10.08.2013 Views

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

TIMOR-LESTE<br />

PROJEKSAUN POPULASAUN NIAN<br />

2004-2050<br />

ANALISA HUSI REZULTADU SENSUS NIAN<br />

RELATORIU 1<br />

SENSUS POPULASAUN JERAL TIMOR-LESTE NIAN BA TINAN<br />

2004<br />

DIRESAUN NASIONAL ESTATISTIKA<br />

Fundu Populasaun Nasoens Unidas nian maka F<strong>in</strong>ansa<br />

1


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Director, Departementu Estatistika Nasional<br />

Manuel Mendonça<br />

Ekipa Projeksaun Populasaun<br />

Anastasia SEP Vong<br />

Silv<strong>in</strong>o Lopes<br />

Manuel da Silva<br />

Ricardo Neupert<br />

Konselleru Teknikal husi Internasional<br />

Ricardo Neupert<br />

Editor<br />

Dom<strong>in</strong>gos S. Freitas<br />

Avaliador sira<br />

Ghazi Mujahid, CST - Thailand<br />

Madele<strong>in</strong>e Reid<br />

2


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Prefaze<br />

Iha kampo atu sukat populasaun nia numeru no sira-nia karakteristika bazika, projeksaun populasaun importante<br />

tebes mós hanesan sensus. Iha nasaun barak, projeksaun populasaun ida maka aktividade analitika dala uluk nian<br />

ne’ebé hala’o wa<strong>in</strong>hira prosesu dadus/<strong>in</strong>formasaun sensus nian kompletu ona.<br />

Nia razaun maka simples tebes; sensus ida dehan ba ita, ita hamutuk na<strong>in</strong> hirak iha tempu ne’ebá maibé la’os ita<br />

hamutuk na<strong>in</strong> hira. Sensus ida sura populasaun ne’ebé maka moris iha nasaun ida-nia laran iha tempu ne’ebé maka<br />

fó, dala barak durante loron ida, ne’ebé hanaran loron sensus. Maibé loron tuir mai, la temi t<strong>in</strong>an tuir mai,<br />

populasaun ne’ebé maka rejistu ona durante loron sensus la vale ona: ema mate no moris loro-loron. Iha kazu Timor-<br />

Leste nian, populasaun ne’ebé maka rejistu ona husi Sensus Populasaun no Uma nian iha t<strong>in</strong>an 2005 maka 923,198.<br />

Tuir estimasaun katak to’o t<strong>in</strong>an 2006 nia klaran, populasaun ita nian hamutuk na<strong>in</strong> 1,015,187. Projeksaun<br />

populaasun fó ba ita ho estimasaun ba sasukat populasaun futuru nian no t<strong>in</strong>an no kompozisaun sexu iha kualker<br />

pontu no tempu hafo<strong>in</strong> loron sensus nian.<br />

Koñesementu ba sasukat no kompozisaun populasaun prezente no futuru nian tuir t<strong>in</strong>an/idade no sexu importante<br />

tebes ba planu, halo politika no atu hala’o analiza sosiu-ekonomia. Projeksaun populasaun ida fó estimasaun kona-ba<br />

nesesidade no rekursu hirak ne’ebé tenki distribui atu satisfika nesesidade hirak-nune’e. Nu’udár izemplu, projeksaun<br />

populasaun ida fó <strong>in</strong>formasaun kona-ba numeru husi labarik husi t<strong>in</strong>an 0-4 ne’ebé maka oras-ne’e iha nasaun ida nia<br />

laran, ne’ebé nu’udár dadus/<strong>in</strong>formasaun importante atu planu kampañe imunizasaun ida. Projeksaun ne’e mós fó<br />

sasukat no evolusaun husi populasaun sira iha t<strong>in</strong>an/idade iskola atu nune’e bele planu ba izizensia ba aula no<br />

profesor sira. Projeksaun populasaun ida ba oras-ne’e no futuru mós <strong>in</strong>formasaun importante ida atu analiza izizensia<br />

ba uma/hela fat<strong>in</strong> no utilidade hirak. Hatutan liútan, projeksaun populasaun ida mós fó denom<strong>in</strong>ador hirak ba<br />

<strong>in</strong>dikador lubuk ida hanesan numeru aktividade ekonomia oio<strong>in</strong>.<br />

Isu/asuntu boot ida husi projeksaun populasaun maka nia konsistensia, katak, sé los ka la’e numeru hirak-ne’ebé<br />

maka projeita ona koresponde ho realidade ka projeksaun hirak sei aserta ho sasukat populasaun iha futuru.<br />

Ema barak, demographer na<strong>in</strong> sira mós iha openiaun ne’ebé uit’oan liu kona-ba kapasidade demografia nian atu halo<br />

estimasaun ne’ebé loloos. Pele menus, iha nivel nasional no t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé atu mai ba sensus ida, projeksaun<br />

populaaun fó rezultadu hirak-ne’ebé aserta wa<strong>in</strong>hira demografia hirak-ne’ebé halo ona bazeia ba baze ne’ebé los ka<br />

populasaun <strong>in</strong>isiu no iha hipoteze ne’ebé iha razaun kona-ba mortalidade, fertilidade no migrasaun. Rezultadu hirak<br />

dala ruma la aserta maibé besik realidade atu halo planu ne’ebé adekuadu. Dehan tiha ona katak objektivu husi<br />

projeksaun populasaun hirak maka la’os atu halo predisaun ba realidade maibé atu konstrui. Nu’udár izemplu,<br />

importante atu hatene populasaun ho idade iskola nian aumenta lailais daudaun no ba t<strong>in</strong>an lima ne’ebé atu mai<br />

numeru husi profesor/a no aula tenki aumenta to’o 4.5% kada t<strong>in</strong>an ida maski dala ruma ita nia predisaun ba numeru<br />

husi labarik sira bele lato’o ka liu atu hirak. Buat-ne’ebé importante maka atu hatene katak presiza atu halo iskola no<br />

profesor/a sira presiza atu tre<strong>in</strong>u.<br />

Projeksaun ba populasaun iha tempu narik nian ladun aserta. Wa<strong>in</strong>hira ita muda liúba futuru, nia aserta menus. Sé<br />

nune’e, tan’sa demografer sira izizi atu halo projeksaun ba tempu naruk nian? Nusa la projeita deit ba periodu ida ba<br />

t<strong>in</strong>an 5 to’o 10 nian, to’o, nu’udár izemplu loron sensus tuir mai nian? Razaun loloos maka katak impaktu husi<br />

fertilidade no mortalidade muda tuir nivel kresimentu populasaun nian no sasukat ho estruktura populasaun ne’ebé<br />

maka mosu hafo<strong>in</strong> dekade rua ka tolu no analiza serteza ba tempu naruk dala ruma dala barak la presiza; importante<br />

liu maka atu identifika tendensia. Nu’udár izemplu, iha Timor-Leste, tuir projeksaun presente/oras-ne’e nian, husi<br />

t<strong>in</strong>an 2004 ba 2030, populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade ba serbisu nian sei aumenta husi tokon sor<strong>in</strong> ba tokon 1.1. Dala ruma,<br />

kresimentu maka sei tokon 0.9 deit ka dala ruma ba tokon 1.3. Serteza iha ne’e la importante hanesan atu iha<br />

konsiensia katak izizensia ba serbisu sei aumentu maka’as durante dekade rua tuir mai no esforsa maka’as tenki halo<br />

atu konsumi traballador foun sira ba iha ekonomia. Nune’e, maski ami halo sala, sei diak liu ba sosiedade ida atu uza<br />

projeksaun sira ba planu duke la ho projeksaun hirak-ne’e.<br />

Rezultadu husi projeksaun ne’ebé aprezenta iha dokumentu ne’e analitikamente iha kredibilidade no razaun. Maibé,<br />

sira sei la livre husi eru hirak. Iha kazu ida-ne’e, ida-ne’e importante atu tau iha neon isu/asuntu rua:<br />

Ba projeksaun hirak-ne’e, baze populasaun hetan husi sensus t<strong>in</strong>an 2004. Nivel no tendensia husi komponente hirak<br />

mós halo ona estimasaun no avaliasaun husi baze ne’ebé hanesan. Maibé analiza no estatistika demografia husi<br />

sensus diskobre eru hirak, liliu halo numerasaun sala ba labarik ki’ik sira. Maioria husi eru kuriji ona uza tekniku<br />

estandar demografia. Sala sira seluk tamba falta <strong>in</strong>formasaun labele hadiak. Hatutan liútan, iha mós posibilidade ba<br />

3


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

eru iha estimasaun fertilidade no mortalidade. Ida-ne’e la’os surpreza tamba eru kobertura no kontiudu mosu iha<br />

sensus tomak, maski hirak-ne’ebé hala’o iha nasaun hirak-ne’ebé maka dezenvolvidu. Sala hirak iha sensus Timor-<br />

Leste iha t<strong>in</strong>an 2004 nia laran importante, maski, hare’e ba sira la halo <strong>in</strong>validu rezultadu hirak husi sensus no<br />

prevene nia uza nu’udár baze boot ida ba planu dezenvolvimentu no analiza sosiu-demografia.<br />

Isu/asuntu ba dala rua nian maka kata, Timor-Leste esperiensa hela transformasaun sosiu-ekonomika ne’ebé halo<br />

difisil liu atu halo estimasaun ba movimentu futuru husi mortalidade, fertilidade no migrasaun. Projeksaun hirakne’ebé<br />

hato’o analiza ona hare’e fali ba situasaun presente Timor-Leste nian no <strong>in</strong>formasaun ne’ebé maka iha; maibé<br />

espera katak reformasaun ekonomia hirak, programa sosial hirak no akontesementu politika bele produz mundasa<br />

demografia hirak.<br />

Konsiderasaun hirak-ne’e sujere nesesidade atu hala’o sensus ida iha <strong>in</strong>terval badak nia laran, atu hetan <strong>in</strong>formasaun<br />

diak ne’ebé foun. Sensus foun ida sei fasilita evalusaun husi projeksaun hirak-ne’e hanesan mós atu hetan projeksaun<br />

foun hafo<strong>in</strong> sensus hirak. Hare’e fali ba sentru hirak-ne’ebé la klaru husi projeksaun hirak-ne’e, <strong>in</strong>terval t<strong>in</strong>an 10<br />

baiba<strong>in</strong> entre sensus sira kleur liu ba iha Timor-Leste. Loron los ne’ebé identifika ona ba sensus foun maka sei iha<br />

t<strong>in</strong>an 2010.<br />

Iha kualker kazu, projeksaun hirak-ne’ebé aprezenta iha dokumentu ne’e sei sai baze ne’ebé ajuda tebes husi<br />

<strong>in</strong>formasaun ba t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé atu mai. Projeksaun hirak-ne’e <strong>in</strong>dika loloos persistensia husi estruktura<br />

populasaun fo<strong>in</strong> sa’e ida no tendensia futuru ne’ebé importante, hanesan, kresimentu populasaun ne’ebé konstanta,<br />

liliu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu. Survei Demografia Nasonal (NDS – National Demografic survey) no<br />

UNFPA sira fiar katak relatoriu kona-ba projeksaun populasaun, bazeia ba dadus/<strong>in</strong>formasaun sensus t<strong>in</strong>an 2004 sei<br />

simu didiak iha M<strong>in</strong>isteriu no Departementu oio<strong>in</strong> husi governu Republica Democratica de Timor-Leste hanesan mós<br />

ho ajensia <strong>in</strong>ternasional, doador, NGO no utente dadus/<strong>in</strong>formasaun sira seluk.<br />

Manuel Mendonça Hernando Agudelo<br />

Director, Departementu Nasional Estatistika Reprezentante UNFPA nian<br />

M<strong>in</strong>isteriu Planu no F<strong>in</strong>ansa Republica Democratica de Timor-Leste.<br />

Republica Democratica de Timor-Leste.<br />

4


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Tabela Konteudu<br />

Prefaze husi Director, Departementu Nasional Estatistika ho<br />

Reprezentante UNFPA nian, Timor-Leste……………...…………………………..03<br />

5<br />

Pag<strong>in</strong>a<br />

SUMARIU EXEKUTIVU…………………………..………………………………………………………………07<br />

INTRODUSAUN……………………..……………………………………………………………………………..10<br />

METODU…………………………..………………………………………………………………………………..11<br />

ESTIMASAUN BA KOMPONENTE SIRA…………………………...………………………………………….12<br />

Estimasaun ba Mortalidade……………..…………………………………………..12<br />

Estimasaun ba Fertilidade………………..…………………………………………15<br />

Migrasaun Internasional……………………...……………………………………..16<br />

BAZE POPULASAUN…………….………………………………………………………………………………..17<br />

PROJEKSAUN BA KOMPONENTE SIRA……………………………..………………………………………..20<br />

Projeksaun ba Mortalidade…..……………………………………………………...20<br />

Projeksaun ba Fertilidade………...…………………………………………………23<br />

Migrasaun Internasional………...…………………………………………………..27<br />

RESULTADU HIRAK…………….……...………………………………………………………….……………..28<br />

SUMARIU NO KONKLUZAUN HIRAK…………………………………….…………………………………..46<br />

REFERENSIA HIRAK………….…………………………………...……………………………………………..48


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Lista ba Tabele Hirak<br />

6<br />

Pag<strong>in</strong>a<br />

TABELA 1: Timor-Leste: Tabela moris t<strong>in</strong>an 2002, mane no feto………………………………………..…12<br />

TABELA 2: Timor-Leste: Numeru t<strong>in</strong>an/idade fertilidade espesifiku hirak no numeru fertilidade total,<br />

t<strong>in</strong>an 1003…………………………………………………………………………………….…15<br />

TABELA 3: Timor-Leste: Populasaun sensus ne’ebé la hadiak no la hadiak diferensa persentajen………...19<br />

TABELA 4: Timor-Leste: Hipoteze kona-ba esperansa moris husi wa<strong>in</strong>hira moris, 2002 to 2050….……....21<br />

TABELA 5: Timor-Leste: Hipoteze kona-ba numeru fertilidade total, 2003 ba 2050…….…………………25<br />

TABELA 6: Timor-Leste: Projeita estrutura fertilidade ba nivel tuir modelu Asia nian…..…….…………..26<br />

TABELA 7: Timor-Leste: Projeksaun populasaun tuir senariu tolu no <strong>in</strong>dikador demografia hirak ne’ebé<br />

projeita ……………………………………………………………………………………….....28<br />

TABELA 8: Timor-Leste, <strong>in</strong>dikador ne’ebé hili ona ba kompozisaun sexu no t<strong>in</strong>an tuir senariu tolu<br />

futuru nian, t<strong>in</strong>an 2004 ba 2020 no 2030, 2040 no 2050…………………..………....…………41<br />

TABELA 9: Timor-Leste, mudansa populasaun tuir grupu t<strong>in</strong>an/idade boot ba senariu futuru tolu,<br />

T<strong>in</strong>an 2005 ba t<strong>in</strong>an 2050…………………………………………………………………….…44<br />

Lista ba Figura Hirak<br />

Pag<strong>in</strong>a<br />

FIGURA 1: Timor-Leste: Sensus Populasaun t<strong>in</strong>an 2004……...………………………..………...18<br />

FIGURA 2a—2b: Timor-Leste: Esperansa moris ne’ebé projeita ona wa<strong>in</strong>hira moris,<br />

Mane sira tuir hipoteze tolu ………………………………...……………..…...……..21/22<br />

FIGURA 3: Timor-Leste: Projeksaun husi TFR, t<strong>in</strong>an 2003 ba t<strong>in</strong>an 2050…………...…………...25<br />

FIGURA 4a—4c: Timor-Leste, Numeru Baziku Moris nian (CBR) no Numeru Baziku Mate nian<br />

(CDR), t<strong>in</strong>an 2000 ba t<strong>in</strong>an 2050, senariu mediu, boor no ki’ik…………………........31/32<br />

FIGURA 5: Timor-Leste nia populasaun ne’ebé projeita ona tuir senariu tolu,<br />

t<strong>in</strong>an 2000 ba 2050 ………………………………………………………..………..…32<br />

FIGURA 6a—6j: Timor-Leste, piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2005 (senariu mediu………………...…….34/38<br />

FIGURA 7a ho 7b: Timor-Leste: Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2050, senariu aas/boot (shaded)<br />

no senariu mediu (not shaded)………………………………………………...……....39<br />

Apendixu<br />

TABELA A Timor-Leste, projeksaun populasaun tuir sexu no t<strong>in</strong>an klik hirak, t<strong>in</strong>an 2000 ba<br />

t<strong>in</strong>an 2050—senariu mediu/klaran ………………………....…………….………..…50/78


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2004-2050<br />

NIVEL NASIONAL<br />

SUMARIU EXEKUTIVU<br />

Projeksaun populasaun maka hanesan exersizu demografiku ida ne’ebé kompostu husi kalkulasaun emperikal bazeia<br />

ba sasukat populasaun nian iha futuru tuir hipotezia spesifiku kona-ba mudansa iha kresimentu populasaun ka nia<br />

komponente hirak (mortalidade, fertilidade no migrasaun).<br />

Projeksaun populasaun presente nian ba Timor-Leste bazeia ba Sensus t<strong>in</strong>an 2004 kona-ba Populasaun no Uma.<br />

Projeksaun kobre periodu husi t<strong>in</strong>an 2004 to’o t<strong>in</strong>an 2050 no hala’o tuir t<strong>in</strong>an no sexu. Metodu uza atu hala’o<br />

projeksaun hirak-ne’e maka metodu komponente, metodu ida-ne’e <strong>in</strong>klui projeksaun <strong>in</strong>dependente hirak ba<br />

mortalidade, fertilidade no migrasaun. ‘Software’ ka programa ne’ebé utiliza maka Projeksaun Rurais no Urbanu<br />

ne’ebé Estadus Unidus nia Departementu ba Sensus maka halo. Kontrariu ba programa projeksaun hotu ne’ebé halo<br />

projeksaun tuir grupu t<strong>in</strong>an 5 no tuir ‘qu<strong>in</strong>quenium’, Projeksaun Rurais no Urbanu fó rezultadu hirak tuir t<strong>in</strong>an ida<br />

(s<strong>in</strong>gle age) (maski sé populasaun tama ona iha grupu t<strong>in</strong>an lima nian) no ba t<strong>in</strong>an ida-idak husi periodu sei<br />

konsidera hela.<br />

Estimasaun mortalidade no fertilidade husi <strong>in</strong>isiu hala’o ho dadus husi Sensus Populasaun no Uma husi t<strong>in</strong>an 2004<br />

nian hodi uza metodu <strong>in</strong>direita. Estimasaun kona-ba mortalidade, mortalidade bebe no labarik nian halo hodi uza<br />

metodu ‘Brass-type’ ne’ebé uza dadus kona-ba labarik hirak-ne’ebé maka moris no konsege moris. Estimasaun<br />

esperansa moris nian iha tabela moris no <strong>in</strong>isiu husi moris hola husi valor mortalidade bebe no labarik nian. Tabela<br />

hirak husi Modelu Lorosa’e husi Modelu Moris Rejiaun Coale-Demeny ka ‘The East Model of the Coale-Demeny<br />

Regional Model Life Tables maka uza ba estamasaun hirak-ne’e. Iha kazu fertilidade uza metodu P/F husi rasio/<br />

relasaun <strong>in</strong>direita.<br />

Baze populasaun ida hari’i ona hodi uza estimasaun mortalidade no fertilidade. Ida-ne’e maka sensus populasaun<br />

ne’ebé hadiak ona ba numeru ne’ebé marka/sura sala no halo relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an. Baiba<strong>in</strong>, populasaun ne’ebé la<br />

sura durante sensus koriji hodi uza rezultadu hirak husi survei enumerasaun posterior ida. Survei ida-ne’e la hala’o<br />

iha Timor-Leste hafo<strong>in</strong> sensus. Maski-nune’e, populasaun ne’ebé t<strong>in</strong>an ki’ik liu (husi t<strong>in</strong>an 0 ba 4 no 5 ba t<strong>in</strong>an 9),<br />

maka dala barak sai nu’udár grupu hirak-ne’ebé maka afeita husi populasaun ne’ebé la sura durante sensus, hadiak<br />

hodi kompara sensus populasaun ba ida-ne’ebé maka hetan ona hodi aplika numeru fertilidade no mortalidade ba<br />

sensus husi populasaun feto. Jeralmente, populasaun husi t<strong>in</strong>an 10 ka boot liútan ladun afeita husi populasaun ne’ebé<br />

la sura durante sensus, maibé afeita husi halo relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an. Problema ida-ne’e hamenuz tebes wa<strong>in</strong>hira<br />

populasaun tau iha grupu husi grupu t<strong>in</strong>an 5 hirak tamba nune’e duni maka kazu iha ne’e.<br />

Iha projeksaun oras-ne’e nian, nu’udár iha exersizu projeksaun sira, hari’i senariu tolu tuir baze husi hipoteze konaba<br />

mudansa ba komponente sira. Hipoteze no senariu hirak-ne’e hari’i tuir baze asunsaun (konkluzaun) kona-ba<br />

o<strong>in</strong>’sa numeru sei la’o iha futuru. Iha-ne’e sira hetan marka nu’udár mediu ka rekomenda, boot no ki’ik. Senariu<br />

mediu <strong>in</strong>klui asunsaun hirak-ne’ebé maka besik liu kona-ba tendensiu mortalidade no fertilidade iha futuru. Numeru<br />

kresimentu populasaun ne’ebé maka kuaze mosu iha futuru koresponde ba senariu ida-ne’e. Senariu rua sira seluk<br />

dala barak reprezenta valor maximu no m<strong>in</strong>imu hirak katak numeru mortalidade no fertilidade ne’ebé sei sai iha<br />

futuru, hare’e fali ba karakteristika hirak husi populasaun ne’ebé maka estuda hela. Senariu boot <strong>in</strong>klui hipoteze<br />

ne’ebé asumi katak fertilidade boot liu no numeru mortalidade wa<strong>in</strong>hira senario ki’ik <strong>in</strong>klui hipoteze hirak-ne’ebé<br />

husu ka hato’o proposta ba numeru ne’ebé maka ki’ik liu.<br />

Tuir Relatoriu Dezenvolvimentu Humanu UNDP nian, nasaun hirak-ne’ebé ho nivel dezenvolvimentu humanu idane’ebé<br />

boot iha esperansa moris to’o t<strong>in</strong>an 77 husi moris, 74 ba mane no 80 ba feto sira. Hipoteze ne’ebé rekomenda<br />

kona-ba mortalidade asumi katak ba t<strong>in</strong>an 2050, esperansa moris iha maka t<strong>in</strong>an 72 ba mane no t<strong>in</strong>an 78 ba feto sira<br />

iha Timor-Leste, katak, nivel mortalidade hirak maka menus t<strong>in</strong>an 2 hasoru nasaun hirak-ne’ebé nia dezenvolvimentu<br />

7


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

humanu maka’as ne’ebé maka oras-ne’e observa hela. Hipoteze ida-ne’e asume katak ba t<strong>in</strong>an 2050, esperansa moris<br />

nian maka t<strong>in</strong>an 68 ba mane sira no t<strong>in</strong>an 74 ba feto sira, katak, t<strong>in</strong>an 6 menus ba nasaun hirak-ne’ebé nia<br />

dezenvolvimentu humanu maka’as ne’ebé maka oras-ne’e observa ona. Hipoteze ki’ik asume katak ba t<strong>in</strong>an 2050,<br />

esperansa moris nian maka t<strong>in</strong>an 78 ba mane sira no 82 ba feto sira, katak, t<strong>in</strong>an 2 liu nasaun hirak-ne’ebé maka ho<br />

nivel dezenvolvimentu maka’as. Esperansa moris ba entre t<strong>in</strong>an 2002 no 2050 maka kalkula tuir <strong>in</strong>ternposaun l<strong>in</strong>ear.<br />

Halo ona projeksaun ba nivel fertilidade <strong>in</strong> termus numeru fertilidade total uza funsaun lojistika ida. Atu avalia<br />

funsaun ida-ne’e presiza iha valor hat: a) limita boot ne’ebé <strong>in</strong>dika istoria fertilidade iha pasadu (hili ona TFR ida<br />

husi oan na<strong>in</strong> 8.0 kada feto ida); b) valor <strong>in</strong>termediu dala uluk ida, ne’ebé iha projeksaun ida-ne’e maka TFR ne’ebé<br />

antisipa ona husi sensus (oan na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ida, ne’ebé koresponde ba t<strong>in</strong>an 2003); c) valor <strong>in</strong>termediu segundu,<br />

ne’ebé maka tau ba t<strong>in</strong>an 2020 no lahanesan tuir hipoteze hirak; no d) limita ki’ik ida ne’ebé <strong>in</strong>dika nivel iha ne’ebé<br />

fertilidade sei estavel iha futuru no sei lahanesan tuir hipoteze.<br />

Hipoteze ne’ebé maka rekomenda asume katak ba t<strong>in</strong>an 2020, TFR sei koresponde ba numeru oan hirak maka feto ho<br />

t<strong>in</strong>an 20-24 sira deklara hakarak atu hetan iha Survei Demografia no Saude t<strong>in</strong>an 2003 (DHS – Demographic Health<br />

Survey); oan nian 4.9 kada feto ida. Ida-ne’e asume limita boot husi oan na<strong>in</strong> 3.0 kada feto ida. Hipoteze boot ne’e<br />

asume katak ba t<strong>in</strong>an 2020 TFR sei koresponde aproximamente ba numeru oan hirak maka feto ho t<strong>in</strong>an 40-44<br />

hakarak atu hetan tuir DHS t<strong>in</strong>an 2003 nian: oan na<strong>in</strong> 6.1 kada feto ida. Hipoteze ne’e mós asume limita boot husi<br />

oan na<strong>in</strong> 3.5 kada feto ida. Hipoteze ki’ik asume katak iha t<strong>in</strong>an 2020, TFR sei koresponde ba menus oan ida maka<br />

feto hirak ho t<strong>in</strong>an 20-24 hakarak atu hetan iha DHS t<strong>in</strong>an 2003 nian: Oan na<strong>in</strong> 3.9 kada feto ida. Hipoteze ne’e<br />

asume limita boot husi oan na<strong>in</strong> 2.5 kada feto ida.<br />

Asume ona mós katak kompozisaun t<strong>in</strong>an ba fertilidade sei muda. Oras-ne’e, feto sira hetan oan iha sira-nia vida<br />

reprodutiva tomak. Redusaun ida fertilidade dala barak signifika katak feto sira ho t<strong>in</strong>an 30 ba 49 hamenus sira-nia<br />

fertilidade liútan hirak-ne’ebé maka aserta iha sira-nia t<strong>in</strong>an reprodutiva (t<strong>in</strong>an 20-29). Maski-nune’e, sé karik<br />

fertilidade menus, fertilidade sei konsentra liu iha feto hirak ho t<strong>in</strong>an 20 ba t<strong>in</strong>an 34.<br />

Informasaun ne’ebé maka iha la to’o atu analitikamente hato’o hipoteze ne’ebé maka iha kredibilidade kona-ba migrasaun<br />

tamba falta <strong>in</strong>formasaun/dadus no istoria Timor-Leste nian fo<strong>in</strong> lailais ne’e. Movimentu populasaun hirak<br />

fo<strong>in</strong> lailais ne’e tamba <strong>in</strong>stabilidade politika, sosial no ekonomia ne’ebé nasaun ne’e hasoru/esperiensia, nune’e la<br />

konsidera nu’udár migrasaun <strong>in</strong>ternasional tuir kondisaun normal hirak. Ida-ne’e maka limitasaun boot atu halo<br />

estimasaun ba migrasaun <strong>in</strong>ternasional. Maibé, iha razaun tebes atu asume katak ida-ne’e sei sai nu’udár komponente<br />

boot ida husi mudansa populasaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e la dehan katak migrasaun sei la akontese iha dekade<br />

lima ne’ebé atu mai, maibé probabilidade maka nia nivel sei ki’ik no sei iha impaktu ba sasukat no estruktura<br />

populasaun nian. Ida-ne’e asunsaun/konkluzaun ida deit no la signifika katak sei iha migrasaun iha futuru ka<br />

imigrasaun sei la mosu; maibé la iha evidensia atu hato’o hipoteze ida kona-ba volume no tendensia ba migrasaun<br />

<strong>in</strong>ternasional. Baiba<strong>in</strong> iha kazu ida-ne’e maka atu asume katak sei ki’ik (uit’oan deit).<br />

Hafo<strong>in</strong> halo projeksaun ba nivel no estruktura mortalidade no fertilidade, projeksaun populasaun nasional tuir t<strong>in</strong>an/<br />

idade no sexu tuir senariu tolu. Ba t<strong>in</strong>an 2010, populasaun total ba Timor-Leste maka sei to’o tokon 1.1 tuir senariu<br />

tolu. Iha t<strong>in</strong>an 2020, populasaun sei sai tokon 1.5 tuir variasaun mediu no ki’ik no tokon 1.6 tuir variasaun boot.<br />

