Kompetensnämnden

Kompetensnämnden 

Årsredovisning 2009 

Arbetsmarknad 

Integration 

Vuxenutbildning



___________________________________________________________________________ 

Innehållsförteckning 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................. 2 

KOMPETENSNÄMNDEN .................................................................................................................... 3 

MÅLGRUPPER ................................................................................................................................................ 3 

MÅL FÖR KOMPETENSNÄMNDEN ....................................................................................................................... 3 

KOMPETENSFÖRVALTNINGEN ........................................................................................................... 4 

EKONOMI ...................................................................................................................................................... 5 

FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET OCH STAB ........................................................................................ 6 

FRAMTID ....................................................................................................................................................... 7 

INTEGRATIONSARBETET .................................................................................................................... 8 

ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN .................................................................................................. 10 

INTEGRATIONSENHETEN ................................................................................................................. 13 

SOLNA VUXENUTBILDNING ............................................................................................................. 16 

UPPFÖLJNING AV TILLHÖRANDE PLANER ........................................................................................ 23 

ÅRLIG UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET, SAM ..................................... 28 

2



___________________________________________________________________________ 


I kompetensnämndens ansvarsområde ingår stadens arbetsmarknadsavdelning, 

integrationsenhet och vuxenutbildning samt ett övergripande integrationsansvar. 

Verksamheterna är samordnade under en förvaltningsledning för att nyttja 

samverkansmöjligheterna och bedriva en kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet. 

Kompetensnämndens vision är att Solna är en stad där alla inser mervärdet av integration. 

Alla har egen försörjning och deltar i samhällslivet. 

En av kompetensnämndens huvuduppgifter är att rusta arbetslösa solnabor, både nya och 

gamla, så att de kan stå till arbetsmarknadens förfogande genom att tillvarata och utveckla sin 

egen förmåga och drivkraft. För många krävs det insatser från nämndens alla verksamheter för 

att uppnå detta. Utgångspunkten är att alla människor ska ses som en tillgång och resurs som 

vill och kan ställas till arbetsmarknadens förfogande så snabbt som möjligt. En del av dessa 

behöver utbildning innan de kommer ut på arbetsmarknaden. I Solna ska det löna sig att utbilda 

sig och sträva efter egen försörjning. 

Målgrupper 

Nämnden och förvaltningens målgrupper är: 

• Arbetslösa 

• Lågutbildade 

• Flyktingar och invandrare 

Mål för kompetensnämnden 

Kompetensnämndens inriktningsmål som fastställts av Solna kommunfullmäktige är: 

• Arbetslösheten i Solna ska hållas på en fortsatt låg nivå. 

• Solnabor ska så snabbt som möjligt integreras i arbets- och samhällslivet och staden 

skall bidra till att möjliggöra detta. 

• Flexibel och effektiv utbildning utifrån individens och marknadens behov ska erbjudas. 

Målen har vidareutvecklats i form av resultatmål under respektive verksamhets text. 

3



___________________________________________________________________________ 

Kompetensförvaltningen 

Arbetsmarknadsavdelningen, integrationsenheten och vuxenutbildningskansliet har sina 

verksamheter i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. Förvaltningschef med stab och 

integrationsstrateg sitter i Solna Business Park. Vuxenutbildningen utförs av privata 

leverantörer. 

Solnas medborgare Förvaltningsorganisation 2009 

Deltagare 

AMA 

Flyktingar 

Studerande 

5 personal 

Integrationsenheten 

3 personal 

Vuxenutbildningens 

kansli 

5 personal 

Förv. chef 

/Stab 

Integrationsstrateg 

4 personal 

Upphandlad verksamhet 

Solna vuxenutbildning består av en beställarorganisation i form av ett vuxenutbildningskansli 

och privata leverantörer som utför verksamheten. 

Hermods AB 

• Svenska för invandrare, 

• Grundläggande 

vuxenutbildning 

• Gymnasial 

vuxenutbildning 

• Yrkesutbildningar inom 

byggnadsbranschen 

MedLearn AB – Omvårdnadsutbildning 

Lernia Utbildning AB – VVS- och elutbildning 

Didaktus Utbildningar AB - Barn, fritid och 

tandvårdsutbildning 

Competens i Götaland AB - CNC-teknikutbildning 

Matpedagogerna AB – Restaurang och 

bageriutbildning 

Stockholms stad - Särvux 

Culinar Utbildning AB - Restaurang och 

bageriutbildning 

4



___________________________________________________________________________ 

Ekonomi 

Kompetensnämndens nettokostnader för 2009 uppgår till 24,9 mkr, vilket medför ett överskott 

på 5,7 mkr gentemot budget. Överskottet är av samma storlek som 2008, då överskottet 

uppgick till 5,8 mkr, medan nettokostnaden som total på 24,9 mkr är 0,5 mkr högre jämfört 

med 2008, då den var 24,4 mkr. 

Den främsta anledningen till avvikelsen mot budget är högre intäkter än beräknat på 

integrationsenheten medan kostnaderna under samma tid har kunnat hållas ned, främst 

beroende på den snabbt uppnådda höga grad av egenförsörjning som har uppvisats bland de 

flyktingar som anlänt de senaste åren. Detta förhållande kommer att normaliseras kommande år 

mot bakgrund av att antalet flyktingar var lägre 2008 och 2009. 

Kostnaderna är i enlighet med budget. Vuxenutbildningens kostnader överstiger de 

budgeterade, vilket beror på att utbildningsplatser åt andra kommuner köps genom 

interkommunal ersättning (IKE). Intäkterna har således en motsvarande kostnad genom köp av 

utbildning och ger ingen förhöjd nettokostnad för förvaltningen. 

Inga investeringar genomfördes 2009. 

Tkr Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 

Intäkter 16 079 11 735 18 286 

Kostnader 41 028 41 884 42 646 

Nettokostnad 24 949 30 149 24 360 

Budgetavvikelse 5 722 0 5 789 

5



___________________________________________________________________________ 

Förvaltningsövergripande verksamhet och stab 

Stabens huvuduppgift är samordning, verksamhetsplanering, ekonomistyrning samt 

förvaltningens och nämndens administration. Detta sker genom att arbeta med 

förvaltningsöverskridande frågor och utgöra ett stöd för verksamheterna. 

Förvaltningschefens uppdrag är att leda och styra förvaltningen utifrån fastställda ramar i syfte 

att bedriva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet. Staben leds av 

en stabschef och omfattas därutöver av en utredare och en integrationsstrateg. 

Ekonomi 

Stab och nämnd 


Intäkter 1 116 100 501 

Kostnader 4 843 4 362 4 882 

Nettokostnad 3 727 4 262 4 382 

Budgetavvikelse 535 0 -275 

Resultat 

Förvaltningsledningen arbetar kontinuerligt med särskilda lednings- och styrdokument som 

hela tiden uppdateras och utvecklas. Utgångspunkt är de mål, planer, verksamhetsmått osv. 

som fastställts i verksamhetsplanen. Därtill tillkommer en specifik tidsplan med planering av 

nämnd och förvaltningsarbetet under året, uppdragen enligt regeringsprogrammet, nämndens 

och förvaltningens internkontrollplan, delegationsordningen samt reglementet för 

internkontroll. Där ingår även en övergripande beskrivning av förvaltningens budgetprocess 

samt tidsplan för budgetarbetet. 

Vidare har staben genomfört förvaltningens upphandlingar, under 2009 en upphandling av 

yrkesutbildningar inom byggbranschen, och deltagit i styrmöten med Hermods för 

vuxenutbildningen. 

Förvaltningens ledningsgrupp har lyft fram framgångsfaktorer och förbättringsprojekt som 

prioriterades 2009. Arbetet fokuserade även på att koppla samman resultatmål med relevanta 

verksamhetsmått och förbättringsprojekt. Respektive verksamhetschef har analyserat och 

återkopplat sina resultat med efterföljande diskussion om inriktning och utveckling av 

verksamheten. 

