digitaliseringen med innehåll

More documents

Recommendations

Info

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll Danmark visar vägen mot en digital skola I Danmarks drivs sedan år 2012 ett ambitiöst projekt för att digitalisera grundskolan. Sammanlagt satsar kommunerna och staten upp emot 2 miljarder danska kronor på att ge skoleleverna moderna digitala läromedel och redan nu kan man se att satsningen har gett resultat. Liksom den svenska, hör den danska skolan till de dyraste i världen. Den danska skolan ligger emellertid i den senaste PISA-mätningen på eller över genomsnittet. Men man tycker ändå inte att det är tillräckligt utan satsar nu på att landet åter ska bli ledande. ”Förhoppningen är att satsningen på digitala läromedel ska hjälpa vår grundskola att ta tillbaka en position i PISA-toppen”, säger Ebbe Dam Nielsen, ordförande för den danska förläggarföreningens läromedelssektion. Satsningen inleddes när den danska staten och motsvarigheten till SKL, Kommunernas Landsförening, kom överens om att satsa upp emot en miljard danska kronor (motsvarande ungefär 1,25 miljarder svenska kronor) på att köpa in digitala läromedel till de danska skolorna. Upplägget var att staten sköt till en halv miljard mot att kommunerna satsade lika mycket. Även om deltagandet var frivilligt så var det aldrig tal om att någon eller några enskilda kommuner skulle ställa sig utanför. ”I och med att det fanns ett avtal mellan staten och Landsföreningen blev det som om varje kommun stod bakom det”, berättar Ebbe Dam Nielsen. De första undersökningar som gjorts av digitaliseringen visar att satsningen har gett önskat resultat. Managementkonsultföretagen BCG och Rambøll fick i uppdrag av det danska utbildningsdepartementet att utvärdera effekterna av digitaliseringen. Studien visar att digitala lärarresurser kan hjälpa till att frigöra tid, särskilt när det kommer till förberedelser, men också i utbildningen (att man kan åstadkomma mer på samma tid) och utvärderingen (t.ex. feedback till eleven), skriver man bland annat i rapporten. För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid, exklusive semester och helgdagar. Detta är en bruttoeffekt av ett användande av digitala läromedel. ”Det är visserligen ingen komplett vetenskaplig studie av elevernas resultat, utan bygger på intervjuer med lärare. Men den visar tydligt på att digitaliseringen har haft positiva effekter”, säger Ebbe Dam Nielsen. Vid sidan av den miljard danska kronor som avsatts för inköp av själva läromedlen har de danska kommunerna förbundit sig att satsa ytterligare upp till en miljard kronor på en digital infrastruktur, med bland annat inköp av datorer, surfplattor och trådlösa nätverk. Före 2012 var det en mycket stor skillnad mellan enskilda kommuner, där 6
Dags att fylla digitaliseringen med innehåll vissa kommit mycket långt i att förse varje skolelev med en egen dator medan andra inte ens hade tillgång till wifi i klassrummen. Nu i efterhand menar Ebbe Dam Nielsen att satsningen på infrastruktur borde ha kommit innan man började köpa in läromedel. Nu sjösattes de parallellt med resultat att många skolor stod utan datorer att använda de nya läromedlen med. Detta är också den kanske viktigaste anledningen till att de avsatta pengarna inte hade förbrukats inom det ursprungliga projektet på fyra år. Egentligen skulle satsningen ha avslutats under 2015 men kommer nu att förlängas till och med år 2017. En annan utmaning har varit att lärarna kommit väldigt olika långt när det gäller kunnande kring digitala läromedel. I vissa skolor har lärarna varit redo att börja arbeta med de nya digitala läromedlen, medan andra varit mer avvaktande. Ebbe Dam Nielsen understryker vikten av utbildning och i många fall har förlagen tagit aktiv del i det arbetet. ”Vi har varit runt i landet och visat upp vad digitala läromedel är och gett lärarna chansen att testa gratis under en period. I de fall där vi sett att en skola eller en kommun inte använt de läromedel man köpt in har vi tagit kontakt med dem och frågat varför och även erbjudit utbildning så att de ska komma igång”, berättar han. En oväntad komplikation var att inköpsprocessen för digitala läromedel ibland blev helt annorlunda än den som skolorna var vana vid. När lärarna haft ansvaret för att köpa in vanliga läromedel var det ofta kommunernas inköpare som tagit ansvar för att köpa in de digitala, med effekten att lärarna ibland kände sig vare sig intresserade eller delaktiga. ”De undrade varför ska jag använda läromedel som jag inte varit med om att köpa in? Lärdomen är att det är viktigt att hela tiden ha med lärarna i processen”, säger Ebbe Dam Nielsen. I dag står tryckta läromedel fortfarande för cirka 75 procent av alla läromedel som köps in i den danska skolan. Målet är att fördelningen mellan tryckt och digitalt ska vara 50/50 när satsningen avslutas år 2017. Därefter är förhoppningen att digitala läromedel ska vara en naturlig del av skolan, att det inte behövs några särskilda stödpengar. ”Jag ser den här satsningen som en kickstart av digitaliseringen, för att få lärare och elever att börja arbeta med digitala läromedel. Jag tror att om vi inte gjort detta hade skolan inte börjat digitaliseras”, säger Ebbe Dam Nielsen och tillägger: ”Tidigare fanns det ingen marknad för digitala läromedel. Det såldes bara för några få miljoner kronor per år. Därför fanns också en rädsla från förlagen att ta fram läromedel eftersom man inte visste om de skulle gå att sälja. Nu är situationen helt annorlunda med en god efterfrågan och en god tillgång till bra digitala läromedel.” 7
Page 1 and 2: Dags att fylla digitaliseringen med
Page 5: Dags att fylla digitaliseringen med

digitaliseringen med innehåll

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?