Populasaun ida ho numeru tokon 3.0 sei mosu iha t<strong>in</strong>an 2050 iha senariu mediu/klaran. Senariu boot sujere katak<br />

populasaun ida-ne’ebé boot liu tan: tokon 3.9 no senariu ki’ik sujere populasaun ki’ik ida ho numeru tokon 2.5.<br />

Tuir senariu mediu, kresimentu populasaun maka sei 3.0% to’o loron ikus dekade oras-ne’e n<strong>in</strong>ian. Populasaun sei<br />

to’o 2.7% iha t<strong>in</strong>an 2020 no sei ki’ik liu 2.0% to’o iha periodu projeksaun nian. Nu’udar hare’e ona, numeru ne’ebé<br />

maka projeta ona husi variasaun boot no ki’ik maka respektivamente boot ka ki’ik liu.<br />

Kontrariu ba asunsaun/konkluzaun katak fertilidade sei menus iha futuru, populasaun sei sente kresimentu<br />

importante ida. Ida-ne’e los katak velosidade kresimentu populasaun sei menus iha dekade lima atu mai, maibé<br />

maski fertilidade menus lailais liután, kresimentu populasaun sei maka’as tebes. Razaun loloos ba <strong>in</strong>fluensa limitadu<br />

husi fertilidade ida-ne’e bele nota ne’e ba kresimentu populasaun maka momentum populasaun nian ne’ebé<br />

populasaun Timor-Leste esperiensia daudaun. Numeru fertilidade pasadu no oras-ne’e n<strong>in</strong>ian fó potensial ba<br />

kresimentu populasaun ida-ne’ebé lailais no maka’as maski iha redusaun fertilidade. Ko’alia liután, tendensia<br />

fertilidade selu-seluk ne’ebé uza iha senariu tolu ne’ebé <strong>in</strong>klui iha projeksaun ida-ne’e <strong>in</strong>dika katakdurante dekade<br />

tuir mai, mudansa fertilidade dala ruma iha impaktu ne’ebé maka limitadu ba sasukat populasaun nian.<br />

8


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Maibé redusaun fertilidade ida-ne’ebé maka lailais, nu’udár izemplu, suporte husi programa planiamentu familiar sei<br />

bele nota iha t<strong>in</strong>an 2030 nia laran.<br />

Mudansa hirak-ne’ebé sei hare’e iha estruktura t<strong>in</strong>an/idade, nu’udár rezultadu ida husi redusaun fertilidade, sujere<br />

bonus demografia katak kuantidade husi populasaun ne’ebé fo<strong>in</strong> sa’e sei menus no kuantidade husi t<strong>in</strong>an/idade<br />

serbisu sei aumenta. Rekursu importante hirak, ne’ebé sé la’e sei muda fali ba gastu sosial, bele tau fali ba hadiak<br />

<strong>in</strong>frastruktura nasaun nian. Maski velosidade kresimentu populasaun fo<strong>in</strong> sa’e sei menus, kresimentu ba populasaun<br />

ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu sei aumenta dramatikamente, aplika presaun populasaun maka’as ba sistema sosio-ekonomiku.<br />

Ho liafuan seluk katak izizensia ba serbisu sei aumenta maka’as. Maski ekonomia nasaun nian sei boot tan, no<br />

izizensia ba traballador sei kresimentu ida-ne’ebé hanesan, numeru kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade<br />

serbisu sei liu numeru serbisu ne’ebé maka kria. Só redusaun fertilidade maka’as ida tan maka bele haboot tan<br />

populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu ekonomikamente sei atrai no permiti nasaun atu iha benefisiu husi bonus<br />

demografiku ida hahu hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an 2020.<br />

Pontu ikus responde ba isu/asuntu importante ne’ebé mosu husi projeksaun hirak-ne’e. Expansaun ba populasaun ho<br />

t<strong>in</strong>an/idade serbisu ne’ebé konklui ona iha projeksaun sira fó dezafiu boot ida ba ekonomia Timor-Leste nian:<br />

Kriasaun serbisu iha faze ida-ne’ebé bele dada numeru ne’ebé aumentu daudaun husi ema hirak-ne’ebé maka atu ba<br />

merkadu serbisu nian. Kresimentu husi populasuan ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu la’os faktor ida-ne’ebé maka bele atu<br />

modifika tamba buat-ne’e la’os rezultadu husi oras-ne’e, maibé husi d<strong>in</strong>amika demografika pasadu Timor-Leste nian.<br />

Numeru boot husi ema hirak-ne’ebé maka moris durante t<strong>in</strong>an 1990 nian laran no sor<strong>in</strong> balun husi oras-ne’e sei sai<br />

fo<strong>in</strong>-sa’e adultu iha dekade rua tan, nune’e, sei sai parte husi forsa serbisu/forsa de traballu. Maski sé, hahu husi orasne’e,<br />

fertilidade hahu menus, kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian sei kont<strong>in</strong>ua maka’as nafat<strong>in</strong>.<br />

Isu/asuntu importante iha kazu ne’e maka atu halo planu ba dalan oio<strong>in</strong> atu simu hola kresimentu ida nune’e.<br />

Ida-ne’e importante atu realize katak solusaun ba problema ne’e pr<strong>in</strong>sipalmente maka ekonomia no politika, maibé<br />

komponente demografika, sosial no kultural. Funsaun husi demografia maka la’os deit atu fó dadus/<strong>in</strong>formasaun ba<br />

ekonomista no planu na<strong>in</strong> sira maibé atu kontribui ho nia <strong>in</strong>strumentu konseptual no metodolojikal ba diskusaun<br />

politika publiku nian kona-ba hamoris kampo serbisu, <strong>in</strong>vestimentu no distribusaun rekursu oio<strong>in</strong>.<br />

9


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

INTRODUSAUN<br />

Projeksaun populasaun maka hanesan exersizu demografiku ida ne’ebé kompostu husi kalkulasaun emperikal bazeia<br />

ba sasukat populasaun nian iha futuru tuir hipotezia spesifiku kona-ba mudansa iha kresimentu populasaun ka nia<br />

komponente hirak (mortalidade, fertilidade no migrasaun).<br />

Projeksaun populasaun baiba<strong>in</strong> halo tuir t<strong>in</strong>an/idade no sexu, no metodolojia ida-ne’ebé uza dalabarak liu maka<br />

metodu komponente, ne’ebé <strong>in</strong>volve projeksaun <strong>in</strong>dependente ida husi mortalidade, fertilidade no migrasaun loloos<br />

nian. Prosedura hahu hodi hari’i baze populasaun ida tuir grupu sexu no t<strong>in</strong>an (dala barak grupu t<strong>in</strong>an lima). Ida-ne’e<br />

tipikalmente sensus populasaun ida-ne’ebé maka hadiak ona ba populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu<br />

sensus no sala hirak iha kompozisaun t<strong>in</strong>an/idade no sexu. Grupu ida-ida husi t<strong>in</strong>an-sexu husi populasaun ne’e<br />

aumenta tuir tempu hodi aplika ba sira mortalidade no numeru migrasaun loloos nian, no hodi aumenta tan membru<br />

foun husi uza numeru fertilidade.<br />

Ida-ne’e importante atu klarifika katak, iha tempu wa<strong>in</strong>hira hakerek dokumentu ne’e, katak projeksaun populasaun<br />

ida la’os exersizu siik ka konta istoria ka formula komplexu sientifika ida atu hare’e futuru. Wa<strong>in</strong>hira hala’o projeksaun<br />

ida-nia objektivu maka la’os atu halo predisaun ba numeru populasaun ba t<strong>in</strong>an ka dekade hirak-ne’ebé maka tu<br />

mai iha futuru, maibe atu fó sasukat ida ba populasaun nian sé asunsaun balun kona-ba nivel mortalidade, fertilidade<br />

no migrasaun, no tendensia ne’ebé maka sei akontese iha futuru.<br />

Iha kazu ida-ne’e, projeksaun populasaun aka exersizu prospetivu ida kompara ba predisaun ida. Buat-ne’ebé<br />

importante maka atu labele siik numeru loloos husi labarik, fo<strong>in</strong> sa’e adultu sira ka ferik/katuas sira ne’ebé sei moris<br />

iha teritoriu ida iha t<strong>in</strong>an 10 ka 20 atu mai. Buat-ne’ebé relevante maka atu hatene katak sé tendensia hirak iha<br />

komponente demografia ne’ebé maka mosu hanesan ho ida-ne’ebé maka hato’o iha exersizu projeksaun, numeru<br />

eskola sira, aula no profesora/profesor sira tenki aumenta hodi fó presentajen ida atu to’o iha kobertura edukasaun<br />

kompletu iha futuru, ekonomia tenki fó serbisu iha to’o parte ida atu realiza nivel desempregu ne’ebé ki’ik, no tenki<br />

harii kuantidade ida ba uma residensial atu hadook an husi falta uma. Ho liafuan seluk, projeksaun la’os <strong>in</strong>strumentu<br />

atu siik (predict) futuru maibé atu kontrui futuru (Romaniuc, 1990).<br />

D<strong>in</strong>amika populasaun Timor-Leste nian tenki <strong>in</strong>klui ba faze hotu husi planu dezenvolvimentu. Pasu dala uluk liu ba<br />

serbisu ida-ne’e maka atu prepara projeksaun populasaun hirak-ne’ebé bele hola modelu ba situasaun no fó<br />

<strong>in</strong>formasaun ne’ebé diak kona-ba sa’ida maka hare’e ba sei akontese iha futuru, atu hatene bele antisipa sa’ida, no sé<br />

bele, atu antisipa mundansa demografia importante hirak ba dezenvolvimentu nasional. Maski-ne’e, dokumentu idane’e<br />

aprezenta rezultadu husi projeksaun populasaun ba Timor-Leste iha nivel nasional tuir t<strong>in</strong>an/idade no sexu no ba<br />

periodu 2004 ba 2050. Baze populasaun no mós maioria dadus/<strong>in</strong>formasaun ne’ebé maka uza atu halo estimasaun ba<br />

nivel no estruktura husi komponente sira, mai husi Sensus Populasaun no Uma ikus liu nian ne’ebé hala’o iha t<strong>in</strong>an<br />

2004.<br />

10


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

METODU<br />

Medotu uza atu prepara projeksaun populasaun hirak-ne’e maka metodu komponente grupu (cohort method group).<br />

Ida-ne’e maka tekniku ida-ne’ebé avansadu liu, no nune’e, tekniku ne’e uza iha nasaun barak tebes atu halo<br />

projeksaun populasaun sira. Nia pr<strong>in</strong>sipiu maka atu avansa tuir tempu, kresimentu hirak iha t<strong>in</strong>an lima, grupu t<strong>in</strong>an<br />

lima husi baze populasaun ida, dala barak liu maka sensus populasaun fo<strong>in</strong> lailais nian (George, et all., 2004).<br />

Nune’e, iha nia forma baziku, metodu ida-ne’e fó projeksaun ba populasaun tuir sexu no grupu t<strong>in</strong>an/idade lima ba<br />

f<strong>in</strong>al husi ‘qu<strong>in</strong>quenium’ ida-idak husi periodu projeksaun. Nu’udár temi ona iha leten ba, sensus 2004 husi Timor-<br />

Leste hadiak ona tuir konsiderasaun lubuk ida, explika iha parte seluk, atu harii baze populasaun. Populasaun ne’ebé<br />

maka hadiak ne’e hare’e ba to’o t<strong>in</strong>an 2050.<br />

Projeksaun ida-ne’e hala’o uza programa (software) Projeksaun Rurais-Urbanu (RUP) ne’ebé Departementu Sensus<br />

Estadus Unidas Amerika nian maka dezenvolve. Vantajen boot husi programa ne’e maka katak nia permiti atu hala’o<br />

projeksaun tuir t<strong>in</strong>an klik husi idade (duke t<strong>in</strong>an lima nu’udár iha metodu konvensional). Dadus ba grupu t<strong>in</strong>an<br />

partikular ne’ebé la tama ba grupu konvensional t<strong>in</strong>an lima nian bele hetan ho karakteristiku ida-ne’e. Buat-ne’e mós<br />

halo nia sai posibel atu tuir grupu populasaun ne’ebé bele ki’ik ka boot liu grupu haktuir malu tamba eventu<br />

demografiku pasadu. Hatutan liútan, projeksaun ida-ne’e hala’o t<strong>in</strong>a-t<strong>in</strong>an. Hodi uza karakteristika ida-ne’e, iha<br />

posibilidade atu aumenta tan <strong>in</strong>formasaun ba eventu demografiku ba t<strong>in</strong>an partikular ida hodi la obriga nia impaktu<br />

ba periodu t<strong>in</strong>an lima ida. Nia mós fó utente sira estimasaun ba t<strong>in</strong>a-t<strong>in</strong>an hodi la kahur entre dadus/<strong>in</strong>formasaun ba<br />

t<strong>in</strong>an klaran. Hatama dadus/<strong>in</strong>formasaun ba populasaun no komponente sira bele fó liúhusi t<strong>in</strong>an klik hirak ka grupu<br />

t<strong>in</strong>an lima sira. Halo grupu ba t<strong>in</strong>an hanesan pontu <strong>in</strong>dependente, nune’e iha posiblidade atu hatama dadus/<br />

<strong>in</strong>formasaun t<strong>in</strong>an lima ba pontu balun no dadus/<strong>in</strong>formasaun t<strong>in</strong>an klik ba seluk. Programa muda dadus/<strong>in</strong>formasaun<br />

hotu ne’ebé maka prepara ona ba t<strong>in</strong>an klik hirak husi idade molok hala’o projeksaun (Arriaga and associates, 1994).<br />

Fleksibilidade ida-ne’e iha vantajen atu permiti peritu demografia ida atu dezenvolve modelu projeksaun ida ne’ebé<br />

kaer loloos situasaun demografia husi nasaun ida no uza didiak tebes dadus/<strong>in</strong>formasaun ne’ebé ho lala’ok ida iha<br />

ne’ebé <strong>in</strong>formasaun ne’e besik tebes ba nia forma orij<strong>in</strong>al. Programa fó rezultadu hirak ba medidas demografia oio<strong>in</strong><br />

ba kualker t<strong>in</strong>an ne’ebé maka fó iha periodu projeksaun nian, hanesan, populasaun tuir t<strong>in</strong>an/idade no sexu (t<strong>in</strong>an klik<br />

hirak, grupu t<strong>in</strong>an 5 hirak, no grupu t<strong>in</strong>an/idade partikular hirak), medidas sumariu, numeru importante sumariu,<br />

tabela moris nian, numeru migrasaun, numeru moris no mate, no selu-seluk tan.<br />

11


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

ESTIMASAUN BA KOMPONENTE SIRA<br />

Estatistika kona-ba moris no mate ne’ebé sistema rejistrasaun importante Timor-Leste nian fó la kompletu no la iha<br />

posibilidade atu uza sira atu halo estimasaun ba nivel fertilidade no mortalidade. Durante t<strong>in</strong>an 50 liúba tekniku<br />

demografia siara dezenvolve ona metodu ne’ebé maka diak atu halo estimasaun ba mortalidade no fertilidade husi<br />

dadus/<strong>in</strong>formasaun sensus (United Nations, 1983). Metodu hirak-ne’e maka naran metodu <strong>in</strong>direitu hirak, ne’ebé<br />

extensivamente utilize iha tipu husi serbisu hirak hanesan-ne’e.<br />

Estimasaun ba mortalidade<br />

Faze importante ida iha exersizu projeksaun ida maka atu dezenvolve tabela moris nian ida ba <strong>in</strong>isiu husi periodu<br />

projeksaun. Tabela moris ida maka figura organizadu no kompletu ida ba mortalidade populasaun nian. Tabela ne’e<br />

sei kompostu husi apresentasaun tabulariu husi medidas mortalidade hirak-ne’ebé maka iha ligasaun (ka tabela<br />

funsaun hirak) tuir grupu t<strong>in</strong>an/idade hirak. Funsaun ne’ebé importante liu maka probabilidade atu mate ida t<strong>in</strong>an<br />

kada t<strong>in</strong>an, probabilidade atu moris iha kada t<strong>in</strong>an no esperansa moris nian. Ida tuir mai maka numeru estandar ba<br />

t<strong>in</strong>an adisional ne’ebé ema ida sei moris, sé tendensia mortalidade oras-ne’e sei kont<strong>in</strong>ua ba parte hotu husi ema ne’e<br />

nia moris. Numeru esperansa moris nian ida-ne’ebé temi liu maka esperansa moris wa<strong>in</strong>hira fo<strong>in</strong> moris (PRB, 2000).<br />

Iha exersizu projeksaun ida, tabela ba <strong>in</strong>isiu moris nian uza atu avalia sensus populasaun no konsekuensiamente harii<br />

baze populasaun, no importante liu, tabela ne’e maka tenki sai nu’udar pontu <strong>in</strong>isiu ba projeksaun mortalidade.<br />

Tabela 1 hatudu kona-ba tabela moris nian ne’ebé maka uza daudaun oras-ne’e. Nia koresponde ba t<strong>in</strong>an 2002. Nota<br />

katak tabela ne’e <strong>in</strong>klui esplikaaun ida ba artigu ida-idak ka funsaun hirak husi tabela nian. Prosedura ne’ebé uza atu<br />

harii tabela moris ida-ne’e maka nu’udár aprezenta tuir mai:<br />

Mane<br />

T<strong>in</strong>an (x)<br />

Tabela 1<br />

Timor-Leste: Tabela moris t<strong>in</strong>an 2002, mane no feto<br />

Luan (n) M(X,N) Q(X,N) I(X) D(X,N) L(X,N) S(X,N) T(X)<br />

E(X) A(X,N)<br />

0 1 0.10718 0.10000 100000 10000 93300 .89277 /A/ 5740000 57.400 0.330<br />

1 4 0.00739 0.02901 90000 2611 353087 .97400 /B/ 5646700 62.741 1.352<br />

5 5 0.00200 0.00993 87390 868 434779 0.99175 5293613 60.575 2.500<br />

10 5 0.00131 0.00655 86522 567 431193 0.99147 4858833 56.157 2.500<br />

15 5 0.00229 0.01137 85955 977 427516 0.98592 4427641 51.511 2.688<br />

20 5 0.00332 0.01645 84978 1398 421497 0.98325 4000124 47.072 2.574<br />

25 5 0.00336 0.01667 83580 1394 414438 0.98261 3578627 42.817 2.517<br />

30 5 0.00372 0.01843 82186 1515 407230 0.97965 3164189 38.500 2.558<br />

35 5 0.00460 0.02275 80671 1836 398943 0.97375 2756959 34.175 2.596<br />

40 5 0.00618 0.03047 78835 2402 388469 0.96364 2358016 29.911 2.624<br />

45 5 0.00886 0.04337 76433 3315 374345 0.94695 1969547 25.768 2.641<br />

50 5 0.01327 0.06434 73118 4704 354486 0.92173 1595202 21.817 2.639<br />

55 5 0.01975 0.09431 68414 6452 326741 0.88603 1240717 18.135 2.624<br />

60 5 0.02934 0.13709 61962 8495 289503 0.83346 913976 14.751 2.609<br />

65 5 0.04478 0.20209 53467 10805 241288 0.75353 624473 11.680 2.589<br />

70 5 0.07049 0.30043 42662 12817 181817 0.63974 383185 8.982 2.543<br />

75 5 0.11130 0.43377 29845 12946 116315 .42237 /C/ 201368 6.747 2.458<br />

80 + 0.19869 ..... 16899 16899 85052 ..... 85052 5.033 5.033<br />

12<br />

(kont<strong>in</strong>ua)


Tabela 1 (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

Feto<br />

T<strong>in</strong>an (x)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Luan (n) M(X,N) Q(X,N) I(X) D(X,N) L(X,N) S(X,N) T(X)<br />

0 1 0.10222 0.09574 100000 9574 93655 .89407 /A/ 5889992 58.900 0.337<br />

1 4 0.00895 0.03498 90426 3163 353382 .97053 /B/ 5796337 64.100 1.368<br />

5 5 0.00226 0.01125 87264 982 433863 0.99074 5442955 62.374 2.500<br />

10 5 0.00145 0.00725 86282 625 429845 0.99142 5009091 58.055 2.500<br />

15 5 0.00211 0.01050 85656 899 426155 0.98769 4579246 53.461 2.635<br />

20 5 0.00284 0.01408 84757 1194 420908 0.98465 4153091 49.000 2.589<br />

25 5 0.00333 0.01650 83564 1379 414447 0.98233 3732183 44.663 2.555<br />

30 5 0.00382 0.01892 82185 1555 407122 0.97946 3317737 40.369 2.555<br />

35 5 0.00451 0.02230 80630 1798 398762 0.97581 2910614 36.099 2.561<br />

40 5 0.00534 0.02638 78831 2080 389115 0.97037 2511852 31.864 2.576<br />

45 5 0.00684 0.03364 76752 2582 377584 0.96025 2122737 27.657 2.609<br />

50 5 0.00964 0.04715 74170 3497 362576 0.94279 1745153 23.529 2.634<br />

55 5 0.01435 0.06942 70673 4906 341831 0.91310 1382578 19.563 2.649<br />

60 5 0.02280 0.10822 65767 7118 312125 0.86294 1040746 15.825 2.652<br />

65 5 0.03747 0.17208 58649 10092 269346 0.78304 728622 12.423 2.632<br />

70 5 0.06246 0.27129 48557 13173 210909 0.66701 459276 9.459 2.580<br />

75 5 0.10288 0.40904 35384 14473 140678 .43359 /C/ 248367 7.019 2.496<br />

80 + 0.19417 ..... 20910 20910 107689 ..... 107689 5.150 5.150<br />

\a\ Valor fó maka ba sobrebivente husi grupu 5 husi tempu moris to’o grupu t<strong>in</strong>an/ida 0-4 = L(0,5)/500000<br />

\b\ Valor ne’ebé fó maka S(0,5) = L(5,5)/L(0,5)<br />

\c\ Valor ne’ebé fó maka S(75+,5) = T(80)/T(75)<br />

Funsaun tabela moris nian:<br />

Numeru mortalidade t<strong>in</strong>an-espesifiku, maka, numeru mate nian kalkula husi group t<strong>in</strong>an sira ida-ida (husi x to x+n)<br />

Q(X,N) = Probabilidade husi mate entre t<strong>in</strong>an aserta x no x+n<br />

I(X) = Numeru husi sobrevivente sira iha t<strong>in</strong>an x husi moris 100,000<br />

D(X,N) = Numeru husi ema-t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé maka ema moris entre t<strong>in</strong>an x no x+n<br />

L(X,N) = Numeru husi ema-t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé maka ema moris entre t<strong>in</strong>an x no x+n sira<br />

S(X,N) = Rasiu husi sobrevivente ba ema hirak-nia t<strong>in</strong>an x ba x+n (hare’e catatan kaki tabela nian a, b no c)<br />

T(X) = Numeru husi ema-t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé ema moris hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an x<br />

E(x) = Esperansa moris nian iha t<strong>in</strong>an x<br />

A(X,N) = Maioria husi ema – t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé ema hirak moris ba entre t<strong>in</strong>an x no x+n<br />

Iha nasaun barak, falta estatistiku importante, elaborasaun ba tabela moris ida hahu ho estimasaun <strong>in</strong>direita husi<br />

mortalidade bebe no labarik nian. Survei demografia no sensus tomak <strong>in</strong>klui kestaun atu halo estimasaun ba<br />

mortalidade wa<strong>in</strong>hira t<strong>in</strong>an hahu foufoun. Hirak-ne’e kestaun hirak-ne’ebé simples, husu ba sira hotu ne’ebé maka ho<br />

t<strong>in</strong>an 15 ka liu, refere ba labarik moris hirak maka sira hahoris ona no hira maka mate ona (ka moris nafat<strong>in</strong>). Sensus<br />

2004 nian <strong>in</strong>klui kestaun hirak-ne’e. Dadus/<strong>in</strong>formasaun partikular uza atu halibur estatistika kona-ba proporsaun<br />

husi labarik hirak-ne’ebé maka mate ona hafo<strong>in</strong> moris, tuir sira-nia <strong>in</strong>an nia t<strong>in</strong>an/idade. Dadus/<strong>in</strong>formasaun hirakne’e<br />

transforma liúhusi metodu <strong>in</strong>direitu hirak ba numeru mortalidade bebe no labarik nian. Mortalidade bebe maka<br />

probabilidade atu mate entre hafo<strong>in</strong> moris no wa<strong>in</strong>hira halo t<strong>in</strong>an ba dala ulu. Labarik sira-nia mortalidade maka<br />

probabilidade atu mate entre aserta t<strong>in</strong>an ida no lima (PRB, 2000).<br />

Metodu <strong>in</strong>direita hirak-ne’ebé uza beibeik liu maka tekniku ‘Brass-type’ sira. Willian Brass, demografer Ingles ida,<br />

maka prosedura ne’ebé dala uluk ne’ebé dezenvolve atu muda proporsaun labarik hirak-ne’ebé moris maibé mate<br />

ona, ne’ebé feto hirak (tuir grupu t<strong>in</strong>an nian) hato’o ba estimasaun probabilidade atu mate molok to’o loloos iha t<strong>in</strong>an<br />

labarik nian (United Nations, 1983). Hafo<strong>in</strong>, dezenvolve tiha versaun ne’ebé hadiak ona. Variasaun importante rua<br />

maka Tekniku Trussell no tekniku Palloni-Haligman (United Nations, 1988). Variasaun rua uza tabela modelu moris<br />

nian. Tekniku Trussell sira uza Tabela Modelu Moris Rejiaun Coale-Demeny nian (Loromonu, Tasi-mane, Lorosa’e<br />

no Tasi Feto), no tekniku Palloni-Haligman uza Nasoens Unidas nia Tabela Modelu Moris nian (Lat<strong>in</strong> Amerika,<br />

Chili, Asia Tasi Mane nian, Mediu Oriente no Jeral). Iha-ne’e, uza ona programa demografika MORTPAK atu halo<br />

estimasaun mortalidade bebe no labarik nian (United Nations, 1988). Tamba metodu hirak uza tabela modelu moris<br />

nian sira, hare’e ba presiza atu hari’i modelu ida-ne’ebé maka aserta ba modelu mortalidade husi Timor-Leste nian.<br />

13<br />

E(X) A(X,N)


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Diferensa entre mortalidade bebe no labarik maka kriteria importante atu konsidera wa<strong>in</strong>hira hili tabela modelu moris<br />

nian ne’ebé uza atu halo estimasaun ba mortalidade t<strong>in</strong>an seidauk to’o lima ho tekniku ‘Brass-type’ ida. Seleksaun<br />

ida-ne’e bele bazeia ba karakteristika epidemiolojikal balun husi mortalidade wa<strong>in</strong>hira iha t<strong>in</strong>an foufoun, konaba<br />

esperiensia mortalidade husi nasaun hirak-ne’ebé maka ho demografia, kultura, karakteristika sosial no ekonomia<br />

hanesan ka kona-ba rezultadu husi survei demografia no saudé sira. Sé falta <strong>in</strong>formasaun ida-ne’e, rekomenda duni<br />

atu uza modelu Loromonu husi Tabela Moris Rejional Coale-Demenu ka modelu Jeral husi Tabela Moris Nasoens<br />

Unidas nian. Razaun maka katak modelu hirak-ne’e koresponde ba modelu mortalidade baiba<strong>in</strong> ka jeral hirak.<br />

Evidensia ida-ne’ebé maka sujere ida-ne’e ba Timor-Leste, modelu ne’ebé los liu atu uza ba estimasaun<br />

<strong>in</strong>direitamente husi mortalidade t<strong>in</strong>an lima ba kraik maka modelu Lorosa’e husi Tabela Moris Rejiaun Coale-<br />

Demeny nian. Kona-ba mortalidade iha t<strong>in</strong>an foun, modelu ida-ne’e marka ho diferensa ne’ebé boot entre<br />

mortalidade bebe no labarik nian. Ho liafuan seluk katak tama iha komponetu ida husi numeru mortalidade t<strong>in</strong>an<br />

foufoun maka’as tebes wa<strong>in</strong>hira komponente t<strong>in</strong>an 1-4 komparativamente ki’ik.<br />

Survei Demografia no Saude (DHS) ne’ebé hala’o iha t<strong>in</strong>an 2003 (M<strong>in</strong>isteriu Saude...2003) fó evidensia ida-ne’ebé<br />

la’os konklusivu maibé importante liu. Tuir estimasaun direita ba mortalidade husi t<strong>in</strong>an foufoun ba periodu t<strong>in</strong>an<br />

