digitaliseringen med innehåll

More documents

Recommendations

Info

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll Nöjda lärare och mer engagerade elever Men det finns skolor runt om i landet som gått före och använder digitala läromedel. Det visar sig ha goda effekter för både lärare och elever. Tina Robbstål är lärare på Fridaskolan i Mölnlycke. På skolan går 500 elever i årskurs 0-9. Tina ingår i ett arbetslag och undervisar 72 elever i årskurs 7 i biologi och kemi. Alla elever har en egen bärbar dator. Tina använder ett digitalt läromedel i varje ämne. I flera andra ämnen på skolan används också digitala läromedel. – Med digitala läromedel kan jag ge flipped classroom-läxor så att eleverna i förväg får läsa på hemma. De som vill kan få texten uppläst eller läsa den med större typsnitt. Det fungerar jättebra. I biologi och kemi använder Tina inget tryckt material. Hon tycker att det är fantastiskt skönt att slippa alla papper och ha allt samlat. På Fridaskolan finns en lärplattform och i den kan Tina ta emot inlämningar, ge läxor och lägga länkar till filmer som kan komplettera läromedlen. Till de digitala läromedlen finns också digitala lärarhandledningar. För Tina fungerar de främst som inspiration. – I lärarhandledningarna finns bedömningsmatriser och det är väldigt viktigt att det finns. Majoriteten av eleverna tycker enligt Tina också att det är skönt att ha allt samlat i datorn och slippa bära på böcker. Några tycker att det är jobbigt att läsa på skärm och till dem har Tina tryckta läromedel som lånexemplar. – Undervisningen har blivit mer effektiv för både mig och mina elever. Egentligen har den inte ändrats i grunden och det är inte konstigt eftersom det är jag som lärare som är viktigast. Läromedel är verktyg som underlättar och ger struktur. Tina skulle gärna se att läromedlen utvecklades med färdiga, digitala prov. Conny Olofsman är lärare på fordons- och transportprogrammet på Kattegattsgymnasiet i Halmstad. För att ge eleverna helhet i studierna vill skolan att programämnena ska märkas i alla ämnen, även svenska, historia och matematik. Men viktigast för eleverna är programämnena. I fordonskurserna, som handlar bl.a. om motor, växellåda och broms, använder Conny Olofsman ett digitalt läromedel som består av en kunskapsdel, en frågebank och en lärarhandledning. Kunskapsdelen utökas med nya delar i årskurs 2 och 3. – Läromedlet har mycket bilder och illustrationer och man kan få texten uppläst. Det gör det lättare att få med alla elever i undervisningen. - Eleverna trivs med det digitala läromedlet. Jag kombinerar det förstås med muntliga genomgångar och teori. 8
Dags att fylla digitaliseringen med innehåll – Att läromedlet finns on-line gör att elever kan göra uppgifter även när de är på praktik. Enligt Conny Olofsman är det en omställningsprocess för lärare att gå över till digitala läromedel och det är viktigt att få stöd. Allt måste också fungera innan man låter eleverna börja använda dem. – Läromedlet spar tid för mig och jag kan också få överblick över alla elevers arbetsgång. Om jag lagt ut en läxa med uppgifter från frågebanken, kan jag se om en elev haft svårigheter. Jag gör ofta egna prov och eget material när det behövs. Annika Styf är gymnasielärare och undervisar i religion och psykologi på Hedbergska skolan i Sundsvall. Hon vill i sin undervisning utgå från elevernas frågeställningar och delar ofta upp klasserna i mindre grupper för att det ska bli en bra dialog. Sundsvalls kommun har länge arbetat medvetet med it i skolan och var den första kommunen som införde Skolfederation. – Skolfederation förenklar genom att eleverna med en enda inloggning i skolans system kan gå direkt in i alla lärresurer. Annika använder digitala läromedel i båda sina ämnen. De har samma innehåll som motsvarande tryckta läroböcker men dessutom extra funktioner såsom att kunna göra egna anteckningar. Annika tycker att är roligt att se när elever återupptäckter det pedagogiska värdet av att göra anteckningar i den egna boken, någonting elever inte fått göra på många år. – Jag kan också från min dator i elevernas böcker lägga in anteckningar med förklaringar och uppgifter. Annika ger ibland eleverna prov på vilka de fritt får använda alla resurser på internet och även skriva svaren på dokument i datorn. – Då får eleverna träna på att använda riktiga källor och kritiskt tänkande. Eleverna är positiva till digitala läromedel och tycker att det är praktiskt att alltid ha böckerna med sig. Men Annika skulle gärna se att de innehöll mer bild och film. Tidigare kunde hon själv hitta bra resurser på nätet. Men nu har utbudet blivit helt oöverskådligt. Det skulle ge en enorm tidsvinst om förlagen kunde ha förslag på länkar till det som är bäst. 9
Page 1 and 2: Dags att fylla digitaliseringen med
Page 7: Dags att fylla digitaliseringen med

digitaliseringen med innehåll

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?