6 <strong>15</strong>.12.<strong>2009</strong>.–18.1.2010Mitkä ovat mielestäsisuurimmatympäristöhaasteetKauniaisissa?Kauniaisissa pitäisi säästääkaikki jäljellä olevat lähimetsät.Pienetkin metsikötovat arvokkaita elinympäristöjäeri lajeille ja lisäksiniillä on suuri esteettinenja virkistyksellinen arvo ihmisille.Lisäksi Gallträsk pitääsaada kuntoon.Miten Kauniaisten pitäisiprofiloitua ympäristöasioissa?Kauniaisten puutarhakaupunkimainenja luonnonläheinenilme on erinomainenlähtökohta ympäristöprofiloitumiseen.Tulevaisuudessaluonnonläheisyydenarvostus lisääntyy.Vihreydellä on myös kansanterveydellisiävaikutuksia:tutkimusten mukaan jose, että ikkunoista näkyypuita, lisää ihmisten hyvinvointia.Pitäisikö Kauniaisten toteuttaapääkaupunkiseudunilmastostrategiaa?Ehdottomasti. <strong>Kauniainen</strong>on ottanutkin tässä joyhden merkittävän askeleen.Kauniaisten kaupungintaloon Suomen ensimmäinenkaupungintalo,jossa on WWF:n toimistoillekehittämä Green Officeympäristöjärjestelmä.GreenOffice on Kauniaistenkaupungin selkeä viestisitoutumisesta ilmastonmuutoksenvastaiseen taisteluun,sillä järjestelmä vähentääkaupungin hiilijalanjälkeäkustannustehokkaasti.Miksi olet valinnut Kauniaisenasuinpaikaksesi?Mieheni ja minä olemmesyntyisin Helsingistä. Kauniaisiinmuutimme, koskahalusimme tarjota lapsillemmeturvallisen ja luonnonläheisenkasvuympäristön.Mitkä ovat mielestäsiWWF:n tärkeimmät tavoitteet?Tavoitteenamme on saadaaikaan erinomaisia suojelutuloksia.Keskeiset prioriteettimmeovat ihmisen ekologisenjalanjäljen pienentäminensekä luonnon monimuotoisuudenturvaaminen.Toimintatapamme poikkeavatmonista muista ympäristöjärjestöistä,sillä emme räyhääja esiinny tunteenomaisestitai provosoivasti.WWF:n toiminnan keskeisenäperiaatteena on rakentavadialogi ja tutkittuuntietoon perustuvientoteuttamiskelpoisten ratkaisujentarjoaminen.Mitä Suomen WWF tekee?Suomessa tavoitteenammeon innostaa yhteiskunnankaikki toimijat tekemäänkonkreettisia tekojaluonnon puolesta. SuojeluprioriteettejammeovatItämeren, järvien, metsienja tunturialueiden suojelusekä uhanalaiset lajit. Osallistummemyös aktiivisestiVisio Kauniaisista vuonna 2020Lähimetsät on säilytetty,viheralueita yhdistävätulkoilureitit ja Gallträskissavoi uida kesät talvet”Kauniaislaiset ovat vuonna 2020 kestävän kehityksen edelläkävijöinä osoittaneetmuille suomalaisille, että arjen valinnoilla on merkitystä. Ympäristömyönteisyys onsilloin yksi kaupungin keskeisiä kilpailutekijöitä. Lähimetsät on säilytetty ja viheralueitayhdistävät ulkoilureitit. Gallträsk on ennallistettu ja siinä on talvella suosittuavantouintipaikka ja kesällä uimalaituri on vilkkaassa käytössä.”Näin Kauniaisissa asuva, kestävästä kehityksestä väitellyt kauppatieteen tohtoriLiisa Rohweder näkee kaupungin kymmenen vuoden kuluttua, vuonna 2020.Rohweder aloitti ympäristöjärjestön World Wildlife Fundin (WWF) Suomen pääsihteerinätänä syksynä.ilmastonmuutoksen torjuntaanedistämällä muunmuassa kestäviä tuotantojakulutustapoja. Lisäksiympäristökasvattajammeovat suosittuja vieraita alaasteillaympäri Suomea.Suomen WWF:llä on myösuseita kansainvälisiä suojeluhankkeitaesimerkiksiMitä jos tänä joulunapaketoisimmekin pukinkonttiin toisillemme lahjaksiaikaa ja läheisyyttä?LIISA ROHWEDERKauniaisten puutarhakaupunkimainen ja luonnonläheinen ilme on Liisa Rohwederin mukaan erinomainen lähtökohta ympäristöprofiloitumiseen.Tulevaisuudessa luonnonläheisyyden arvostus lisääntyy. Vihreydellä on myös kansanterveydellisiä vaikutuksia:tutkimusten mukaan jo se, että ikkunoista näkyy puita, lisää ihmisten hyvinvointia.Grankullas karaktär av trädgårdsstad med nära till naturen utgör ett utomordentligt utgångsläge för en miljöprofilering, anserWWF-generalsekreteraren Liisa Rohweder. I framtiden kommer det naturnära att värderas allt mer inte minst för att naturen haren hälsofrämjande inverkan på