1994-2003 (bazeia ba istoria reprodutivu sira, ne’ebé la presiza atu depende ba tabela modelu moris nian)<br />

mortalidade bebe nian maka mate 82 kada moris rihun ida no mate 25 kada labarik rihun ida husi hirak-ne’ebé maka<br />

ho t<strong>in</strong>an 1-4. Diferensa boot ida-ne’e tipiku Coale-Demenu nia Modelu Loromonu. Tamba razaun oio<strong>in</strong> lubuk ida,<br />

nivel husi mortalidade t<strong>in</strong>an lima ba kraik ne’ebé kalkula iha DHS hare’e ba ladun fó valor. Ida-ne’e la’os fat<strong>in</strong> atu<br />

diskuti isu/asuntu ne’e tamba nia kompleksidade. Maibé, iha posibilidade katak maski iha problema ne’e, diferensa<br />

boot entre mortalidade bebe no labari los tebe-tebes. Ida-ne’e bele akontese ida-ne’ebé maka la iha valor iha impaktu<br />

hanesan ba komponente rua hotu husi mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun.<br />

Atu aumenta, faktu seluk sujere katak modelu ne’ebé iha ligasaun ba mortalidade bebe no labarik koresponde ba<br />

modelu lorosa’e. Espesialmente iha ligasaun maka numeru fertilidade ne’ebé maka’as ne’ebé existi iha rai laran.<br />

Komponente importante ida husi mortalidade bebe, liliu mortalidade hafo<strong>in</strong> moris (bebe sira-nia mate mosu to’o<br />

loron 28 hafo<strong>in</strong> moris), maka estatus saude <strong>in</strong>an sira-nian. Impaktu husi fertilidade ne’ebé maka’as ba saude <strong>in</strong>an no<br />

bebe nian hatene diak hotu ona. Modelu fertilidade <strong>in</strong>an-nian iha impaktu ne’ebé maka’as ba mortalidade bebe nian,<br />

ho probabilidade hirak hanesan mate maka’as liu ba labarik hirak ne’ebé maka husi <strong>in</strong>an hirak-ne’ebé maka joven liu<br />

ka idade liu ona, ka sé <strong>in</strong>tervalu moris nian badak liu, ka sé labarik husi numeru moris ne’ebé boot. Tuir DHS, 59%<br />

husi moris iha Timor-Leste iha risku mortalidade ida ne’ebé maka’as tamba tendensia husi fertilidade ho risku ne’ebé<br />

maka’as entre <strong>in</strong>an sira (M<strong>in</strong>istry of Health, et all., 2003). Nune’e, iha mortalidade bebe ida-ne’ebé maka’as tamba<br />

risku importante hirak-ne’ebé maka iha ligasaun ho numeru fertilidade ne’ebé maka’as. Iha parte seluk, mortalidade<br />

labarik nian ladun depende ba estatus saude <strong>in</strong>an-nian, nune’e, ida-ne’e ladun hetan afeita hosu vulnerabilidade<br />

adisional tamba tendensia risku fertilidade ne’ebé maka’as. Nune’e, kompara ba numeru mortalidade bebe nian,<br />

numeru mortalidade labarik nian ki’ik liu.<br />

Uza metodu ‘Brass-type’ ne’ebé maka temi ona iha leten ho modelu lorosa’e nian, valor estimasaun ba mortalidade<br />

bebe nian maka moris rihun ida iha mate 98. Numeru ba mane maka 102 no ba feto maka 94. Valor hirak-ne’e<br />

koresponde ba t<strong>in</strong>an 2002. Metodu mós fó estimasaun katak mortalidade bebe nian ba t<strong>in</strong>an hirak liúba, liliu ba t<strong>in</strong>an<br />

1996, 1998 no t<strong>in</strong>an 2000. Numeru respektivu ba kombiasaun sexu rua maka kada moris rihun ida iha mate 126, 110<br />

no 101. Kona-ba mortalidade labarik nian, numeru estimasaun ba t<strong>in</strong>an 2002, maka bebe ho t<strong>in</strong>an 1 ba 4 na<strong>in</strong> 31<br />

maka mate husi moris rihun ida-ne’ebé maka moris. Numeru ba mane maka 34 no 29 ba feto sira. Nu’udár iha kazu<br />

mortalidade bebe nian, dadus/<strong>in</strong>formasaun <strong>in</strong>dika redusaun ida. Ba komb<strong>in</strong>asaun sexu rua, numeru ba t<strong>in</strong>an 1996,<br />

1998 no t<strong>in</strong>an 2000 maka respektivamente na<strong>in</strong> 47, 38 no 33.<br />

Numeru mortalidade labarik nian ne’ebé importante liu ba objektivu husi faze <strong>in</strong>isial ida-ne’e ba exersizu projeksaun<br />

maka ida-fo<strong>in</strong> lailais-ne’e maka birak-ne’ebé ba t<strong>in</strong>an 2002. Sira maka kontribusaun importante atu hari’i tabela<br />

<strong>in</strong>isial moris nian. Importante mós maka faktu katak mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun menus daudaun ona, maibé<br />

<strong>in</strong>formasaun ida-ne’e relevante liu ba atu avalia tendensia mortalidade futuru.<br />

Hafo<strong>in</strong> iha tiha estimasaun ba mortalidade bebe no labarik nian, hala’o esforsa ida atu halo estimasaun ba<br />

mortalidade adultu nian husi uza mos metodu <strong>in</strong>direitu ida. Ida-ne’e bazeia ba <strong>in</strong>formasaun kona-ba sobrebibente<br />

parente (<strong>in</strong>an aman) sira-nian (ba hare’e Brass and Hill, 1973 and UN, 1983). Iha segunda faze, bele komb<strong>in</strong>a<br />

probabilidade hirak-ne’e ho numeru mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun nian no hetan tabela moris nian ida-ne’ebé kompletu.<br />

14


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Sensus t<strong>in</strong>an 2004 <strong>in</strong>klui kestaun hirak kona-ba estatus maternal ka paternal sira nia <strong>in</strong>an ka aman natural sei moris<br />

ka la’e. Maski-nune’e, rezultadu hirak-ne’ebé maka hetan ho metodu ida-ne’e la konsisten. Problema boot ida maka<br />

modelu husi mortalidade adultu nian ne’ebé rezultadu hirak sujere. Difikuldade loloos maka katak metodu bazeia ba<br />

asunsaun lubuk ida ne’ebé katak ba kazu Timor-Leste nian la validu ida (hare’e United Nations, 1983).<br />

Nune’e, tabela moris ne’ebé estimasaun halao ona atu hahu exersizu projeksaun bazeia deit ba rezultadu hirak husi<br />

estimasaun <strong>in</strong>direitu husi mortalidade bebe no labarik nian. Uza duni metodu no, partikularmente, programa ne’ebé<br />

maka uza (MORTPAK, hare’e Nasoens Unidas t<strong>in</strong>an 1998) mós fó estimasaun esperansa moris nian wa<strong>in</strong>hira moris<br />

koresponde ba numeru respektivu mortalidade iha t<strong>in</strong>an foufoun. Esperansa moris nian iha tempu moris maka valor<br />

importante ne’ebé tabele moris nian no <strong>in</strong>dikador ne’ebé maka dala barak liu kalkula no hatuir kona-ba nivel<br />

mortalidade nian fó. Ida-ne’e bele diside nu’udár numeru t<strong>in</strong>an normal hirak-ne’ebé maka husu atu bebe foun ida atu<br />

moris sé nivel mortalidade no modelu ba t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebé maka iha ba nia moris (PRB, 2000).<br />

Nune’e, tuir numeru mortalidade bebe no labarik nian hirak-ne’ebé maka halo ona estimasaun husi sensu, esperansa<br />

moris iha t<strong>in</strong>an 2002 maka t<strong>in</strong>an 57.4 ba mane no t<strong>in</strong>an 58.9 ba feto sira. Dala ida-tan uza MORTPAK, tabela moris<br />

kompleta koresponde ba esperansa moris hirak-ne’e hetan ona. Hirak-ne’e maka, koretamente, tabela moris nian<br />

ne’ebé aprezenta iha Tabela 1. Nu’udár temi ona iha leten, utiliza duni metodu <strong>in</strong>direitu ‘Brass-type’ atu halo<br />

estimasaun ba mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun la’os deit halo estimasaun ba t<strong>in</strong>an 2002 maibé ba t<strong>in</strong>an 1996, 1998 no t<strong>in</strong>an<br />

2000. Prosedura hanesan mós uza atu hetan tabela moris husi t<strong>in</strong>an hirak-ne’ebá. Tabele moris adisional hirak-ne’e la<br />

uza ba projeksaun-ne’e rasik maibé analiza seluk ne’ebé maka iha ligasaun.<br />

Asunsaun katak Tabela Moris nian husi Rejiaun Coale-Demeny mós ne’ebé aserta ba mortalidade adultu nian adopta<br />

mós iha ne’e. Atu halo estimasaun ba esperansa moris nian iha bazeia husi numeru mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun no atu<br />

hetan tabela kompletu ida husu medidas hirak-ne’e, tenki hili modelu tabela moris ida. Baiba<strong>in</strong> wa<strong>in</strong>hira tabela moris<br />

ida sufisientemente duplika modelu mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun, nia mós sei duplika ho didiak modelu husi<br />

mortalidade adultu nian.<br />

Estimasaun ba fertilidade<br />

Estimasaun ba numeru fertilidade total (TFR) no numeru t<strong>in</strong>an espesifiku ba fertilidade (ASFR) hetan husi sensu<br />

t<strong>in</strong>an 2004 hodi aplika tekniku <strong>in</strong>direita ida hanaran P/F ratio (hare’e United Nations, 1983). TFR maka medida<br />

ne’ebé tipikalmente uza atu komunika nivel fertilidade oras-ne’e nian. Ida-ne’e halo estimasaun hodi sura numeru<br />

t<strong>in</strong>an espesifiku ba fertilidade (ASFR) no produz numeru normal husi labarik ne’ebé maka feto sira sei ko’us/tur ahi<br />

sé sira-nia fertilidade sempre sa’e to’o sira-nia vida reprodutivu hotu. Dadus/<strong>in</strong>formasaun sensus nian utiliza atu<br />

kalkula medidas hirak-ne’e maka numeru husi moris tuir t<strong>in</strong>an <strong>in</strong>an nian durante fulan 12 molok sensus hala’o (hetan<br />

husi kestaun ida kona-ba dadus moris nian husi labarik ne’ebé moris ikus liu) no numeru husi labarik hirak-ne’e<br />

maka sira tur ahi ona no moris, no mós tuir t<strong>in</strong>an/idade feto sira-nian. Rezultadu husi kalkulasaun ida-ne’e aprezenta<br />

iha Tabela 2. Ko’alia ho firmi, TFR ne’eb’e maka halo ona estimansaun ho dalan ida-ne’e koresponde ba t<strong>in</strong>an lima<br />

husi t<strong>in</strong>an 1999-2003, maski dala barak tau liúba sensus t<strong>in</strong>an uluk (t<strong>in</strong>an 2003).<br />

Tabela 2<br />

Timor-Leste: Numeru t<strong>in</strong>an/idade fertilidade espesifiku hirak no numer fertilidade total,<br />

t<strong>in</strong>an 2003<br />

T<strong>in</strong>an ASFR<br />

15-19 0.0592<br />

20-24 0.2830<br />

25-29 0.3467<br />

30-34 0.3159<br />

35-39 0.2300<br />

40-44 0.1156<br />

45-49 0.0388<br />

TFR 6.95<br />

15


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

TFR kalkula husi sensus no mós halo estimasaun husi survey demografia fo<strong>in</strong> lailais-ne’e (M<strong>in</strong>istry of Health, et all.,<br />

2003; UNICEF, 2002), <strong>in</strong>dika katak nivel fertilidade <strong>in</strong>an iha Timor-Leste maka ida-ne’ebé maka’as liu iha mundu.<br />

Tuir DHS t<strong>in</strong>an 2003 nian, iha periodu husu periodu 2000 – 2003, feto Timor-Leste baiba<strong>in</strong> iha oan to’o na<strong>in</strong> 7.77<br />

(M<strong>in</strong>istry of Health, et all, 2003). Naran estimasaun hirak-ne’e, ida-ne’ebé husi sensus ka ida-ne’ebé husi DHS,<br />

maka’as liu kompara ba hirak-ne’ebé maka observa ona iha kualker nasaun iha Relatoriu Dezenvolvimentu Humanu<br />

UNDP nian, t<strong>in</strong>an 2005).<br />

Relevante mós atu temi katak diferensa entre TFR hirak-ne’ebé maka sensus t<strong>in</strong>an 2004 maka halo estimasaun la’os<br />

surpresa. Nia baze hirak maka oio<strong>in</strong>: eis kobre husi populasaun kompletu no exemplu ida ne’ebé tuir mai, kestaun atu<br />

sukat numeru husi moris lahanesan no to’o metodu hirak atu kalkula numeru sira mós lahanesan. Hatutan liútan,<br />

numeru sensus nian refere ba 1999-2003 no survei ba t<strong>in</strong>an 2000-2003.<br />

Migrasaun Internasional<br />

Migrasaun <strong>in</strong>ternasional maka komponente ida-ne’ebé difisil liu atu halo estimasaun iha projeksaun ida. Razaun ida<br />

maka katak dadus/<strong>in</strong>formasaun sensus nian so bele uza deit atu halo estimasaun imigrasaun <strong>in</strong>ternasional maibé la’os<br />

emigrasaun (só la’e so uza mós sensus hirak husi rai seluk nian). Estratejia ida ne’ebé maka uza dala barak liu maka<br />

atu halo estimasaun numeru migrasaun loloos <strong>in</strong>direitamente ba periodu entre sensus. Nune’e presiza sensus rua no<br />

numeru sobrebivente entre sensus. Teoretikamente, metodu ida-ne’e bele uza iha ne’e ho estimasaun <strong>in</strong>diretia husi<br />

tabela moris nian sira no sensus Indonesia nian iha t<strong>in</strong>an 1990. Maibé, nu’udár esplika iha parte uluk ba, t<strong>in</strong>an 1990<br />

hanesan dekade komflitu, violensia no <strong>in</strong>stabilidade ida, nune’e, metodu <strong>in</strong>direita hirak bele fó estimasaun numeru<br />

loloos migrasaun nian ne’ebé laloos ka labele uza. Maski sé numeru loloos migrasaun nian los/konsisten, sira sei<br />

seluk no ladun uza ba projeksaun ida. Tamba ursida maka sei esplika, numeru migrasaun pasadu loloos nian<br />

dalabarak hetan extrapolaasun iha premeiru dekade husi periodu projeksaun nian. Sei la realistiku atu asume katak<br />

numeru migrasaun loloos nian iha futuru hanesan ba hirak-ne’ebé maka akontese durante dekade ida-ne’ebé maka la<br />

estavel.<br />

Sensus t<strong>in</strong>an 2004 iha dadus/<strong>in</strong>formasaun barak atu halo estimasaun ba imigrasaun <strong>in</strong>ternasional maibé labele uza<br />

nu’udár baze ida ba projeksaun ne’ebé bele uza tamba emigrasaun labele hetan. Ida-ne’e sei labale atu kalkula ema<br />

na<strong>in</strong> hirak maka muda tama ona mai rai laran sé imposibel uit’oan atu hatene na<strong>in</strong> hirak maka sai husi nasaun ida.<br />

Maibé importante atu temi katak dadus/<strong>in</strong>formasaun sensus t<strong>in</strong>an 2004 kona-ba imigrasaun <strong>in</strong>dika numeru maka’as<br />

maibé maka ida bele iha diskunfia katak <strong>in</strong>stabilidade maka halo buat ne’e no jeralmente ema hirak-ne’ebé deslokadu<br />

durante violensia iha t<strong>in</strong>an 1990 nian lara maka fo<strong>in</strong> fila mai. Isu/asuntu ida-ne’e sei diskuti iha seksaun seluk.<br />

16


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

BAZE POPULASAUN<br />

Operasaun ida-ne’ebé importante liu iha exersizu projeksaun maka atu hari’i baze populasaun, ne’ebé dala barak<br />

maka sensus populasaun ne’ebé iku liu ne’ebé hadiak ona tuir populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus<br />

halo relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an. populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus ne’ebé iha impaktu ba sensus sira<br />

maka dala barak halo estimasaun no hadiak uza survei enumerasaun pasterior ida. Metodu ida-ne’e barak komportu<br />

husi hakerek filafali populasaun ne’ebé maka iha ona iha modelu segementu designadu ka area enumerasaun hodi<br />

uza survei ida. Survei ida-ne’e tenki hala’o lalais kedan hafo<strong>in</strong> survei. Hafo<strong>in</strong> kompara rezultadu hirak ho poulasaun<br />

ne’ebé maka sensus dokumenta ona iha segementu areia ne’ebé hanesan. (Wilmoth, 2004). Nia diferensa fó<br />

estimasaun ida husi populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus. Tamba falta rekurus oio<strong>in</strong>, survei<br />

enumerasaun pasterior ida la hala’o iha Timor-Leste hafo<strong>in</strong> Sensus t<strong>in</strong>an 2004. Maski nune’e, hadiak ona sensus<br />

hodi uza metodu demografika ida.<br />

Iha kuaze sensus sira hotu, problema kona-ba populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus no halo<br />

relatoriu salo ba t<strong>in</strong>an ba grupu husi t<strong>in</strong>an 0-4 kuaze hanesan wa<strong>in</strong>hira ba grupu ho t<strong>in</strong>an 5-9 sé la halo relatoriu<br />

demais ka halo relatoriu sala bele mosu. Atu hadiak dadus/<strong>in</strong>formasaun ba grupu t<strong>in</strong>an hirak-ne’e, hala’o prosedura<br />

hirak tuir mai ne’e: Ba grupu t<strong>in</strong>an 0-4, halo ona konkluzaun katak fertilidade sei nafat<strong>in</strong> hela durante 5 molok sensus<br />

(1999-2004), ho TFR husi oan na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ida (hare’e seksaun ba estimasaun fertilidade). Sensus ba<br />

populasaun feto projeita kontrariu tuir t<strong>in</strong>an klik¹. Numeru t<strong>in</strong>an fertilidade espesifiku koresponde ba t<strong>in</strong>an 1999-2004<br />

aplika ba projeksaun kontrariu ba feto sira atu bele hetan numeru moris hirak iha t<strong>in</strong>an lima ida-idak molok sensus.<br />

Buat hirak-ne’e fahe tuir sexu, asume katak rasio sexu ida husi moris maka 105 ba kada feto 100. Hafo<strong>in</strong> moris hirakne’ebé<br />

moris duni to’o dadus sensus nian uza numeru sobrebivente husi tabele moris nian ne’ebé iha (hare’e seksaun<br />

kona-ba estimasaun husi mortalidade). Ho dala ida-ne’e, estimasaun populasaun <strong>in</strong>dependente ida ba t<strong>in</strong>an 0-4 hetan<br />

duni. Rezultadu sujere katak numeru husi mane ho t<strong>in</strong>an 0-4, ne’ebé sensus dokumenta ona, tenki hasa’e tuir faktor<br />

ida husi 1.131 no numeru feto sira ho t<strong>in</strong>an 0-4 tenki hasa’e tuir faktor ida husi 1.148.<br />

Prosedura hanesan mós hala’o ba grupu t<strong>in</strong>an/idade 5 ba 9 maibé iha kazu ida-ne’e uza numeru husi hirak-ne’ebé<br />

konsege moris ne’ebé koresponde ba t<strong>in</strong>an 1994-1999. Sensus feto sira-nia projeita kontrariu ba t<strong>in</strong>an 10. Konklui<br />

katak TFR hanesan mós ho t<strong>in</strong>an lima (oan na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ia). Numeru mane hirak ho t<strong>in</strong>an 5 – 9 tenki hasa’e ba<br />

faktor ida husi 1.061 no numeru feto hirak-ne’ebé maka ho t<strong>in</strong>an/idade hanesan tenki hasa’e tuir factor ida husi<br />

1.075. Faktor ajustamentu hat ne’e maka aplika ba sensus populasaun ba t<strong>in</strong>an 0-4 no 5 – 9.<br />

Iha jeral, under-enumeration ladun afeita populasaun ho t<strong>in</strong>an 10 no liútán, maibé afeita husi halo relatoriu sala ba<br />

t<strong>in</strong>an. Problama ida-ne’e orsida hamenus wanihira populasaun tau ba iha kategoria grupu t<strong>in</strong>an 5 nu’udár kazu iha<br />

ne’e. Maib’e, eru balun sei bele iha nafat<strong>in</strong> maski dadus/<strong>in</strong>formasaun tau ona iha grupu. Problema maka katak buatne’e<br />

difisil tebe-tebes, ka imposibel, tuir realidade, atu determ<strong>in</strong>a kontribusaun ketak husi populasaun hirak-ne'ebé la<br />

sura durante periodu sensus ka impaktu husi halo relatoriu ba t<strong>in</strong>an sala ba populasaun iha grupu t<strong>in</strong>an/idade<br />

partikular ida no mós atu fahe eru hirak husi fluktuasaun loloos (Hobbs, 2004). Ida-ne’e maka kazu partikular iha<br />

Timor -Leste.<br />

Figura 1 hatudu piramida populasaun husi populasaun Timor-Leste nian tuir Sensus t<strong>in</strong>an 2004. Piramida populasaun<br />

reprezenta kompozisaun husi populasaun ida nia t<strong>in</strong>an no sexu. Tabela Horizontal hatudu numeru hirak (ka)<br />

persentajen hirak) husi mane no feto sira iha grupu t<strong>in</strong>an/idade ida-idak. Perfil husi piramida ida bele dehan sai loloos<br />

kona-ba istoria husi populasaun ida tamba nia refleta modelu fertilidade, mortalidade no migrasaun pasadu no orasne’e<br />

n<strong>in</strong>ian, ne’ebé nu’udár rezultadu husi mudansa ekonomia, sosial no politika sira. Piramida husi Timor-Leste iha<br />

forma triangle husi populasaun ida-ne’eb’e ho fertilidade no mortalidade ne’ebé tun daudaun, maibé nia mós iha<br />

iregularidade lubuk ida. Perturbasaun ne’e nu’udár impaktu husi mundansa derepenti iha fertilidade, mortalidade no<br />

1 Programa MOVEPOP husi pakote estatistika PAS uza ba projeksaun kontrariu.<br />

Hare’e Arriaga no asociatu, 1994.<br />

2 Indonesia <strong>in</strong>vada Timor-Leste iha t<strong>in</strong>an 1975 no t<strong>in</strong>an 1999. Hatutan liubá respresaun politika, agrikultura subsisten, hahan, no suplai<br />

mediku <strong>in</strong>tensionalmente istraga hotu, no rezulta iha mortalidade ne’ebé mka’as tebes. Tuir estimasaun katak mate ne’ebé maka iha ligasaun ho<br />

konflitu hamutuk 102,800 akontese husi t<strong>in</strong>an 1975 to’o 1999, o’ho entre 18,600 no liu 84,200 mate tamba hamlaha no moris (Silva no Ball,<br />

2006). Violensia liútan akontese hafao<strong>in</strong> referendum ida iha t<strong>in</strong>an 1999, iha ne’ebé desizaun maioria ida, hamutuk 78% vota ba ukun rasik’ an.<br />

Maibé, iha reasaun ida ne’ebé aat tebes ne’ebé milisia pro-<strong>in</strong>tegrasaun sira maka halo no hetan suporte husi forsa armada Indonesia nian, no forsa<br />

ne’e rasik. Estimasaun dehan katak ema na<strong>in</strong> 1000 to’o 2000 maka mate no 1/3 husi populasaun obriga ba akampamentu refujiadu (UNDP, 2002).<br />

17


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

migrasaun ne’ebé rezultu husi akontesementu trajiku hirak-ne’ebé nasaun experiensia/hasoru ona durante dekade tolu<br />

ne’ebé liúba². Nu’udár izemplu, populasaun ho t<strong>in</strong>an 28-29 maka grupu ne’ebé moris hafo<strong>in</strong> <strong>in</strong>dependensia husi<br />

okupasaun Indonesia nian no nia sasukat ne’ebé ki’ik bele sai nu’udár rezultadu husi kanselasaun ida atu iha oan<br />

tamba <strong>in</strong>siguransa politikal no sosial. Iregularidade iha piramida bele mós tamba rezultadu hirak husi akontesementu<br />

no prosesu istoriku ne’ebé iha ligasaun ba okupasaun Indonesian nian ne’ebé kleur, resistensia no luta ba ukun<br />

rasik’an.<br />

Maski nune’e, importante tebes atu hatudu katak iregularidade balun tamba rezultadu husi halo relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an<br />

ka populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus. Nu’udár temi ona, difisil tebe-tebes atu fahe modelu<br />

aktual husi eru sira.<br />

80 +<br />

75 - 79<br />

70 - 74<br />

65 - 69<br />

60 - 64<br />

55 - 59<br />

50 - 54<br />

45 - 49<br />

40 - 44<br />

35 - 39<br />

30 - 34<br />

25 - 29<br />

20 - 24<br />

15 - 19<br />

10 - 14<br />

5 - 9<br />

0 - 4<br />

Mane sira<br />

Figura 1<br />

Timor-Leste: Sensun populasaun t<strong>in</strong>an 2004<br />

80000 60000 40000 20000 0 20000 40000 60000 80000<br />

Iha tekniku atu hadiak kompozisaun t<strong>in</strong>an/idade husi populasaun ida atu hadiak problema hirak hanesan halo<br />

relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an (Hare’e Arriaga and associates, 1994). Maibé, hodi aplike metodu hirak-ne’e flaktuasaun<br />

loloos mós lakon. Iha kazu Timor-Leste nian, flaktuasaun hirak-ne’e sei los kompara ba rezultadu husi eru iha halo<br />

relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an. Iha tekniku seluk ne’ebé bazeia iha halibur sensus konsekutivu rua ho fertilidade, mortalidade<br />

no migrasaun <strong>in</strong>ter-censal (Luther and Retherford, 1988). Ba kazu Timor-Leste nian, Sensus t<strong>in</strong>an 1990 iha³. Maibé,<br />

akontesementu barak ne’ebé akontese entre t<strong>in</strong>an 1999 no t<strong>in</strong>an 2002 iha Timor-Leste halo metodu ida-ne’e la los.<br />

Akontesementu hiak-ne’e bele rezultu ona hsu iregularidade no modelu demografia husi periodu entre sensus ne’ebé<br />

ho durasaun ne’ebé lahanesan baiba<strong>in</strong>, kuaze imposibel atu halo estimasaun. Nune’e, desidi atu labele hadiak<br />

populasaun ho t<strong>in</strong>an 10 no liútan ho konsiderasaun katak ajustamentu hirak bele hamosu eru boot hirak.<br />

Sensus populasaun koresponde ba 11 Jullu 2004. Atu serbisu liútan objektivu planu nian hirak, projeksaun tenki iha<br />

dadus base ne’ebé koresponde ba t<strong>in</strong>an klaran, 30 Juñu. Atu bele muda populasaun sensus husi loron 11 fulan Jullu<br />

ba loron 30 fulan Juñu, uza Programa MOVEPOP husi pakote komputador PAS (hare’e Arriaga and associates,<br />

1994). Nune’e, populasaun ne’ebé maka projeta ba t<strong>in</strong>an ida-idak husi periodu projeksaun sei refere ba loron 30<br />

Juñu.<br />

3 Ida ne’e Sensus Populasaun t<strong>in</strong>an 1990 Indonesia nian ne’ebé hala’o wa<strong>in</strong>hira Timor-Leste sei hanesan Timor-Timur, prov<strong>in</strong>sia<br />

Indonesia nian.<br />

18<br />

Feto sira


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Tabela 3 hatudu populasaun ne’ebé maka dokumenta ona, populasaun ne’ebé maka hadiak ona, diferensa persentajen<br />

no baze populasaun nian.<br />

Tabela 3<br />

Timor-Leste: Populasaun sensus ne’ebé la hadiak no hadiak no diferensa persentajen<br />

