10.08.2013 Views

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Loloos karik, kresimentu populasaun hanesan eskala ne’ebé maka projeita iha senariu mediu, la temi kresimentu<br />

ne’ebé maka hare’e ona iha senariu boot, hare’e ekonomikamente sei konsume hotu maski nasaun esperiensia<br />

expansaun ekonomia ida-ne’ebé boot. Eskritor politika no planu sira tenki tau ba iha konsiderasaun isu/asuntu idane’e<br />

atu halo planu estratejia ida atu responde ba problema ne’e, ne’ebé bele iha konsekuensia sosial no politika<br />

hirak-ne’ebé seriu. Maski nune’e nota katak to’o t<strong>in</strong>an 2020-2030, velosidade husi kresimentu husi populasaun ho<br />

t<strong>in</strong>an/idade serbisu sei hahu redusaun ne<strong>in</strong>eik ida. Aserta tempu ida-ne’e wa<strong>in</strong>hira asume redusaun fertilidade t<strong>in</strong>an<br />

lima ora-ne’e no tuir mai sei hahu atu hamenus velosidade kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu. Maibé,<br />

kresimentu iha suplai traballador sei boot nafat<strong>in</strong>. Ida importante atu marka katak asuntu ida-ne’e labele trata nu’udár<br />

parte husi d<strong>in</strong>amika populasaun nasaun nian maibé pr<strong>in</strong>sipalmente nu’udár problema ekonomia, sosial no politika. Só<br />

redusaun fertilidade subtansial ida-ne’ebé sei <strong>in</strong>volve tranzisaun demografia diferente ida, bele rezultu iha expansaun<br />

populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade ida-ne’ebé ekonomikamente sei <strong>in</strong>volve no permiti nasaun atu iha benefisiu husi bonus<br />

demografia ida hahu hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an 2020.<br />

Persentajen husi ema idade ona iha populasaun sei esperiensia kresimentu uit’oan: husi 3.4% iha t<strong>in</strong>an 2004 ba 5.1%<br />

iha t<strong>in</strong>an 2050 (Tabela 8). Maibé, nu’udár iha kazu populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian, hirak-ne’ebé idade ona<br />

ka ferik/katuas sei esperiensia krisimentu absoluta boot ida. Nota katak to’o t<strong>in</strong>an 2040, populasaun ferik/katuas sira<br />

sei liu ema na<strong>in</strong> 100.000. Nia sasukat iha t<strong>in</strong>an 2005 maka só ema na<strong>in</strong> 32,870 (Tabela 9).<br />

Ida-ne’e mós importante atu konsidera populasaun feto iha t<strong>in</strong>a/idade reprodutiva. Iha tabela 8, tuir senariu mediu,<br />

nia persentajen aumenta husi 44.6% ba 51.7% durante periodu projeksaun. Expansaun husi grupu feto ida-ne’e, no<br />

defaktu katak to’o t<strong>in</strong>an atus ida-ne’e nia klaran sei kompostu husi metade husi populasaun feto, signifika momentum<br />

ne’ebé forte no naruk ba population Timor-Leste nian<br />

Rasiu husi ida dependensia maka rasiu husi ema hirak-ne’ebé iha idade dependente (t<strong>in</strong>an 15 mai kraik no liu t<strong>in</strong>an<br />

64) ba hirak-ne’ebé maka iha idade produtiva ekonomikamente (t<strong>in</strong>an 15-64). Medidas demografia ida-ne’e dala<br />

barak uza nu’udár <strong>in</strong>dikador husi todan ekonomia ne’ebé porsaun husi populasaun produtivu ida tenki lori. Klaru<br />

katak ida-ne’e hanesan <strong>in</strong>dikador jeral husi dependensia ekonomia tamba ema barak ne’ebé maka def<strong>in</strong>i nu’udár<br />

dependete maka produtor no barak ne’ebé maka iha ida/t<strong>in</strong>an produtivu ekonomikamente dependente. medida idane’e<br />