mänskan: forskning visar att redan det att man ser träd från sitt fönster gör att man mår bättre.Borneossa, Nepalissa, Bhutanissaja Tansaniassa.Miten WWF:ssä tehdäänkäytännössä työtä?Työmme on käytännönsuojeluhankkeiden toteuttamistaja yhteiskunnallistavaikuttamista. Käytännönsuojelutyötä teemme esimerkiksiperustamalla kosteikkojamaatalouden päästöjenvähentämiseksi, ennallistamallaperinneympäristöjäja edistämällä Saimaannorpan elinedellytyksiä.Bhutanissa kehitämmeekoturismia ja Borneossameillä on sademetsän suojeluhanke.Myös yritysyhteistyö onosa suojelutyötämme:tuemme yrityksiä ympäristövaikutustenpienentämisessätarjoamalla ympäristönsuojeluunliittyvääasiantuntemustamme.Kansainvälisenä säätiönämeillä on kattava ja viimeisintieto ympäristöasioista,mikä on tärkeää, kun yrityksetsuunnittelevat esimerkiksiuusia tuotteita.Toimimme lisäksi osallistumallaerilaisiin tapahtumiin:esimerkiksi tänä syksynäolimme silakkamarkkinoillapuhumassa kotimaisenkalan puolesta.Miltä oma työsi näyttää?Oma työni muodostuuorganisaation vetämisestä,ministereiden, virkamiesten,kansanedustajien jayritysjohtajien tapaamisistasekä kansainvälisessäverkostossa toimimisesta.Lisäksi pyrin osallistumaankenttähankkeisiin niin paljonkuin mahdollista.Kansalaisten osallistaminenon myös tärkeää. Meilläonkin laaja vapaaehtoisverkostoja sen lisäksi kehitämmeparhaillaan merkittävilleyksityistukijoillemmeWWF Clubia, joka tuleetarjoamaan näköalapaikanWWF:n kärkihankkeisiin.Viestisi kauniaislaisillejoulun alla?Jouluun liittyy antamisenriemu. Mitä jos tänäjouluna paketoisimmekinpukin konttiin toisillemmelahjaksi aikaa ja läheisyyttä?Sen arvokkaampia lahjojaei läheisilleen voi antaa.NINA WINQUISTWWF on maailmansuurin ympäristöjärjestöEuroopan kuninkaallisetperustivat 48 vuotta sittenMaailman luonnonsäätiöWWF:n suojellakseenmuun muassa tiikereitä,sarvikuonoja ja norsuja.Sittemmin WWF:stäon kasvanut maailmansuurin ympäristöjärjestö,jonka tavoitteena on rakentaatulevaisuus, jossaihmiset elävät sopusoinnussaluonnon kanssa.Tällä hetkellä WWF koostuuyli 100 maassa toimivastaitsenäisesti johdetustatoimistosta. SuomeenWWF perustettiinprinssi Philipin, PresidenttiUrho Kekkosen jaministeri Pertti Salolaisentoimesta vuonna1972. WWF:n mielestäKööpenhaminassa solmittavatehokas ja laillisestisitova ilmastosopimuson suuri taloudellinenja poliittinen mahdollisuusryhtyä rakentamaanympäristöystävällistäja kestävää tulevaisuutta.Maailman päättäjilleon WWF:n mielestäannettu tehokkaan sopimuksensolmimiseen riittävävaltakirja.Lue lisää itämeren suojelusta,maailman uhanalaisimmastahylkeestä saimaannorpasta,kouluissakiertävistä WWF-lähettiläistä,joululahjoituksista jaJorma Luhdan teoksestaTähtiyöt, joka valittiin vuodenluontokirjaksi 9.12:www.wwf.fi
<strong>15</strong>.12.<strong>2009</strong>.–18.1.20107Bevara miljön för barnensoch barnbarnens bästa”Grankullaborna har år 2020 som föregångare av hållbar utveckling visat de övrigafinländarna att vardagens val har betydelse. En positiv inställning till miljön är en avstadens centrala trumfkort i konkurrensen om invånare och företagare. Närskogarnahar bevarats och friluftsområdena förenas av promenadstråk. Gallträsk har iståndsattsoch vaksim är populärt om vintern och badbryggan är i flitig användning undersommaren.”Se där färske WWF-generalsekreterarens, ekonomiedoktor i hållbar utveckling ochgrankullabon Liisa Rohweders vision av Grankulla år 2020. Läs mer om hennes tankarbåde lokalt och globalt nedan.Vilka är de störstautmaningarna vadgäller miljön iGrankulla?Alla närskogar som återstårbör bevaras. Även småskogsdungar är värdefullalivsmiljöer för olika arteroch dessutom har de ettstort estetisk och rekreationsvärdeför invånarna.Iståndsättningen avGallträsk är ett måste.Hur kan Grankulla profilerasig?Stadens karaktär av trädgårdsstadmed nära till naturenär ett utomordentligt utgångslägeför