Studiebesök 

Kompetensförvaltningen har under året fått besök från Ekerö, Fagersta, Gällivare, Motala, 

Pirkkala (FI), Södertälje, Täby och Vantaa (FI). De flesta delegationer besökte två eller flera av 

förvaltningens verksamheter. Förvaltningens arbete med arbetslösa, flyktingar och 

vuxenutbildning stod i fokus, men även andra frågor som regional samverkan eller 

organisationsfrågor presenterades. Flertalet var intresserade av Solna stads samverkan med 

näringslivet och de positiva effekter på arbetslösheten som samverkan resulterade till under 

den ekonomiska krisen. 

Andra besök inkluderade Manpower jobbförmedling som studerade arbetet med att få ut 

långtidsarbetslösa och flyktingar i arbete samt studenter från Socialhögskolan och Södertörns 

högskola som kontaktade kommunen för att få veta mer om arbetet med integrationsfrågor. 

6



___________________________________________________________________________ 

Förvaltningen genomförde en gemensam resa för alla chefer på förvaltningen till Malmö och 

Köpenhamn tillsammans med Pricewaterhousecoopers (PWC). Andra besök innebar att studera 

verksamheterna vid jobbtorg Lunda-Rinkeby i Stockholm och Manpower jobbförmedling i 

Södertälje. 

Framtid 

Konjunkturen är fortfarande osäker och indikationer finns att arbetslösheten kan fortsätta att 

stiga under 2010. Förvaltningens viktigaste utmaning är att ha beredskap och ständigt förbättra 

verktygen att möta en ökad arbetslöshet. När konjunkturen vänder ska förvaltningens 

målgrupper vara rustade med rätt kompetens, redo att ta del av en förbättrad konjunktur och 

arbetsmarknad. 

Arbetslösheten stiger vanligen högst bland förvaltningens målgrupper flyktingar, invandrare, 

lågutbildade och de som nyligen har kommit in på arbetsmarknaden. Behoven för 

vidareutbildning och omställning ökar på arbetsmarknaden vilket leder till ett intensivare 

söktryck och ett ökat antal studerande vid vuxenutbildningen. Förvaltningens beprövade 

arbetsformer och nära kontakter med näringslivet med inriktning mot att samverka med företag 

och andra förvaltningar utgör en tillgång i ett klimat där det förekommer fortsatt färre 

arbetstillfällen och praktikplatser. 

Regeringen har i propositionen ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – 

egenansvar med professionellt stöd” (2009/10:60) aviserat att flyktingmottagandet i Sverige 

kommer att byta huvudman från kommun till stat första december 2010. Arbetsförmedlingen 

kommer att ta över flyktingintroduktionen för de som är arbetsföra. Avsikten är att 

kommunerna ska ha fortsatt ansvar för flyktingintroduktionen för dem som tagits emot till och 

med 30 november 2010 och att arbetsförmedlingen sedan ansvarar för de nya som kommer 

därefter. 

7



___________________________________________________________________________ 

Integrationsarbetet 

Vision 

Solna är en stad där alla inser mervärdet av integration. Alla har egen försörjning och deltar i 

samhällslivet. 

Ett proaktivt integrationsarbete har skett på flera arenor i Solna och integrationsstrategen har 

entusiasmerat, motiverat och utvecklat goda kontakter med företag och arbetsgivare så att de 

blivit delaktiga i arbetet för ökad integration. En väsentlig del i integrationsstrategens arbete är 

att vara dörröppnare och öppna ögonen hos arbetsgivare och tala om de fördelar som finns med 

en mångfaldig arbetsstyrka. Under det gångna året har kontakter tagits och upprätthållits med 

företag och arbetsgivare samt organisationer som Företagarna, Handelskammaren, Rotary och 

Nyföretagarcentrum för att utveckla stadens integrationsarbete. Kontakten med Rotary har lett 

till att de ingår i ett mentorskapsprogram tillsammans med integrationsenheten. Flera 

företagskontakter som initierats har lotsats vidare till kompetensförvaltningens olika 

verksamheter som lett till att fler Solnabor kommit ut i utbildning och arbete. 

Ekonomisk tillväxt: Etableringsföretag 

Flera företag och arbetsgivare i Solna har varit etableringsföretag för SFI-studerande flyktingar 

och invandrare. De bidrar med information om sitt företag och sin organisation och hur man 

kan söka arbete inom företaget. På så sätt får SFI-studerande flyktingar och invandrare 

kunskap om olika yrken, arbetsplatser samt hembygdskunskap genom att besöka 

etableringsföretag i olika delar av staden. 

HEART 

Kompetensförvaltningen beviljades medel från Europeiska Socialfonden för två projekt, 

HEART Competence och HEART Employment, för att genomföra förstudier under årets sex 

första månader. Integrationsstrategen var projektledare för ansökan och genomförandet av 

HEART Competence samt delaktig i HEART Employment. En kartläggning av 

kompetensutvecklingsbehovet inom likabehandling, antidiskriminering och CSR (Corporate 

Social Responsibility) gjordes bland de deltagande samverkansparterna. Utöver Solna deltog 

Sundbyberg, Sollentuna, Järfälla, Upplands Väsby och Norrtälje kommuner samt Manpower 

jobbförmedling, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Röda Korset. Ett gott samarbete 

och god förankring har arbetats upp mellan samverkansparterna och flera internationella 

aktörer har visat intresse för HEART. 

Livsmiljö: GIL (Gruppen för integration och likabehandling) 

Gruppen för integration och likabehandling med representanter från stadens förvaltningar och 

bolag startade upp under det gångna året. Gruppen administreras av personalfunktionen och 

leds tillsammans med integrationsstrategen. 

Trygghet och omsorg: CSR 

HEART har bidragit starkt till att CSR-arbetet har utvecklats i staden och är ett nytt synsätt på 

hur man kan arbeta mellan offentlig och privat verksamhet. Kompetensutveckling har 

anordnats för medarbetare och företag under det gångna året. Integrationsstrategens arbete har 

mer kommit att inriktas mot CSR i form av företagens sociala ansvarstagande då integrationsoch 

mångfaldsfrågor ofta är delar i detta arbete. 

8



___________________________________________________________________________ 

Kunskap och livslångt lärande: seminarium 

Kompetensförvaltningen har fokuserat på CSR i närsamhället och hur företagen konkret kan 

arbeta i samarbete med förvaltningens verksamheter. I november 2009 anordnades seminariet 

CSR som tillväxtfaktor med ett hundratal deltagare. Detta inspirerade flera av stadens 

förvaltningar att utveckla sitt samarbete med näringslivet. 

9



___________________________________________________________________________ 

Arbetsmarknadsavdelningen 

Verksamhet 

Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) arbetar med olika insatser för arbetssökande solnabor. 

Målsättningen med verksamheten är att matcha arbetssökande till ett arbete eller en utbildning 

oavsett om de kommer från socialförvaltningen eller arbetsförmedlingen. Ama och 

socialförvaltningen har utvecklat metod som kallas för Solnamodellen. Den har som mål att 

alla arbetslösa utan för stora arbetshinder, ska ta sig in på arbetsmarknaden. 

Ekonomi 


Intäkter 210 200 124 

Kostnader 4 354 4 980 4 384 

Netto 4 144 4 780 4 260 

Resultat 636 0 502 

Inriktningsmål 

Arbetslösheten ska hållas på en fortsatt låg nivå. 

Resultatmål 

Deltagare i Solnamodellen ska gå vidare till arbete, studier, starta eget företag eller annan 

försörjning. 

Måluppfyllelse 

Under 2009 har arbetsmarknaden präglats av lågkonjunkturen och det har funnits betydligt 

färre arbeten att söka än de senaste åren. Det har medfört att det varit både svårare och tagit 

längre tid för Amas deltagare att ta sig in på arbetsmarknaden. Det vi ändå kan se, är att många 

av Amas deltagare, där de flesta är i behov av särskilt stöd, har fått ett arbete eller en lämplig 

utbildning. Det visar att Solnamodellen fungerar även under lågkonjunktur. Under 2009 har 

100 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dessa har 65 personer har gått vidare till 

arbete eller utbildning. Inkluderas de som gått i pension, sjukskrivits, flyttat eller avvikit från 

verksamheten men ej återkommit i kön till försörjningsstöd har 74 personer gått vidare, vilket 

motsvarar 74 procent. 