<strong>in</strong>tegra ona ba rasiu dependensia fo<strong>in</strong> sa’e, ne’ebé konsidera deit dependente fo<strong>in</strong> sa’e (m<strong>in</strong>us liu t<strong>in</strong>an 15) no<br />

rasiu t<strong>in</strong>an/idade tuan, ne’ebé <strong>in</strong>klui deit dependente t<strong>in</strong>an tuan (liu t<strong>in</strong>an 65). Tuir Tabela 8, rasiu dependensia fo<strong>in</strong><br />

sa’e nian esperiensia redusaun importante ida durante periodu projeksaun, <strong>in</strong>dika kresimente ne’ebé lalais husi<br />

populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu kompara idade labarik nia. Nu’udár sujere husi <strong>in</strong>dikador pasadu rua, populasaun<br />

sei joven nafat<strong>in</strong> maibé sei la joven hanesan oras-ne’e. Iha parte seluk, rasiu dependensia t<strong>in</strong>an tuan sei la esperiensia<br />

mudansa. Nu’udár hatudu iha kraik, ida-ne’e rezultu husi faktu katak kresimentu konstanta husi populasaun ferik/<br />

katuas sira sei kompensa ho redusaun ida iha velosidade kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian.<br />

Rasiu dependensia total hatudu redusaun importante ida tamba sira depende deit ba variasaun husi numeru fo<strong>in</strong> sa’e.<br />

Indikador seluk tan ba todan ne’ebé ema hirak-ne’ebé idade ona sei hetan iha decade tuir mai iha <strong>in</strong>deku idade nian,<br />

mós aprezenta iha Tabela8. Variable ida-ne’e koreponde ba numeru husi ema hirak-ne’ebé idade ona kada fo<strong>in</strong> sa’e<br />

na<strong>in</strong> 100. Nia sei aumenta husi 12.3 ba katuas/ferik hamutuk 23.9 kada fo<strong>in</strong> sa’e na<strong>in</strong> 100 ida husi t<strong>in</strong>an 2004 ba<br />

2030 no ba 15.8 iha t<strong>in</strong>an 2050.<br />

Loloos karik, <strong>in</strong>dikador ba todan husi ferik no katuas sira iha populasaun tomak iha futuru sei la tau Timor-Leste<br />

nu’udár populasaun idade ida hanesan nasaun Europa sira, maibé importante atu realiza katak numeru husi katuas/<br />

ferik sira sei aumenta maka’as tebes nu’udár sira-nia parte mós iha populasaun. Tendensia ne’e importante tebes no<br />

tenki konsidera iha kualker planu dezenvolvimentu.<br />

Indikador ikus iha Tabela 8, rasiu suporte <strong>in</strong>an/aman nian, maka proporsaun entre populasaun ho t<strong>in</strong>an 85 no liútan,<br />

maioria husi hirak-ne’ebé maka lakon ona sira-nia autonomia no fizikamente vulnerabel, no populasaun hirak ho<br />

t<strong>in</strong>an/idade 50 ba 64, ne’ebé koresponde aproximamente ba sira-nia oan hirak-ne’ebé adultu ona. Medida ida-ne’e fó<br />

<strong>in</strong>dikasaun baziku ida husi populasaun ne’ebé iha atu kuidadu hirak-ne’ebé idade tebes ona (Rowland, t<strong>in</strong>an 2003).<br />

Ida-ne’e <strong>in</strong>dikasaun estimativa ba numeru husi ferik/katuas sira husi sira-ne’ebé kuidade hamutuk nian 100 ida (la<br />

sala sira nia oan hirak-ne’ebé boot ona). Iha kazu Timor-Leste nian, numeru katuas/ferik sira kada kuidade na<strong>in</strong><br />

hamutuk 100 hetan flaktuasaun nu’udár rezultadu husi modelu demografia pasadu no presente hirak. Husi t<strong>in</strong>an 2004<br />

ba 2017, persentajen tun husi 8.7 ba 4.8 kada kuidadu na<strong>in</strong> 100 ida, no hafo<strong>in</strong> aumenta fali to’o 10.0 iha loron ikus<br />

husi periodu projeksaun.<br />

45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!