POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version
POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version
POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />
Loloos karik, kresimentu populasaun hanesan eskala ne’ebé maka projeita iha senariu mediu, la temi kresimentu<br />
ne’ebé maka hare’e ona iha senariu boot, hare’e ekonomikamente sei konsume hotu maski nasaun esperiensia<br />
expansaun ekonomia ida-ne’ebé boot. Eskritor politika no planu sira tenki tau ba iha konsiderasaun isu/asuntu idane’e<br />
atu halo planu estratejia ida atu responde ba problema ne’e, ne’ebé bele iha konsekuensia sosial no politika<br />
hirak-ne’ebé seriu. Maski nune’e nota katak to’o t<strong>in</strong>an 2020-2030, velosidade husi kresimentu husi populasaun ho<br />
t<strong>in</strong>an/idade serbisu sei hahu redusaun ne<strong>in</strong>eik ida. Aserta tempu ida-ne’e wa<strong>in</strong>hira asume redusaun fertilidade t<strong>in</strong>an<br />
lima ora-ne’e no tuir mai sei hahu atu hamenus velosidade kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu. Maibé,<br />
kresimentu iha suplai traballador sei boot nafat<strong>in</strong>. Ida importante atu marka katak asuntu ida-ne’e labele trata nu’udár<br />
parte husi d<strong>in</strong>amika populasaun nasaun nian maibé pr<strong>in</strong>sipalmente nu’udár problema ekonomia, sosial no politika. Só<br />
redusaun fertilidade subtansial ida-ne’ebé sei <strong>in</strong>volve tranzisaun demografia diferente ida, bele rezultu iha expansaun<br />
populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade ida-ne’ebé ekonomikamente sei <strong>in</strong>volve no permiti nasaun atu iha benefisiu husi bonus<br />
demografia ida hahu hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an 2020.<br />
Persentajen husi ema idade ona iha populasaun sei esperiensia kresimentu uit’oan: husi 3.4% iha t<strong>in</strong>an 2004 ba 5.1%<br />
iha t<strong>in</strong>an 2050 (Tabela 8). Maibé, nu’udár iha kazu populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian, hirak-ne’ebé idade ona<br />
ka ferik/katuas sei esperiensia krisimentu absoluta boot ida. Nota katak to’o t<strong>in</strong>an 2040, populasaun ferik/katuas sira<br />
sei liu ema na<strong>in</strong> 100.000. Nia sasukat iha t<strong>in</strong>an 2005 maka só ema na<strong>in</strong> 32,870 (Tabela 9).<br />
Ida-ne’e mós importante atu konsidera populasaun feto iha t<strong>in</strong>a/idade reprodutiva. Iha tabela 8, tuir senariu mediu,<br />
nia persentajen aumenta husi 44.6% ba 51.7% durante periodu projeksaun. Expansaun husi grupu feto ida-ne’e, no<br />
defaktu katak to’o t<strong>in</strong>an atus ida-ne’e nia klaran sei kompostu husi metade husi populasaun feto, signifika momentum<br />
ne’ebé forte no naruk ba population Timor-Leste nian<br />
Rasiu husi ida dependensia maka rasiu husi ema hirak-ne’ebé iha idade dependente (t<strong>in</strong>an 15 mai kraik no liu t<strong>in</strong>an<br />
64) ba hirak-ne’ebé maka iha idade produtiva ekonomikamente (t<strong>in</strong>an 15-64). Medidas demografia ida-ne’e dala<br />
barak uza nu’udár <strong>in</strong>dikador husi todan ekonomia ne’ebé porsaun husi populasaun produtivu ida tenki lori. Klaru<br />
katak ida-ne’e hanesan <strong>in</strong>dikador jeral husi dependensia ekonomia tamba ema barak ne’ebé maka def<strong>in</strong>i nu’udár<br />