Resultat: Målet är uppfyllt 

Verksamhetsmått 2009 2008 2007 

Andel deltagare som gått till egen försörjning 65% 66% 69% 

Genomsnittligt antal månader till egen försörjning 5,6 2,9 ej redov 

Resultatmål 

Utveckla nätverket med privata och offentliga arbetsgivare i Solna samt i övriga länet för att 

skapa rätt praktikplatser och hitta rätt arbetstillfällen. 

10



___________________________________________________________________________ 


Att utveckla goda kontakter med näringslivet och stadens olika förvaltningar är en viktig del i 

Amas arbete. Avdelningen har långsiktigt arbetat med detta och har nu ett stort nätverk med 

bra kontakter. För att utveckla nya strategiska kontakter gör Amas näringslivssamordnare 

regelbundet en analys av hur behovet ser ut. Det är ofta kopplat till hur behovet i målgruppen 

ser ut, vilket kan skifta över tid. Därefter vidtar det operativa arbetet med företagsbesök och 

presentation av Amas verksamhet, för att lägga grunden till ett kommande samarbete. 


Antal kontakter med arbetsgivare 277 170 81 

Antal jobbuppdrag från arbetsgivare 35 82 ej redov 

Antal nyttjade praktikplatser 45 36 56 


Övergripande arbete 

2009 var inget bra år för arbetsmarknaden. På grund av lågkonjunkturen steg arbetslösheten 

successivt över hela Sverige och världen. Solna var inget undantag. Här steg arbetslösheten 

under en stor del av året, även om det var utifrån en låg nivå. Mot slutet av året planade dock 

kurvan för Solna ut och vände till och med nedåt. Om det är en tillfällighet eller en verklig 

vändning nedåt för arbetslösheten är svårt att avgöra i nuläget, med tanke på att många tror att 

arbetslösheten kommer fortsätta stiga under 2010. 

För att förbättra och utveckla Solnamodellen vidare, diskuterar personalen regelbundet 

verksamhetens olika delar på personalmöten, handläggarträffar, näringslivssamordnarmöten 

och planeringsdagar. Personalen har även handledning för att vidareutveckla arbetssätt och få 

möjlighet att skapa bra lösningar i enskilda ärenden. 

Vid ett antal tillfällen varje år, anordnar Ama olika studiebesök för deltagarna. Det är besök på 

olika arbetsplatser eller samhällsinriktade studiebesök samtidigt som arbetsgivare bjuds in för 

att berätta om sina företag och branschen i allmänhet. 


Arbetslöshet i Solna stad totalt 2,4% 1,5% 1,8% 

Ungdomar 18-24 år 2,4% 0,9% 1,2% 

Utrikes födda 3,5% 2,4% 2,8% 

Arbetslöshet i Stockholms län totalt 3,1% 2,1% 2,4% 

Ungdomar 18-24 år 3,4% 2,0% 2,7% 


Arbetslöshet i riket totalt 4,0% 2,5% 2,9% 

Ungdomar 18-24 år 5,4% 3,7% 4,4% 


Totalt antal deltagare i Solnamodellen 138 149 165 

Kostnader per deltagarplats och månad 2 502 2 377 2 360 

Uppföljning 

De uppsatta målen följs upp genom delårsbokslut och årsredovisning samt med hjälp av 

verksamhetsmått. Arbetsmarknadsavdelningen genomför även en enkätundersökning som 

11



___________________________________________________________________________ 

sammanställs och följs upp en gång per år. Syftet är att ta reda på vad deltagarna anser om 

verksamheten, för att kunna utveckla den och göra förbättringar. Enkätundersökningen 

genomförs sedan fem år tillbaka. 

Framtid 

Lågkonjunkturen håller sig kvar och arbetsmarknaden är fortsatt svag. Det är flera aktörer som 

spår att arbetslösheten kommer fortsätta stiga under 2010. När konjunkturen väl vänder, 

förväntar sig de flesta en långsam återhämtning. 

Under rådande lågkonjunktur behöver Ama skapa ännu fler företagskontakter för att möta de 

arbetslösas behov. Ama ska även söka efter nyetableringar och hitta företag som inte påverkas 

lika starkt av lågkonjunkturen. Målsättningen med Amas arbete har alltid varit att i 

överenskommelse med deltagaren hitta ett arbete som passar just honom/henne. I nuläget bör 

en starkare styrning ske mot de arbeten som ändå finns att söka. De flesta som kommer till 

Ama vill ha ett arbete. I det läge som nu råder är det klokt att tydligare diskutera utbildning 

med deltagarna. Det är allmänt känt att det är bra att utbilda sig under en lågkonjunktur för att 

stå bättre rustad när det vänder. Solna Vuxenutbildning erbjuder teoretisk utbildning inom både 

grund- och gymnasieskolan. De har även ett stort utbud av gymnasiala yrkesutbildningar. 

Arbetsmarknadsavdelningen kommer 2010-2011 medverka i det förvaltningsövergripande 

projektet Umbrella 2 som syftar till att få det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar 

16-20 år att fungera på ett bättre sätt. Det innebär att söka upp och erbjuda stöd och hjälp och 

åt de ungdomar som varken studerar, arbetar eller är aktuella på socialförvaltningen i Solna. 

Övriga förvaltningar som ingår i projektet är barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och 

fritidsförvaltningen samt socialförvaltningen. 

12



___________________________________________________________________________ 

Integrationsenheten 

Verksamhet 

Integrationsenheten ansvarar för heltidsintroduktionen för flyktingar, bedömning och 

handläggning av introduktionsersättning, samordning och utveckling av olika insatser för att 

öka anställningsbarheten bland flyktingarna. Målgruppen är de asylsökande som bor i Solna 

vid tidpunkten för uppehållstillstånd eller flyttar till Solna inom två år efter uppehållstillstånd. 

Efter två år av högt antal mottagna flyktingar 2006-2007 har 2008-2009 återgått till samma 

nivå som under åren 2003-2005. 

Ekonomi 

Integrationsenhetens positiva budgetavvikelse har uppstått på grund av att flyktingarna i högre 

grad och i snabbare takt uppbär egen försörjning än de statliga pengarna i form av statsbidrag 

är beräknade efter. Situationen kan enklast beskrivas som att ju bättre integrationsenhetens 

flyktingar uppbär egen försörjning, desto större blir överskottet eftersom samma summa utgår 

för samtliga flyktingar. Tack vare en hög egenförsörjningsgrad bland flyktingar som anlänt de 

senaste åren blir det positiva överskottet stort. 


Intäkter 10 473 6 200 13 557 

Kostnader 5 867 6 200 6 513 

Netto 4 606 0 5 647 

Resultat 4 606 0 1 902 


Flyktingar i Solna ska så snabbt som möjligt integreras i samhällslivet och ges möjlighet till egen 


Resultatmål 

Alla arbetsföra flyktingar med introduktionsersättning ska ha introduktionsinsatser på heltid och inom 

två år efter påbörjad flyktingintroduktion ska minst 85 procent kunna försörja sig själva. 



Verksamhetsmått 2009 2008 2007 2006 

Andel självförsörjande per mottagningsår 55 % * 87 % * 91 % 92 % 

Andel självförsörjande minus utflyttade 47 % * 84 % * 85 % 90 % 

* De mottagna flyktingarna 2009 och 2008 kommer integrationsenheten att arbeta vidare med under 2010 och därmed höja 

andelen självförsörjande. 

Då målet för integrationsenheten är att flyktingarna så snabbt som möjligt ska integreras i 

samhällslivet och kunna försörja sig själva är introduktionsprogrammet på heltid. Att 

introduktionen är på heltid är viktigt ur många aspekter. För att göra introduktionen så 

tidseffektiv som möjligt, för att personerna som ingår i introduktionen ska höra svenska språket 

omkring sig på olika sätt under hela dagen och för att motverka passivitet och hålla människor 

aktiva under heltid som motsvarar en normal arbetsdag. Programmet är utformat utifrån de tre 

viktigaste aspekterna av integration för individen - språket, arbete och samhällsförståelse. 