T<strong>in</strong>an<br />

La hadiak Hadiak/adjusta<br />

Mane Feto Total Mane Feto Total<br />

0 - 4 77,720 73,024 150,744 87,898 83,834 171,732<br />

5 - 9 66,661 62,759 129,420 70,730 67,444 138,174<br />

10 - 14 61,422 57,225 118,647 61,422 57,225 118,647<br />

15 - 19 47,953 47,321 95,274 47,953 47,321 95,274<br />

20 - 24 37,640 38,061 75,701 37,640 38,061 75,701<br />

25 - 29 28,366 28,772 57,138 28,366 28,772 57,138<br />

30 - 34 32,227 30,183 62,410 32,227 30,183 62,410<br />

35 - 39 24,894 23,906 48,800 24,894 23,906 48,800<br />

40 - 44 22,513 23,433 45,946 22,513 23,433 45,946<br />

45 - 49 16,917 17,403 34,320 16,917 17,403 34,320<br />

50 - 54 16,651 16,282 32,933 16,651 16,282 32,933<br />

55 - 59 9,910 9,295 19,205 9,910 9,295 19,205<br />

60 - 64 10,613 9,903 20,516 10,613 9,903 20,516<br />

65 - 69 5,952 5,794 11,746 5,952 5,794 11,746<br />

70 - 74 4,922 4,764 9,686 4,922 4,764 9,686<br />

75 - 79 2,313 2,083 4,396 2,313 2,083 4,396<br />

80 + 3,245 3,071 6,316 3,245 3,071 6,316<br />

Total 469,919 453,279 923,198 484,166 468,774 952,940<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Diferensa Persentajen<br />

Baze populasaun<br />

(loron 1 fulan Jullu t<strong>in</strong>an 2004)<br />

Mane Feto Total Mane Feto Total<br />

0 - 4 -11.6 -12.9 -12.2 87,811 83,752 171,563<br />

5 - 9 -5.8 -6.9 -6.3 70,661 67,378 138,039<br />

10 - 14 0.0 0.0 0.0 61,361 57,168 118,529<br />

15 - 19 0.0 0.0 0.0 47,906 47,275 95,181<br />

20 - 24 0.0 0.0 0.0 37,603 38,023 75,626<br />

25 - 29 0.0 0.0 0.0 28,338 28,744 57,082<br />

30 - 34 0.0 0.0 0.0 32,195 30,153 62,348<br />

35 - 39 0.0 0.0 0.0 24,870 23,883 48,753<br />

40 - 44 0.0 0.0 0.0 22,491 23,410 45,901<br />

45 - 49 0.0 0.0 0.0 16,900 17,385 34,285<br />

50 - 54 0.0 0.0 0.0 16,635 16,266 32,901<br />

55 - 59 0.0 0.0 0.0 9,900 9,286 19,186<br />

60 - 64 0.0 0.0 0.0 10,602 9,893 20,495<br />

65 - 69 0.0 0.0 0.0 5,947 5,789 11,736<br />

70 - 74 0.0 0.0 0.0 4,917 4,759 9,676<br />

75 - 79 0.0 0.0 0.0 2,310 2,081 4,391<br />

80 + 0.0 0.0 0.0 3,242 3,068 6,310<br />

Total -2.9 -3.3 -3.1 483,689 468,313 952,002<br />

19


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

PROJEKSAUN BA KOMPONENTE SIRA<br />

Iha projeksaun presente nian, nu’udár iha maioria exersizu projeksaun sira, hari’i senariu tolu tuir baze husi hipoteze<br />

kona-ba mundansa hirak ba komponente sira. Hipotezia no senariu hirak-ne’e hari’i tuir baze asunsaun kona-ba<br />

o<strong>in</strong>’sa numeru sei hatudu iha futuru. Hanaran sira nu’udár mediu ka rekomenda, boot no ki’ik. Senariu mediu <strong>in</strong>klui<br />

asunsaun probabilidade hirak kona-ba mortalidade futuru no tendensia fertilidade. Kresimentu populasaun ne’ebé<br />

maka sei akontese iha futuru koresponde ba senariu ne’e. Senariu rua seluk reprezenta valor maximu ka m<strong>in</strong>imum<br />

hirak ne’ebé numeru mortalidade no fertilidade bele sai iha futuru hodi konsidera karakteristiku populasaun ne’ebé<br />

maka estuda hela. Loloos, dala ruma sira bele iha probabilidade ne’ebé ki’ik maka atu mosu maibé kalkula ba sira nia<br />

valor analitika no atu marka limitasaun boot ka ki’ik ida iha ne’ebé kresimentu populasaun virtualmente fiar katak sei<br />

nafat<strong>in</strong> (George, et all. 2004). Senariu boot <strong>in</strong>klui hipoteze ne’ebé asume posibilidade ba fertilidade boot no numeru<br />

mortalidade wa<strong>in</strong>hira senariu ki’ik <strong>in</strong>klui hipoteze hirak-ne’ebá hato’o posibilidade numeru ki’ik hirak.<br />

Nosaun husi kredibilidade analitika maka sentru ba kualker exersizu projeksaun. Asunsaun hirak ka hipoteze ne’ebé<br />

forma senariu tenki entre limita husi kredibilidade ne’ebé sujere husi karakteristika nasaun nian, nia tendensia demografia<br />

pasadu, esperiensia husi nasaun seluk nian no koñesementu demografia ne’ebé iha. Asunsaun tenki<br />

kredibilidade ba belun profesional sira no ba utente sira (Romaniuc, 1990).<br />

Iha projeksaun populasaun buat baiba<strong>in</strong> ida atu asume katak nasaun sei la hetan impaktu husi funi ida, disastre<br />

natural ida ka krizi katastropia ekonomia ida. Maski iha posibilidade atu dezenvolve exersizu simulasaun hirak atu<br />

analiza impaktu demografia husi disastre, violensia no krizi ekonomia, projeksaun populasaun konvensional ida<br />

asume katak situasaun oras-ne’e sei la sofre kualker estragus iha futuru. Ida-ne’e la’os atu dehan katak la iha esforsu<br />

hirak-ne’ebé maka halo ona atu permiti mudansa sosial ekonomia iha futuru. Absolutamente ka momos deit, tau hotu<br />

ba konsiderasaun iha konstrusaun husi senariu hirak.<br />

Projesaun ba mortalidade<br />

Dalan baiba<strong>in</strong> atu halo projeksaun ba mortalidade maka hodi halo projeksaun ba esperansa moris. Iha segunda faze,<br />

wa<strong>in</strong>hira projeksaun populasaun mós hala’o daudaun, esperansa moris hirak-ne’ebé maka projeta ona iha ligasaun ba<br />

tabela moris hirak, liliu, numeru sobrebivente, ne’ebé maka aplika ba populasaun.<br />

Nu’udár temi ona, mortalidade hasoru daudaun redusaun durante decade pasadu no presente. Hare’e ba sei kont<strong>in</strong>ua<br />

tun nafat<strong>in</strong>. Iha hipoteze tolu maka hato’o ona iha kazu ne’e. Nivel mortalidade ne’ebé maka observa fo<strong>in</strong> lailias iha<br />

nasaun hirak-ne’ebé ho nivel dezenvolvimentu humanu ne’ebé maka’as uza nu’udár referensia ida. Tuir Relatoriu<br />

Dezenvolvimentu Humanu UNDP nian ba t<strong>in</strong>an 2005 (UNDP, 2005), nasaun hirak ho dezenvolvimentu humanu ida<br />

ne’ebé maka’as iha esperansa moris ida-ne’ebé aserta iha moris ba t<strong>in</strong>an 77, ba mane sira t<strong>in</strong>an 74 no ba feto sira<br />

t<strong>in</strong>an 80.<br />

1. Mediu ka hipoteze ne’ebé maka rekomenda ona. Asume ona katak ba t<strong>in</strong>an 2050 esperansa moris maka<br />

t<strong>in</strong>an 72 ba mane sira no 78 ba feto sira iha Timor-este, ida-ne’e atu dehan katak nivel mortalidade hirak sei<br />

menus t<strong>in</strong>an rua ba nivel ne’ebé maka oras-ne’e observa hela iha nasaun hirak ho dezenvolvimentu humanu<br />

ne’ebé boot.<br />

2. Hipoteze boot. Asume ona katak ba t<strong>in</strong>an 2050 esperansa moris maka t<strong>in</strong>an 68 ba feto sira no 74 ba mane<br />

sira, katak, menus t<strong>in</strong>an 6 ba nasaun hirak-ne’ebé maka observa hela oras-ne’e iha nasaun hirak-ne’ebé ho<br />

nivel dezenvolvimentu humanu boot.<br />

3. Hipoteze ki’ik. Assume katak ba t<strong>in</strong>an 2050 esperansa moris maka t<strong>in</strong>an 76 ba mane sira no t<strong>in</strong>an 82 ba feto<br />

sira, katak, t<strong>in</strong>an 2 liu nasaun hirak-ne’ebé maka oras-ne’e ho nivel dezenvolvimentu humanu boot.<br />

20


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Interpolasaun l<strong>in</strong>ear maka kalkula esperansa moris hirak ba t<strong>in</strong>an entre 2002 no 2050. Rezultadu husi exersizu sira<br />

maka aprezenta iha Tabela 4 no figura 2b and 2b.<br />

Tabela 4<br />

Timor-Leste: Hipoteze kona-ba esperansa moris husi wa<strong>in</strong>hira moris, 2002 to 2050<br />

e(o)<br />

T<strong>in</strong>an<br />

2002<br />

2005<br />

2010<br />

2015<br />

2020<br />

2025<br />

2030<br />

2035<br />

2040<br />

2045<br />

2050<br />

85<br />

80<br />

75<br />

70<br />

65<br />

60<br />

55<br />

50<br />

Mediu<br />

Hipoteze<br />

Boot Ki’ik<br />

Mane Feto Mane Feto Mane Feto<br />

57.4 58.9 57.4 58.9 57.4 58.9<br />

58.3 60.1 58.1 59.8 58.6 60.3<br />

59.8 62.1 59.2 61.4 60.5 62.8<br />

61.4 64.1 60.3 63.0 62.4 65.2<br />

62.9 66.1 61.4 64.6 64.4 67.6<br />

64.4 68.1 62.5 66.1 66.3 70.0<br />

65.9 70.0 63.6 67.7 68.3 72.4<br />

67.4 72.0 64.7 69.3 70.2 74.8<br />

69.0 74.0 65.8 70.9 72.1 77.2<br />

70.5 76.0 66.9 72.4 74.1 79.6<br />

72.0 78.0 68.0 74.0 76.0 82.0<br />

Figura 2a:<br />

Timor-Leste: Esperansa moris ne’ebé projeita ona wa<strong>in</strong>hira moris,<br />

mane sira tuir hipoteze tolu.<br />

2000 2010 2020 2030 2040 2050<br />

Mediu Boot Ki'ik<br />

21


e(o)<br />

90<br />

85<br />

80<br />

75<br />

70<br />

65<br />

60<br />

55<br />

50<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 2b:<br />

Timor-Leste: Esperansa moris ne’ebé projeita ona, feto, tuir<br />

hipoteze tolu.<br />

2000 2010 2020 2030 2040 2050<br />

Mediu Boot Ki'ik<br />

Oras-ne’e, nivel mortalidade iha Timor-Leste boot tebes no bele hare’e ba optimismu tebes atu konklui katak<br />

tendensia ne’ebé sei akontese maka kresimentu ida ba mais ka menus esperansa moris t<strong>in</strong>an 16 husi tempu moris iha<br />

t<strong>in</strong>an 46 nia laran. Maibé, kontributor boot ba mortalidade boot maka mortalidade bebe nian no hare’e ba katak<br />

governu iha <strong>in</strong>tensaun atu hamenus prokupasaun ne’e maka’as tebes. M<strong>in</strong>isteriu Saude halo ona hakerek ona politika<br />

nasional ida ba imunizasaun ne’ebé ho objektivu atu hadiak kobertura imunizasaun iha Timor-Leste tomak, liliu<br />

liúhusi haklaken saude no edukasaun. Politika nasional ida kona-ba nutrisaun komunidade nian mós prepara daudaun<br />

hela. Targetu nasional ne’ebé maka relevante mós <strong>in</strong>klui mós iha promosaun (haklaken) no edukasaun ba feto hirakne’ebé<br />

is<strong>in</strong> rua no famila sira, liliu haklaken fó susu bebe sira ba fulan nen dala uluk, hadiak estatus nutrisaun husi<br />

feto is<strong>in</strong> rua sira, no haboot serbisu kuidadu saude. Objektivu mós atu dezenvolve politika saudé nasional ba labarik<br />

ida ne’ebé <strong>in</strong>klui implementa aktividade nutrisaun hirak (Republica Democratica de Timor-Leste no Ekipa Nasaun<br />

Nasoens Unidas nian, t<strong>in</strong>an 2004). Sé estratejia no politika saudé hotu tau ba aksaun loloos iha konfuzaun uit’oan<br />

katak mortalidade bebe no labarik sei menu maka’as tebes. Maibé importansia ba mortalidade ba t<strong>in</strong>an foufoun<br />

wa<strong>in</strong>hira determ<strong>in</strong>a esperansa moris husi tempu moris, tendensia mortalidade ne’ebé hato’o iha hipoteze<br />

<strong>in</strong>termediariu iha kredibilidade no realistiku.<br />

Nu’udár isplike ona iha leten, hipoteze boot ka ki’ik reprezenta valor maximu no m<strong>in</strong>imu katak mortalidade iha<br />

posibilidade atu simu Timor-Leste. Hare’e ba katak mortalidade, liliu mortalidade bebe, sei para ka esperiensia<br />

redusaun uit’oan deit, hare’e fali ba politika no programa sosial no saudé governu nian sira. Hatutan liútan,<br />

mortalidade bebe no labarik esperiensia ona redusaun ida-ne’ebé klaru durante t<strong>in</strong>an hirak liúba. Nune’e, fiar katak<br />

esperansa moris nian husi tempu moris sei aumenta menus husi t<strong>in</strong>an 10 (sexu rua hotu, mane no feto) iha periodu<br />

ida-ne’ebé besik t<strong>in</strong>an 50. Iha hipoteze boot konklui katak esperansa moris sei aumenta to’o t<strong>in</strong>an 12 durante dekade<br />

lima ne’ebé tuir mai. Iha parte seluk, klaru katak kresimentu ida iha esperansa moris ne’ebé esperansa moris ne’ebé<br />

maka boot liu hirak-ne’ebé maka observa oras-ne’e iha nasaun hirak ho nivel dezenvolvimentu humanu ne’ebé boot<br />

la realistiku. Tuir hipoteze esperansa moris ki’ik, esperansa moris husi iha tempu moris sei aumenta to’o t<strong>in</strong>an 20<br />

durante periodu projeksaun. Dezenvolvimentu boot liútan ne’e hare’e ba sei akontese.<br />

22


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Kona-ba estruktura t<strong>in</strong>an husi mortalidade, konklui katak dezenvolvimentu liútan akontese entre labarik sira<br />

kompara ba adultu sira, katak, numeru mortalidade t<strong>in</strong>an foufoun sei menus lalais liu kompara ba numeru<br />

mortalidade tomak.Ida-ne’e hetan hodi uza tabela moris limita sira, ne’ebé <strong>in</strong>klui iha RUP. Tabela moris hirak-ne’e,<br />

Departementu Sensus Estadus Unidus nian maka dezenvolve, kaer met<strong>in</strong> nivel no modelu husi mortalidade husi<br />

nasaun dezenvolvidu ho numeru mortalidade hirak-ne’ebé ki’ik liu (Arriaga and associates, 1994). Tabela hirak-ne’e<br />

tau iha futuru ne’ebé dok, sai husi periodu projeksaun. Iha kazu ida-ne’e, tau sira ba t<strong>in</strong>an 2100. Tabele hirak-ne’e la<br />

fó impaktu nivel mortalidade ne’ebé konklui iha hipoteze maib’e estruktura mortalidade nu’udar <strong>in</strong>dika ona iha leten.<br />

Projeksaun ba fertilidade<br />

Iha nasaun hirak-ne’ebé nivel fertilidade maka’as/boot no iha evidensia husi redusaun tendensia fertilidae, projeksaun<br />

dala barak bazeia ba asunsaun ne’ebé tendensia ne’e sei kont<strong>in</strong>ua iha futuru. Esperiensia istoriku maka katak<br />

wa<strong>in</strong>hira fertilidade hahu menus, nia sei kont<strong>in</strong>ua nune’e. Kestaun importante ne’ebé husu dalabarak liu iha kazu<br />

hanesan ne’e maka: Iha faze ida-ne’ebé maka fertilidade sei kont<strong>in</strong>ua menu no sa’e to’o nivel ne’ebé? Problema sei<br />

difisil liu iha ne’ebé la iha evidensia husi redusaun. Kestaun importante iha-ne’e maka: Fertilidade sei hahu menus<br />

durante periodu projeksaun ka? No, sé karik kazu maka hanesan ne’e, wa<strong>in</strong>hira maka fertilidade hahu menuz? Iha<br />

kazu ida-ne’e iha teoria lubuk ida ka regras imperiku hirak atu hato’o hipoteze kona-ba tendensia fertilidade hirak.<br />

Nu’udár temi ona iha leten, nivel fertilidade iha Timor-Leste hare’e ba hanesan ida-ne’ebé as liu iha iha mundu no la<br />

iha evidensia ba redusaun ida. Maibé, hare’e ba la realistiku atu konklui katak fertilidade sei la menu iha tempu<br />

badak nia laran, liliu katak iha nasaun hirak-ne’ebé la dezenvolve fertilidade esperiensia daudaun redusaun no barak<br />

maka tun maka’as tebe-tebes.<br />

Iha <strong>in</strong>formasaun rua ne’ebé bele fó naroman ba isu/asuntu ne’e.<br />

Dala uluk, dadus/<strong>in</strong>formasaun kona-ba preferensia fertilidade husi DHS t<strong>in</strong>an 2003 katak feto barak iha Timor-Leste<br />

maka hakarak atu hamenus sira nia fertilidade. Nu’udár izemplu, signifika husi numeru loloos husi oan entre feto<br />

hirak-ne’ebé hahu sira-nia vida reprodutiva (t<strong>in</strong>an 15 ba t<strong>in</strong>an 19) aka 4.8. Numeru ida-ne’e maka 5.8 entre feto hirak<br />

ne’ebé maka vida reprodutivu hotu daudaun (t<strong>in</strong>an 45 to’o 49). Estandar ba feto hotu nian t<strong>in</strong>an/idade reprodutiva<br />

maka oan na<strong>in</strong> 5.6. Entre feto hirak-ne’ebé iha ona oan 4 ne’ebé moris hela maka, 17.4 % lakohi tan ona oan.<br />

Numeru ida-ne’e aumenta to’o 37% entre hirak-ne’ebé iha oan na<strong>in</strong> hitu ne’ebé moris hela.<br />

Klaru feto sira iha Timor-Leste hato’o sira-nia hakarak maka’as atu iha oan barak. Maibé, preferensia fertilidade<br />

kompara ba fertilidade loloos, nivel ne’ebé hatudu iha preferensia ki’ik kompara ba ne’ebé maka koresponde ba<br />

numeru hirak-ne’ebé maka observa hela. Faktu ida-ne’e maka <strong>in</strong>dikasaun maka’as husi redusaun fertilidade ida iha<br />

futuru. Hare’e ba katak buat-ne’e sei maka’as, pelemenus iha periodu <strong>in</strong>isiu, maibé nia sujere katak konklui numeru<br />

fertilidade konstanta ba futuru dala ruma la realistiku.<br />

Dala rua, Governu Timor-Leste rekoñese ona importansia husi hamenus numeru moris ne’ebé maka’as tebe-tebes<br />

(barak liu maka espasu entre tur ahi/hahoris) atu fasilita eradikasaun pobreza/halakon ki’ak, hamenus Timor-Leste<br />

nian nivel mortalidade maternal no bebe ne’ebé boot tebes, no hadiak saudé <strong>in</strong>an no labarik sira-nian. Nune’e,<br />

politika planu familiar dezenvolve no Konsellu M<strong>in</strong>istru aprova ona iha t<strong>in</strong>an 2002. Governu halo esforsu hela atu fó/<br />

ofrese liúhusi sistema saude publiku nian, asistensia tekniku no f<strong>in</strong>ansial husi komunidade <strong>in</strong>ternasional, suplai<br />

regular no distribusaun maka’as ne’ebé maka efektivu variedade kontraseptivu sira atu garantu katak hatan duni ba<br />

opsaun no nesesidade kazal/kabe na<strong>in</strong> sira no <strong>in</strong>dividual iha Timor-Leste. Promosaun/haklaken planu familiar sei<br />

hala’o iha kontextu kona-ba protesaun saude no promosaun husi saude reprodutiva tomak. Sei husu katak promosaun<br />

hirak-nune’e sei ne<strong>in</strong>eik maibé desisivamente sei fó aten brani ba kabe na<strong>in</strong> no <strong>in</strong>dividual atu aksesu <strong>in</strong>formasaun<br />

planu familiar, ‘counsel<strong>in</strong>g no serbisu sira (M<strong>in</strong>istry of Health, UNFPA, WHO, w/d).<br />

23


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Foti isu/asuntu rua ne’e ba konsiderasaun, konklui katak fertilidade sei tun ne<strong>in</strong>eik entre feto sira iha Timor-Leste no<br />

sei to’o iha nivel ki’ik wa<strong>in</strong>hira molok projeksaun atu hotu. Importante atu subliña katak hipoteze alternativa ida,<br />

hanesan determ<strong>in</strong>asaun ba nivel fertilidade hirak ka maski krisimentu ida mós validu. Maski nune’e, diferensa maka<br />

katak hipoteze ba redusaun ne<strong>in</strong>eik ida suporte ho evidensia hirak-ne’ebé iha no la’os hipoteze alternativu.<br />

Operasionalmente, projeksaun fertilidade dala barak halo hodi tau loloos funsaun lojistiku ida. Funsaun lojistiku ne’e<br />

iha forma S kontrariu ida ho limitasaun aas ida ne’ebé koresponde ba nivel fertilidade boot uluk; tendensia redusaun<br />

ida ne’ebé reprezenta periodu ba redusaun fertilidade; no limitasaun ki’ik ne’ebé <strong>in</strong>dika periodu wa<strong>in</strong>hira fertilidade<br />

estabiliza fali ona iha nivel ki’ik hirak. Asunsaun katak fertilidade sei tun hafo<strong>in</strong> kurva lojistiku ida maka konsisten<br />

ho teoria demografia tranzisaun. Teoria ne’e sujere faze evolusaun tolu, husi fertilidade ne’ebé boot no ekuilibrium<br />

mortalidade boot nian ba fertilidade ki’ik, ekuilibrium mortalidade ki’ik, hetan disturbasaun husi faze ida hanaran<br />

tranzisaun. Periodu tranzisaun maka karakteriza ho redusaun fertilidade no mortalidade. Wa<strong>in</strong>hira mortalidade tun<br />

sedu liu fertilidade, no iha velosidade ida-ne’ebé lalais, periodu ida-ne’e simboliza ho kresimentu populasaun ne’ebé<br />

lalais (PRB, 2000). Timor-Leste mosu iha faze <strong>in</strong>isiu husi periodu trazisaun, ho numeru mortalidade ida-ne’ebé<br />

ne<strong>in</strong>eik no numeru fertilidade ne’ebé boot.<br />

Ajustamentu husi funsaun lojistiku ida presiza valor hat:<br />

a) Limitasaun aas ne’ebé <strong>in</strong>dika fertilidade ba tempu naruk pasadu nian. TFR ida husi oan na<strong>in</strong> 8.0 kada feto ida hili<br />

ona ba hipoteze tomak.<br />

b) Valor <strong>in</strong>termediu dala uluk ida, ne’ebé iha projeksaun ne’e maka TFR ne’ebé halo estimasaun husi sensus: oan<br />

na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ida. Nia koresponde ba t<strong>in</strong>an 2003.<br />

c) Valor <strong>in</strong>termediu ba dala rua nian, ne’ebé tau ba t<strong>in</strong>an 2020 no diferente tuir hipoteze.<br />

d) Limitasaun badak/ki’ik ida, ne’ebé <strong>in</strong>dika nivel fertilidade sei normalize iha futuru. Ida-ne’e mós diferente tuir<br />

hipoteze.<br />

Nune’e, hipoteze tolu kona-ba fertilidade maka:<br />

1. Hipoteze mediu assume katak ba t<strong>in</strong>an 2020, TFR sei koreponde ba numeru husi ona hirak-ne’ebé feto sira<br />

ho t<strong>in</strong>an 20-24 hakarak tuir DHS t<strong>in</strong>an 2003: oan na<strong>in</strong> 4.9 kada feto ida. Hipoteze asume limitasaun ki’ik ida<br />

husi oan nian 3.0 kada feto ida.<br />

2. Hipoteze aas asume katak ba t<strong>in</strong>an 2020 TFT sei koresponde ba mais ou menus numeru husi oan hirakne’ebé<br />

maka feto sira ho t<strong>in</strong>an 40-45 hakarak iha DHS t<strong>in</strong>an 2003: oan na<strong>in</strong> 6.1 kada feto ida. Hipoteze ne’e<br />

assume limitasaun ki’ik husi oan na<strong>in</strong> 3.5 kada feto ida.<br />

3. Hipoteze ki’ik asume katak ba t<strong>in</strong>an 2020, TFR sei koresponde ba oan hirak-ne’ebé maka feto hirak ho t<strong>in</strong>an<br />

20-24 hakarak menus husi ida iha DHS t<strong>in</strong>an 2003: Oan na<strong>in</strong> 3.9 kada feto ida. Hipoteze ne’e assume l<br />

imitasaun ki’ik ida husi oan na<strong>in</strong> 2.5 kada feto ida.<br />

Nota katak limitasaun aas hala’o funsaun ki’ik atu hatama lojistika tamba nia la tama iha periodu projeksaun. Nia<br />

valor bele uza liútan atu halo adjustamentu ki’ik balun. Limitasaun ki’ik balun sei relevante liu tamba nia <strong>in</strong>dika nivel<br />

iha ne’ebé fertilidade sei normaliza iha futuru. Maibé, figura hirak-ne’ebé importante liu atu hatama kurva maka<br />

valor <strong>in</strong>termediu dala uluk no ba dala rua nian no distansia tempu entre sira rua.<br />

24


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Tabela 5 no Figura 3 hatudu TFR koresponde ba hipoteze fertilidade ida-ida.<br />

7.00<br />

6.00<br />

5.00<br />

4.00<br />

3.00<br />

2.00<br />

Tabela 5<br />

Timor-Leste: Hipoteze kona-ba numeru fertilidade total, 2003 ba 2050<br />

T<strong>in</strong>an Mediu Boot Ki’ik<br />

2003 7.00 7.00 7.00<br />

2005 6.81 6.91 6.73<br />

2010 6.24 6.67 5.85<br />

2015 5.58 6.40 4.82<br />

2020 4.90 6.10 3.90<br />

2025 4.30 5.79 3.26<br />

2030 3.84 5.48 2.88<br />

2035 3.52 5.18 2.69<br />

2040 3.32 4.90 2.59<br />

2045 3.19 4.65 2.54<br />

2050 3.11 4.43 2.52<br />

Figura 3:<br />

Timor-Leste: Projeksaun husi TFR, t<strong>in</strong>an 2003 ba t<strong>in</strong>an 2050<br />

2000 2010 2020 2030 2040 2050<br />

Mediu Boot Ki'ik<br />

Dala barak, redusaun fertilidade, nia kompozisaun t<strong>in</strong>an nian mós hetan mudansa importante. Modelu frikuente maka<br />

feto hirak ho t<strong>in</strong>an 34 ba 49 hamenus sira-nia fertilidade liu fali hirak-ne’ebé maka aserta iha t<strong>in</strong>an/idade reprodutiva<br />

(20-34). Maibé, partikularmente difisil atu determ<strong>in</strong>a o<strong>in</strong>’sa fertilidade nia ajenda sei muda espesifikamente wa<strong>in</strong>hira<br />

fertilidade tun wa<strong>in</strong>hira loloos karik seidauk atu tun, nu’udár iha kazu Timor-Leste nian. Estratejia ne’ebé adekuada<br />

liu iha kazu ida-ne’e maka atu uza modelu ajenda fertilidade sira, ne’ebé funsiona hanesan hanesan loloos modelu<br />

tabela moris nian sira.<br />

25


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Iha modelu importante tolu : Modelu Afrika, Arabika no Asia nian (CELADE, 1992).<br />

Modelu Asia nian hili iha ne’e tamba modelu ne’e fo<strong>in</strong> lailais maka observa. Wa<strong>in</strong>hira fertilidade hahu atu tun,<br />

ajenda t<strong>in</strong>an/idade nian gradualmente muda ba t<strong>in</strong>an ida-ne’ebé maka fertilidade konsentra ba iha t<strong>in</strong>an/idade<br />

reprodutiva hirak (t<strong>in</strong>an 20-34). Tabela 6 hatudu numeru fertilidade ba t<strong>in</strong>an/idade espesifiku Asia nian ne’ebé<br />

koresponde ho TFR ida-ne’ebé fó ona, no koresponde ba numeru absoluta.<br />

Tabela 6<br />

Timor-Leste: Projeita estruktra fertilidade ba nivel tuir modelu Asia nian.<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Hipoteze mediu<br />