en miljöprofilering.I framtiden kommerdet naturnära att värderasallt mer inte minst för att naturenhar en hälsofrämjandeinverkan på mänskan: forskningvisar att redan det attman ser träd från sitt fönstergör att man mår bättre.Borde Grankulla gå in förhuvudstadens klimatstrategi?Absolut. Grankulla har redantagit ett stort steg på vägeni och med att stadshusetär det första i Finland att haförlänats WWF:s Green Office-miljöcertifikat.Certifikatetär ett klart budskap omatt staden har förbundit sigatt motverka klimatförändringeneftersom systemetminskar stadens koldioxidfotavtryckpå ett kostnadseffektivtsätt.Varför har du valt att bo iAlla känner viWWF-jättepandanGrankulla?Min man och jag är föddai Helsingfors. Vi flyttade tillGrankulla för att vi ville erbjudavåra barn en trygg ochnaturnära uppväxtmiljö.Vilka är WWF:s viktigastemål?Vi eftersträvar utmärktaresultat i skyddet av miljön.Våra centrala prioriteringarär att minska mänskans ekologiskafotavtryck samt säkerställaen mångsidig natur.Vårt sätt att handla avvikerfrån många andra miljöorganisationersi det att vi intebeter oss emotionellt ellerprovokativt. WWF har i ställetsom mål att uppnå realistiskaresultat baserat på enkonstruktiv dialog och faktabaseradkunskap.Vad gör Finlands WWF?I Finland försöker vi inspirerasamhällets alla aktörertill konkreta handlingarför naturen. I skyddsprogrammetprioriterar vi Östersjön,sjöarna, skogarnaoch fjällområdena samt deutrotningshotade arterna.Vi deltar också aktivt i kampenmot klimatförändringengenom att främja hållbaraproduktions- och konsumtionsmönster.Våra miljöfostrareär populära gästeri lågstadierna runtom Finland.Därtill har WWF Finlandett flertal internationellaskyddsprojekt exempelvisi Borneo, Nepal, Bhutanoch Tanzania.MIINA POIKOLAINENGrankullabon Liisa Rohwederleder WWF Finland sedan ihöst.Kauniaislainen Liisa Rohwederon Suomen WWF-järjestönpääsihteeri.Hur ser ert arbete ut rentpraktiskt?I praktiken sysslar vi medlobbyverksamhet i samhälletoch att genomföraskydds-projekt. Det kan gällaatt anlägga våtmarker föratt minska jordbruksutsläpp,iståndsätta traditionellamiljöer och främja saimenvikarenslivsbetingelser.I Bhutan är vi med om attutveckla ekoturism och iBorneo skyddar vi regnskogen.Företagssamarbete är enviktig del av vårt skyddsarbete:vi stöder företag somsträvar efter att minska sinskadliga verkan på miljöngenom att erbjuda dem vårWWF arbetar sedan 1961över hela världen för attskydda mångfalden ochupprätthålla de ekologiskafunktionerna i naturen ochär idag världens största,oberoende miljöorganisation.WWF:s symbol, jättepandan,hör till världensmest kända symboler. Föratt verksamheten skall varaså effektiv och resultatriksom möjligt koncentrerarsig WWF i sitt arbete på ettantal klara insatsområden.Dessa är: skyddet av skogar, havoch insjövatten skyddet av hotade nyckelarter förebyggande av klimatförändringen förebyggande av användningav farliga gifterDet konstituerande mötetför det nationella WWF iFinland hölls i oktober1972. Ett av WWF:s viktigasteobjekt är Östersjön,Vårt Hav. Halterna av vissamiljögifter, som t.ex. DDT,som tidigare hotade havsörnen,uttern och mångaandra av havets invånare,har de facto sjunkit delssom en följd av bl.a. WWF:sverksamhet. Å andra sidanär den långt framskridnaeutrofieringen och dessföljdverkningar förödandeför vatten- och strandnaturen.