digitaliseringen med innehåll

More documents

Recommendations

Info

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll Tre steg för att digitalisera skolan En miljard som kan förändra allt Fakta/Vårt förslag 1 En satsning på minst 1 000 Mkr kronor under fyra år på att fylla digitaliseringen med innehåll. Staten står för 500 Mkr och kommunerna för lika mycket. 2 Statligt, digitalt kompetenslyft för lärare och skolchefer. 3 Digitala läromedel förutsätter datorer, läsplattor och nätverk. Det bör vara en central del i den digitala strategin för skolan hur man ska säkra att alla elever går i skolor med en väl utbyggd infrastruktur. Vi har i denna rapport visat att digitala läromedel är ett självklart inslag i den moderna skolan. Men år 2014 ligger Sverige fortfarande långt efter internationellt. Länder som Danmark och Sydkorea har alla kommit längre än Sverige när det gäller att ge eleverna moderna digitala läromedel. Dessa länder har också det gemensamt att de rankas högre i PISA-mätningen än Sverige. Vi anser att det är dags att adressera den här frågan nu. Vi tror inte att situationen kan lösas enbart av kommunerna. I så fall kommer vi att få se några kommuner med ambitiösa satsningar medan eleverna i andra delar av landet fortsätter att halka efter. Vi behöver någon form av samordning. Därför föreslår vi en flerårig digitalisering av den svenska skolan enligt dansk modell. Vi vill se ett samarbete mellan kommuner och staten där man tillsammans ser till att fylla digitaliseringen med innehåll. Modellen innebär att staten satsar 500 miljoner kronor under fyra år medan kommunerna går in med lika mycket för att köpa in moderna digitala läromedel. Redan genom att satsa lika mycket pengar som Danmark gjort skulle vi få ett rejält lyft. För landets åttondeklassare skulle det betyda att skolorna kan öka investeringen från 27 till drygt 300 kronor per elev och år. Det är en tiodubbling, låt vara från en nästan löjligt låg nivå. Vi vet från den svenska skolan att många kommuner kommit mycket långt i att bygga ut en infrastruktur. I vissa skolor har alla elever en egen dator eller läsplatta (det som kallas 1:1), medan andra skolor nästan helt saknar datorer och nätverk. Därför anser vi att en väl utbyggd digital infrastruktur måste vara en central del i den digitala strategin för skolan. Men vi tror inte att enbart pengar kommer att lösa den här frågan. Digitalisering kräver också kunskap. Här har staten och Skolverket ett ansvar att se till att alla lärare och skolchefer i landet har de kunskaper som behövs för att verkligen dra nytta av digitaliseringen. Därför föreslår vi ett program under tre år med ett digitalt kunskapslyft för det svenska skolväsendet. Vi vill också se ett ökat fokus på digital kompetens i lärarutbildningarna. Vi tror inte på tvång. Det ska vara frivilligt för kommunerna att delta i programmet. Tvång brukar vara ett effektivt sätt att ta död på entusiasmen för en satsning. Även för kommunerna rör det sig om en liten satsning jämfört med den totala kostnaden för skolan. När politiker, lärare och skolchefer ser resultatet i andra kommuner är vi helt övertygade om att ingen kommer att vilja stå utanför. Digitaliseringen är ett viktigt steg mot att ta oss tillbaka mot världens bästa skola. 12
Dags att fylla digitaliseringen med innehåll “Vi måste ta tillvara digitaliseringens positiva kraft och ge alla elever de bästa förutsättningarna för sitt lärande.” /Åsa Steholt Vernerson Åsa Steholt Vernerson Kampanjen Mer tid för lärande Två saker har blivit uppenbart för oss när vi arbetat med denna rapport om digitaliseringen av den svenska skolan. Det första är att digitaliseringen är en enorm kraft, den andra att det här inte händer av sig själv. Vi kan se från goda exempel både i vårt grannland Danmark och i olika svenska skolor och kommuner som varit föregångare, att digitaliseringen haft stora positiva effekter. Lärarna får inte bara mer tid att vara med sina elever tack vare att de har tillgång till bra läromedel, de kan också på ett helt nytt sätt anpassa undervisningen efter varje elevs individuella behov. Vi har också sett att flera saker måste falla på plats innan den här utvecklingen verkligen tar fart och skolan tar steget in i det 21:a århundrandet. Lärare måste få tillgång till läroplansanpassade, digitala läromedel. En undersökning av Lärarnas Riksförbund i höstas visade att endast 28 procent av lärarna har tillgång till digitala läromedel med tillräcklig eller mycket hög kvalitet, trots att sådana finns för alla ämnen och för alla årskurser. Vi måste också överkomma praktiska hinder, som att långt ifrån alla elever har datorer och/eller surfplattor och att långt ifrån alla skolor har hunnit bygga ut trådlösa nätverk och annan infrastruktur. De måste fungera direkt på varje lektion. Alla skolans huvudmän borde också ansluta sig till Skolfederation. Det är hög tid att även i Sverige göra en satsning. Det är därför vi i den här rapporten föreslår en helhetssatsning med digitalt innehåll, kompetensutveckling och infrastruktur. Vi är övertygande om att digitaliseringen har förutsättningar att bli en av de viktigaste komponenterna när den svenska skolan ska återta en topposition i PISA-mätningarna och som vi visat i denna rapport kan det göras med förhållandevis begränsade satsningar. Vi har inte råd att vänta länge – och att slösa bort en stor möjlighet. 13
Page 1 and 2: Dags att fylla digitaliseringen med
Page 11: Dags att fylla digitaliseringen med

digitaliseringen med innehåll

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?