13



___________________________________________________________________________ 

Alla flyktingar som inte kan språket tillräckligt studerar svenska för invandrare (SFI) fyra 

timmar per dag och resterande tre timmar per dag har de annan verksamhet innehållande 

samhällsinformation och någon av kombinationerna nedan: 

• SFI + grundläggande kommunikation och prosodi 

• SFI + förberedande yrkessvenska 

• SFI + visstidsanställning. 

All verksamhet i introduktionsprogrammet förutom visstidsanställningarna anordnas av 

Hermods AB. 

SFI bedrivs på fyra nivåer: A-D. Av de 31 flyktingar som studerade SFI i januari 2009 har vid 

årets slut sex klarat SFI:s alla nivåer, sex har tagit sig vidare från en nivå till nästa, en har 

avbrutit då han fått arbete och en på grund av att hon fött barn samt fyra har flyttat till annan 

kommun. Av de tretton som inte har gått vidare från en nivå till nästa på ett helt år är endast två 

fortfarande integrationsenhetens brukare och en av dessa är analfabet. 

Utöver SFI studerar nybörjare grundläggande kommunikation och prosodi. Efter det förstärks 

språkinlärningen med förberedande yrkessvenska som innehåller studiebesök, information om 

svenska kulturella koder, möten med invandrare som lyckats i Sverige mm. 

När en person blivit väl förberedd och kan kommunicera på svenska får de en 

visstidsanställning under 6 månader då de är anställda av Solna stad men placerade på en 

arbetsplats där de kan ha möjlighet att få fortsatt arbete. Arbetsplatserna är noga utvalda i nära 

samarbete med flyktingen och arbetsgivaren för att passa den enskilde så bra som möjligt och 

föra denne framåt i processen mot arbete. Det är individuellt var i processen var och en 

befinner sig och därmed vilken typ av arbetsplats som passar, någon behöver komma igång 

med språket i vardagligt tal och en annan behöver bara få in foten hos en arbetsgivare och visa 

vad de går för. 


Andel vuxna flyktingar som deltar i heltidsintroduktionen 100% 95% 95% 

Antal flyktingar med visstidsanställning 18 24 25 

I år har alla vuxna flyktingar deltagit i heltidsintroduktionen. De fem procent som inte deltog 

2007 och 2008 består av mammor som var föräldralediga. 

Målet med de tidsbegränsade arbetena är att hitta arbetsplatser som utvecklar både det svenska 

språket och ger möjligheter till fortsatt arbete. Det har under 2009 varit färre flyktingar som 

kommit till den språkliga nivån där visstidsanställningar är lämpligt samtidigt som det har varit 

svårare, under rådande lågkonjunktur, att hitta nya arbetsgivare som är intresserade. 

14



___________________________________________________________________________ 


Antal mottagna flyktingar/varav barn 62/10 60/13 118/26 135/36 

Antal personer totalt inom 

108/32 110/34 176/47 173 

introduktionsprogrammet/varav barn 

Antal personer med introduktionsersättning/varav 

barn 

94/29 101/33 52* 73* 

* 2006 och 2007 redovisades antal hushåll med introduktionsersättning, därav den lägre siffran 

Framtid 

Regeringen har i propositionen ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – 

egenansvar med professionellt stöd” (2009/10:60) aviserat att flyktingmottagandet i Sverige 

kommer att byta huvudman från kommun till stat första december 2010. Arbetsförmedlingen 

kommer att ta över flyktingintroduktionen för de som är arbetsföra. Avsikten är att 

kommunerna ska ha fortsatt ansvar för flyktingintroduktionen för dem som tagits emot till och 

med 30 november 2010 och att arbetsförmedlingen sedan ansvarar för de nya som kommer. 

Introduktionen ska skötas av arbetsförmedlingen med hjälp av etableringslotsar. SFI och 

samhällsorientering kvarstår i kommunal regi och även barn, boende och sjuka förblir 

kommunernas ansvar. Vilken ersättning kommunerna ska få för detta är inte klart. 

2009 har Solna tagit emot 62 flyktingar. Ingenting tyder på att det skulle bli förändringar i 

asylförfarandet, varför Solnas flyktingmottagande beräknas ligga på samma nivå 2010. 

15



___________________________________________________________________________ 

Solna Vuxenutbildning 

Verksamhet 

Vuxenutbildningen i Solna omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt 

svenskundervisning för invandrare (SFI). Särvux bedrivs genom samverkansavtal med 

Stockholms stad. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI har 2009 bedrivits 

av sju externa anordnare i form av Hermods AB, Didaktus Utbildningar AB, Matpedagogerna 

AB, Culinar Utbildning AB, Medlearn AB, Competens Utbildning AB och Lernia AB. 

En beställarorganisation i form av ett vuxenutbildningskansli ansvarar för all 

studerandeantagning till de olika anordnarna. Målet är att ge stöd och vägledning så att den 

enskilde kan sätta upp realistiska mål för sina studier och kommande yrkesverksamhet. Alla 

studerande får en första individuell studieplan som via vuxenutbildningskansliet utgör 

beställningen av utbildning till respektive leverantör. 

Uppdraget innefattar vidare att arbeta med rekrytering, information och vägledning till studier, 

kvalitets-, uppföljnings- och utvecklingsarbete, myndighetsutövning och samverkan med 

leverantörer för att uppnå gemensamma mål. 

Ekonomi 


Intäkter 2 769 1 000 4 095 

Kostnader 24 398 22 629 25 480 

Netto 21 693 21 629 21 385 

Resultat -64 0 -105 


Flexibel och effektiv utbildning utifrån individens och marknadens behov ska erbjudas. Samma 

inriktningsmål gäller för både beställarorganisation och utförarorganisationer. 

Resultatmål 

De studerande ska ges en utbildning som motsvarar kraven ställda till leverantörerna i avtal, 

förfrågningsunderlag och anbud för vuxenutbildning. 

Inom respektive upphandlingsområde finns även nedbrutna resultatmål för de olika 

utbildningsområdena och leverantörerna: 

• SFI:s resultatmål är att 75 procent av deltagarna uppnår målen utifrån sin studieplan, 

vilket innebär SFI-betyg utifrån sin studieväg, såvida inte den studerande i samråd med 

beställaren avbryter sina studier. 

• Den grundläggande vuxenutbildningens resultatmål är att minst 85 procent av de 

studerande uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyg godkänt (G). 

• Den gymnasiala vuxenutbildningens resultatmål är att minst 80 procent av de 

studerande uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyg godkänt (G). 

• Alla yrkesutbildningar ska leda till att den studerande direkt efter utbildningen blir 

anställningsbar i den bransch som studierna förbereder inför. 

16



___________________________________________________________________________ 


För att uppnå resultatmålet har kansliet arbetet med att skapa effektiva rutiner och 

arbetsmetoder för att fungera som en professionell beställarorganisation. Samarbetet med 

antagna leverantörer har utvecklas på flera olika plan. Kansliet har under året: 

-driftsatt en nyutvecklad applikation kopplat till det utbildningsadministrativa IT-programmet 

Procapita. I och med detta kan en mer kvalitativ ekonomisk avtalsuppföljning göras samtidigt 

som det underlättar bedömningen av framtida kostnader för avropade utbildningsvolymer. 

-påbörjat en försöksverksamhet med en ny form av SFI-undervisning som riktar sig till SFIelever 

med akademisk bakgrund. Undervisningen genomförs i form av närlärande där en del av 

undervisningen sker i flexibel form med datorstöd som är utformad på fyra olika språk. 

-initierat ytterligare ett utvecklingsprojekt med Hermods vad gäller kvalitetsutveckling av SFIundervisningen. 

