10.08.2013 Views

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Kona-ba estruktura t<strong>in</strong>an husi mortalidade, konklui katak dezenvolvimentu liútan akontese entre labarik sira<br />

kompara ba adultu sira, katak, numeru mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun sei menus lalais liu kompara ba numeru<br />

mortalidade tomak.Ida-ne’e hetan hodi uza tabela moris limita sira, ne’ebé <strong>in</strong>klui iha RUP. Tabela moris hirak-ne’e,<br />

Departementu Sensus Estadus Unidus nian maka dezenvolve, kaer met<strong>in</strong> nivel no modelu husi mortalidade husi<br />

nasaun dezenvolvidu ho numeru mortalidade hirak-ne’ebé ki’ik liu (Arriaga and associates, 1994). Tabela hirak-ne’e<br />

tau iha futuru ne’ebé dok, sai husi periodu projeksaun. Iha kazu ida-ne’e, tau sira ba t<strong>in</strong>an 2100. Tabele hirak-ne’e la<br />

fó impaktu nivel mortalidade ne’ebé konklui iha hipoteze maib’e estruktura mortalidade nu’udar <strong>in</strong>dika ona iha leten.<br />

Projeksaun ba fertilidade<br />

Iha nasaun hirak-ne’ebé nivel fertilidade maka’as/boot no iha evidensia husi redusaun tendensia fertilidae, projeksaun<br />

dala barak bazeia ba asunsaun ne’ebé tendensia ne’e sei kont<strong>in</strong>ua iha futuru. Esperiensia istoriku maka katak<br />

wa<strong>in</strong>hira fertilidade hahu menus, nia sei kont<strong>in</strong>ua nune’e. Kestaun importante ne’ebé husu dalabarak liu iha kazu<br />

hanesan ne’e maka: Iha faze ida-ne’ebé maka fertilidade sei kont<strong>in</strong>ua menu no sa’e to’o nivel ne’ebé? Problema sei<br />

difisil liu iha ne’ebé la iha evidensia husi redusaun. Kestaun importante iha-ne’e maka: Fertilidade sei hahu menus<br />

durante periodu projeksaun ka? No, sé karik kazu maka hanesan ne’e, wa<strong>in</strong>hira maka fertilidade hahu menuz? Iha<br />

kazu ida-ne’e iha teoria lubuk ida ka regras imperiku hirak atu hato’o hipoteze kona-ba tendensia fertilidade hirak.<br />

Nu’udár temi ona iha leten, nivel fertilidade iha Timor-Leste hare’e ba hanesan ida-ne’ebé as liu iha iha mundu no la<br />

iha evidensia ba redusaun ida. Maibé, hare’e ba la realistiku atu konklui katak fertilidade sei la menu iha tempu<br />

badak nia laran, liliu katak iha nasaun hirak-ne’ebé la dezenvolve fertilidade esperiensia daudaun redusaun no barak<br />

maka tun maka’as tebe-tebes.<br />

Iha <strong>in</strong>formasaun rua ne’ebé bele fó naroman ba isu/asuntu ne’e.<br />

Dala uluk, dadus/<strong>in</strong>formasaun kona-ba preferensia fertilidade husi DHS t<strong>in</strong>an 2003 katak feto barak iha Timor-Leste<br />

maka hakarak atu hamenus sira nia fertilidade. Nu’udár izemplu, signifika husi numeru loloos husi oan entre feto<br />

hirak-ne’ebé hahu sira-nia vida reprodutiva (t<strong>in</strong>an 15 ba t<strong>in</strong>an 19) aka 4.8. Numeru ida-ne’e maka 5.8 entre feto hirak<br />

ne’ebé maka vida reprodutivu hotu daudaun (t<strong>in</strong>an 45 to’o 49). Estandar ba feto hotu nian t<strong>in</strong>an/idade reprodutiva<br />

maka oan na<strong>in</strong> 5.6. Entre feto hirak-ne’ebé iha ona oan 4 ne’ebé moris hela maka, 17.4 % lakohi tan ona oan.<br />

Numeru ida-ne’e aumenta to’o 37% entre hirak-ne’ebé iha oan na<strong>in</strong> hitu ne’ebé moris hela.<br />

Klaru feto sira iha Timor-Leste hato’o sira-nia hakarak maka’as atu iha oan barak. Maibé, preferensia fertilidade<br />

kompara ba fertilidade loloos, nivel ne’ebé hatudu iha preferensia ki’ik kompara ba ne’ebé maka koresponde ba<br />

numeru hirak-ne’ebé maka observa hela. Faktu ida-ne’e maka <strong>in</strong>dikasaun maka’as husi redusaun fertilidade ida iha<br />

futuru. Hare’e ba katak buat-ne’e sei maka’as, pelemenus iha periodu <strong>in</strong>isiu, maibé nia sujere katak konklui numeru<br />

fertilidade konstanta ba futuru dala ruma la realistiku.<br />

Dala rua, Governu Timor-Leste rekoñese ona importansia husi hamenus numeru moris ne’ebé maka’as tebe-tebes<br />

(barak liu maka espasu entre tur ahi/hahoris) atu fasilita eradikasaun pobreza/halakon ki’ak, hamenus Timor-Leste<br />

nian nivel mortalidade maternal no bebe ne’ebé boot tebes, no hadiak saudé <strong>in</strong>an no labarik sira-nian. Nune’e,<br />

politika planu familiar dezenvolve no Konsellu M<strong>in</strong>istru aprova ona iha t<strong>in</strong>an 2002. Governu halo esforsu hela atu fó/<br />

ofrese liúhusi sistema saude publiku nian, asistensia tekniku no f<strong>in</strong>ansial husi komunidade <strong>in</strong>ternasional, suplai<br />

regular no distribusaun maka’as ne’ebé maka efektivu variedade kontraseptivu sira atu garantu katak hatan duni ba<br />

opsaun no nesesidade kazal/kabe na<strong>in</strong> sira no <strong>in</strong>dividual iha Timor-Leste. Promosaun/haklaken planu familiar sei<br />

hala’o iha kontextu kona-ba protesaun saude no promosaun husi saude reprodutiva tomak. Sei husu katak promosaun<br />

hirak-nune’e sei ne<strong>in</strong>eik maibé desisivamente sei fó aten brani ba kabe na<strong>in</strong> no <strong>in</strong>dividual atu aksesu <strong>in</strong>formasaun<br />

planu familiar, ‘counsel<strong>in</strong>g no serbisu sira (M<strong>in</strong>istry of Health, UNFPA, WHO, w/d).<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!