskas av<strong>se</strong>värt genom att placera i fl era<br />
olika hedgefonder, säger Stefan Engström.<br />
Fakta<br />
Tabellen visar hur mycket en placering måste<br />
stiga för att återgå till sitt ursprungsvärde. Om<br />
portföljen minskar i värde med till exempel 70<br />
procent krävs en uppgång på 233 procent för<br />
att vara tillbaka på ursprungsvärdet.<br />
Värdefall<br />
-10%<br />
-30%<br />
-50%<br />
-70%<br />
-90%<br />
Nödvändig<br />
uppgång<br />
11%<br />
43%<br />
100%<br />
233%<br />
900%<br />
Källa: Nordea<br />
minskar sannolikheten att ta tillbaka förluster.<br />
I slutet av 90-talet föll den ryska bör<strong>se</strong>n<br />
med 95 procent. Det krävs en uppgång på<br />
drygt 900 procent för att komma tillbaka till<br />
portföljens ursprungsvärde. Vårt uppdrag är<br />
att ta fram en portfölj där vi kan minska risken<br />
så mycket som möjligt med diversifi ering<br />
och samtidigt nå upp till kundens önskade<br />
avkastning, säger Henrik Lundin.
Change language