Ba TFR=4.9 (2020) Ba TFR=3.11 (2050)<br />

Asia ASFR Asia ASFR<br />

15-19 0.05205 0.05101 0.02448 0.01523<br />

20-24 0.21290 0.20864 0.23411 0.14562<br />

25-29 0.26885 0.26347 0.33502 0.20838<br />

30-34 0.23585 0.23113 0.25566 0.15902<br />

35-39 0.15466 0.15157 0.12030 0.07483<br />

40-44 0.06612 0.06480 0.02920 0.01816<br />

45-49 0.00956 0.00937 0.00124 0.00077<br />

Kalkulasaun 1.00000 4.90 1.00000 3.11<br />

Hipoteze boot Hipoteze ki’ik<br />

T<strong>in</strong>an Ba TFR=4.43 (2050) Ba TFR=3.90 (2020) Ba TFR=2.52 (2050)<br />

Asia ASFR Asia ASFR Asia ASFR<br />

15-19 0.04380 0.03881 0.03527 0.02751 0.02617 0.01319<br />

20-24 0.21061 0.18660 0.21407 0.16697 0.27615 0.13918<br />

25-29 0.27481 0.24348 0.29032 0.22645 0.36245 0.18267<br />

30-34 0.24181 0.21424 0.24795 0.19340 0.23163 0.11674<br />

35-39 0.15603 0.13824 0.14960 0.11669 0.08651 0.04360<br />

40-44 0.06429 0.05696 0.05617 0.04381 0.01663 0.00838<br />

45-49 0.00864 0.00766 0.00663 0.00517 0.00046 0.00023<br />

Kalkulasaun 1.00000 4.43 1.00000 3.90 1.00000 2.52<br />

26


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Asume iha hipoteze mediu katak iha t<strong>in</strong>an 2020 kompozisaun fertilidade entre feto sira iha Timor-Leste sei<br />

koresponde ba Ajenda Asia nian ba nivel fertilidade ne’e. Durante prosesu projeksaun, ajenda fertilidade ne’ebé<br />

maka observa iha t<strong>in</strong>a 2003 gradualmente hakbesik ba modelu Asia nian ne’ebé koresponde ba TFR husi oan na<strong>in</strong> 4.9<br />

ne’ebé asume ba t<strong>in</strong>an 2020 (ida-ne’e halo automatikamente tuir programa projeksaun RUP nian). Asume mós iha<br />

hipoteze ne’e katak to’o iha loron ikus husi periodu projeksaun iha t<strong>in</strong>an 2050, kompozisaun fertilidade sei hanesan<br />

ho ajenda Asia nian ba TFR ida husi 3.1, ne’ebé maka sai nu’udár numeru ne’ebé maka asume ba t<strong>in</strong>an-ne’e. Modelu<br />

t<strong>in</strong>an 2020 sei gradualente hakbesik ba modelu t<strong>in</strong>an 2050 durante prosesu projeksaun. Prosedura hanesan mós<br />

adopta ba hipoteze ki’ik no boot. Hetan ona ajenda fertilidade ba nivel ida-idak liúhusi pakote projeksaun demografia<br />

PRODEM ne’ebé CELADE maka dezenvolve (t<strong>in</strong>an 1992).<br />

Migrasaun Internasional<br />

Nu’udár <strong>in</strong>dika ona iha leten, <strong>in</strong>formasaun ne’ebé maka iha lato’o atu hato’o hipoteze analitikal ne’ebé iha<br />

kredibilidade kona-ba migrasaun <strong>in</strong>ternasional tamba buat rua, falta dadus/<strong>in</strong>formasaun no Timor-Leste nia istoria<br />

fo<strong>in</strong> lalais ne’e. Movimentu populasaun fo<strong>in</strong> lalais ne’e nian akontese tamba <strong>in</strong>stabilidade politika, social no<br />

ekonomia ne’ebé Timor-Leste fo<strong>in</strong> hakat liu, no nune’e, la’os <strong>in</strong>dikativu ba migrasaun <strong>in</strong>ternasional tuir kondisaun<br />

normal. Ida-ne’e limitasaun boot atu halo estimasaun migrasaun <strong>in</strong>ternasional. Maibé, naton atu asume katak buat<br />

ne’e sei dai komponente boot ida ba mudansa populasaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e la’os atu dehan katak migrasaun<br />

sei la akontese iha dekade lima ne’ebé atu mai, maibé dala ruma nia nivel sei ki’ik no nune’e sei la iha impaktu ba<br />

sasukat no estruktura populasaun nian. Ida-ne’e hanesan asunsaun ida deit no la signifika katak iha migrasaun iha<br />

futuru ne’ebé atu mai ka imigrasaun sei la mosu; maibé la iha evidensia atu halo proposta ba hipoteze ida kona-ba<br />

volume no tendensia hus migrasaun <strong>in</strong>ternasional. Pratiku baiba<strong>in</strong> <strong>in</strong> kazu ida-ne’e maka atu asume sei la boot.<br />

27


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

RESULTADU HIRAK<br />

Hafo<strong>in</strong> adjustamentu hotu ne’ebé maka dehan ona, no haktuir ba projeksaun nivel mortalidade no fertilidade no<br />

estruktura, populasaun nasional tuir t<strong>in</strong>an/idade sexu no sexu projeita ona tuir senariu tolu ne’e. Senariu ka variasaun<br />

hirak-ne’e bazeia ba hipoteze kona-ba komponente.<br />

Tabela 7 hatudu rezultadu baziku husi projeksaun tuir senariu tolu. Ba t<strong>in</strong>an 2010, populasaun total Timor-Leste nian<br />

sei liu tokon 1.1 uit’oan tuir senariu tolu. Iha t<strong>in</strong>an 2020, populasaun sei hamutuk tokon 1.5 tuir variasaun mediu no<br />

ki’ik no tokon 1.6 tuir variasaun boot. Populasaun hamutuk tokon 3 sei mosu iha t<strong>in</strong>an 2050 iha senariu mediu.<br />

Senariu boot sujere katak populasaun ida-ne’ebé liu: besik tokon 4 no senariu ki’ik sujere populasaun ne’ebé ki’ik;<br />

tokon 2 ho balun.<br />

Tabela 7<br />

Timor-Leste: Projeksaun population tuir senariu tolu no <strong>in</strong>dikador demografia hirakne’ebé<br />

projeita.<br />

SENARIU MEDIU<br />

Numeru Numeru Esperansa moris Mortalidade bebe/<strong>in</strong>fantil<br />

Numeru<br />

T<strong>in</strong>an Populasaun Numeru<br />

kresimentu<br />

Moris moris<br />

baziku<br />

Mate mate<br />

baziku<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Fete<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

total<br />

fertilidade<br />

2004 952,002 41,534 43.6 10,317 10.8 58.8 58.0 59.7 92.6 94.9 90.2 6.9<br />

2005 983,369 3.24 42,332 43.1 10,813 11.0 59.2 58.3 60.1 90.3 92.8 87.8 6.8<br />

2006 1,015,187 3.18 42,923 42.3 10,806 10.6 59.5 58.6 60.5 88.0 90.6 85.3 6.7<br />

2007 1,047,632 3.15 43,564 41.6 10,791 10.3 59.9 58.9 60.9 85.8 88.4 82.9 6.6<br />

2008 1,080,742 3.11 44,247 40.9 10,801 10.0 60.2 59.2 61.3 83.5 86.3 80.6 6.5<br />

2009 1,114,534 3.08 44,965 40.3 10,828 9.7 60.6 59.5 61.7 81.4 84.3 78.4 6.4<br />

2010 1,149,028 3.05 45,719 39.8 10,868 9.5 60.9 59.8 62.1 79.3 82.3 76.1 6.2<br />

2011 1,184,193 3.02 46,375 39.2 10,898 9.2 61.3 60.1 62.5 77.1 80.1 73.9 6.1<br />

2012 1,219,992 2.98 47,052 38.6 10,932 9.0 61.7 60.5 62.9 74.9 77.9 71.6 6.0<br />

2013 1,256,441 2.94 47,750 38.0 10,972 8.7 62.0 60.8 63.3 72.7 75.8 69.5 5.8<br />

2014 1,293,556 2.91 48,470 37.5 11,019 8.5 62.4 61.1 63.7 70.7 73.8 67.4 5.7<br />

2015 1,331,354 2.88 49,215 37.0 11,069 8.3 62.7 61.4 64.1 68.7 71.8 65.4 5.6<br />

2016 1,369,829 2.85 49,923 36.4 11,117 8.1 63.1 61.7 64.5 66.6 69.9 63.3 5.4<br />

2017 1,408,952 2.82 50,614 35.9 11,172 7.9 63.4 62.0 64.9 64.7 68.0 61.2 5.3<br />

2018 1,448,691 2.78 51,271 35.4 11,235 7.8 63.8 62.3 65.3 62.8 66.1 59.3 5.2<br />

2019 1,488,968 2.74 51,819 34.8 11,300 7.6 64.1 62.6 65.7 60.9 64.3 57.4 5.0<br />

2020 1,529,817 2.71 52,560 34.4 11,381 7.4 64.5 62.9 66.1 59.1 62.6 55.5 4.9<br />

2021 1,571,373 2.68 53,395 34.0 11,463 7.3 64.8 63.2 66.5 57.3 60.8 53.6 4.8<br />

2022 1,613,653 2.66 54,180 33.6 11,553 7.2 65.2 63.5 66.9 55.5 59.0 51.8 4.7<br />

2023 1,656,545 2.62 54,789 33.1 11,633 7.0 65.5 63.8 67.3 53.8 57.3 50.0 4.5<br />

2024 1,699,747 2.58 54,940 32.3 11,692 6.9 65.9 64.1 67.7 52.1 55.7 48.3 4.4<br />

2025 1,743,239 2.53 55,487 31.8 11,752 6.7 66.2 64.4 68.1 50.4 54.1 46.6 4.3<br />

2026 1,787,349 2.50 56,312 31.5 11,825 6.6 66.6 64.7 68.5 48.8 52.4 45.0 4.2<br />

2027 1,832,170 2.48 57,067 31.2 11,912 6.5 66.9 65.0 68.9 47.2 50.8 43.5 4.1<br />

2028 1,877,594 2.45 57,700 30.7 12,007 6.4 67.2 65.3 69.3 45.7 49.2 42.0 4.0<br />

2029 1,923,430 2.41 58,085 30.2 12,105 6.3 67.6 65.6 69.6 44.2 47.7 40.5 3.9<br />

2030 1,969,587 2.37 58,547 29.7 12,212 6.2 67.9 65.9 70.0 42.8 46.2 39.1 3.8<br />

2031 2,016,259 2.34 59,323 29.4 12,316 6.1 68.3 66.2 70.4 41.3 44.7 37.6 3.8<br />

2032 2,063,564 2.32 60,032 29.1 12,428 6.0 68.6 66.5 70.8 39.8 43.3 36.2 3.7<br />

2033 2,111,443 2.29 60,693 28.7 12,540 5.9 69.0 66.8 71.2 38.4 41.9 34.8 3.6<br />

2034 2,159,886 2.27 61,379 28.4 12,647 5.9 69.3 67.1 71.6 37.1 40.5 33.5 3.6<br />

2035 2,208,792 2.24 61,832 28.0 12,753 5.8 69.6 67.4 72.0 35.8 39.2 32.2 3.5<br />

2036 2,258,214 2.21 62,606 27.7 12,842 5.7 70.0 67.7 72.4 34.4 37.7 31.0 3.5<br />

2037 2,308,291 2.19 63,332 27.4 12,941 5.6 70.4 68.1 72.8 33.1 36.3 29.7 3.4<br />

2038 2,358,994 2.17 64,062 27.2 13,047 5.5 70.7 68.4 73.2 31.9 35.0 28.6 3.4<br />

2039 2,410,389 2.16 64,937 26.9 13,162 5.5 71.1 68.7 73.6 30.6 33.7 27.4 3.4<br />

2040 2,462,381 2.13 65,495 26.6 13,287 5.4 71.4 69.0 74.0 29.5 32.4 26.4 3.3<br />

2041 2,514,913 2.11 66,273 26.4 13,418 5.3 71.8 69.3 74.4 28.4 31.3 25.3 3.3<br />

2042 2,568,077 2.09 67,031 26.1 13,557 5.3 72.1 69.6 74.8 27.3 30.1 24.3 3.3<br />

2043 2,621,867 2.07 67,804 25.9 13,699 5.2 72.5 69.9 75.2 26.2 29.0 23.3 3.2<br />

2044 2,676,336 2.06 68,674 25.7 13,840 5.2 72.8 70.2 75.6 25.2 28.0 22.4 3.2<br />

2045 2,731,417 2.04 69,317 25.4 13,989 5.1 73.2 70.5 76.0 24.3 26.9 21.5 3.2<br />

2046 2,787,087 2.02 70,150 25.2 14,138 5.1 73.5 70.8 76.4 23.3 25.9 20.6 3.2<br />

2047 2,843,435 2.00 70,981 25.0 14,295 5.0 73.9 71.1 76.8 22.4 24.9 19.8 3.2<br />

2048 2,900,455 1.99 71,814 24.8 14,459 5.0 74.2 71.4 77.2 21.5 24.0 19.0 3.1<br />

2049 2,958,150 1.97 72,662 24.6 14,628 4.9 74.6 71.7 77.6 20.7 23.1 18.2 3.1<br />

2050 3,016,469 1.95 73,418 24.3 14,814 4.9 74.9 72.0 78.0 19.9 22.2 17.5 3.1<br />

28<br />

(kont<strong>in</strong>ua)


Tabela 7 (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Numeru<br />

SENARIU BOOT<br />

Numeru Esperansa moris Mortalidade bebe/<strong>in</strong>fantil Numeru<br />

T<strong>in</strong>an Populasaun Numeru<br />

kresimentu<br />

Moris moris<br />

baziku<br />

Mate mate<br />

baziku<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

total<br />

fertilidade<br />

2004 952,002 41,818 43.9 10,409 10.9 58.7 57.9 59.5 93.7 95.9 91.4 6.9<br />

2005 983,666 3.27 42,915 43.6 10,996 11.2 58.9 58.1 59.8 92.0 94.2 89.6 6.9<br />

2006 1,016,047 3.24 43,915 43.2 11,072 10.9 59.2 58.3 60.1 90.2 92.6 87.6 6.9<br />

2007 1,049,389 3.23 44,990 42.9 11,148 10.6 59.5 58.6 60.5 88.4 91.0 85.7 6.8<br />

2008 1,083,752 3.22 46,132 42.6 11,247 10.4 59.7 58.8 60.8 86.7 89.4 83.8 6.8<br />

2009 1,119,177 3.22 47,336 42.3 11,369 10.2 60.0 59.0 61.1 85.0 87.9 81.9 6.7<br />

2010 1,155,711 3.21 48,605 42.1 11,503 10.0 60.3 59.2 61.4 83.3 86.4 80.1 6.7<br />

2011 1,193,386 3.21 49,892 41.8 11,644 9.8 60.6 59.4 61.7 81.6 84.9 78.3 6.6<br />

2012 1,232,231 3.20 51,237 41.6 11,794 9.6 60.8 59.7 62.1 80.0 83.3 76.4 6.6<br />

2013 1,272,298 3.20 52,645 41.4 11,953 9.4 61.1 59.9 62.4 78.3 81.8 74.6 6.5<br />

2014 1,313,646 3.20 54,123 41.2 12,120 9.2 61.4 60.1 62.7 76.7 80.4 72.9 6.5<br />

2015 1,356,340 3.20 55,678 41.1 12,292 9.1 61.6 60.3 63.0 75.1 78.9 71.2 6.4<br />

2016 1,400,415 3.20 57,229 40.9 12,464 8.9 61.9 60.5 63.3 73.5 77.4 69.4 6.3<br />

2017 1,445,885 3.20 58,818 40.7 12,644 8.7 62.2 60.8 63.7 71.9 76.0 67.7 6.3<br />

2018 1,492,771 3.19 60,432 40.5 12,834 8.6 62.4 61.0 64.0 70.4 74.6 66.0 6.2<br />

2019 1,541,059 3.18 62,006 40.2 13,027 8.5 62.7 61.2 64.3 68.9 73.2 64.4 6.2<br />

2020 1,590,861 3.18 63,866 40.2 13,242 8.3 63.0 61.4 64.6 67.4 71.8 62.8 6.1<br />

2021 1,642,336 3.18 65,796 40.1 13,470 8.2 63.2 61.6 64.9 65.9 70.4 61.3 6.0<br />

2022 1,695,521 3.19 67,747 40.0 13,704 8.1 63.5 61.8 65.2 64.5 69.0 59.8 6.0<br />

2023 1,750,360 3.18 69,565 39.7 13,930 8.0 63.7 62.1 65.5 63.1 67.6 58.3 5.9<br />

2024 1,806,556 3.16 70,884 39.2 14,127 7.8 64.0 62.3 65.8 61.7 66.3 56.9 5.9<br />

2025 1,864,181 3.14 72,820 39.1 14,326 7.7 64.3 62.5 66.1 60.4 65.0 55.5 5.8<br />

2026 1,923,546 3.14 74,763 38.9 14,528 7.6 64.5 62.7 66.4 58.9 63.6 54.0 5.7<br />

2027 1,984,648 3.13 76,706 38.7 14,736 7.4 64.8 63.0 66.8 57.5 62.3 52.5 5.7<br />

2028 2,047,455 3.12 78,595 38.4 14,952 7.3 65.1 63.2 67.1 56.2 61.0 51.1 5.6<br />

2029 2,111,846 3.10 80,311 38.0 15,172 7.2 65.3 63.4 67.4 54.8 59.8 49.7 5.5<br />

2030 2,177,812 3.08 82,195 37.7 15,402 7.1 65.6 63.6 67.7 53.5 58.5 48.3 5.5<br />

2031 2,245,443 3.06 84,100 37.5 15,632 7.0 65.9 63.8 68.0 52.2 57.3 46.9 5.4<br />

2032 2,314,750 3.04 86,010 37.2 15,864 6.9 66.2 64.1 68.4 50.9 56.0 45.6 5.4<br />

2033 2,385,747 3.02 87,942 36.9 16,094 6.8 66.4 64.3 68.7 49.7 54.8 44.3 5.3<br />

2034 2,458,482 3.00 89,940 36.6 16,319 6.6 66.7 64.5 69.0 48.4 53.6 43.0 5.2<br />

2035 2,532,937 2.98 91,830 36.3 16,542 6.5 66.9 64.7 69.3 47.2 52.4 41.8 5.2<br />

2036 2,609,099 2.96 93,790 36.0 16,754 6.4 67.2 64.9 69.6 46.0 51.2 40.5 5.1<br />

2037 2,687,018 2.94 95,772 35.6 16,970 6.3 67.5 65.2 70.0 44.8 50.1 39.3 5.1<br />

2038 2,766,733 2.92 97,822 35.4 17,196 6.2 67.8 65.4 70.3 43.7 48.9 38.1 5.0<br />

2039 2,848,362 2.91 100,063 35.1 17,431 6.1 68.0 65.6 70.6 42.5 47.8 37.0 5.0<br />

2040 2,931,864 2.89 102,050 34.8 17,679 6.0 68.3 65.8 70.9 41.4 46.7 35.9 4.9<br />

2041 3,017,170 2.87 104,173 34.5 17,930 5.9 68.6 66.0 71.2 40.4 45.6 34.9 4.9<br />

2042 3,104,363 2.85 106,333 34.3 18,190 5.9 68.8 66.3 71.5 39.3 44.5 33.8 4.8<br />

2043 3,193,500 2.83 108,582 34.0 18,452 5.8 69.1 66.5 71.8 38.3 43.5 32.9 4.8<br />

2044 3,284,725 2.82 111,037 33.8 18,716 5.7 69.3 66.7 72.1 37.3 42.4 31.9 4.7<br />

2045 3,378,002 2.80 113,222 33.5 18,989 5.6 69.6 66.9 72.4 36.3 41.4 31.0 4.7<br />

2046 3,473,279 2.78 115,563 33.3 19,242 5.5 69.9 67.1 72.7 35.3 40.4 30.0 4.6<br />

2047 3,570,653 2.77 117,933 33.0 19,506 5.5 70.1 67.4 73.1 34.4 39.4 29.0 4.6<br />

2048 3,670,157 2.75 120,363 32.8 19,781 5.4 70.4 67.6 73.4 33.4 38.4 28.1 4.5<br />

2049 3,771,876 2.73 122,919 32.6 20,062 5.3 70.7 67.8 73.7 32.5 37.5 27.2 4.5<br />

2050 3,875,783 2.72 125,324 32.3 20,366 5.3 70.9 68.0 74.0 31.6 36.5 26.4 4.4<br />

29<br />

(kont<strong>in</strong>ua)


Tabela 7 (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Numeru<br />

SENARIU KI’IK<br />

Numeru Esperansa moris Mortalidade bebe/<strong>in</strong>fantil<br />

Numeru<br />

T<strong>in</strong>an Populasaun Numeru<br />

kresimentu<br />

Moris moris<br />

baziku<br />

Mate mate<br />

baziku<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

total<br />

fertilidade<br />

2004 952,002 41,285 43.4 10,223 10.7 59.0 58.2 59.8 91.4 93.4 89.4 6.8<br />

2005 983,125 3.22 41,819 42.5 10,635 10.8 59.4 58.6 60.3 88.6 90.6 86.6 6.7<br />

2006 1,014,439 3.14 41,984 41.4 10,540 10.4 59.9 59.0 60.8 85.7 87.9 83.5 6.6<br />

2007 1,046,030 3.07 42,172 40.3 10,434 10.0 60.3 59.4 61.3 82.9 85.2 80.5 6.4<br />

2008 1,077,911 3.00 42,375 39.3 10,351 9.6 60.8 59.8 61.8 80.2 82.6 77.7 6.2<br />

2009 1,110,071 2.94 42,582 38.4 10,284 9.3 61.2 60.1 62.3 77.5 80.0 74.9 6.0<br />

2010 1,142,502 2.88 42,794 37.5 10,232 9.0 61.6 60.5 62.8 75.0 77.6 72.3 5.9<br />

2011 1,175,089 2.81 42,783 36.4 10,171 8.7 62.1 60.9 63.3 72.4 75.0 69.6 5.6<br />

2012 1,207,714 2.74 42,751 35.4 10,114 8.4 62.5 61.3 63.8 69.8 72.6 67.0 5.4<br />

2013 1,240,347 2.67 42,691 34.4 10,062 8.1 62.9 61.7 64.3 67.4 70.2 64.5 5.2<br />

2014 1,272,955 2.60 42,600 33.5 10,015 7.9 63.4 62.0 64.7 65.1 67.8 62.1 5.0<br />

2015 1,305,498 2.52 42,471 32.5 9,971 7.6 63.8 62.4 65.2 62.8 65.6 59.8 4.8<br />

2016 1,338,023 2.46 42,467 31.7 9,915 7.4 64.2 62.8 65.7 60.3 63.1 57.4 4.6<br />

2017 1,370,561 2.40 42,399 30.9 9,875 7.2 64.7 63.2 66.2 58.0 60.7 55.1 4.5<br />

2018 1,403,032 2.34 42,262 30.1 9,844 7.0 65.1 63.6 66.7 55.7 58.4 52.9 4.3<br />

2019 1,435,343 2.28 42,023 29.3 9,820 6.8 65.5 64.0 67.1 53.6 56.2 50.8 4.1<br />

2020 1,467,465 2.21 41,852 28.5 9,810 6.7 66.0 64.4 67.6 51.5 54.1 48.8 3.9<br />

2021 1,499,716 2.17 42,276 28.2 9,818 6.6 66.4 64.8 68.1 49.4 52.0 46.7 3.8<br />

2022 1,532,340 2.15 42,637 27.8 9,845 6.4 66.8 65.2 68.6 47.4 49.9 44.7 3.6<br />

2023 1,565,213 2.12 42,827 27.4 9,871 6.3 67.3 65.6 69.1 45.4 48.0 42.7 3.5<br />

2024 1,598,046 2.08 42,592 26.7 9,882 6.2 67.7 65.9 69.5 43.6 46.1 40.9 3.4<br />

2025 1,630,791 2.03 42,676 26.2 9,895 6.1 68.1 66.3 70.0 41.8 44.3 39.1 3.3<br />

2026 1,663,863 2.01 43,272 26.0 9,910 6.0 68.6 66.7 70.5 39.9 42.3 37.3 3.2<br />

2027 1,697,465 2.00 43,784 25.8 9,942 5.9 69.0 67.1 71.0 38.1 40.4 35.6 3.1<br />

2028 1,731,474 1.98 44,161 25.5 9,984 5.8 69.4 67.5 71.5 36.4 38.6 34.0 3.0<br />

2029 1,765,694 1.96 44,293 25.1 10,030 5.7 69.9 67.9 71.9 34.7 36.9 32.5 3.0<br />

2030 1,800,002 1.92 44,440 24.7 10,086 5.6 70.3 68.3 72.4 33.2 35.3 31.0 2.9<br />

2031 1,834,592 1.90 44,975 24.5 10,149 5.5 70.7 68.7 72.9 31.6 33.7 29.5 2.8<br />

2032 1,869,601 1.89 45,413 24.3 10,223 5.5 71.2 69.1 73.4 30.2 32.2 28.1 2.8<br />

2033 1,904,941 1.87 45,785 24.0 10,295 5.4 71.6 69.5 73.9 28.8 30.7 26.8 2.8<br />

2034 1,940,600 1.86 46,194 23.8 10,365 5.3 72.0 69.8 74.3 27.5 29.3 25.5 2.7<br />

2035 1,976,448 1.83 46,300 23.4 10,434 5.3 72.4 70.2 74.8 26.2 28.0 24.3 2.7<br />

2036 2,012,425 1.80 46,581 23.2 10,494 5.2 72.9 70.6 75.3 24.9 26.6 23.1 2.7<br />

2037 2,048,583 1.78 46,791 22.8 10,563 5.2 73.3 71.0 75.8 23.7 25.4 22.0 2.7<br />

2038 2,084,867 1.76 46,976 22.5 10,637 5.1 73.7 71.4 76.2 22.6 24.2 20.9 2.6<br />

2039 2,121,310 1.73 47,263 22.3 10,717 5.1 74.2 71.7 76.7 21.5 23.0 19.9 2.6<br />

2040 2,157,806 1.71 47,253 21.9 10,807 5.0 74.6 72.1 77.2 20.5 21.9 19.0 2.6<br />

2041 2,194,268 1.68 47,369 21.6 10,890 5.0 75.0 72.5 77.7 19.4 20.8 18.1 2.6<br />

2042 2,230,755 1.65 47,477 21.3 10,981 4.9 75.5 72.9 78.2 18.5 19.7 17.2 2.6<br />

2043 2,267,264 1.62 47,595 21.0 11,074 4.9 75.9 73.3 78.6 17.5 18.7 16.4 2.6<br />

2044 2,303,827 1.60 47,773 20.7 11,168 4.9 76.3 73.7 79.1 16.6 17.7 15.6 2.6<br />

2045 2,340,401 1.58 47,811 20.4 11,269 4.8 76.8 74.1 79.6 15.8 16.7 14.8 2.5<br />

2046 2,376,963 1.55 47,967 20.2 11,386 4.8 77.2 74.5 80.1 15.0 15.9 14.1 2.5<br />

2047 2,413,577 1.53 48,155 20.0 11,508 4.8 77.6 74.9 80.6 14.3 15.1 13.5 2.5<br />

2048 2,450,270 1.51 48,376 19.7 11,636 4.8 78.1 75.2 81.0 13.6 14.3 12.8 2.5<br />

2049 2,487,073 1.49 48,631 19.6 11,766 4.7 78.5 75.6 81.5 12.9 13.6 12.2 2.5<br />

2050 2,523,984 1.47 48,869 19.4 11,910 4.7<br />

Tabela 7 mós hatutu numeru annual husi kresimentu populasaun durante periodu projeksaun. Tuir senariu mediu,<br />

kresimentu populasaun sei liu 3.% to’o loron ikus husi dekade oras-ne’e. Nia sei to’o 2.7% to’o <strong>in</strong>isiu t<strong>in</strong>an 2020 no<br />

sei iha 2.% rua nia okos to’o loron ikus husi periodu projeksaun. Nu’udár espera ona katak numeru ne’ebé maka<br />

projeita iha variasaun boo no ki’ik maka sei boot no ki’ik liu, respektivamente.<br />