dependete maka produtor no barak ne’ebé maka iha ida/t<strong>in</strong>an produtivu ekonomikamente dependente. medida idane’e<br />
<strong>in</strong>tegra ona ba rasiu dependensia fo<strong>in</strong> sa’e, ne’ebé konsidera deit dependente fo<strong>in</strong> sa’e (m<strong>in</strong>us liu t<strong>in</strong>an 15) no<br />
rasiu t<strong>in</strong>an/idade tuan, ne’ebé <strong>in</strong>klui deit dependente t<strong>in</strong>an tuan (liu t<strong>in</strong>an 65). Tuir Tabela 8, rasiu dependensia fo<strong>in</strong><br />
sa’e nian esperiensia redusaun importante ida durante periodu projeksaun, <strong>in</strong>dika kresimente ne’ebé lalais husi<br />
populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu kompara idade labarik nia. Nu’udár sujere husi <strong>in</strong>dikador pasadu rua, populasaun<br />
sei joven nafat<strong>in</strong> maibé sei la joven hanesan oras-ne’e. Iha parte seluk, rasiu dependensia t<strong>in</strong>an tuan sei la esperiensia<br />
mudansa. Nu’udár hatudu iha kraik, ida-ne’e rezultu husi faktu katak kresimentu konstanta husi populasaun ferik/<br />
katuas sira sei kompensa ho redusaun ida iha velosidade kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian.<br />
Rasiu dependensia total hatudu redusaun importante ida tamba sira depende deit ba variasaun husi numeru fo<strong>in</strong> sa’e.<br />
Indikador seluk tan ba todan ne’ebé ema hirak-ne’ebé idade ona sei hetan iha decade tuir mai iha <strong>in</strong>deku idade nian,<br />
mós aprezenta iha Tabela8. Variable ida-ne’e koreponde ba numeru husi ema hirak-ne’ebé idade ona kada fo<strong>in</strong> sa’e<br />
na<strong>in</strong> 100. Nia sei aumenta husi 12.3 ba katuas/ferik hamutuk 23.9 kada fo<strong>in</strong> sa’e na<strong>in</strong> 100 ida husi t<strong>in</strong>an 2004 ba<br />
2030 no ba 15.8 iha t<strong>in</strong>an 2050.<br />
Loloos karik, <strong>in</strong>dikador ba todan husi ferik no katuas sira iha populasaun tomak iha futuru sei la tau Timor-Leste<br />
nu’udár populasaun idade ida hanesan nasaun Europa sira, maibé importante atu realiza katak numeru husi katuas/<br />
ferik sira sei aumenta maka’as tebes nu’udár sira-nia parte mós iha populasaun. Tendensia ne’e importante tebes no<br />
tenki konsidera iha kualker planu dezenvolvimentu.<br />
Indikador ikus iha Tabela 8, rasiu suporte <strong>in</strong>an/aman nian, maka proporsaun entre populasaun ho t<strong>in</strong>an 85 no liútan,<br />
maioria husi hirak-ne’ebé maka lakon ona sira-nia autonomia no fizikamente vulnerabel, no populasaun hirak ho<br />
t<strong>in</strong>an/idade 50 ba 64, ne’ebé koresponde aproximamente ba sira-nia oan hirak-ne’ebé adultu ona. Medida ida-ne’e fó<br />
<strong>in</strong>dikasaun baziku ida husi populasaun ne’ebé iha atu kuidadu hirak-ne’ebé idade tebes ona (Rowland, t<strong>in</strong>an 2003).<br />
Ida-ne’e <strong>in</strong>dikasaun estimativa ba numeru husi ferik/katuas sira husi sira-ne’ebé kuidade hamutuk nian 100 ida (la<br />
sala sira nia oan hirak-ne’ebé boot ona). Iha kazu Timor-Leste nian, numeru katuas/ferik sira kada kuidade na<strong>in</strong><br />
hamutuk 100 hetan flaktuasaun nu’udár rezultadu husi modelu demografia pasadu no presente hirak. Husi t<strong>in</strong>an 2004<br />
ba 2017, persentajen tun husi 8.7 ba 4.8 kada kuidadu na<strong>in</strong> 100 ida, no hafo<strong>in</strong> aumenta fali to’o 10.0 iha loron ikus<br />
husi periodu projeksaun.<br />
45