Raili TanhuanpääSakarinmäessä viihdytäänSipoon liitosalueella sijaitsevat ala-asteet Sakarinmäen koulu jaÖstersundom skola ovat toimineet osana Helsingin kouluverkkoajo tämän lukuvuoden alusta lähtien. Opetusvirasto toivottaauudet koulut, oppilaat ja henkilökunnan tervetulleiksi!Täällä on kivat opettajat, hyvät jasiistit tilat ja iso piha, kehuvat5.-luokkalaiset Risto ja Linneakouluaan Sakarinmäen ala-astetta.Myös toisluokkalaiset Torsti ja Matildaovat tyytyväisiä kouluunsa.Lapset arvostavat erityisesti koulunsaja alueen luonnonläheisyyttä. Matkatvoi pyöräillä ja talvella vaikkapahiihtää, jos vain lunta riittää. Itäsalmessaasuva Linnea pyöräileekin päivittäinneljän ja puolen kilometrin pituisenkoulumatkansa.Landbossa asuvat Torsti ja Matildaovat aloittaneet opintiensä uudenkarheassakoulutalossa. Risto ja Linnea sensijaan ehtivät käydä kaksi ensimmäistäkouluvuottaan parakkirakennuksissa ennenkuin kauan odotettu Sakarinmäenkoulukeskus vuonna 2005 valmistui.Palvelut saman katon altaSuomenkielinen Sakarinmäen koulu jaruotsinkielinen Östersundom skola sekäpäiväkoti sijaitsevat vierekkäin, jotentiloja voidaan hyödyntää puolin jatoisin. Yhteisessä käytössä ovat kirjasto,tieto- ja viestintätekniikan tila ja liikuntasali,samoin koulujen urheilukentät.Torstaisin lapset voivat olla välitunneillamolempien koulujen pihoilla. Tilankäytönohella kouluilla on myös yhteistätoimintaa, kuten päivänavauksia,juhlia, toimintapäiviä ja projekteja.Sakarinmäen koulukeskus onkin varsinainenmonen palvelun tavaratalo, jokatyydyttää eri-ikäisen väestön tarpeitaaamukuudesta iltamyöhään. Koulujenja päiväkodin lisäksi siellä toimivat1.–2.-luokkalaisten iltapäiväkerho, lastenja nuorten kerhotoimintaa tarjoavaNANO, seurakunta, työväenopistoja nuorisotoimi.Sipoon alueliitos toteutuu 1.1.2009, jaliitosalueella sijaitsevat kaksi ala-astetta,Sakarinmäen koulu ja Östersundomskola ovat syyslukukauden loppuun astiosa Sipoon kunnan koulutointa.Helsinki on halunnut turvata koulunkäynninjatkuvuuden 6. luokalta7. luokalle siirtyville. Niinpä yhteensänoin 45 liitosalueella asuvaa 7.-luokkalaistaoppilasta aloitti tänä syksynäkoulunkäynnin Helsingissä Vartiokylänyläasteen koulussa ja Botbyhögstadieskolassa. Helsingin opetusvirastojärjestää näille oppilaille koulukuljetukset.Sakarinmäen kouluosoite:knutersintie 924, 01100 itäsalmioppilasmäärä: 252henkilökuntamäärä: 19luokat: 1–6kuvat raili tanhuanpääSakarinmäen koulu ja Östersosaksi Helsingin kouluvToiveenatasavertainen kohteluEntä miten Sakarinmäen koulussa suhtaudutaanHelsinkiin liittymiseen?– Käsittelimme asiaa heti kun se olivahvistunut, vaikka toki huhuja oli liikkunutjo aiemmin. Helsingiltä meilleon tullut tietoa ihan kiitettävästi, rehtoriKaisa Alanne kertoo.– Henkilökuntamme suhtautuu aikaneutraalisti, sillä enemmistö asuu Helsingissätai Vantaalla.Kaisa Alanne sanoo, ettei hän tunnekovin hyvin Helsingin kaupunkia,mutta sellainen tuntuma hänellä on, ettäHelsingin opetusvirastolla on valmiitrakenteet ja kohtalaisen hyvät resurssitesimerkiksi oppilashuoltoon. Myöshenkilöstön täydennyskoulutus on hyvinjärjestetty.Alanne odottaa heidän saavan infoamyös jatkossa. – Toivon, että meitä kohdellaantasavertaisina muiden Helsinginkoulujen kanssa. Alkuun lähtemisessätarvitsemme varmasti tukea!Henkilökuntaan kuuluu rehtori, 14opettajaa, kaksi koulunkäyntiavustajaa,koulusihteeri-vahtimestari sekä koko taloneli koulujen ja päivähoidon yhteineniltavahtimestari. Vahtimestaripalveluaei ole ulkoistettu kuten Helsingissä,vaan vahtimestari on talon omaa väkeä.Koulussa ollaan tyytyväisiä tähän järjestelyynja sen toivotaan voivan jatkuaHelsinkiin liittymisen jälkeenkin.