30


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 4a, 4b no 4c hatudu evolusaun futuru husi numeru baziku moris no mate hirak tuir senariu tolu. Nota katak<br />

distansia entre kurva rua koresponde ba kresimentu populasaun. Hatutan liútan, Figura 5 hatudu evolusaun husi<br />

sasukat populasaun.<br />

Nivel<br />

Nivel<br />

50.0<br />

45.0<br />

40.0<br />

35.0<br />

30.0<br />

25.0<br />

20.0<br />

15.0<br />

10.0<br />

5.0<br />

0.0<br />

50.0<br />

45.0<br />

40.0<br />

35.0<br />

30.0<br />

25.0<br />

20.0<br />

15.0<br />

10.0<br />

5.0<br />

0.0<br />

Figura 4a:<br />

Timor-Leste, Numeru Baziku Moris nian (CBR) no Numeru Baziku Mate<br />

nian (CDR), t<strong>in</strong>an 2000 ba t<strong>in</strong>an 2050, senariu mediu<br />

2004 2009 2014 2019 2024 2029 2034 2039 2044 2049<br />

T<strong>in</strong>an hirak<br />

CBR CDR<br />

Figura 4b:<br />

Timor-Leste, Numeru Moris Baziku (CBR) no Numeru Mate Baziku<br />

(CDR), 2000 ba 2050, senariu boot<br />

2004 2009 2014 2019 2024 2029 2034 2039 2044 2049<br />

T<strong>in</strong>an hirak<br />

CBR CDR<br />

31


Nivel<br />

Populasaun<br />

50.0<br />

45.0<br />

40.0<br />

35.0<br />

30.0<br />

25.0<br />

20.0<br />

15.0<br />

10.0<br />

5.0<br />

0.0<br />

3,800,000<br />

3,300,000<br />

2,800,000<br />

2,300,000<br />

1,800,000<br />

1,300,000<br />

800,000<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 4c:<br />

Timor-Leste, Numeru Moris Baziku (CBR) no Numeru Mate Baziku<br />

(CDR), t<strong>in</strong>an 2000 ba 2050, senariu ki’ik<br />

2004 2009 2014 2019 2024 2029 2034 2039 2044 2049<br />

T<strong>in</strong>an hirak<br />

CBR CDR<br />

Figura 5:<br />

Timor-Leste nia populasaun ne’ebé projeita ona tuir senariu tolu,<br />

t<strong>in</strong>an 2000 ba 2050.<br />

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050<br />

Mediu Boot YearsKi'ik<br />

Iha isu/asuntu importante rua ne’ebé presiza atu diskuti. Dala uluk, maski iha redusaun ba fertilidade iha senariu tolu,<br />

kresimentu populasaun iha Timor-Leste sei kont<strong>in</strong>ua maka’as tebes durante dekade hirak tuir mai. Nota, nu’udár<br />

izemplu, katak numeru moris aumenta iha senariu tolu; maski iha ida-ne’ebé ki’ik, iha ne’ebé numeru fertilidade<br />

hirak asume sei tun substansialmente. Isu/asuntu ba dala rua nian maka defaktu, maski iha velosidade redusaun<br />

fertilidade oio<strong>in</strong> to’o t<strong>in</strong>an 2010 nia klaran. Diferensiasaun loloos hahu hafo<strong>in</strong> ida-ne’e. Nu’udár izemplu diferensa<br />

entre populasaun ne’ebé projeita ona ba t<strong>in</strong>an 2015 iha senariu ki’ik no boot maka hamutuk 50,842 ka 3.9%.<br />

32


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Razaun loloos ba modelu uluk maka <strong>in</strong>sidente hanaran momentum populasaun nian. Ida-ne’e maka tendensia husi<br />

populasaun ida atu kont<strong>in</strong>ua atu aumenta maski sé fertilidade redusaun maka’as ida. Rezultadu fertilidade boot sira<br />

iha populasaun ida ho proporsaun boot ida iha t<strong>in</strong>an/idade ne’ebé foun sa’e tebes no moris hirak kont<strong>in</strong>ua maka’as liu<br />

mate wa<strong>in</strong>hira fo<strong>in</strong> sa’e hirak-ne’e hakat liu sira-nia t<strong>in</strong>an/idade atu hetan oan. (Rowland, 2003; Weeks, 2002).<br />

Maioria demografer no hirak-ne’ebé maka hakerek lei/politika konsidera katak redusaun fertilidade maka’as no nivel<br />

fertilidade favorabel ba sosiedade tamba sasukat familia ne’ebé ki’ik sei hadiak famila nia moris diak no haneik<br />

kresimentu populasaun sei iha favor ba kresimentu ekonomia (Hobcraft, 2003; Birdsall, Kelly and S<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g, 2001;<br />

Mason, 2001). Nune’e, redusaun fertilidade konsidera ona, jeralmente, <strong>in</strong>sidente pozitivu ida. Maibe tamba<br />

momentum populasaun, impaktu imidiata husi redusaun fertilidade ba kresimentu populasaun bele limita. Impaktu<br />

boot ida bele presiza dekade ida ka rua. Nu’udár izemplu, konsidera numeru fertilidade no populasaun ba t<strong>in</strong>an 2010<br />

tuir senariu boot no ki’ik (Table 7). Ida pasadu nian asume redusaun fertilidade ida-ne’ebé ne<strong>in</strong>eik: TFR ida husi oan<br />

na<strong>in</strong> 6.7 kada feto ida no populasaun suksesivu ida hamutuk ema na<strong>in</strong> 1,155,711. Redusaun ne’ebé maka loloos<br />

nu’udár redusaun rapida: TFR ida ba oan na<strong>in</strong> 5.9 kada feto ida no populasaun suksesivu ida husi ema nian 1,142,502<br />

ba t<strong>in</strong>an ida-ne’e mós. Maski iha diferensa iha TFT, diferensa iha numeru populasaun maka ema na<strong>in</strong> 13,209 deit,<br />

ne’ebé signifika katak variasaun populasaun boot maka 1.2% pursentu deit no boot liu variasaun populasaun boot.<br />

Hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an 2020 diferensa entre senariu tolu sei sai boot. Ida-ne’e klaru iha figura 5. Tuir senariu boot, populasaun<br />

iha t<strong>in</strong>an 2050 sei hamutuk ema na<strong>in</strong> 3,875,783, wa<strong>in</strong>hira rezultadu husi senariu ki’ik maka ema na<strong>in</strong> 2,523, 984.<br />

Diferensa maka ema nian 1,351, 799; populasaun ba dala uluk nian maka 53.7% boot liu populasaun ba dala rua nian.<br />

Sasukat husi populasaun ne’ebé maka projeita ona ne’e bele halo diferensa <strong>in</strong>termus halo estimulasaun vs. limita<br />

dezenvolvimentu sosial no ekonomia iha nasaun. Numeru kresimentu populasaun iha senariu tolu ne’e hetan<br />

impaktu husi momentum populasaun husi periodu molo projeksaun maibé momentum ne’e hetan suporte maka’as<br />

husi numeru fertilidade boot husi variasaun boot ka substansialmente moderadu husi numeru fertilidade ki’ik husi<br />

variasaun ki’ik. Impaktu husi tendensia no nivel fertilidade husi dekade ne’ebé maka reprezenta sei sai mós hafo<strong>in</strong><br />

t<strong>in</strong>an 20 ka 30.<br />

Demografia maka siensia mesak ne’ebé halo projeksaun ba periodu t<strong>in</strong>an 50 ka liután. Pratiku ida-ne’e la’os arogantu<br />

ka la hare’e hetan metodu limitasaun husi demografia. Razaun maka katak impaktu husi mudansa sira iha<br />

komponente, liliu fertilidade, akontese pelemenus hafo<strong>in</strong> dekade rua ka tolu. Programa planiamentu familiar idane’ebé<br />

efektivu ho objektivu ambisiozu ida ba t<strong>in</strong>an 2010 ka 2015 bele iha impaktu nivel ki’ik ida-ne’ebé lalais entre<br />

feto sira no moris diak husi familia nian. Maibé, nia impaktu ba kresimentu populasauniha nivel nasional sei presiza<br />

dekade rua, liliu, wa<strong>in</strong>hira feto sira moris iha tempu wa<strong>in</strong>hira planiamentu familiar hahu, hahu sira-nia movis<br />

reprodutivu. Ida-ne’e dala ruma sei presiza liútan tempu sé redusaun fertilidade hetan <strong>in</strong>terupsaun husi momentum<br />

populasaun ida-ne’ebé boot.<br />

Importante mós hanesan numeru no kresimentu maka mudansa iha estruktura populasaun nian. Ida-ne’e<br />

simplesmente distribusaun husi populasaun tuir t<strong>in</strong>an no sexu. Dadus/<strong>in</strong>formasaun ida-ne’e importante tebes ba<br />

deskrisaun no analiza husi tipu seluk husi dadus/<strong>in</strong>formasaun demografia, maibé pr<strong>in</strong>sipalmente tamba izizensia<br />

sosial no ekonomia iha rai laran signifikamente hetan impaktu husi numeru relativu iha t<strong>in</strong>an/idade ida-idak. Tipu<br />

husi planu barak, liliu planu husi <strong>in</strong>stitusaun komunidade no serbisu hirak presiza dadus kona-ba kompozisaun t<strong>in</strong>an<br />

no sexu. T<strong>in</strong>an maka variabel importante ida kuandu sukat populasaun potensial eskola, populasaun vota potensial,<br />

forsa ba serbisu/traballu potensial, no selu-seluk tan. (Shryock no Swanson, 2004).<br />

Dalan momos atu hatudu estruktura populasaun ida maka husi piramida populasaun ida. Figura 6a ba 6j hatudu<br />

piramida populasaun hirak-ne’ebé rezulta husi senariu mediu ba t<strong>in</strong>an lima da-idak entre t<strong>in</strong>an 2005 no 2050. Sira<br />

reprezenta numeru absoluta hirak. Piramida deskobre loloos expansaun husi populasaun hodi hare’e katak areia<br />

piramida reprezenta numeru total. Nota katak durante periodu projeksaun piramida hirak mante<strong>in</strong> sira nia forma<br />

trianglu; sira aumenta substansialmente maibé sira-nia perfil hanesan nafat<strong>in</strong>. Razaun maka, dala uluk, nivel boot<br />

husi fertilidade iha <strong>in</strong>isiu husi periodu projeksaun no ba dala rua nian, asume katak redusaun numeru fertilidade<br />

komparativamente ne<strong>in</strong>eik. Redusaun ne’ebé lailais liu no maka’as sei rezultu fali ba tendensia ida ba kuadradu ida<br />

husi piramida, katak, sira sei muda ona husi forma trianglu ba kuadradu ida.<br />

33


80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 6a:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2005 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

Figura 6b:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2010 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

34


80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 6c:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2015 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

Figura 6d:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2020 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

35


80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 6e:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2025 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

Figura 6f:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2030 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

36


80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 6g:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2035 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

Figura 6h:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2040 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

37


80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

80+<br />

70-74<br />

60-64<br />

50-54<br />

40-44<br />

30-34<br />

20-24<br />

10-14<br />

0- 4<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 6i:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2045 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

Figura 6j:<br />

Timor Leste, Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2050 (senariu mediu)<br />

Mane Feto<br />

200000 150000 100000 50000 0 50000 100000 150000 200000<br />

38


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Figura 7a kompara piramida populasaun ba t<strong>in</strong>an 2050, korespode ba senariu mediu no boot, wa<strong>in</strong>hira Figura 7b<br />

kompara senariu mediu ho senariu ki’ik. Piramida koresponde ba senariu boot iha baze ne’ebé boot liu kompara ba<br />

ida-ne’ebé maka rezultu husi senariu mediu. Razaun maka redusaun fertilidade ne’ebé ne<strong>in</strong>eik asume ona iha ida<br />

pasadu nian.<br />

Piramida ne’ebé koresponde ba senariu ki’ik iha baze ida-ne’ebé ki’ik kompara ba piramida senariu mediu no,<br />

hafo<strong>in</strong>, nia iha tendensia atu sai husi forma triangula adopta perfil ida ne’ebé kuadradu. Nu’udár sujere ona iha leten,<br />

mudansa forma ida-ne’e maka rezultadu husi redusaun fertilidade lalais nian ne’ebé asume iha senariu ki’ik.<br />

80+<br />

75-79<br />

70-74<br />

65-69<br />

60-64<br />

55-59<br />

50-54<br />

45-49<br />

40-44<br />

35-39<br />

30-34<br />

25-29<br />

20-24<br />

15-19<br />

10-14<br />

5- 9<br />

0- 4<br />

80+<br />

75-79<br />

70-74<br />

65-69<br />

60-64<br />

55-59<br />

50-54<br />

45-49<br />

40-44<br />

35-39<br />

30-34<br />

25-29<br />

20-24<br />

15-19<br />

10-14<br />

5- 9<br />

0- 4<br />

Figura 7a<br />

Timor-Leste: Piramida populasaun, t<strong>in</strong>an 2050, senariu aas/boot<br />

(shaded) no senariu mediu (la hamahun)<br />

Mane hirak<br />

310000 210000 110000 10000 90000 190000 290000<br />

39<br />

Feto hirak<br />

Figura 7b<br />

Timor-Leste: Piramida populasaun hirak, t<strong>in</strong>an 2050, senariu ki’ik<br />

(hamahun) no senariu mediu (la hamahun)<br />

Mane sira<br />

Feto sira<br />

310000 210000 110000 10000 90000 190000 290000


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Senariu demografia tolu reprezenta fertilidade tranzisaun ne’ebé la hanesan ne’ebé rezultu la’os deit sasukat<br />

populasaun ne’ebé diferente maibé diferente mós iha estruktura t<strong>in</strong>an nian. Husi pontu devista ekonomia nian,<br />

estruktura koresponde ba senariu ki’ik dala ruma favorabel ba kresimentu sosiu-ekonomia no redusaun pobreza.<br />

Importante atu klarifika katak reklama ne’ebé maka halo iha ne’e la’os ida-ne’e katak prosesu demografia la la’o<br />

mesak wanhira produz dezenvolvimentu, kresimentu ekonomia no redusaun pobreza. La’os mós redusaun fertilidade<br />

no redusaun ida iha velosidade kresimentu populasaun ne’ebé lori direitamente ka <strong>in</strong>direitamente ba populasau nia<br />

moris diak. Peskijador ne’ebé maka estuda ona isu/asuntu ne’ebé kuaze universalmente hakerek nu’udár prosesu<br />

komplexu no faze oio<strong>in</strong> ida (hare’e nu’udár izemplu, Williamson, 2001). Prosesu ne’e hari’i tutan fali iha nasaun ida<br />

nia ekonomia no estruktura sosial, no dala barak kontrola iha tempu tomak tuir nasaun nia politika sosiu-ekonomia<br />

pasadu no presente. Maibé proporsaun importante husi dezenvolvimentu sosiu-ekonomia no rezultadu husi redusaun<br />

pobreza/ki’ak husi pozisaun nasaun ida-nia populasaun no velosidade liúhusi tranzisaun demografia.<br />

Xavi ida atu komprende relasaun ida-ne’e maka konseitu husi demografia bonus/exta ka demografia<br />

dividente.Wa<strong>in</strong>hira fertilidade tun, proporsaun boot ida husi populasaun muda tama ba no liúhusi t<strong>in</strong>an/idade serbisu<br />

nian wa<strong>in</strong>hira proporsaun husi labarik sira esperiensia redusaun kontanta ida. Janela oportunidade ida atu aumenta<br />

osan no <strong>in</strong>vestementu ba kresimentu ekonomia nu’udár rezultadu iha husi relativamente rekursu hira deit maka<br />

presiza ba <strong>in</strong>vestementu hirak iha edukasaun no saude. Hatutan liútan, presaun populasaun menus ba sistema<br />

edukasaun no saude bele fasilita dezenvolvimentu kualitativu no kuantitativu no, nune’e, akumulasaun importante<br />

ida husi kapital humanu (Leete and Schoch, 2003; Mason, 2003). Dezenvolvimentu hirak-ne’e sei estimula no<br />

manute<strong>in</strong> dezenvolvimentu ekonomia no, wa<strong>in</strong>hira bonus hotu, maka wa<strong>in</strong>hira numeru husi ema idade sira aumenta<br />

substansialmente, nasaun sei iha rekursu atu aguenta ho mudansa demografia foun ne’e. Konsidera katak 1/3 husi<br />

kresimentu ekonomia ne’ebé maka nasaun Asia Lorosa’e balun hetan durante 1/4 ikus husi kapitulu pasadu bele<br />

atribui ba utilizasaun adekuada ida husi demografia bonus (Williamson no Higg<strong>in</strong>s, 1997) 4 .<br />

Ida-ne’e mós importante atu nota katak piramida nia tutun koresponde ba senariu tolu husi t<strong>in</strong>an 2050 kuaze hanesan.<br />

Portasaun husi populasaun (ho t<strong>in</strong>an 45 no liu) moris ona iha t<strong>in</strong>an 2004, wa<strong>in</strong>hira projeksaun hahu no subjete ona ba<br />

deit numeru mortalidade dirente. Maksi asunsaun hirak-kona-ba nivel mortalidade diferente entre senariu tolu,<br />

rezultadu husi populasaun tolu hanesan deit. Ida-ne’e tamba iha impaktu ne’ebé limita ba sasukat husi populasaun<br />

adultu iha periodu ida-ne’ebé relativamente badak. Fertilidade maka determ<strong>in</strong>ante ida-ne’ebé maka determ<strong>in</strong>a liu<br />

numeru populasaun iha tempu badak nia laran.<br />

Tabela 8 hatudu grupu <strong>in</strong>dikador hirak husu estruktura sexu no t<strong>in</strong>an husi populasaun futuru ba Timor -Leste.<br />

Indikador dala uluk ne’ebé aprezenta iha Tabela 8 maka persentajen sexu, ne’ebé nu’udár presentajen enre<br />

populasaun feto no manes hirak-ne’ebé hato’o nu’udár mane sira kada feto na<strong>in</strong> 100 ida. Variabel ida-ne’e la<br />

esperiensia mundansa subtansial durante periodu projeksaun, maibé iha tendensia ki’ik ida ba numeru ida husi 100<br />

ida, ne’ebé signifika katak ekuilibrium entre sexu sira. Razaun loloos ba tendensia ida ne’e maka variasaun ne’ebé<br />

asume tuir modelu sexu husi modelu husi mortalidade.<br />

4 Demografiac bonus, maibé, bele sai demografia tax ida. Benefisiu ekonomia husi bonus depende ba malu<br />

iha kondisaun ekonomia favorable ida, politika hirak-ne’ebé adekuada, no mós sosial no politika estabilidade.<br />

Espansaun rapida husi populasaun ho idade serbisu maka pozitivu só wa<strong>in</strong>hira oportunidade aumenta ho velosidade<br />

naton atu aserta suplai forsa traballu, kresimentu iha produtividade manute<strong>in</strong> nafat<strong>in</strong> no edukasaun boot ba beibeik no<br />

iha mudansa hirak. Iha estabilizasaun ida ne’ebé falta kondisaun hirak-ne’e, situasaun ida hare’e ba atu mosu,<br />

karakteriza ho desempregu ne’ebé aumenta, kresimentu disturbasaun pobreza/ki’ak no politika no sosial (Leete and<br />

Schoch, 2003).<br />

40


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Tabela 8<br />

Timor-Leste, <strong>in</strong>dikador ne’ebé hili ona ba kopozisaun sexu no t<strong>in</strong>an tuir senariu tolu futuru<br />

nian, t<strong>in</strong>an 2004 ba 2020 no 2030, 2040 no 2050.<br />

SENARIU MEDIU<br />

INDIKADOR HIRAK BA KOMPOZISAUN IDADE-SEXU 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020<br />

Rasiu sexu 103.3 103.3 103.2 103.2 103.2 103.2 103.1 103.1 103.1 103.1 103.1 103.0 103.0 103.0 103.0 102.9 102.9<br />

T<strong>in</strong>an/idade klaran/mediu 17.4 17.3 17.2 17.2 17.3 17.3 17.4 17.4 17.5 17.5 17.6 17.7 17.8 17.9 18.1 18.3 18.5<br />

Persentajen husi t<strong>in</strong>an 15 mai kraik 45.0 45.1 45.1 45.0 45.0 44.9 44.8 44.8 44.7 44.5 44.3 43.9 43.5 43.0 42.6 42.6 42.2<br />

Persentajen husi populasaun hirak-ne’eb’e iha idade serbisu 51.7 51.6 51.6 51.6 51.6 51.7 51.8 52.0 52.2 52.4 52.6 52.9 53.3 53.7 54.0 53.9 54.3<br />

Persentajen husi ema katuas/ferik sira 3.4 3.3 3.4 3.4 3.4 3.4 3.3 3.2 3.2 3.1 3.1 3.1 3.2 3.3 3.4 3.4 3.5<br />

Persentajen husi feto hirak iha idade reproductiva 44.6 44.5 44.5 44.6 44.6 44.6 44.6 44.6 44.5 44.6 44.8 45.1 45.5 46.0 46.3 46.3 46.6<br />

Rasiu dependensia total 93.6 93.8 93.9 93.9 93.7 93.4 92.9 92.3 91.7 90.9 90.0 88.9 87.6 86.3 85.3 85.4 84.1<br />

Rasiu dependensia labarik nian 87.1 87.4 87.4 87.4 87.2 86.9 86.5 86.1 85.6 85.0 84.1 83.0 81.6 80.1 79.0 79.0 77.7<br />

Rasiu t<strong>in</strong>an dependensia 6.5 6.5 6.5 6.6 6.6 6.5 6.4 6.2 6.0 5.9 5.9 5.9 6.0 6.2 6.3 6.4 6.4<br />

Indexu idade nian 12.3 11.9 11.6 11.3 11.1 11.0 11.1 11.2 11.5 11.7 11.9 12.0 12.2 12.3 12.4 12.5 12.8<br />

Rasiu suporte <strong>in</strong>an no aman nian 8.7 7.8 7.0 6.4 6.0 5.7 5.5 5.4 5.3 5.2 5.1 5.0 4.9 4.8 4.9 5.0 5.2<br />

INDIKADOR HIRAK BA KOMPOZISAUN IDADE-SEXU 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2040 2050<br />

Rasiu sexu 102.9 102.9 102.8 102.8 102.8 102.7 102.7 102.7 102.7 102.6 102.3 102.0<br />

T<strong>in</strong>an/idade klaran/mediu 18.7 18.9 18.9 19.2 19.4 19.6 19.8 20.0 20.2 20.4 22.5 24.6<br />

Persentajen husi t<strong>in</strong>an 15 mai kraik 41.8 41.4 41.0 40.7 40.3 39.9 39.5 39.1 38.8 38.4 35.0 32.4<br />

Persentajen husi populasaun hirak-ne’eb’e iha idade serbisu 54.7 55.1 55.4 55.8 56.1 56.4 56.7 57.0 57.3 57.6 60.4 62.4<br />

Persentajen husi ema katuas/ferik sira 3.5 3.5 3.5 3.6 3.6 3.7 3.8 3.9 3.9 4.0 4.6 5.1<br />

Persentajen husi feto hirak iha idade reproductiva 46.9 47.1 47.4 47.7 48.1 48.5 48.9 49.3 49.6 50.0 51.8 51.7<br />

Rasiu dependensia total 82.8 81.6 80.4 79.3 78.3 77.3 76.4 75.5 74.6 73.6 65.6 60.2<br />

Rasiu dependensia labarik nian 76.4 75.2 74.0 72.9 71.8 70.7 69.7 68.7 67.7 66.6 57.9 52.0<br />

Rasiu t<strong>in</strong>an dependensia 6.4 6.4 6.4 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.9 7.6 8.2<br />

Indexu idade nian 13.1 13.8 13.5 14.1 14.4 14.6 14.8 15.0 15.4 15.8 18.5 23.9<br />

Rasiu suporte <strong>in</strong>an no aman nian 5.4 5.8 5.7 5.9 5.9 5.9 5.9 6.0 6.2 6.6 8.8 10.0<br />

SENARIU BOOT<br />

INDIKADOR HIRAK BA KOMPOZISAUN IDADE-SEXU 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020<br />

Rasiu sexu 103.3 103.3 103.2 103.2 103.2 103.2 103.2 103.2 103.1 103.1 103.1 103.1 103.0 103.0 103.0 103.0 102.9<br />

T<strong>in</strong>an/idade klaran/mediu 17.4 17.3 17.2 17.2 17.2 17.2 17.2 17.2 17.2 17.2 17.2 17.2 17.2 17.3 17.4 17.5 17.6<br />

Persentajen husi t<strong>in</strong>an 15 mai kraik 45.0 45.1 45.1 45.2 45.2 45.2 45.2 45.2 45.3 45.3 45.2 45.0 44.8 44.6 44.5 44.7 44.6<br />

Persentajen husi populasaun hirak-ne’eb’e iha idade serbisu 51.7 51.6 51.5 51.5 51.5 51.5 51.5 51.6 51.6 51.7 51.8 51.9 52.1 52.2 52.3 52.0 52.1<br />

Persentajen husi ema katuas/ferik sira 3.4 3.3 3.4 3.4 3.4 3.4 3.3 3.2 3.1 3.0 3.0 3.0 3.1 3.2 3.2 3.3 3.3<br />

Persentajen husi feto hirak iha idade reproductiva 44.6 44.5 44.5 44.5 44.5 44.5 44.4 44.2 44.1 44.0 44.0 44.2 44.5 44.7 44.9 44.6 44.7<br />

Rasiu dependensia total 93.6 93.9 94.1 94.3 94.3 94.3 94.1 93.9 93.7 93.5 93.2 92.7 92.0 91.4 91.2 92.3 91.8<br />

Rasiu dependensia labarik nian 87.1 87.4 87.6 87.7 87.8 87.8 87.7 87.7 87.7 87.6 87.3 86.8 86.1 85.3 85.0 86.0 85.5<br />

Rasiu t<strong>in</strong>an dependensia 6.5 6.5 6.5 6.6 6.6 6.5 6.4 6.2 6.0 5.9 5.8 5.9 6.0 6.1 6.2 6.3 6.3<br />

Indexu idade nian 12.3 11.9 11.6 11.2 11.0 10.8 10.9 11.0 11.1 11.3 11.4 11.4 11.4 11.4 11.4 11.4 11.5<br />

Rasiu suporte <strong>in</strong>an no aman nian 8.7 7.8 7.0 6.3 5.9 5.6 5.4 5.3 5.2 5.1 5.0 4.8 4.7 4.7 4.7 4.8 4.9<br />

INDIKADOR HIRAK BA KOMPOZISAUN IDADE-SEXU 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2040 2050<br />

Rasiu sexu 102.9 102.9 102.9 102.8 102.8 102.8 102.8 102.8 102.7 102.7 102.4 102.1<br />

T<strong>in</strong>an/idade klaran/mediu 17.5 17.5 17.6 17.6 17.7 17.8 17.8 17.9 17.9 18.0 18.8 19.9<br />

Persentajen husi t<strong>in</strong>an 15 mai kraik 44.5 44.4 44.3 44.2 44.0 43.9 43.8 43.7 43.6 43.5 41.8 39.7<br />

Persentajen husi populasaun hirak-ne’eb’e iha idade serbisu 52.3 52.4 52.5 52.6 52.7 52.7 52.8 52.8 52.9 53.0 54.6 56.6<br />

Persentajen husi ema katuas/ferik sira 3.3 3.3 3.3 3.3 3.3 3.3 3.4 3.4 3.5 3.5 3.6 3.6<br />

Persentajen husi feto hirak iha idade reproductiva 44.8 44.9 44.9 45.1 45.2 45.4 45.6 45.8 46.0 46.2 47.5 48.5<br />

Rasiu dependensia total 91.3 90.9 90.5 90.2 89.9 89.7 89.5 89.3 88.9 88.5 83.2 76.6<br />

Rasiu dependensia labarik nian 85.1 84.7 84.3 84.0 83.6 83.4 83.1 82.8 82.4 82.0 76.6 70.2<br />

Rasiu t<strong>in</strong>an dependensia 6.3 6.2 6.2 6.2 6.3 6.3 6.4 6.5 6.5 6.5 6.6 6.4<br />

Indexu idade nian 11.6 11.8 11.9 12.0 12.0 12.0 12.0 12.0 12.1 12.2 12.4 14.2<br />

Rasiu suporte <strong>in</strong>an no aman nian 5.1 5.3 5.4 5.5 5.5 5.4 5.4 5.4 5.6 5.9 7.6 8.1<br />

41<br />

(kont<strong>in</strong>ua)


Tabela 8 (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

SENARIU KI'IK<br />

INDIKADOR HIRAK BA KOMPOZISAUN IDADE-SEXU 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020<br />

Rasiu sexu 103.3 103.3 103.2 103.2 103.2 103.2 103.2 103.1 103.1 103.1 103.1 103.0 103.0 103.0 102.9 102.9 102.9<br />

T<strong>in</strong>an/idade klaran/mediu 17.4 17.3 17.3 17.3 17.3 17.4 17.5 17.6 17.7 17.9 18.0 18.2 18.4 18.6 18.9 19.2 19.5<br />