Arbetet sker inom ramen för försöksverksamhet med SFI-bonus på uppdrag av 

Integrations- och jämställdhetsdepartementet. 

-samarbetat med Medlearn och tagit fram en ny inriktning för undersköterskeutbildningen med 

språkstöd för elever som inte har svenska som modersmål. 

-initierat ett samarbete mellan Hermods och Medlearn i ett projekt med Europeiska 

Socialfonden (ESF) där Omsorgsförvaltningen i Solna deltar. Projektet handlar om 

arbetsplatsförlagd svensk- och omsorgsutbildning. 

-prioriterat arbetet med regeringens satsning på Yrkesvux för att utveckla yrkesinriktade 

utbildningar där även dialogen med arbetsgivare, branschföreträdare, andra kommuner och 

arbetsförmedlingen intensifierats. 

-deltagit i upphandling av utbildning för byggyrken vad gäller specialinriktningar inom 

byggbranschen. 

Solna vuxenutbildning har under året genomfört 37 starter med nya elever och erbjudit flexibla 

former för studierna så att individen själv kan välja när, hur och i vilken takt studierna skall 

bedrivas. Andelen som väljer distansstudier ökar i förhållande mot samma period förra året. 

Två extra intag har genomfört med sökande till omvårdnadsutbildning och byggutbildning och 

genom ständig omvärldsanalys och fokus på bristyrken säkerställer Solna vuxenutbildning att 

de som genomgått yrkesutbildningar är anställningsbara efter fullgjord utbildning. 

17



___________________________________________________________________________ 

Verksamhetsmått 

2009 2008 2007 

Andel SFI-studerande som uppnår målen i sina studieplaner. 81% 68% 61% 

Andel studerande som läser på grundläggande nivå som uppnår 

målen i sina studieplaner. 71% 80% 92% 

Andel studerande som läser gymnasiala allmänna ämnen som 

uppnår målen i sina studieplaner. 81% 76% 86% 

Andel studerande som läser gymnasiala yrkesinriktade kurser som 

uppnår målen i sina studieplaner. 91% 86% - 

Andelen studerande som är nöjda eller mycket nöjda med sin 

utbildning. -* 75% - 

Andel studerande som läser på grundläggande nivå som uppnår 

godkänt på de nationella proven. 73% 72% - 

Andel studerande som läser på gymnasial nivå som uppnår godkänt 

på de nationella proven. 79% 82% 83% 

Genomsnittligt antal timmar för att uppnå godkänt SFI-betyg C. 365 413 210 

Genomsnittligt antal timmar för att uppnå godkänt SFI-betyg D 394 282 233 

*Brukarundersökningen har ej genomfört under 2009. Detta på grund av att Vågavisa projektets upphandlig 

överklagats. Upphandlingen görs om i början av 2010. 

Under 2009 har Hermods nått de av Solna stad uppställda resultatmål förutom att 85 procent av 

de studerande som på läser grundläggande nivå ska uppnå målen i sina studieplaner. Under 

2008 och 2009 har betygssättningen kalibrerats med hjälp av de nationella proven i de 

grundläggande kurserna. 

2009 är första året som Solna vuxenutbildning har jämfört lärarnas betygssättning med hjälp av 

nationella prov. Betygssättningen har kvalitetssäkrats och det lägre resultatet på 71 procent är 

en effekt av detta arbete. 

Inom ämnen som de studerande skriver nationella prov har det visat sig att 77 procent av de 

studerande klarar av att uppnå ett godkänt resultat. 

Den genomsnittliga tiden för att uppnå SFI-betyg C har minskat i förhållande till 2008 års 

utfall. När det gäller den ökade genomsnittstiden på 40 procent för D-betyg är en förklaring att 

vi har haft en större andel elever än tidigare som kommer från studieväg 1 och 2. Dessa elever 

förbrukar ett större antal timmar än de elever som startar sina studier i studieväg 3. Under 2008 

har beställarkansliet och anordnaren utvecklat närvarorutinerna för SFI-undervisningen vilket 

innebär ökad kvalitet vad gäller siffrornas tillförlitlighet. Under 2009 har närvaroregistreringen 

fungerat fullt ut enligt de målsättningar som vi har. 

18



___________________________________________________________________________ 

Entreprenörernas verksamhet har följts upp genom avtalsuppföljning samt tillsynsbesök. Vid 

en jämförelse av verksamhetsmåtten för utförarna i förhållande mot resultatmålen visar det sig 

att målen är uppfyllda enligt tabellen ovan. Samtliga entreprenörer har lämnat in underlag för 

avtalsuppföljning där det framgår att de arbetar utifrån gällande avtal. Utifrån resultatet av 

uppföljningen samt tillsynsbesöken kan Solna vuxenutbildning konstatera att verksamheten 

håller en godkänd kvalitet och att de uppnått ett godkänt resultat. 

Antal solnabor som genomgått yrkesutbildningar 

Ekonomi-, personal och löneadministratör 6 

Verkstadsmekanik med inriktning CNC-teknik 1 

Konditorer 11 

Barnskötare 47 

Plattsättare 13 

Elteknik - och installationselektriker 17 

Fastighetsskötare 1 

VVS-montör 13 

Restaurangkonditor 4 

Servitör/servitris 1 

Kock/kallskänka 7 

Undersköterska 98 

Summa: 219 

Resultat: Målet är uppfyllt. 

Resultatmål 

Beställningsunderlag ska skickas till leverantörerna med studieplaner där den studerandes linje 

mot arbete/vidare studier och egen försörjning framgår. 


För att uppnå resultatmålet har kansliet informerat och stöttat de sökande att i sina ansökningar 

komma fram till och beskriva en uttalad linje mot arbete/vidare studier. Den studerandes 

kompetens, vilja och förmåga tillvaratas genom vägledning i möjligheter till arbete och 

karriärval inom såväl bristyrken som områden utanför de traditionella yrkesvalen. En första 

individuell studieplan ingår som en del i ansökningshandlingen som leverantören använder sig 

av för att göra en fördjupad individuell studieplan tillsammans med den studerande. 

Samarbetet med antagna leverantörer har utvecklas på flera olika plan. Kansliet har under året: 

- etablerat kontakt med Stockholms stads SFI-verksamhet i syfte att utveckla ett samarbete vad 

gäller intestning av SFI-elever. Vi har för avsikt att använda delar av Stockholms stads IT-stöd 

för intestning av SFI-elever. Det här arbetet ingår också som en del av försöksverksamheten 

med SFI-bonus där Solna stad ingår som en jämförelseverksamhet. 

-fortsatt arbetet med det utbildningsadministrativa IT-stödet ProCapita. Solna kommer under 

2010 att ingå som en av flera pilotkommuner i Tieto Enators satsning på en ny version av det 

administrativa utbildningsstödet ProCapita. I avvaktan på att arbetet ska påbörjas har den 

individuella studieplanen för SFI-eleverna digitaliserats. Detta i samarbete med leverantören 

Hermods. 

19



___________________________________________________________________________ 

Verksamhetsmått 2009 2008 

Andel elever som läser allmänna kurser och har en 

målsättning med studierna mot arbete/ yrke och egen 


Andel elever som läser yrkesinriktade kurser och har en 

målsättningen med studierna mot arbete/ yrke och egen 


Andelen avbrott där den studerande aldrig påbörjat sina 

kurser. 

15 % 25 % 

85 % 75 % 

28 % 33 % 

Andelen avbrott där den studerande påbörjat sina kurser. 6 % 3 % 

Verksamhetsmåtten ovan är nya för 2008 vilket innebär att det för 2009 är första gången som 

det är möjligt att jämföra siffror från ett tidigare år. De förändringar som tabellen ovan visar är 

att andelen elever som studerar på yrkesinriktade utbildningar i högre grad studerar för att få ett 

arbete och egen försörjning än tidigare. Andelen studerande som studerar på gymnasiala 

allmänna ämnen i högre grad studerar med målsättningen att bedriva vidare studier än tidigare. 