– Meillä myös päivähoito ja esiopetusovat tiivis osa kouluyhteisöä. On yhteisiäprojekteja, ruokailua, päivänavauksiaja juhlia. Varhaiskasvatus linkittyysiis vahvasti opetustoimeen. Helsinginkanssa on alustavasti neuvoteltu, ettätätä systeemiä voitaisiin soveltaa myösjatkossa, Alanne sanoo.Kasvatuskeskeistäkoulutuspolitiikkaa5.b-luokan opettaja Timo Jantunenei henkilökohtaisesti hyväksy Sipoonalueliitosta. Mutta nyt kun näin on käynyt,hän on sopeutunut asiaan.Vantaan Kuninkaanmäessä asuvaJantunen haluaa jatkaa nykyisessä työssään.Hän opettaa luokkaa, jota hän onluotsannut jo ensiluokalta lähtien.Timo Jantunen on työskennellytopettajana 25 vuotta. Hänellä on hyvätmuistot myös nykyisen Sakarinmäenkoulukeskuksen alueella aiemminsijainneesta parakkikoulusta, jokatoimi osana Etelä-Sipoon koulua. Silloinoltiin ihan metsän vieressä ja ulkoiltiinpaljon.Jantusella on sellainen tuntuma, ettämuutosprosessissa heitä on kuunneltu.Sitä hän toivoo myös jatkossa. Helsinginhän arvelee olevan vireä koulutuskaupunki.– Toivon Helsingiltäkasvatuskeskeistä koulutuspolitiikkaaja kasvatus- ja opetusyksiköiden autonomiaa.Kiireettömyyttä ja yhteisyyttäSakarimäen koulussa arvoina ovat kiireettömyysja yhteisyyden kokeminen.Nämä arvot on nostettu myös painotusalueiksitoisena vuonna peräkkäin.Uutena painotusalueena on tänä lukuvuonnailmaisu- ja viestintäkasvatus.Sosiaalisten taitojen opetus on osa äidinkielenopetusta jokaisella vuosiluokallaja opettajat ovat kouluttautuneetsosiaalisten vuorovaikutustaitojen kehittämiseen.F Matilda, Torsti, Risto ja Linneapitävät alueen luonnonläheisyydestä.G Sakarinmäen koulun rehtoriKaisa Alanne.G Opettaja Timo Jantunen toivooHelsingin kuuntelevan heitä myösjatkossa.Koulun henkilökunnalla on säännöllisetviikkopalaverit. Lisäksi noin kerrankuussa pidetään niin sanottuja pedagogisiaviikkopalavereja, jotka rakentuvatjonkun tietyn aiheen ympärille.– Meillä opettajat tekevät paljon yhteissuunnittelua.Parisuunnittelu jaryhmäsuunnittelu ovat normaali osaopettajien arkipäivää, Kaisa Alannetoteaa.nhannes victorzon1232008
undom skolaerkkoaG Östersumdoms skolas rektorAgneta Lundmark.Östersundom skolaadress: knutersvägen 924,01100 Östersundomelevantal: 88anställda: 12Årskurser: 1–6hannes victorzonOliver BlomqvistÖstersundom – ny skola med ny rektorEn bit in i det som än så länge är Sibbo ligger byn Östersundom.Förutom trävillan på Björkudden, där självaste Topelius hade sinhemvist på gamla dagar, kan byn också stoltsera med det nyastetillägget till Helsingfors svenska skolnätverk – Östersundomskola.Innan man stiger in i den färggrannaoch moderna skolbyggnadensom delas av Östersundom skolaoch dess <strong>fi</strong>nska medpart Sakarinmäenkoulu, går man förbi bollplaneroch otaliga lekställningar, där barnenfår göra sig av med överloppsenergiinnan det följande passet inne i klassrummeninleds.– Vår skola satsar medvetet på fysiskfostran, och vi har två idrottsinstruktörersom har hand gymnastikundervisningen,upplyser rektor AgnetaLundmark.Lundmark, som tar emot Skol-Helsingfors i skolans lärarrum, är nykomlingi Östersundom skola, och tillpå köpet den yngsta inom lärarkollegiet.Hon har trätt in i tjänsten vid entidpunkt då skolan drabbas av stora omvälvningartill följd av inkorporeringenav området med Helsingfors. Helsingforsstad är hon lyckligtvis bekantmed sedan tidigare, då hon jobbadesom klasslärare i Sockenbacka lågstadieskola.Alltså vet hon något om vaddet <strong>fi</strong>nns att vänta sig då skolan börjarlyda under Helsingfors:– Helsingfors är väldigt stort. På ettmöte för rektorer i Sibbos skolor (både<strong>fi</strong>nska och svenska) deltar cirka 20rektorer, medan rektorerna i Helsingforsär över 200 stycken! I Helsingforsär allt också mera organiserat och det<strong>fi</strong>nns bra system för allting, anser Lundmark.Nya systemRent förvaltningsmässigt skiljer sig Sibbosoch Helsingfors skolsektorer åt.