Persentajen husi t<strong>in</strong>an 15 mai kraik 45.0 45.1 45.0 44.9 44.8 44.7 44.5 44.3 44.1 43.7 43.3 42.7 42.0 41.3 40.6 40.3 39.6<br />

Persentajen husi populasaun hirak-ne’eb’e iha idade serbisu 51.7 51.6 51.6 51.7 51.8 51.9 52.2 52.4 52.7 53.1 53.5 54.1 54.6 55.3 55.8 56.0 56.7<br />

Persentajen husi ema katuas/ferik sira 3.4 3.3 3.4 3.4 3.4 3.4 3.4 3.3 3.2 3.2 3.2 3.2 3.3 3.4 3.6 3.6 3.7<br />

Persentajen husi feto hirak iha idade reproductiva 44.6 44.5 44.6 44.7 44.8 44.8 44.9 45.0 45.0 45.2 45.5 46.0 46.6 47.3 47.9 48.1 48.6<br />

Rasiu dependensia total 93.6 93.8 93.8 93.6 93.2 92.6 91.7 90.7 89.6 88.3 86.8 85.0 83.0 80.9 79.1 78.4 76.3<br />

Rasiu dependensia labarik nian 87.1 87.3 87.3 87.0 86.6 86.0 85.3 84.5 83.5 82.4 80.9 79.0 76.9 74.7 72.7 71.9 69.8<br />

Rasiu t<strong>in</strong>an dependensia 6.5 6.5 6.5 6.6 6.6 6.6 6.4 6.3 6.1 6.0 5.9 6.0 6.1 6.2 6.4 6.5 6.5<br />

Indexu idade nian 12.3 12.0 11.6 11.3 11.2 11.1 11.2 11.5 11.8 12.1 12.4 12.7 13.0 13.3 13.6 13.9 14.4<br />

Rasiu suporte <strong>in</strong>an no aman nian 8.7 7.8 7.0 6.4 6.0 5.7 5.6 5.5 5.4 5.4 5.3 5.2 5.1 5.0 5.1 5.2 5.5<br />

INDIKADOR HIRAK BA KOMPOZISAUN IDADE-SEXU 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2040 2050<br />

Rasiu sexu 102.8 102.8 102.8 102.7 102.7 102.7 102.7 102.6 102.6 102.6 102.3 102.0<br />

T<strong>in</strong>an/idade klaran/mediu 19.8 20.2 20.5 20.8 21.0 21.4 21.7 22.1 22.4 22.7 25.8 28.5<br />

Persentajen husi t<strong>in</strong>an 15 mai kraik 38.9 38.2 37.5 36.9 36.3 35.7 35.1 34.6 34.1 33.6 30.4 27.6<br />

Persentajen husi populasaun hirak-ne’eb’e iha idade serbisu 57.4 58.0 58.6 59.2 59.7 60.2 60.7 61.1 61.5 61.8 64.0 65.7<br />

Persentajen husi ema katuas/ferik sira 3.7 3.8 3.8 3.9 4.0 4.1 4.2 4.4 4.5 4.5 5.6 6.7<br />

Persentajen husi feto hirak iha idade reproductiva 49.1 49.6 50.1 50.6 51.1 51.7 52.2 52.6 53.0 53.4 54.1 52.6<br />

Rasiu dependensia total 74.2 72.3 70.5 68.9 67.4 66.0 64.8 63.7 62.7 61.7 56.2 52.2<br />

Rasiu dependensia labarik nian 67.7 65.8 64.0 62.3 60.7 59.2 57.8 56.6 55.5 54.4 47.5 42.0<br />

Rasiu t<strong>in</strong>an dependensia 6.5 6.5 6.5 6.6 6.7 6.8 7.0 7.1 7.3 7.3 8.7 10.2<br />

Indexu idade nian 15.0 15.7 16.3 16.9 17.4 17.9 18.4 19.0 19.6 20.3 25.7 35.9<br />

Rasiu suporte <strong>in</strong>an no aman nian 5.7 6.0 6.2 6.3 6.3 6.3 6.4 6.5 6.8 7.3 10.3 12.0<br />

Rasiu sexu = Numeru husi manes sira kada feto na<strong>in</strong> 100 ida.<br />

T<strong>in</strong>an klaran/Mediu = T<strong>in</strong>an/idade e’ebé aka fahe populasaun ida ba grupu numeru ne’ebé hanesan; katak populasaun sor<strong>in</strong> joven<br />

liu kompara ba ida-ne’e no sor<strong>in</strong> katuas/ferik.<br />

Persentajen iha t<strong>in</strong>an 15 ba kraik – maka <strong>in</strong>dikador ne’ebé simples liu iha estruktura husi populasaun ida; populasaun joven hirak<br />

dala barak iha 40% husi sira-nia populasaun ho t<strong>in</strong>an 15 mai kraik.<br />

Persentajen husi t<strong>in</strong>an/idade serbisu = maka numeru ema hirak iha t<strong>in</strong>an/idade reprodutiva ka t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian (t<strong>in</strong>an 15 –<br />

64) kada populaaun 100 ida.<br />

Persentajen husi ema idade hirak = Numeru husi ema hirak ne’ebé iha ona idade pensionista nian (t<strong>in</strong>an 64) kada populasaun 100<br />

ida.<br />

Persentajen feto sira iha t<strong>in</strong>an/idade reprodutiva = maka numeru feto hirak ho t<strong>in</strong>an 15 ba 49 kada feto na<strong>in</strong> 100 husi populasaun.<br />

Rasiu dependensia total = maka rasiu husi ema hirak-ne’ebé iha t<strong>in</strong>an/idade dependensia (jeralmente t<strong>in</strong>an 15 ba kraik no liu t<strong>in</strong>an<br />

64) ba hirak-ne’ebé maka ekonomikamente iha t<strong>in</strong>an produtiva (t<strong>in</strong>an 15-64) iha populasaun ida.<br />

Rasiu dependensia labarik nian = rasiu husi ema hirak-ne’ebé iha t<strong>in</strong>an/idade dependensia ki’ik liu (lato’o t<strong>in</strong>an 15) ba hirakne’ebé<br />

ekonomikamente produtiva ((15-64 years) iha populasaunn ida.<br />

Rasiu t<strong>in</strong>an/idade dependensia nian = maka rasiu husi ema hirak-ne’ebé iha ona iha t<strong>in</strong>an boot ba t<strong>in</strong>an/idade dependensia (liu<br />

t<strong>in</strong>an 65) ba hirak-ne’ebé ekonomikamente iha idade produtiva (15-64 years) iha populasaun ida.<br />

Indexu idade nian = Numeru husi ema hirak ne’ebé ho t<strong>in</strong>an 60 kada ema 100 ho t<strong>in</strong>an 15 mai karaik.<br />

Rasiu suporte <strong>in</strong>an-aman nian = numeru husi ema hirak ne’ebé ho t<strong>in</strong>an 85 ka liu kada ema nian atus ida ho t<strong>in</strong>an 50 to’o 64.<br />

Indikador tuir mai maka t<strong>in</strong>an klaran, ne’ebé maka nu’udár idade iha ne’ebé populasaun sor<strong>in</strong> maka joven liu no<br />

sor<strong>in</strong> maka idade liu. Oras-ne’e daudaun maka t<strong>in</strong>an 17.4, ne’ebé <strong>in</strong>dika populasaun ne’ebé joven tebes. Nia<br />

aumenta durante periodu projeksaun no to’on t<strong>in</strong>an 2050 nia sei to’o t<strong>in</strong>an 24.6 iha senariu mediu, ne’ebé sei sujere<br />

populasaun ne’ebé la joven ona, maibé relativamente populasaun ne’ebé joven hela. Tendensia ne’e konfirma tuir<br />

<strong>in</strong>dikador ne’ebé tuir mai: persentajen husi populasaun ho t<strong>in</strong>an 15 mai kraik. Iha <strong>in</strong>isiu periodu projeksaun maka<br />

45.0% no, tuir senariu mediu, to’o loron iku maka pontu 12.6% kuaze iha t<strong>in</strong>an 50. So senariu ki’ik <strong>in</strong>dika<br />

populasaun ida-ne’ebé la joven tebes ona to’o loron ikus husi periodu projeksaun. T<strong>in</strong>an/idade mediu/klaran maka<br />

t<strong>in</strong>an 28.5 no persentajen husi populasaun ne’ebé seidauk to’o t<strong>in</strong>an 15 maka 27.6%.<br />

42


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Tuir senariu mediu, populasaun ho idade/t<strong>in</strong>an serbisu nian aumenta, maski la boot: husi 51.7 % iha t<strong>in</strong>an 2004 to’o<br />

62.4 % iha t<strong>in</strong>an 2050. Kresimentu ida-ne’e, o<strong>in</strong>’sa mós bele fó nosaun ne’ebé sala ida ba d<strong>in</strong>amika demografia<br />

ne’ebé maka Timor-Leste esperiensia daudaun. Tabela 9 hatudu mudansa hirak iha valor absoluta no numeru<br />

kresimentu ne’ebé grupu idade boot tolu sei esperiensia durante periodu projeksaun. Populasaun iha t<strong>in</strong>an/idade<br />

serbisu bele esperiensia kresimentu absoluta ne’ebé bele konsidera, maski nia divisaun iha populasaun tomak sei la<br />

aumenta to’o nivel importante ida. Tuir senariu mediu, husi t<strong>in</strong>an 2005 to’o 2030, nia sasukat sei aumenta dala rua<br />

(double) husi tokon sor<strong>in</strong> ba liu tokon ida. Durante periodu projeksaun tomak populasau sei aumenta husi tokon sor<strong>in</strong><br />

ida ba besik tokon rua. Valor hirak-ne’e koreponde ba kresimentu dramatiku ida iha numeru absoluta husi traballador<br />

potensial, katak, <strong>in</strong> termus suplai ba forsa traballador iha dekade hirak-ne’ebé atu tuir mai. Se la’e só kuandu iha<br />

<strong>in</strong>vestementu boot, bele haboot izizensia traballadore, desempregu no subu desempregu sei aumenta signifikamente.<br />

Se populasaun ida-ne’e la konsume ekonomikamente, demografia bonus sei sai demografia tax/impostu ka todan ida<br />

(hare’e catatan kaki 4).<br />

43


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Tabela 9<br />

Timor-Leste, mudansa populasaun tuir grupu t<strong>in</strong>an/idade boot ba senariu futuru tolu, t<strong>in</strong>an<br />

2005 ba t<strong>in</strong>an 2050<br />

SENARIU MEDIU<br />

T<strong>in</strong>an hirak<br />

0-14<br />

Numeru hirak<br />

15-64 65+ Total<br />

2005 443,190 507,309 32,870 983,369<br />

2010 515,203 595,700 38,125 1,149,028<br />

2020 645,624 830,940 53,253 1,529,817<br />

2030 756,251 1,134,761 78,575 1,969,587<br />

2040 861,835 1,487,361 113,185 2,462,381<br />

2050 978,597 1,883,319 154,553 3,016,469<br />

Periodu hirak Numeru husi kresimentu<br />

2005-2010 3.01 3.21 2.97 3.11<br />

2010-2020 2.26 3.33 3.34 2.86<br />

2020-2030 1.58 3.12 3.89 2.53<br />

2030-2040 1.31 2.71 3.65 2.23<br />

2040-2050 1.27 2.36 3.12 2.03<br />

SENARIU AAS/BOOT SENARIU BADAK/KI’IK<br />

T<strong>in</strong>an hirak<br />

0-14<br />

Numeru hirak<br />

15-64 65+ Total<br />

T<strong>in</strong>an hirak<br />

0-14<br />

Numeru hirak<br />

15-64 65+ Total<br />

2005 443,525 507,289 32,852 983,666 2005 442,907 507,330 32,888 983,125<br />

2010 522,326 595,443 37,942 1,155,711 2010 508,211 595,973 38,318 1,142,502<br />

2020 709,164 829,455 52,242 1,590,861 2020 580,707 832,467 54,291 1,467,465<br />

2030 947,021 1,155,214 75,577 2,177,812 2030 605,152 1,113,113 81,737 1,800,002<br />

2040 1,225,404 1,600,166 106,294 2,931,864 2040 655,713 1,381,422 120,671 2,157,806<br />

2050 1,539,908 2,194,718 141,157 3,875,783 2050 697,149 1,657,983 168,852 2,523,984<br />

Periodu hirak Numeru husi kresimentu<br />

Periodu hirak Numeru husi kresimentu<br />

2005-2010 3.27 3.20 2.88 3.22 2005-2010 2.75 3.22 3.06 3.00<br />

2010-2020 3.06 3.31 3.20 3.20 2010-2020 1.33 3.34 3.48 2.50<br />

2020-2030 2.89 3.31 3.69 3.14 2020-2030 0.41 2.91 4.09 2.04<br />

2030-2040 2.58 3.26 3.41 2.97 2030-2040 0.80 2.16 3.90 1.81<br />

2040-2050 2.28 3.16 2.84 2.79 2040-2050 0.61 1.82 3.36 1.57<br />

44


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Loloos karik, kresimentu populasaun hanesan eskala ne’ebé maka projeita iha senariu mediu, la temi kresimentu<br />

ne’ebé maka hare’e ona iha senariu boot, hare’e ekonomikamente sei konsume hotu maski nasaun esperiensia<br />

expansaun ekonomia ida-ne’ebé boot. Eskritor politika no planu sira tenki tau ba iha konsiderasaun isu/asuntu idane’e<br />

atu halo planu estratejia ida atu responde ba problema ne’e, ne’ebé bele iha konsekuensia sosial no politika<br />

hirak-ne’ebé seriu. Maski nune’e nota katak to’o t<strong>in</strong>an 2020-2030, velosidade husi kresimentu husi populasaun ho<br />

t<strong>in</strong>an/idade serbisu sei hahu redusaun ne<strong>in</strong>eik ida. Aserta tempu ida-ne’e wa<strong>in</strong>hira asume redusaun fertilidade t<strong>in</strong>an<br />

lima ora-ne’e no tuir mai sei hahu atu hamenus velosidade kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu. Maibé,<br />

kresimentu iha suplai traballador sei boot nafat<strong>in</strong>. Ida importante atu marka katak asuntu ida-ne’e labele trata nu’udár<br />

parte husi d<strong>in</strong>amika populasaun nasaun nian maibé pr<strong>in</strong>sipalmente nu’udár problema ekonomia, sosial no politika. Só<br />

redusaun fertilidade subtansial ida-ne’ebé sei <strong>in</strong>volve tranzisaun demografia diferente ida, bele rezultu iha expansaun<br />

populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade ida-ne’ebé ekonomikamente sei <strong>in</strong>volve no permiti nasaun atu iha benefisiu husi bonus<br />

demografia ida hahu hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an 2020.<br />

Persentajen husi ema idade ona iha populasaun sei esperiensia kresimentu uit’oan: husi 3.4% iha t<strong>in</strong>an 2004 ba 5.1%<br />

iha t<strong>in</strong>an 2050 (Tabela 8). Maibé, nu’udár iha kazu populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian, hirak-ne’ebé idade ona<br />

ka ferik/katuas sei esperiensia krisimentu absoluta boot ida. Nota katak to’o t<strong>in</strong>an 2040, populasaun ferik/katuas sira<br />

sei liu ema na<strong>in</strong> 100.000. Nia sasukat iha t<strong>in</strong>an 2005 maka só ema na<strong>in</strong> 32,870 (Tabela 9).<br />

Ida-ne’e mós importante atu konsidera populasaun feto iha t<strong>in</strong>a/idade reprodutiva. Iha tabela 8, tuir senariu mediu,<br />

nia persentajen aumenta husi 44.6% ba 51.7% durante periodu projeksaun. Expansaun husi grupu feto ida-ne’e, no<br />

defaktu katak to’o t<strong>in</strong>an atus ida-ne’e nia klaran sei kompostu husi metade husi populasaun feto, signifika momentum<br />

ne’ebé forte no naruk ba population Timor-Leste nian<br />

Rasiu husi ida dependensia maka rasiu husi ema hirak-ne’ebé iha idade dependente (t<strong>in</strong>an 15 mai kraik no liu t<strong>in</strong>an<br />

64) ba hirak-ne’ebé maka iha idade produtiva ekonomikamente (t<strong>in</strong>an 15-64). Medidas demografia ida-ne’e dala<br />

barak uza nu’udár <strong>in</strong>dikador husi todan ekonomia ne’ebé porsaun husi populasaun produtivu ida tenki lori. Klaru<br />

katak ida-ne’e hanesan <strong>in</strong>dikador jeral husi dependensia ekonomia tamba ema barak ne’ebé maka def<strong>in</strong>i nu’udár<br />

dependete maka produtor no barak ne’ebé maka iha ida/t<strong>in</strong>an produtivu ekonomikamente dependente. medida idane’e<br />

<strong>in</strong>tegra ona ba rasiu dependensia fo<strong>in</strong> sa’e, ne’ebé konsidera deit dependente fo<strong>in</strong> sa’e (m<strong>in</strong>us liu t<strong>in</strong>an 15) no<br />

rasiu t<strong>in</strong>an/idade tuan, ne’ebé <strong>in</strong>klui deit dependente t<strong>in</strong>an tuan (liu t<strong>in</strong>an 65). Tuir Tabela 8, rasiu dependensia fo<strong>in</strong><br />

sa’e nian esperiensia redusaun importante ida durante periodu projeksaun, <strong>in</strong>dika kresimente ne’ebé lalais husi<br />

populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu kompara idade labarik nia. Nu’udár sujere husi <strong>in</strong>dikador pasadu rua, populasaun<br />

sei joven nafat<strong>in</strong> maibé sei la joven hanesan oras-ne’e. Iha parte seluk, rasiu dependensia t<strong>in</strong>an tuan sei la esperiensia<br />

mudansa. Nu’udár hatudu iha kraik, ida-ne’e rezultu husi faktu katak kresimentu konstanta husi populasaun ferik/<br />

katuas sira sei kompensa ho redusaun ida iha velosidade kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian.<br />

Rasiu dependensia total hatudu redusaun importante ida tamba sira depende deit ba variasaun husi numeru fo<strong>in</strong> sa’e.<br />

Indikador seluk tan ba todan ne’ebé ema hirak-ne’ebé idade ona sei hetan iha decade tuir mai iha <strong>in</strong>deku idade nian,<br />

mós aprezenta iha Tabela8. Variable ida-ne’e koreponde ba numeru husi ema hirak-ne’ebé idade ona kada fo<strong>in</strong> sa’e<br />

na<strong>in</strong> 100. Nia sei aumenta husi 12.3 ba katuas/ferik hamutuk 23.9 kada fo<strong>in</strong> sa’e na<strong>in</strong> 100 ida husi t<strong>in</strong>an 2004 ba<br />

2030 no ba 15.8 iha t<strong>in</strong>an 2050.<br />

Loloos karik, <strong>in</strong>dikador ba todan husi ferik no katuas sira iha populasaun tomak iha futuru sei la tau Timor-Leste<br />

nu’udár populasaun idade ida hanesan nasaun Europa sira, maibé importante atu realiza katak numeru husi katuas/<br />

ferik sira sei aumenta maka’as tebes nu’udár sira-nia parte mós iha populasaun. Tendensia ne’e importante tebes no<br />

tenki konsidera iha kualker planu dezenvolvimentu.<br />

Indikador ikus iha Tabela 8, rasiu suporte <strong>in</strong>an/aman nian, maka proporsaun entre populasaun ho t<strong>in</strong>an 85 no liútan,<br />

maioria husi hirak-ne’ebé maka lakon ona sira-nia autonomia no fizikamente vulnerabel, no populasaun hirak ho<br />

t<strong>in</strong>an/idade 50 ba 64, ne’ebé koresponde aproximamente ba sira-nia oan hirak-ne’ebé adultu ona. Medida ida-ne’e fó<br />

<strong>in</strong>dikasaun baziku ida husi populasaun ne’ebé iha atu kuidadu hirak-ne’ebé idade tebes ona (Rowland, t<strong>in</strong>an 2003).<br />

Ida-ne’e <strong>in</strong>dikasaun estimativa ba numeru husi ferik/katuas sira husi sira-ne’ebé kuidade hamutuk nian 100 ida (la<br />

sala sira nia oan hirak-ne’ebé boot ona). Iha kazu Timor-Leste nian, numeru katuas/ferik sira kada kuidade na<strong>in</strong><br />

hamutuk 100 hetan flaktuasaun nu’udár rezultadu husi modelu demografia pasadu no presente hirak. Husi t<strong>in</strong>an 2004<br />

ba 2017, persentajen tun husi 8.7 ba 4.8 kada kuidadu na<strong>in</strong> 100 ida, no hafo<strong>in</strong> aumenta fali to’o 10.0 iha loron ikus<br />

husi periodu projeksaun.<br />

45


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Rezultadu kompletu husi projeksaun (tuir Senariu Rekomenda) maka aprezenta iha Apendixu (Table A). Ida pasadu<br />

kompostu husi populasaun tuir grupu sexu no t<strong>in</strong>an no tuir mai, populasaun tuir sexu no t<strong>in</strong>an/idade klik hirak, ba<br />

hotu t<strong>in</strong>an kalendariu <strong>in</strong>dividual hirak husi t<strong>in</strong>an 2000 ba t<strong>in</strong>an 2050.<br />

SUMARIU NO KONKLUZAUN HIRAK<br />

Rezultadu husi projeksaun hirak-ne’e bele halo sumariu iha observasaun hat:<br />

1. Hare’e ba populasaun husi Timor-Leste sei kont<strong>in</strong>ua kresimentu ida-ne’ebé lalais no importante durante periodu<br />

projeksaun tomak (2004-2050) no espesialmente durante dekade oras-ne’e no tuir mai nian. Maibé, sé fertilidade tun,<br />

nu’udár asumi ona iha senariu hirak-ne’ebé maka hato’o ona, velosidade kresimentu populasaun sei tun ne<strong>in</strong>eik. Tuir<br />

senariu mediu, to’o iha loron ikus husi periodu projeksaun, populasaun sei iha 2% kada t<strong>in</strong>an. Tuir senariu ne’ebé<br />

hanesan mós, oras-ne’e, numeru anual husi kresimentu maka liu 3% no só iha <strong>in</strong>isiu husi dekade ne’ebé atu mai<br />

kresimentu sei to’o iha valor ida-ne’ebé iha persentajen ne’e nia okos. Maski iha redusaun iha velosidade kresimentu,<br />

populasaun sei esperiensia kresimentu absoluta ida. Husi estimasaun ida kala tokon 1 ba dekade oras-ne’e nia klaran,<br />

populasaun sei aumenta besik tokon 2 iha t<strong>in</strong>an 2030 no liu tokon 3 iha loron ikus husi periodu projeksaun. Nota<br />

katak iha senariu boot, iha ne’ebé fertilidade asume ba atu esperiensia redusaun modesta ida, populasaun sei to’o<br />

besik tokon 3 iha t<strong>in</strong>an 2040 no besik tokon 4 iha t<strong>in</strong>an 2050.<br />

2. Nu’udár temi ona iha leten, asume ona katak fertilidade sei tun no sei kont<strong>in</strong>ua nafat<strong>in</strong> durante periodu projeksaun<br />

iha senariu tolu. Maski iha asunsaun ida-ne’e ba futuru, populasaun sei kont<strong>in</strong>ua esperiensia kresimentu importante<br />

ida. Ida-ne’e los katak velosidade kresimentu populasaunsei tun durante dekade lima atu mai, maibé ida kala sei sei<br />

hetan redusaun ne’ebé maka’as liu iha senariu mediu no ki’ik, hodi konsidera katak redusaun iha fertilidade nu’udár<br />

konklui ona. Ko’alia liútan, maski fertilidade tun sei lalais liútan, kresimentu populasaun sei maka’as nafat<strong>in</strong>. Razaun<br />

loloos ba <strong>in</strong>fluensa limita ida-ne’e husi fertilidade ba kresimentu populasaun maka momentum populasaun ne’ebé<br />

populasaun Timor-Leste esperiensia daudaun. Numeru fertilidade ne’ebé maka’as iha pasadu no oras-ne’e fó<br />

potensialidade ba kresimentu populasaun ida-ne’ebé lalais no maka’as maski iha redusaun fertilidade.<br />

3. Analiza uluk husi relasaun entre fertilidade no kresimentu populasaun bele fó posibilidade aidea ne’ebé sala katak<br />

tendensia fertilidade la’os preokupasaun ida ba sasukat populasaun Timor-Leste nian iha futuru. Tendensia<br />

fertilidade hirak-ne’ebé diferente uza iha senariu tolu ne’ebé hato’o iha projeksaun-ne’e <strong>in</strong>dika kakat, defaktu,<br />

durante dekade ne’ebé tuir mai no ida seluk tan, mundansa fertilidade bele iha impaktu ida-ne’ebé limita ba sasukat<br />

populasaun nian. Maibé, redusaun fertilidade ida-ne’ebé maka lalais liu, nu’udár izemplu, haforsa husi programa<br />

planiamentu familiar, sei bele nota iha t<strong>in</strong>an 2030 nia laran.<br />

4. Mudansa iha estruktura t<strong>in</strong>an/idade ne’ebé hakarak, nu’udár rezultadu husi redusaun fertilidade, sujere potensial ba<br />

bonus demografia ida, maka porsaun husi populasaun fo<strong>in</strong> sa’e sei menus no porsaun husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade<br />

serbisu nian sei aumenta. Rekursu importante, ne’ebé sei sé la’e muda fali ba gastu sosial, bele uza fali ba hadiak<br />

<strong>in</strong>frastruktura nasaun nian. Maski velosidade kresimentu populasaun joven sei menus, kresimentu ba populasaun ho<br />

t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian sei aumenta dramatikamente, aplika presaun populasaun maka’as ba sistema ekonomia. Ho<br />

liafuan seluk, izizensia ba serbisu sei aumenta maka’as. Maski ekonomia nasaun nia sei aumenta partikularmente, no<br />

izizi ba forsa serbisu nian sei esperiensia kresimentu ida ne’ebé hanesan, numeru husi kresimentu ba populasaun ho<br />

t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian hare’e ba sei liu kualker numeru husi kriasaun serbisu ne’ebé diak. Só redusaun fertilidade<br />

maka’as ida maka sei bele rezulta iha expansaun husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu sei konsumi<br />

ekonomikamente no permiti nasaun atu iha benefisiu husi bonus demografia ida hahu hafo<strong>in</strong> t<strong>in</strong>an 2020.<br />

Pontu f<strong>in</strong>al sei hasoru isu/asuntu importante liu ne’ebé mosu husi projeksaun hirak-ne’e. Expansaun husi populasaun<br />

ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian ne’ebé asumi ona iha projeksaun hirak-ne’e fó desafiu boot ida ba ekonomia Timor-Leste<br />

nian, ne’ebé hanaran kriasaun serbisu hirak iha nivel ne’ebé bele konsumi kresimentu kuantidade husi ema ne’ebé<br />

tama ba forsa serbisu nian. Kresimentu husi populasaun ho t<strong>in</strong>an/idade serbisu nian maka faktor ida ne’ebé labele atu<br />

modifika tamba ida-ne’e la’os rezultadu husi tempu oras-nee, maibé husi d<strong>in</strong>amika demografia pasadu nasaun nian.<br />

Grupu boot ne’ebé moris iha t<strong>in</strong>an 1990 nia laran no parte dala uluk husi dekade oras-ne’e nian sei sai adultu joven<br />

iha dekade rua maitan no nune’e sai parte husi forsa serbisu nian. Maski sé, nu’udár tuir loloos iha ne’e, fertilidade<br />

46


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

hahu tun, kresimentu husi populasaun ho idade serbisu nian sei kont<strong>in</strong>ua maka’as tebes. Isu/asuntu importante liu iha<br />

kazu ida-ne’e maka atu buka dalan atu konsumi kresimentu ida hanesan ne’e. Ida-ne’e importante atu realize katak<br />

solusaun hirak ba problema ne’e maka ekonomia no politika, maibé iha mós komponente demografia, sosial no<br />

kultural. Funsaun husi demografia maka la’os deit atu fó dadus/<strong>in</strong>formasaun ba ekonomista no planu na<strong>in</strong> sira maib’e<br />

atu kontribui ho nia <strong>in</strong>strumentu konseptu no metodolojika rasik ba disukusaun politika publiku nian kona-ba<br />

kriasaun serbisu, <strong>in</strong>vestimentu no distribusaun husi rekursu sira.<br />

Ikus mai, ida-ne’e mós iha valor atu temi katak exersizu projeksaun ne’e sei dook husi hotu. Iha liútan projeksaun<br />

hirak ne’ebé tenki hala’o.<br />

Dala uluk, sei importante tebes atu halo projeksaun ba populasaun tuir distritu sira. Konsiderasaun boot ida iha kazu<br />

ne’e maka heteroj<strong>in</strong>iti ne’ebé maka’as iha Timor-Leste. Projeksaun ida iha nivel distritu presiza atu konfirma<br />

projeksaun nasional oras-ne’e nian, ne’ebé dala ruma la bele hetan diversidade husi Timor-Leste nian.<br />