När det gäller avbrottsfrekvensen är tendensen att det är fler som gör avbrott efter det att 

studierna har påbörjats medan antalet avbrott där eleverna aldrig påbörjat sina studier har 

minskat. Detta i jämförelse med 2008 års utfall. 

Jämförs Solnas avbrottsfrekvens med siffror från Skolverket var den genomsnittliga 

avbrottsfrekvensen 20 procent för riket i sin helhet läsåret 2008 – 2009, med avseende på 

påbörjade studier. 

Resultat: Målet är uppfyllt. 

Övergripande arbete 

Vuxenutbildningen styrs av olika måldokument som skollag och förordning, läroplan, 

kursplaner, förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, samt kommunala mål- och 

policydokument. Dessa dokument finns med som grund för Solna vuxenutbildnings arbete och 

ansvarsområde. 

Solna Vuxenutbildning har deltagit i Våga visa-projektets upphandling av entreprenör för en 

gemensamma brukarundersökning 2009. Upphandlingen har överklagats och 

brukarundersökningen beräknas kunna utföras mars/april 2010. 

Kansliet har deltagit i KSLs arbete med att utveckla en gemensam modell för kvalitetsarbetet i 

regionen samt i att arbeta fram gemensamma principer för en eventuell gemensam 

upphandling. Under året har fokus för Solna vuxenutbildnings medverkan ändrats till frågor 

som rör gemensam upphandling och prissättning för regionens vuxenutbildning. 

2009 har kansliet studieväglett och administrerat 2 757 elever med totalt 6 880 kurser inräknat 

avbrott. Följande verksamhetsmått redovisas exklusive avbrott. 

20



___________________________________________________________________________ 


Totalt antal heltidsstuderande vid Solna 

vuxenutbildning varav från annan kommun. 

864 

100 

732 

122 

850 

129 

932 

161 

Antal heltidsstuderande på gymnasial 

yrkesutbildning, varav från annan kommun. 

201 

45 

154 

46 

177 

69 

247 

117 

Producerat antal poäng totalt, grundläggande 

varav från annan kommun. 

69 782 

10530 

73 295 

15479 

81 940 

17810 

89 600 

10400 

Producerat antal poäng totalt, gymnasialt 

varav från annan kommun. 

336 325 

69 070 

255 916 

82 592 

312 282 

83 502 

436 220 

113 071 

Antal heltidsstuderande inom SFI vid Solna 

Vuxenutbildning. 

356 320 199 - 

Utifrån verksamhetsmåtten ovan kan vi konstatera att helårsplatserna under 2009 för Solnabor 

har ökat med 25 procent i förhållande till 2008. Ökningen har varit störst vad gäller 

yrkesinriktad gymnasial utbildning där helårsplatserna ökade med 44 procent, en ökning som 

har sin förklaring i det rådande arbetsmarknadsläget. 

2009 uppvisade 11 procent fler helårsstudieplatser inom SFI i jämförelse med 2008 års resultat 

och under de senaste två åren har staden fått en ökad efterfrågan på SFI-utbildning. Ökningen 

beror på anhöriginvandring och ett ökat antal gäststuderande vid Stockholms universitet och 

högskolor. 

Verksamhetsmått Vt 2007 Ht 2007 Vt 2008 Ht 2008 Vt 2009 Ht 2009 

Närvarotimmar 42 620 33 021 72 868 60 525 80 390 62 105 

Antal elever 373 498 610 697 734 657 

Rådande arbetsmarknadsläge samt regeringens satsning på Yrkesvux har inneburit att Solna 

vuxenutbildning ökat intaget till yrkesutbildningar. Utöver den här satsningen har Solna 

vuxenutbildning avropat en extra start med byggutbildning för deltagare som deltagit i 

arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. 

21



___________________________________________________________________________ 

Utöver verksamhetsvolymerna i tabellerna ovan har utbildning via interkommunal ersättning 

(IKE) köpts från andra kommuner. 

Utbildning via IKE 

Antal elever Antal elever 

2009 

2008 

Särvux 19 19 

SFX 19 15 

Gymnasiala allmänna kurser 23 7 

Gymnasiala yrkeskurser 24 23 

Grundläggande vuxenutbildning 33 28 

Summa: 118 92 

Uppföljning 

Solna vuxenutbildning har regelbundna arbetsmöten och andra kontakter med anordnarna där 

beställningar följs upp samt frågor rörande utbildningens genomförande diskuteras. 

Tillsynsbesök hos anordnaren genomförs minst en gång per år och samtliga studerande erbjuds 

möjlighet att delta i Solna vuxenutbildnings brukarundersökning. De uppsatta målen följs upp 

genom delårsbokslut och årsredovisning samt med hjälp av nyckeltal. 

Framtid 

Lågkonjunkturen håller sig kvar och arbetsmarknaden är fortsatt svag vilket gör att 

arbetslösheten fortsätter stiga. Det kommer olika signaler från olika aktörer på marknaden, där 

en del säger att botten är nådd och andra inte. När konjunkturen väl vänder, förväntas en 

långsam återhämtning. 

En effekt av den rådande arbetsmarknadssituationen är att efterfrågan på vuxenutbildning har 

ökat. I första hand är det sökande som är arbetslösa som efterfrågar utbildning för att skaffa sig 

bättre förutsättningar att få ett nytt arbete alternativt påbörja eftergymnasiala studier. En trolig 

utveckling under 2010 är att fler solnabor än tidigare kommer att söka sig till 

vuxenutbildningen. Detta ställer krav på ökat antal utbildningsplatser samt möjlighet att 

erbjuda ett bredare utbud av framför allt yrkesutbildning. 

Under 2010 kan regeringen förväntas vidta ytterligare åtgärder gällande satsningar på 

utbildning av arbetslösa. En ny upphandling av vuxenutbildning kommer att förberedas inför 

det att nuvarande avtal löper ut den 31 december 2011. 

22



___________________________________________________________________________ 

Uppföljning av tillhörande planer 

Uppföljningen av de planer som tillhör verksamhetsplan och budget för 2009 består av: 

Miljöplan 

Handikapplan 

Jämställdhetsplan 

Personalförsörjningsplan och kompetensutvecklingsplan 

Arbetsmiljöplan 

Förkortningar: 

Ama (arbetsmarknadsavdelningen) 

Int (integrationsenheten) 

Vux (vuxenutbildningen) 

Uppföljning av Miljöplan 

Mål 2009 

Aktiviteter: 

B.2 Energianvändningen i 

stadens eget fastighetsbestånd 

ska minska med 10 procent 

jämfört med 1996. 

Stänga av datorer och skärmar vid hemgång, släcka lampor vid lunch och 

hemgång. 

Vid inredning av kansliets nya rum ska energisnål belysning installeras 

och placeras optimalt för maximal effekt. 

Resultat: 

Ama: Aktiviteter genomförs, men ej uppmätt huruvida målet är uppnått. 

Int: Målet är uppfyllt. 

Vux: Målet är uppfyllt. 

10:1 (MP 2000) Minska 

mängden osorterat avfall. 

Utökad källsortering på Sunnan. Antal källsorteringsfraktioner ska öka. 

Inköp av kärl. Ordna hämtning. Kurs för personal i källsortering. 

Resultat: 

Ama: Målet är uppfyllt för det som kompetensförvaltningen ansvarar för. 

Int: Ingen medarbetare har deltagit i kurs för källsortering under 2009. 

Vux: Ingen medarbetare har deltagit i kurs för källsortering under 2009. 

C.3 Miljömässigt bra Ta fram en policy för hur inköpen ska ske. 

alternativ bör väljas vid inköp 

av material. 

Alltid använda det bästa alternativet ur miljöhänsyn vid alla inköp. 

Resultat: 

Ama: Målet är uppfyllt 



Efterlevnad av miljöpolicyn för enheterna/betydande händelser inom 

Kompetensförvaltningen: 

Enheterna arbetar fortlöpande efter målen i kompetensförvaltningens miljöplan. 

Efterlevnadsgraden är hög. 

23



___________________________________________________________________________ 

Uppföljning av Handikapplan 

Enligt handikapplanen har kompetensförvaltningen inte det primära ansvaret för någon punkt i 

det gemensamma programmet. 

