10.08.2013 Views

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tabela 1 (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

Feto<br />

T<strong>in</strong>an (x)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Luan (n) M(X,N) Q(X,N) I(X) D(X,N) L(X,N) S(X,N) T(X)<br />

0 1 0.10222 0.09574 100000 9574 93655 .89407 /A/ 5889992 58.900 0.337<br />

1 4 0.00895 0.03498 90426 3163 353382 .97053 /B/ 5796337 64.100 1.368<br />

5 5 0.00226 0.01125 87264 982 433863 0.99074 5442955 62.374 2.500<br />

10 5 0.00145 0.00725 86282 625 429845 0.99142 5009091 58.055 2.500<br />

15 5 0.00211 0.01050 85656 899 426155 0.98769 4579246 53.461 2.635<br />

20 5 0.00284 0.01408 84757 1194 420908 0.98465 4153091 49.000 2.589<br />

25 5 0.00333 0.01650 83564 1379 414447 0.98233 3732183 44.663 2.555<br />

30 5 0.00382 0.01892 82185 1555 407122 0.97946 3317737 40.369 2.555<br />

35 5 0.00451 0.02230 80630 1798 398762 0.97581 2910614 36.099 2.561<br />

40 5 0.00534 0.02638 78831 2080 389115 0.97037 2511852 31.864 2.576<br />

45 5 0.00684 0.03364 76752 2582 377584 0.96025 2122737 27.657 2.609<br />

50 5 0.00964 0.04715 74170 3497 362576 0.94279 1745153 23.529 2.634<br />

55 5 0.01435 0.06942 70673 4906 341831 0.91310 1382578 19.563 2.649<br />

60 5 0.02280 0.10822 65767 7118 312125 0.86294 1040746 15.825 2.652<br />

65 5 0.03747 0.17208 58649 10092 269346 0.78304 728622 12.423 2.632<br />

70 5 0.06246 0.27129 48557 13173 210909 0.66701 459276 9.459 2.580<br />

75 5 0.10288 0.40904 35384 14473 140678 .43359 /C/ 248367 7.019 2.496<br />

80 + 0.19417 ..... 20910 20910 107689 ..... 107689 5.150 5.150<br />

\a\ Valor fó maka ba sobrebivente husi grupu 5 husi tempu moris to’o grupu t<strong>in</strong>an/ida 0-4 = L(0,5)/500000<br />

\b\ Valor ne’ebé fó maka S(0,5) = L(5,5)/L(0,5)<br />

\c\ Valor ne’ebé fó maka S(75+,5) = T(80)/T(75)<br />

Funsaun tabela moris nian:<br />

Numeru mortalidade t<strong>in</strong>an-espesifiku, maka, numeru mate nian kalkula husi group t<strong>in</strong>an sira ida-ida (husi x to x+n)<br />

Q(X,N) = Probabilidade husi mate entre t<strong>in</strong>an aserta x no x+n<br />

I(X) = Numeru husi sobrevivente sira iha t<strong>in</strong>an x husi moris 100,000<br />

D(X,N) = Numeru husi ema-t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé maka ema moris entre t<strong>in</strong>an x no x+n<br />

L(X,N) = Numeru husi ema-t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé maka ema moris entre t<strong>in</strong>an x no x+n sira<br />

S(X,N) = Rasiu husi sobrevivente ba ema hirak-nia t<strong>in</strong>an x ba x+n (hare’e catatan kaki tabela nian a, b no c)<br />

T(X) = Numeru husi ema-t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé ema moris hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an x<br />

E(x) = Esperansa moris nian iha t<strong>in</strong>an x<br />

A(X,N) = Maioria husi ema – t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé ema hirak moris ba entre t<strong>in</strong>an x no x+n<br />

Iha nasaun barak, falta estatistiku importante, elaborasaun ba tabela moris ida hahu ho estimasaun <strong>in</strong>direita husi<br />

mortalidade bebe no labarik nian. Survei demografia no sensus tomak <strong>in</strong>klui kestaun atu halo estimasaun ba<br />

mortalidade wa<strong>in</strong>hira t<strong>in</strong>an hahu foufoun. Hirak-ne’e kestaun hirak-ne’ebé simples, husu ba sira hotu ne’ebé maka ho<br />

t<strong>in</strong>an 15 ka liu, refere ba labarik moris hirak maka sira hahoris ona no hira maka mate ona (ka moris nafat<strong>in</strong>). Sensus<br />

2004 nian <strong>in</strong>klui kestaun hirak-ne’e. Dadus/<strong>in</strong>formasaun partikular uza atu halibur estatistika kona-ba proporsaun<br />

husi labarik hirak-ne’ebé maka mate ona hafo<strong>in</strong> moris, tuir sira-nia <strong>in</strong>an nia t<strong>in</strong>an/idade. Dadus/<strong>in</strong>formasaun hirakne’e<br />

transforma liúhusi metodu <strong>in</strong>direitu hirak ba numeru mortalidade bebe no labarik nian. Mortalidade bebe maka<br />

probabilidade atu mate entre hafo<strong>in</strong> moris no wa<strong>in</strong>hira halo t<strong>in</strong>an ba dala ulu. Labarik sira-nia mortalidade maka<br />

probabilidade atu mate entre aserta t<strong>in</strong>an ida no lima (PRB, 2000).<br />

Metodu <strong>in</strong>direita hirak-ne’ebé uza beibeik liu maka tekniku ‘Brass-type’ sira. Willian Brass, demografer Ingles ida,<br />

maka prosedura ne’ebé dala uluk ne’ebé dezenvolve atu muda proporsaun labarik hirak-ne’ebé moris maibé mate<br />

ona, ne’ebé feto hirak (tuir grupu t<strong>in</strong>an nian) hato’o ba estimasaun probabilidade atu mate molok to’o loloos iha t<strong>in</strong>an<br />

labarik nian (United Nations, 1983). Hafo<strong>in</strong>, dezenvolve tiha versaun ne’ebé hadiak ona. Variasaun importante rua<br />

maka Tekniku Trussell no tekniku Palloni-Haligman (United Nations, 1988). Variasaun rua uza tabela modelu moris<br />

nian. Tekniku Trussell sira uza Tabela Modelu Moris Rejiaun Coale-Demeny nian (Loromonu, Tasi-mane, Lorosa’e<br />

no Tasi Feto), no tekniku Palloni-Haligman uza Nasoens Unidas nia Tabela Modelu Moris nian (Lat<strong>in</strong> Amerika,<br />

Chili, Asia Tasi Mane nian, Mediu Oriente no Jeral). Iha-ne’e, uza ona programa demografika MORTPAK atu halo<br />

estimasaun mortalidade bebe no labarik nian (United Nations, 1988). Tamba metodu hirak uza tabela modelu moris<br />

nian sira, hare’e ba presiza atu hari’i modelu ida-ne’ebé maka aserta ba modelu mortalidade husi Timor-Leste nian.<br />

13<br />

E(X) A(X,N)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!