Östersundom skola saknar till exempelen egen läroplan – i Sibbo tillämpasen kommunal läroplan, medan läroplanernai Helsingfors är skolspeci<strong>fi</strong>ka.I Helsingfors skolor ska det också<strong>fi</strong>nnas en direktion, något som Östersundomskola inte har. Lundmarkhoppas framför allt på stöd och förståelsefrån Helsingfors håll:– Nyheten om anslutningen togs intelika positivt emot hos alla, och reformenkan vara ett känsligt ämne försåväl elever som föräldrar. Dessutomhar vi delvis andra datasystem än i Helsingfors,och vi vill gärna behålla denpersonal och de skolmatsarrangemangsom vi för närvarande har och är nöjdamed.I Helsingfors skolor är det nämligenPalmia som sköter vaktmästartjänsternaoch skolmaten, medan Östersundomskola sedan länge har haft egen vaktmästare.Skolmaten sköts i Östersundomav Sodexho. Hittills har svenskalinjen vid Helsingfors utbildningsverkändå enligt Lundmark agerat klanderfritt,och både stödtjänsterna och informationsflödetger hon berömligavitsord:– I skolan ser man för stunden meroptimistiskt fram mot inlemmandeti huvudstaden, och all den nytta somdet kan medföra.Flerspråkig skolmiljöÖstersundom skola har ett tätt samarbetemed <strong>fi</strong>nska Sakarinmäen koulu.Detta vittnar till exempel gemensammalärarrum, skolgårdar och undervisningslokalerom. Klassrummen är sko-Christian, Camilla, Thomas ochRonja trivs i skolan. Nästan allanämner gymnastik som sitt favoritämne,men även bildkonst ärpopulärt. Skolan tycker de väl omoch de gillar lokalerna, i synnerhetbiblioteket och skolgården. Det<strong>fi</strong>nns ändå alltid något man kangöra bättre, och de kritiska ungaeleverna har några hälsningar tillmyndigheterna i Helsingfors:– Potatisen i skolmåltiderna ärinte bra. Den smakar gummi ochhar ibland mörka klimpar inuti.Och klockan som ringer in oss frånrasten hörs inte tillräckligt bra, såman vet inte alltid när rasten hartagit slut.F Från vänster, Christian, Camilla,Thomas och Ronja.lornas egna; gymnastiksalen, slöjdsalenoch biblioteket delar de på. De två skolornahar också var sin skolgård mednågra gemensamma områden (en sandplanoch två fotbollsplaner). På torsdagarfår eleverna röra sig fritt på varandrasskolgårdar.– Det <strong>fi</strong>nns nog gränser för Sakarinmäkisoch Östersundoms skolgårdarmen gränserna är inte skarpa, för dethar vi inte heller viljat att de ska vara,förklarar Lundmark.I lärarrummet talar kollegorna i detvå skolorna både <strong>fi</strong>nska och svenskamed varandra, och flera av de <strong>fi</strong>nskspråkigalärarna tar tillfället i akt ochövar upp sina svenskkunskaper. Utepå skolgården uppmuntras de svenskaeleverna att tala svenska, men detär inte alltid möjligt då lek och idrottofta sker tillsammans med de <strong>fi</strong>nskaskolkamraterna.– Vi har valt att inte köra någon defensivlinje med <strong>fi</strong>nlandssvenskheten,och vi har inte heller upplevt att elevernaskulle tala mera <strong>fi</strong>nska på rasternatill följd av detta, konstaterar Lundmark.Och under lektionerna pratar allanaturligtvis svenska.Skollördagar, festligheter och temadagarsker i samarbete med den <strong>fi</strong>nskaskolan, och skolorna har till och medhaft internationella gäster på besökför att söka modeller från det lyckadesamarbetet mellan de två språkgrupperna.En frisk ostlig brisHelsingfors har all anledning att ta varapå eventuella lärdomar och fungerandemodeller som nykomlingen frånSibbo kan bidra med. Goda idéer ochfärska perspektiv kan tillämpas i de övrigaskolorna i huvudstaden. Finns detnågon god praxis som Östersundomgärna vill göra reklam för?– Skolans Hem & skola-förening ärmycket verksam. På föräldramötenär så gott som varje elev representeradav sina vårdnadshavare, berättarLundmark.Östersundom skola har också ett aktivtsamarbete med dagvården. I Sibbohar man nämligen sammanslagit dagvårdenoch skolan administrativt, någotsom ännu inte har skett i Helsingforstrots att både Esbo och Vanda ocksåhar gått in för modellen. I Helsingforsutreds möjligheten för en sådan sammanslagning,och Östersundom skolaönskar att få bevara sitt arbetssätt ochdärigenom framstå som ett positivt resultatav modellen.Utöver alla konkreta framgångar somskolan kan påvisa, kan man inte sombesökande låta bli att känna den trevligaatmosfär som råder i den hemtrevligaoch prydliga skolan.– Jag tycker vi har en bra stämninghär i skolan. Vi har det roligt ochvi trivs och det är ju något man kanförsöka föra vidare, föreslår Lundmark.n3200813