Uppföljning av Jämställdhetsplan 

Mål 2009 

Alla medarbetare ska kunna 

förena arbetsliv och 

föräldraskap 

Aktiviteter: 

Genomföra medarbetarsamtal inför och efter föräldraledighet 

Föräldralediga ska bjudas in till planeringsdagar, personalfester mm 

Möjlighet att arbeta deltid till dess barnet är 12 år. 

Resultat: 


Int: Integrationsenheten har inte haft föräldralediga eller föräldrar med barn under 12 år under 2009. 


Ingen medarbetare ska bli utsatt 

för sexuella trakasserier eller 

kränkande särbehandling på sin 

arbetsplats. 

Resultat: 


Int: Målet är uppfyllt 


Vid rekrytering sträva efter att 

rekrytera det 

underrepresenterade könet och 

se till ålders- perspektivet på 

arbetsplatsen. 

Följa handlingsplanerna. 

Resultat: 


Int: Inga nyanställningar har gjorts under 2009. 


Förebygga och förhindra 

osakliga löneskillnader för 

likvärdigt arbete på grund av 

kön. 

Resultat: 




Öka jämställdhetsperspektivet i 

kontakter och frågor mellan 

såväl chef/medarbetare som till 

deltagare/studerande 

Resultat: 




Alla anställda ska känna till dessa handlingsplaner och alla chefer ska ha 

god kunskap om hur de ska agera förebyggande men också hur de ska 

handla om det inträffar. 

Vid likvärdiga meriter anställs den som tillhör det underrepresenterade 

könet. Även åldersperspektivet ska finnas med. 

Åtgärda osakliga löneskillnader i samband med ordinarie lönerevision. 

Vid nyanställning utgå från Solna stads lönekartläggning för lönesättning. 

Föräldralediga ska ingå i ordinarie lönerevisionen 

Diskutera vanliga fördomar och negativa attityder till kvinnors och mäns 

yrkesval/karriärval utanför de traditionella mönstren. 

24



___________________________________________________________________________ 

Uppföljning av Personalförsörjningsplan och kompetensutvecklingsplan 

Mål 2009 

Aktiviteter: 

Förutsättningar finns för 

individuell kompetensutveckling 

som är meningsfull för 

verksamheten och 

medarbetaren. 

Resultat: 

Ama: Målet är uppfyllt. 



En ständig diskussion på arbetsplatsen där kollegor och chefer tillsammans 

hjälper varandra att hitta intressanta utbildnings- och utvecklingsformer. 

Medarbetaren skriver själv förslag till utvecklingsplanen som förankras 

hos chefen, revidering minst 1 gg/år. 

Arbeta med systematiskt 

förbättringsarbete för att bedriva 

en ändamålsenlig och 

kostnadseffektiv verksamhet 

Resultat: 




Utveckla mot en 24 timmars 

myndighet med 

webbinformation till våra 

kunder om verksamhet och 

nyheter. En tydlighet ska 

framgå om vilka möjligheter, 

krav och begränsningar som 

gäller på våra verksamheter. 

Vara aktiv, ta initiativ och fungera som motor i regionala samarbeten. 

Ta lärdom av andra genom benchmarking. 

Utveckla kunskaper om vad som krävs för att bli en 24-timmars 

myndighet. 

Respektive verksamhet arbetar fram material som kontinuerligt ska 

uppdateras och läggas ut på webben. 

Resultat: 

Ama: Ett gemensamt arbete är igång på hela kompetensförvaltningen 



25

Uppföljning av Arbetsmiljöplan 

Mål 2009 

Främja en god arbetsmiljö, en 

god kvalitet och ett bra resultat i 

verksamheten. 

Aktiviteter: 

Utveckla teamarbetet i verksamheten och på förvaltningen 

Arbetsmiljöfrågor diskuteras regelbundet på APT 

Psykosocial och fysisk skyddsrond genomförs med särskilda checklistor 

som protokoll. 

Förvaltningsövergripande uppföljning av det systematiska 

arbetsmiljöarbetet. 

Resultat: 



Vux: Psykosocial och fysisk skyddsrond har genomförts med särskilda checklistor. Arbetsmiljöfrågor har 

diskuterats på APT och ergonom har anlitats under 2008. 

En ökad möjlighet att påverka 

och en tydligare koppling hur 

det viktiga individuella arbetet 

påverkar förvaltningens arbete 

som helhet. 

Arbetsprojekt med mixade kompetenser för framgångsfaktorer och 

prioriterade områden. 

Väsentliga faktorer ska gemensamt tas fram för att skapa tydlig 

information om uppnådda resultat. 

Resultat: 




Uppdaterad information ska kontinuerligt publiceras via 

intranätet/webben.

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, 

SAM 

Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 

2001:1, med ändring AFS 2003:4 och AFS 2008:15) varje år göra en uppföljning av hur det 

systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka 

om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Varje 

förvaltning gör sin egen rutin för hur och när uppföljningen av det systematiska 

arbetsmiljöarbetet genomförs på den egna förvaltningen. 

Frågeformulär 

Känner samtliga medarbetare till stadens inriktningsdokument för 

arbetsmiljön/arbetsmiljöpolicyn? 

Svar: Ja 

Finns en förvaltningsövergripande arbetsmiljöplan för år 2009? (Bilaga 1) 

Svar: Ja 

Finns en målsättning för vad arbetsmiljöarbetet ska leda till? Hur lyder den? 

Svar: Systematiskt arbetsmiljöarbete är en form av kvalitetsarbete för att åstadkomma en god 

arbetsmiljö och ett bra resultat på arbetsplatsen genom att säkerhet, hälsa och trivsel säkerställs. 

Har förvaltningen upprättat en handlingsplan utifrån resultatet av medarbetarundersökningen 

2008? (Bilaga 2) 

Svar: Ja 

Vilka rutiner med anknytning till arbetsmiljöarbetet finns? 

Svar: Skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter, regelbundna skyddsronder med uppföljning, 

arbetsmiljöfrågor tas regelbundet upp på personalmöten, omedelbar kontakt med 

fastighetsskötare när behov uppstår samt övriga upparbetade rutiner för staden i 

arbetsmiljöfrågor. 

Hur är förvaltningens samverkanssystem uppbyggt? 

Svar: Verksamheterna på Sunnan har en arbetsgrupp med representanter från respektive 

verksamhet som regelbundet träffas och har genomgång och avstämning av arbetsmiljöfrågor 

på Sunnan. 

Finns skriftlig uppgiftsfördelning för arbetsmiljöarbetet? 

Svar: Ja 

Hur fungerar uppgiftsfördelningen? 

Svar: Bra 

Känner förvaltningens samtliga medarbetare till hur arbetsmiljöuppgifterna är fördelade på 

respektive organisatoriska chefsnivåer? Hur har det gjorts känt? 

Svar: Ja. Genom information på personalmöte, bör upprepas. 

Har regelbundna undersökningar och riskbedömningar av arbetsförhållandena genomförts? Om 

så är fallet, beskriv era rutiner för detta. 

Svar: Ja. Arbetsgruppen följer de råd som är framtagna av staden med checklista om de 

viktigaste arbetsmiljöfrågorna, checklista för skyddsrond och checklista om trivsel och 

arbetsklimat.



___________________________________________________________________________ 

Hur hanteras resultatet av undersökningar och riskbedömningar? 

Svar: Resultatet av riskbedömningen beskrivs i en handlingsplan med åtgärdsbeskrivning. Där 

framgår det också vem som ansvarar för vad och när det ska vara åtgärdat. Exempelvis 

framkom att hissen ej var godkänd vid besiktningen vilket är en allvarlig risk och åtgärdades 

snarast. 

Hur hanteras kravet att riskbedömningar ska göras inför verksamhetsförändringar? 

Svar: Bra, men det kan alltid göras bättre. 

Genomförs utredningar om orsakerna till ohälsa, olycksfall och/eller allvarliga tillbud i arbetet. 