Även de kontinuerligtökande oljetransporternaexpertis. Eftersom vi är eninternationell stiftelse har vistor och aktuell sakkännedomi miljöfrågor, någotsom företagen värdesätterexempelvis vid lanseringenav nya produkter.Vi deltar också i allehandaevenemang. I höstas var vimed om strömmingsmarknadenoch talade där för inhemskfisk.Hur ser ditt eget arbeteut?Mitt arbete består av attleda organisationen, träffaministrar, tjänstemän, riksdagsledamöteroch företagsledaresamt verka i det internationellanätverket. Dessutomförsöker jag delta i arbetetute på fältet så mycketsom möjligt.Det är också viktigt att aktiveramedborgarna. WWFhar ett stort frivillignätverkoch för närvarande håller vipå med att utveckla en så kalladWWF Club som ska erbjudavåra privata donatöreren alldeles särskild insyn iWWF:s pilotprojekt.Ditt budskap till grankullabornainför jul?Julen handlar om glädjen iatt dela med sig, att ge. Vadsägs om vi denna jul skullepaketera tid och närhet i julgubbenssäck? Mer värdefullagåvor åt sina nära och käragår det knappast att ge.NINA WINQUIST,ÖVERSÄTTNINGutgör en allvarlig riskfaktor.Klimatförändringen är ettpåtagligt exempel på attmänniskans verksamhet redannu har överskridit naturenstoleransgräns och världensförmodligen störstamiljöproblem idag, anserWWF. Miljöbelastningen,människans ekologiskafotspår, måste kunna minskas.Barn och ungdom,morgondagens beslutsfattare,har en viktig position.WWF har därför inlett ettnära samarbete med skolornaför att främja miljöfostransställning och medel.Läs mer om WWF på deypperliga svenska sidornawww.wwf.fi/svenska.Tule joulukultainenKäytä joulusiivouksessa lähtökohtaisestipelkkää vettä liuottimena – jos se ei riitä,käytä ympäristölle ystävällisiä liuottimia japesuaineita, äläkä unohda vanhoja, tuttuja siivousaineitakuten etikkaa, mäntysuopaa tai sitruunahappoa.– Jouluvaloissa, kuten jouluvalmisteluissayleensäkin, lienee paras muistaa "kohtuus kaikessa".Maltillisesti koristeltu pihapensas on tyylikkäämpinäky kuin pihalle muuttanut riemunkirjavasirkus. Uudet led-valaisimet kuluttavathuomattavasti vähemmän energiaa kuin tavallisetjouluvalot. Sähkövaloja käyttäessäsi muistaajastaa ne, jotta valot eivät loista keskellä päivääeivätkä yön tyhjyydessä. Säästyy energiaa ja rahaa.– Älä kaada kinkkurasvoja tiskialtaaseen taiwc-pönttöön. Kylmässä viemärivedessä se hyytyyja aiheuttaa tukoksia. Kinkkurasvan kannattaaantaa ensiksi jäähtyä kunnolla, ja sen jälkeen laittaase jähmettyneenä biojätteeseen tai kompostiin.Kinkkurasva on niin suolaista, ettei sitä saaantaa linnuille tai muille eläimille.– Muuta lahjojenantoperinnettä ja harkitsetarkkaan, mitä ostat. Joulupakettien sijasta läheisilleenvoi antaa lahjakortteja erilaisiin palveluihintai lippuja elokuviin tai teatteriin. Tavaroitahankkiessasi, mieti ovatko ne tarpeellisia, kestäviä,korjattavia ja myöhemmin kierrätettäviä.Kauniaisten ympäristötoimitoivottaa kaikillerauhallista joulua jahyvää uutta vuotta!Kom ljuva ochmiljövänliga julDå du julstädar, använd som regel endastvatten som lösningsmedel. Om det interäcker, använd då miljövänliga lösningsochtvättmedel och glöm inte de gamla, bekantastädmedlen ättika, tallsåpa och citronsyra.– Måtta med juljusen så som i alla julförberedelseröver lag! En enkelt dekorerad buske är en elegantaresyn än en sprakande cirkus som flyttat inpå gården. De nya led-ljusen förbrukar avsevärtmindre energi än vanliga julljus och om du använderen timer som automatiskt släcker ljusen underdagen ljusa och nattens mörka stunder sparar dubåde energi och pengar.– Häll inte skinkfettet i diskhon eller wc-stolen.Det kalla avloppsvattnet får fettet att stelna ochstocka rören. Det lönar sig att låta skinkfettet svalnaordentligt och sedan lägga det bland bioavfalleteller i komposten då det stelnat. Eftersom skinkfettetinnehåller mycket salt får man inte ge det åtfåglar eller andra djur.– Ändra på gåvotraditionerna och fundera noggrantöver vad du köper. Istället för julpaket kanman överraska sina nära och kära med presentkorttill olika serviceformer eller med bio- eller teaterbiljetter.Om du köper saker, fundera på om de är nödvändiga,hållbara, reparerbara och om desenare kan återanvändas.De traditionella, tunna julkorten av kartong kansättas bland returpappret eller i kartonginsamlingen.Grankulla miljöenhetönskar allaEn Fridfull Jul ochEtt Gott Nytt År!