Svar: Ja, när det uppstår. 

Har samtliga medarbetare inom förvaltningen medarbetarsamtal med sin närmaste chef minst 

en gång per år? 

Svar: Ja 

Genomförs regelbundna arbetsplatsträffar där arbetsmiljö är det övergripande huvudtemat? 

Svar: Ja 

Hur arbetar förvaltningen för att förebygga att medarbetare utsätts för risker för ohälsa och 

olycksfall i arbetet? Ge gärna goda exempel! 

Svar: 

Genom att skapa ett bra arbetsklimat där alla känner sig delaktiga i arbetet och dess utveckling. 

Att regelbundet på personalmöten föra en dialog om arbetsmiljöfrågor. 

Att regelbundet gå igenom ergonomin med all personal. 

Att erbjuda all personal en hälsoundersökning (engångstillfälle). 

Att erbjuda all personal utbildning inom t ex brandskydd, första hjälpen och hjärt- och 

lungräddning. 

29



___________________________________________________________________________ 

Bilaga 1 till årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet: 

Arbetsmiljöplan för kompetensförvaltningen 2009 

En policy är ett dokument som anger den gemensamma inriktningen och principerna för hur 

staden förhåller sig och agerar i frågor som berör förvaltningarna på ett eller annat sätt. Alla 

övergripande policydokument antas av kommunfullmäktige och finns att läsas på Solna stads 

hemsida/intranät. Utifrån de gemensamma policydokumenten arbetar varje förvaltning fram 

egna planer och riktlinjer inom de områden som behöver kompletteras. 

Kompetensförvaltningens verksamheter tar regelbundet upp delar av stadens policydokument 

och förvaltningsspecifika planer utifrån policydokumenten, för diskussion på lokala 

AML/MBL råd och på arbetsplatsträffar. 

Arbetsmiljö 

Systematiskt arbetsmiljöarbete är en form av kvalitetsarbete för att åstadkomma en god arbetsmiljö och 

ett bra resultat på arbetsplatsen genom att säkerhet, hälsa och trivsel säkerställs. Arbetsmiljöarbetet sker 

i samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare där bland annat skyddsronder regelbundet genomförs. 

De mål som kompetensförvaltningens verksamheter särskilt kommer att arbeta med är: 

Arbetsmiljöplan 

Mål 2009 Aktiviteter Uppföljning Ansvarig 

Främja en god 

arbetsmiljö, en god 

kvalitet och ett bra resultat 

i verksamheten. 

Arbetsmiljöfrågor diskuteras 

regelbundet på APT 

1 gg/år Respektive chef 

Psykosocial och fysisk 

skyddsrond genomförs med 

särskilda checklistor som 

protokoll. 

Förvaltningsövergripande 

uppföljning av det 

systematiska 

arbetsmiljöarbetet. 

1 gg/år där en 

tidsplanerad 

handlingsplan 

görs v behov. 

1 gg/år 

Respektive chef 

tillsammans med 

skyddsombud 

Förvaltningschef 

En ökad möjlighet att påverka 

och en tydligare koppling hur 

det viktiga individuella arbetet 

påverkar förvaltningens arbete 

som helhet. 

Arbetsprojekt med mixade 

kompetenser för 

framgångsfaktorer och 

prioriterade områden. 

Väsentliga faktorer ska 

gemensamt tas fram för 

att skapa tydlig 

information om 

uppnådda resultat. 

Uppdaterad information 

ska kontinuerligt 

publiceras via 

intranätet/webben. 

1 gg/år Respektive chef 

tillsammans med 

medarbetarna 

30



___________________________________________________________________________ 

Bilaga 2 till årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet: 

Kompetensförvaltningens planeringsdagar 16-17 november 2009 

Förvaltningens 18 medarbetare åkte iväg på gemensamma planeringsdagar och arbetade 

tillsammans i olika grupper med följande frågeställningar: 

Hur ska vi skapa fler gemensamma arenor och med vilka aktiviteter? 

Hur kan vi få in hälsa och friskvård i det dagliga arbetet/livet? 

Vad gör det roligt att gå till jobbet? 

En arbetsgrupp med representanter från respektive verksamhet arbetade under hösten fram 

vilka frågeställningar som var mest relevanta att arbeta med för förvaltningen. 

Medarbetarenkäten som genomförts var en del i diskussionsunderlaget när ämnesområdena 

valdes ut. Resultatet tas regelbundet upp på förvaltningsövergripande husmöten på Sunnan. 

Prioriterade områden utifrån gruppdiskussioner: 

Gympasal - friskvårdsgrupp (Riitta kollar tider till gympasalen) 

Hälsokontroller – ledningsgrupp (Benita) 

Ge blod (Susanne) 

Positiv respons 

Att uppnå ett gott resultat (kundundersökning) 

Driver skapar en god verksamhet 

Frihet under ansvar 

Fortsätta med förvaltningsaktiviteter både nöje och typ föreläsningar 

Sprida kunskap och information 

Följande frågor arbetade förvaltningen med under planeringsdagarna: 

Hur ska vi skapa fler gemensamma arenor och med vilka aktiviteter? 

Fortsätt med förvaltningsaktiviteter (4 ggr/år) – 11 pluttar 

Fredagsfika i samband med husmöte hela KPF 

Gemensam fika vid olika tillfällen (spontant) 

Gemensam frukost – 2 pluttar 

Större lunchrum, bättre utrustning – 2 pluttar 

Spontanaktiviteter, typ vernissage, modev, föreläsning etc. 

PRAO hos varandra 

Gemensamt projekt/gemensam utbildning (typ interkulturell kompetens)- 10 pluttar 

Arbetsgrupper kring olika områden/kompetensutveckling 2 pluttar 

Komma in tidigare i varandras processer 

Kunskapsöverföring inom förvaltningen – 1 plutt 

Har trepart med deltagarna tex syv + int. 

Ömsesidig löpande information/delge varandra – 3 pluttar 

AW 

Biokväll ute eller hemma (Sunnan vårt andra hem) 

Grillkväll på innergården – 3 pluttar 

Hur kan vi få in hälsa och friskvård i det dagliga arbetet/livet? 

Cykla/Gå till jobbet, hela vägen eller delvis 

Lunchpromenad 

Nyttja gympasalen på Sunnan, gemensam aktivitet – 6 pluttar 

Ergonomi – 1 plutt 

Massagestol – 1 plutt 

Bjuda in en kostrådsexpert 

Motionstävling – bra priser! – 3 pluttar 

Stresshanteringskurs 

31



___________________________________________________________________________ 

Rutinlägga friskvårdstimmen – 2 pluttar 

Delta i cykelutmaningen/tappa.se m.m – 1 plutt 

Införskaffa tjänstecyklar – 1 plutt 

Ge blod 

Ta trappan istället för hiss – 1 plutt 

Ta micropauser m. rörelser 

Hälsokontroller – 11 pluttar 

Massör/Naprapat – 5 pluttar 

Promenerande arbetsmöten 

Fruktkorg 

Mer frukt mindre kaffebröd 

Det ska vara roligt på jobbet 

Vad gör det roligt att gå till jobbet? 

Möjlighet att påverka/förändra 

Stimulerande/utmanande ® 

Självständigt arbete 

Arbetskamraterna ® 

Eleverna 

Att man bidrar till personers utveckling 

Att man bidrar till en god samhällsutveckling 

Frihet under ansvar ®®® 

Att man driver/skapar en god verksamhet ®®®®® 

Företagskontakterna 

Externa kontakter/nya impulser ® 

Det unika mötet 

Positiv respons från kollegor och kunder ®®®®®®®®®® 

Flexibilitet ®®® 

Utveckling mot resultat 

Solna Stad – händelserikt 

Bra arbetsklimat 

Bra arbetsmiljö 

Lösningsfokuserad attityd – högt i tak ®®® 

Högre lön 

Att uppnå ett gott resultat ®®®®®® 

Varierande arbetsuppgifter 

Kulturmöten – möten med människor från olika kulturer ® 

32

Kompetensnämnden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?