Dala rua nian, sei importante tebes atu hala’o projeksaun lubuk ida nu’udár exersizu simulasaun ida. Projeksaun<br />

hirak-ne’e bele hala’o atu determ<strong>in</strong>a komb<strong>in</strong>asaun optimu husi asunsaun kredibel kona-ba komponente ne’ebé sei<br />

lori ba velosidade husi kresimentu populasaun ne’ebé favoravel kona-ba no estruktura t<strong>in</strong>an/idade atu hetan objektivu<br />

dezenvolvimentu ne’ebé iha ona. Hafo<strong>in</strong> estudu no analiza didiak hirak, bele harii ona nivel husi kresimentu no<br />

estruktura populasaun ida nu’udár favoravel ba dezenvolvimentu sosio-ekonomiku. Distribusaun populasuan jeral<br />

optimu bele harii ona sé simulasaun hala’o iha nivel distritu. Komb<strong>in</strong>asaun husi tendensia fertilidade, mortalidade no<br />

migrasaun oio<strong>in</strong> ne’ebé sei presiza atu hetan populasaun ida ho karakteristiku sira bele explora ona liúhusi prosedura<br />

simulasaun ne’e. Ida-ne’e exersizu ida-ne’ebé maka orienta ba politika ne’ebé sei importante atu planu politika<br />

populasaun iha Timor-Leste.<br />

47


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

REFERENSIA HIRAK<br />

Arriaga, E. and associates, 1994. Population Analysis with Microcomputers (PAS), U. S. Bureau of the Census,<br />

USAID, UNFPA, Wash<strong>in</strong>gton, D. C., USA<br />

Brass, W. and K. H. Hill, 1973. ‘Estimat<strong>in</strong>g adult mortality from orphanhood’, <strong>in</strong>: Proceed<strong>in</strong>gs of the International<br />

Population Conference, Vol. 3, IUSSP, Liége, pp.111-123.<br />

CELADE (Lat<strong>in</strong> American Demographic Center), 1992. PRODEM, Version 2, CELADE, Santiago, Chile.<br />

George, M.; S. Smith; D. Swanson; and J. Tayman, 2004. ‘Population projections’, <strong>in</strong>: J. Siegel and D. Swanson<br />

(eds.), The Methods and Materials of Demography, Elsevier Academic Press, USA, pp. 561-601.<br />

Hobbs, F. 2004. ‘Age and sex composition’, <strong>in</strong>: J. Siegel and D. Swanson (eds.), The Methods and Materials of Demography,<br />

Elsevier Academic Press, USA, pp. 125-173.<br />

Leete R and M. Schoch, 2003. ‘Population and poverty: Satisfy<strong>in</strong>g unmet need as the route to susta<strong>in</strong>able development’,<br />

<strong>in</strong>: Population and Poverty, United Nations, New York, USA, pp. 9-38.<br />

Luther, N. and R. Retherford. 1988, ‘Consisten correction of census and vital registration dadus’, Matehmathical<br />

Population Studies 1, pp. 1-20.<br />

Mason, A. 2003. ‘Capitaliz<strong>in</strong>g the demographic dividend’ <strong>in</strong>: Population and Poverty, United Nations, New York,<br />

USA, pp. 39-48.<br />

M<strong>in</strong>istry of Health, National Statistics Office, University of Newcastle, The Australian National University, ACIL<br />

Australia Pty Ltd. 2003. Timor-Leste 2003 Demographic and Health Survey, University of Newcastle, Newcastle,<br />

Australia.<br />

M<strong>in</strong>istry of Health, UNFPA and WHO, w/d. National Reproductive Health Strategy 2004-2015, M<strong>in</strong>istry of Health,<br />

Dili, Timor-Leste.<br />

PRB (Population Reference Bureau), 2000. Population Handbook, Population Reference Bureau, Wash<strong>in</strong>gton, DC,<br />

USA.<br />

Republica Democratica de Timor-Leste and United Nations Country Team, 2004. Timor-Leste – Millenium Development<br />

Goals Report, United Nations, Dili, Timor-Leste.<br />

Romaniuc, A. 1990. ‘Population projection and prediction, simulation and prospective analysis’, Population Bullet<strong>in</strong><br />

of the United Nations No. 29, pp. 16- 31.<br />

Rowland, D. T. 2003. Demographic Methods and Concepts, Oxford University Press, United K<strong>in</strong>gdom.<br />

Silva, R. and P. Ball. 2006. The Profile of Human Rights Violations <strong>in</strong> Timor Leste, 1974-1999, A Report by the<br />

Benetech Human Rights Dadus Analysis Group to the Commission of Reception, Truth and Reconciliation of Timor-<br />

Leste, 9 February 2006, available on l<strong>in</strong>e at http://www.htdag.org/timor.<br />

UNICEF, 2003. Multiple Indicator Cluster Survey (MICS), UNICEF, Dili, Timor-Leste.<br />

United Nations, 1883. Manual X. Indirect Techniques for Demographic Estimation, United Nations, New York, USA.<br />

48


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

United Nations, 1988. MortPak-The United Nations Software Package for Mortality Measurement, United Nations,<br />

New York, USA.<br />

UNDP (United Nations Development Programme),2002. Timor-Leste Human Development Report 2002: Ukun Rasik<br />

A’an –Timor-Leste. The Way Ahead, United Nations Development Programme, Dili, Timor-Leste.<br />

UNDP (United Nations Development Programme), 2005. Human Development Report, 2005, United Nations, New<br />

York, USA.<br />

Weeks, J. R. 2002. Population, an Introduction to Concepts and Issues (eighth edition), Wadsworth, USA.<br />

Wilmoth, J. 2004. ‘Population size’, <strong>in</strong> <strong>in</strong>: J. Siegel and D. Swanson (eds.), The Methods and Materials of Demography,<br />

Elsevier Academic Press, USA, pp. 65-80.<br />

Williamson, J. 2001. ‘Demographic change, economic growth and <strong>in</strong>equality’, <strong>in</strong>: N. Birdsal, A. Kelly and S. S<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g<br />

(eds.), Population Matters: Demographic Change, Economic Growth, and Poverty <strong>in</strong> the Develop<strong>in</strong>g World, Oxford<br />

University Press, Oxford, United K<strong>in</strong>dom, pp. 107-136.<br />

Williamson J. and M. Higg<strong>in</strong>s, 1997. ‘The accumulation and demography connection <strong>in</strong> East Asia’ <strong>in</strong>: Proceed<strong>in</strong>gs<br />

of the Conference on Population and the East Asian Miracle, East-West Center, Honolulu, USA.<br />

49


PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

Tabela A<br />

Timor-Leste, projeksaun populasaun tuir sexu no t<strong>in</strong>an klik hirak, t<strong>in</strong>an 2000<br />

Ba t<strong>in</strong>an 2050 - senariu mediu/klaran.<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

2004<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 952002 483689 468313<br />

0-4 171,563 87,811 83,752 40 - 44 45,901 22491 23410<br />

0 32,227 16,495 15,732 40 9,512 4,719 4,793<br />

1 35,906 18,383 17,523 41 9,579 4,705 4,874<br />

2 36,128 18,503 17,625 42 9,444 4,608 4,836<br />

3 34,723 17,772 16,951 43 9,004 4,383 4,621<br />

4 32,579 16,658 15,921 44 8,362 4,076 4,286<br />

5-9 138,039 70,661 67,378 45 - 49 34,285 16900 17385<br />

5 30,349 15,504 14,845 45 7,620 3,725 3,895<br />

6 28,450 14,531 13,919 46 6,979 3,422 3,557<br />

7 27,109 13,860 13,249 47 6,567 3,236 3,331<br />

8 26,314 13,485 12,829 48 6,488 3,214 3,274<br />

9 25,817 13,281 12,536 49 6,631 3,303 3,328<br />

10 - 14 118,529 61361 57168 50 - 54 32901 16635 16266<br />

10 25,201 13,028 12,173 50 6,896 3,455 3,441<br />

11 24,588 12,764 11,824 51 7,050 3,553 3,497<br />

12 23,864 12,402 11,462 52 6,929 3,507 3,422<br />

13 22,956 11,891 11,065 53 6,408 3,256 3,152<br />

14 21,920 11,276 10,644 54 5,618 2,864 2,754<br />

15 - 19 95181 47906 47275 55 - 59 19,186 9900 9286<br />

15 20,865 10,637 10,228 55 4,706 2,409 2,297<br />

16 19,877 10,045 9,832 56 3,929 2,022 1,907<br />

17 18,954 9,509 9,445 57 3,455 1,787 1,668<br />

18 18,123 9,054 9,069 58 3,415 1,772 1,643<br />

19 17,362 8,661 8,701 59 3,681 1,910 1,771<br />

20 - 24 75626 37603 38023 60 - 64 20495 10602 9893<br />

20 16,687 8,320 8,367 60 4,068 2,110 1,958<br />

21 16,014 7,976 8,038 61 4,338 2,249 2,089<br />

22 15,245 7,583 7,662 62 4,390 2,273 2,117<br />

23 14,329 7,113 7,216 63 4,107 2,121 1,986<br />

24 13,351 6,611 6,740 64 3,592 1,849 1,743<br />

25 - 29 57082 28338 28744 65 - 69 11736 5947 5789<br />

25 12,290 6,065 6,225 65 3,003 1,537 1,466<br />

26 11,376 5,601 5,775 66 2,511 1,275 1,236<br />

27 10,898 5,381 5,517 67 2,160 1,090 1,070<br />

28 11,005 5,483 5,522 68 2,023 1,017 1,006<br />

29 11,513 5,808 5,705 69 2,039 1,028 1,011<br />

30 - 34 62348 32195 30153 70 - 74 9676 4917 4759<br />

30 12,232 6,247 5,985 70 2,101 1,063 1,038<br />

31 12,805 6,602 6,203 71 2,116 1,074 1,042<br />

32 12,981 6,730 6,251 72 2,036 1,036 1,000<br />

33 12,575 6,528 6,047 73 1,846 940 906<br />

34 11,755 6,088 5,667 74 1,577 804 773<br />

35 - 39 48753 24870 23883 75 - 79 4391 2310 2081<br />

35 10,788 5,568 5,220 75 1,271 649 622<br />

36 9,979 5,132 4,847 76 983 505 478<br />

37 9,419 4,813 4,606 77 759 397 362<br />

38 9,240 4,680 4,560 78 656 355 301<br />

39 9,327 4,677 4,650 79 722 404 318<br />

80+ 6,310 3,242 3,068<br />

50<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

51<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2005<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane<br />

Feto<br />

Total 983,369 499,573 483,796<br />

0-4 176,438 90,333 86,105 40 - 44 46,612 22958 23654<br />

0 39,445 20,164 19,281 40 9,281 4,653 4,628<br />

1 30,973 15,854 15,119 41 9,460 4,691 4,769<br />

2 35,501 18,193 17,308 42 9,525 4,676 4,849<br />

3 35,927 18,410 17,517 43 9,392 4,581 4,811<br />

4 34,592 17,712 16,880 44 8,954 4,357 4,597<br />

5-9 144496 73892 70604 45 - 49 35751 17526 18225<br />

5 32,495 16,618 15,877 45 8,307 4,046 4,261<br />

6 30,289 15,476 14,813 46 7,562 3,693 3,869<br />

7 28,394 14,504 13,890 47 6,926 3,392 3,534<br />

8 27,056 13,834 13,222 48 6,517 3,208 3,309<br />

9 26,262 13,460 12,802 49 6,439 3,187 3,252<br />

10 - 14 122,256 63282 58974 50 - 54 33549 16861 16688<br />

10 25,774 13,260 12,514 50 6,570 3,268 3,302<br />

11 25,169 13,012 12,157 51 6,819 3,410 3,409<br />

12 24,554 12,747 11,807 52 6,972 3,507 3,465<br />

13 23,833 12,387 11,446 53 6,851 3,462 3,389<br />

14 22,926 11,876 11,050 54 6,337 3,214 3,123<br />

15 - 19 99538 50415 49123 55 - 59 20,789 10655 10134<br />

15 21,882 11,256 10,626 55 5,540 2,818 2,722<br />

16 20,822 10,614 10,208 56 4,629 2,363 2,266<br />

17 19,835 10,022 9,813 57 3,863 1,983 1,880<br />

18 18,915 9,489 9,426 58 3,398 1,753 1,645<br />

19 18,084 9,034 9,050 59 3,359 1,738 1,621<br />

20 - 24 79410 39529 39881 60 - 64 20080 10370 9710<br />

20 17,318 8,637 8,681 60 3,604 1,865 1,739<br />

21 16,638 8,293 8,345 61 3,965 2,050 1,915<br />

22 15,968 7,951 8,017 62 4,230 2,186 2,044<br />

23 15,199 7,558 7,641 63 4,278 2,208 2,070<br />

24 14,287 7,090 7,197 64 4,003 2,061 1,942<br />

25 - 29 58734 29047 29687 65 - 69 12792 6491 6301<br />

25 13,310 6,590 6,720 65 3,477 1,783 1,694<br />

26 12,252 6,046 6,206 66 2,884 1,471 1,413<br />

27 11,340 5,583 5,757 67 2,413 1,221 1,192<br />

28 10,863 5,363 5,500 68 2,075 1,043 1,032<br />

29 10,969 5,465 5,504 69 1,943 973 970<br />

30 - 34 61885 31802 30083 70 - 74 9524 4810 4714<br />

30 11,474 5,788 5,686 70 1,935 972 963<br />

31 12,188 6,225 5,963 71 1,969 992 977<br />

32 12,758 6,578 6,180 72 1,983 1,002 981<br />

33 12,935 6,706 6,229 73 1,907 967 940<br />

34 12,530 6,505 6,025 74 1,730 877 853<br />

35 - 39 50961 26166 24795 75 - 79 4756 2446 2310<br />

35 11,708 6,063 5,645 75 1,450 736 714<br />

36 10,740 5,543 5,197 76 1,145 582 563<br />

37 9,936 5,110 4,826 77 886 453 433<br />

38 9,378 4,791 4,587 78 683 356 327<br />

39 9,199 4,659 4,540 79 592 319 273<br />

80+ 5,798 2,990 2,808


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2006<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane<br />

Total 1,015,187 515,678 499,509<br />

0-4 179,743 92,019 87,724 40 - 44 46,606 23126 23480<br />

0 39,937 20,411 19,526 40 9,154 4,635 4,519<br />

1 38,070 19,461 18,609 41 9,229 4,625 4,604<br />

2 30,632 15,694 14,938 42 9,408 4,663 4,745<br />

3 35,309 18,104 17,205 43 9,474 4,649 4,825<br />

4 35,795 18,349 17,446 44 9,341 4,554 4,787<br />

5-9 152514 77995 74519 45 - 49 37988 18542 19446<br />

5 34,507 17,672 16,835 45 8,895 4,325 4,570<br />

6 32,433 16,588 15,845 46 8,245 4,012 4,233<br />

7 30,230 15,448 14,782 47 7,505 3,661 3,844<br />

8 28,340 14,478 13,862 48 6,874 3,363 3,511<br />

9 27,004 13,809 13,195 49 6,469 3,181 3,288<br />

10 - 14 125,422 64781 60641 50 - 54 33293 16626 16667<br />

10 26,220 13,439 12,781 50 6,379 3,153 3,226<br />

11 25,740 13,243 12,497 51 6,498 3,226 3,272<br />

12 25,136 12,996 12,140 52 6,744 3,367 3,377<br />

13 24,523 12,731 11,792 53 6,896 3,462 3,434<br />

14 23,803 12,372 11,431 54 6,776 3,418 3,358<br />

15 - 19 104172 53146 51026 55 - 59 23,395 11911 11484<br />

15 22,886 11,855 11,031 55 6,250 3,163 3,087<br />

16 21,838 11,232 10,606 56 5,449 2,764 2,685<br />

17 20,778 10,591 10,187 57 4,554 2,319 2,235<br />

18 19,794 10,000 9,794 58 3,799 1,945 1,854<br />

19 18,876 9,468 9,408 59 3,343 1,720 1,623<br />

20 - 24 82974 41346 41628 60 - 64 18966 9773 9193<br />

20 18,040 9,010 9,030 60 3,289 1,697 1,592<br />

21 17,267 8,609 8,658 61 3,515 1,813 1,702<br />

22 16,590 8,267 8,323 62 3,865 1,992 1,873<br />

23 15,922 7,926 7,996 63 4,125 2,125 2,000<br />

24 15,155 7,534 7,621 64 4,172 2,146 2,026<br />

25 - 29 61859 30573 31286 65 - 69 14300 7271 7029<br />

25 14,244 7,067 7,177 65 3,874 1,988 1,886<br />

26 13,268 6,569 6,699 66 3,342 1,707 1,635<br />

27 12,214 6,027 6,187 67 2,770 1,408 1,362<br />

28 11,304 5,565 5,739 68 2,319 1,169 1,150<br />

29 10,829 5,345 5,484 69 1,995 999 996<br />

30 - 34 60112 30654 29458 70 - 74 9153 4592 4561<br />

30 10,932 5,447 5,485 70 1,845 920 925<br />

31 11,434 5,768 5,666 71 1,815 908 907<br />

32 12,145 6,203 5,942 72 1,846 926 920<br />

33 12,712 6,554 6,158 73 1,859 935 924<br />

34 12,889 6,682 6,207 74 1,788 903 885<br />

35 - 39 54063 27892 26171 75 - 79 5347 2713 2634<br />

35 12,482 6,480 6,002 75 1,593 804 789<br />

36 11,657 6,036 5,621 76 1,308 661 647<br />

37 10,694 5,519 5,175 77 1,032 522 510<br />

38 9,892 5,087 4,805 78 799 407 392<br />

39 9,338 4,770 4,568 79 615 319 296<br />

80+ 5,280 2,718 2,562<br />

52<br />

Feto<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2007<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Male Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,047,632 532,099 515,533<br />

0-4 182,487 93,393 89,094 40 - 44 46,356 23209 23147<br />

0 40,583 20,740 19,843 40 9,293 4,746 4,547<br />

1 38,586 19,719 18,867 41 9,104 4,607 4,497<br />

2 37,664 19,269 18,395 42 9,179 4,598 4,581<br />

3 30,470 15,619 14,851 43 9,357 4,636 4,721<br />

4 35,184 18,046 17,138 44 9,423 4,622 4,801<br />

5-9 160985 82382 78603 45 - 49 40566 19752 20814<br />

5 35,709 18,309 17,400 45 9,281 4,521 4,760<br />

6 34,443 17,641 16,802 46 8,829 4,288 4,541<br />

7 32,373 16,559 15,814 47 8,184 3,979 4,205<br />

8 30,173 15,420 14,753 48 7,450 3,630 3,820<br />

9 28,287 14,453 13,834 49 6,822 3,334 3,488<br />

10 - 14 128,451 66132 62319 50 - 54 32640 16189 16451<br />

10 26,962 13,788 13,174 50 6,411 3,148 3,263<br />

11 26,187 13,423 12,764 51 6,310 3,113 3,197<br />

12 25,706 13,226 12,480 52 6,427 3,185 3,242<br />

13 25,104 12,980 12,124 53 6,670 3,324 3,346<br />

14 24,492 12,715 11,777 54 6,822 3,419 3,403<br />

15 - 19 108886 55935 52951 55 - 59 26,412 13364 13048<br />

15 23,764 12,351 11,413 55 6,684 3,364 3,320<br />

16 22,840 11,830 11,010 56 6,149 3,104 3,045<br />

17 21,792 11,207 10,585 57 5,361 2,712 2,649<br />

18 20,737 10,569 10,168 58 4,480 2,275 2,205<br />

19 19,753 9,978 9,775 59 3,738 1,909 1,829<br />

20 - 24 86457 43149 43308 60 - 64 17703 9094 8609<br />

20 18,831 9,443 9,388 60 3,274 1,679 1,595<br />

21 17,988 8,982 9,006 61 3,208 1,650 1,558<br />

22 17,218 8,582 8,636 62 3,429 1,763 1,666<br />

23 16,542 8,240 8,302 63 3,769 1,936 1,833<br />

24 15,878 7,902 7,976 64 4,023 2,066 1,957<br />

25 - 29 65982 32658 33324 65 - 69 15870 8078 7792<br />

25 15,109 7,510 7,599 65 4,040 2,071 1,969<br />

26 14,201 7,045 7,156 66 3,725 1,904 1,821<br />

27 13,227 6,548 6,679 67 3,212 1,635 1,577<br />

28 12,176 6,008 6,168 68 2,664 1,349 1,315<br />

29 11,269 5,547 5,722 69 2,229 1119 1110<br />

30 - 34 57852 29216 28636 70 - 74 8807 4392 4415<br />

30 10,793 5,327 5,466 70 1,895 945 950<br />

31 10,895 5,429 5,466 71 1,732 860 872<br />

32 11,395 5,748 5,647 72 1,703 848 855<br />

33 12,102 6,181 5,921 73 1,732 865 867<br />

34 12,667 6,531 6,136 74 1,745 874 871<br />

35 - 39 57374 29677 27697 75 - 79 5919 2979 2940<br />

35 12,839 6,655 6,184 75 1,647 828 819<br />

36 12,429 6,452 5,977 76 1,438 722 716<br />

37 11,608 6,010 5,598 77 1,181 594 587<br />

38 10,648 5,495 5,153 78 931 469 462<br />

39 9,850 5,065 4,785 79 722 366 356<br />

80+ 4,885 2,500 2,385<br />

53<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

54<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2008<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,080,742 548,855 531,887<br />

0-4 186,543 95,425 91,118 40 - 44 46,539 23519 23020<br />

0 41,269 21,089 20,180 40 9,804 5,040 4,764<br />

1 39,253 20,057 19,196 41 9,242 4,718 4,524<br />

2 38,186 19,530 18,656 42 9,055 4,580 4,475<br />

3 37,470 19,179 18,291 43 9,131 4,572 4,559<br />

4 30,365 15,570 14,795 44 9,307 4,609 4,698<br />

5-9 167561 85821 81740 45 - 49 42860 20870 21990<br />

5 35,103 18,008 17,095 45 9,363 4,589 4,774<br />

6 35,644 18,277 17,367 46 9,213 4,483 4,730<br />

7 34,381 17,611 16,770 47 8,765 4,253 4,512<br />

8 32,314 16,531 15,783 48 8,123 3,945 4,178<br />

9 30,119 15,394 14,725 49 7,396 3,600 3,796<br />

10 - 14 132,072 67783 64289 50 - 54 32301 15909 16392<br />

10 28,244 14,432 13,812 50 6,760 3,299 3,461<br />

11 26,928 13,771 13,157 51 6,343 3,109 3,234<br />

12 26,154 13,406 12,748 52 6,242 3,074 3,168<br />

13 25,674 13,210 12,464 53 6,358 3,145 3,213<br />

14 25,072 12,964 12,108 54 6,598 3,282 3,316<br />

15 - 19 113407 58552 54855 55 - 59 29,043 14608 14435<br />

15 24,453 12,694 11,759 55 6,731 3,366 3,365<br />

16 23,715 12,324 11,391 56 6,577 3,301 3,276<br />

17 22,795 11,805 10,990 57 6,051 3,046 3,005<br />

18 21,748 11,183 10,565 58 5,275 2,662 2,613<br />

19 20,696 10,546 10,150 59 4,409 2,233 2,176<br />

20 - 24 90087 45090 44997 60 - 64 17007 8698 8309<br />

20 19,706 9,953 9,753 60 3,663 1,865 1,798<br />

21 18,777 9,413 9,364 61 3,193 1,632 1,561<br />

22 17,938 8,954 8,984 62 3,130 1,605 1,525<br />

23 17,171 8,556 8,615 63 3,345 1,714 1,631<br />

24 16,495 8,214 8,281 64 3,676 1,882 1,794<br />

25 - 29 70379 34904 35475 65 - 69 17018 8662 8356<br />

25 15,832 7,878 7,954 65 3,898 1,995 1,903<br />

26 15,063 7,486 7,577 66 3,886 1,984 1,902<br />

27 14,158 7,023 7,135 67 3,582 1,824 1,758<br />

28 13,187 6,528 6,659 68 3,090 1,567 1,523<br />

29 12,139 5,989 6,150 69 2,562 1,292 1,270<br />

30 - 34 56262 28135 28127 70 - 74 8750 4348 4402<br />

30 11,233 5,529 5,704 70 2,119 1,060 1,059<br />

31 10,757 5,309 5,448 71 1,779 883 896<br />

32 10,857 5,410 5,447 72 1,627 804 823<br />

33 11,355 5,728 5,627 73 1,598 792 806<br />

34 12,060 6,159 5,901 74 1,627 809 818<br />

35 - 39 59944 31012 28932 75 - 79 6305 3152 3153<br />

35 12,619 6,506 6,113 75 1,609 802 807<br />

36 12,786 6,627 6,159 76 1,489 745 744<br />

37 12,377 6,424 5,953 77 1,298 649 649<br />

38 11,559 5,984 5,575 78 1,068 534 534<br />

39 10,603 5,471 5,132 79 841 422 419<br />

80+ 4,664 2,367 2,297


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

55<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2009<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,114,534 565,954 548,580<br />

0-4 196,148 100,303 95,845 40 - 44 47,588 24245 23343<br />

0 41,992 21,457 20,535 40 10,553 5,444 5,109<br />

1 39,958 20,414 19,544 41 9,752 5,011 4,741<br />

2 38,858 19,870 18,988 42 9,193 4,691 4,502<br />

3 37,995 19,441 18,554 43 9,007 4,553 4,454<br />

4 37,345 19,121 18,224 44 9,083 4,546 4,537<br />

5-9 167496 85847 81649 45 - 49 44456 21704 22752<br />

5 30,296 15,537 14,759 45 9,249 4,577 4,672<br />

6 35,042 17,979 17,063 46 9,295 4,551 4,744<br />

7 35,581 18,246 17,335 47 9,146 4,446 4,700<br />

8 34,320 17,582 16,738 48 8,702 4,218 4,484<br />

9 32,257 16,503 15,754 49 8,064 3,912 4,152<br />

10 - 14 136,943 70125 66818 50 - 54 32760 16033 16727<br />

10 30,074 15,372 14,702 50 7,330 3,563 3,767<br />

11 28,210 14,415 13,795 51 6,689 3,258 3,431<br />

12 26,895 13,754 13,141 52 6,275 3,070 3,205<br />

13 26,121 13,390 12,731 53 6,176 3,036 3,140<br />

14 25,643 13,194 12,449 54 6,290 3,106 3,184<br />

15 - 19 117560 60847 56713 55 - 59 30,756 15378 15378<br />

15 25,031 12,942 12,089 55 6,511 3,231 3,280<br />

16 24,406 12,668 11,738 56 6,625 3,304 3,321<br />

17 23,668 12,298 11,370 57 6,473 3,240 3,233<br />

18 22,749 11,779 10,970 58 5,955 2,990 2,965<br />

19 21,706 11,160 10,546 59 5,192 2,613 2,579<br />

20 - 24 94036 47282 46754 60 - 64 17331 8812 8519<br />

20 20,647 10,519 10,128 60 4,322 2,182 2,140<br />

21 19,652 9,923 9,729 61 3,574 1,814 1,760<br />

22 18,726 9,384 9,342 62 3,116 1,587 1,529<br />

23 17,888 8,926 8,962 63 3,055 1,562 1,493<br />

24 17,123 8,530 8,593 64 3,264 1,667 1,597<br />

25 - 29 74516 37015 37501 65 - 69 17470 8880 8590<br />

25 16,449 8,189 8,260 65 3,562 1,817 1,745<br />

26 15,785 7,854 7,931 66 3,750 1,912 1,838<br />

27 15,018 7,463 7,555 67 3,740 1,902 1,838<br />

28 14,115 7,001 7,114 68 3,446 1,748 1,698<br />

29 13,149 6,508 6,641 69 2,972 1,501 1,471<br />

30 - 34 56152 27870 28282 70 - 74 9130 4534 4596<br />

30 12,099 5,969 6,130 70 2,437 1,224 1,213<br />

31 11,195 5,510 5,685 71 1,992 992 1,000<br />

32 10,722 5,292 5,430 72 1,671 825 846<br />

33 10,820 5,391 5,429 73 1,529 752 777<br />

34 11,316 5,708 5,608 74 1,501 741 760<br />

35 - 39 61152 31568 29584 75 - 79 6444 3200 3244<br />

35 12,015 6,136 5,879 75 1,502 743 759<br />

36 12,567 6,478 6,089 76 1,455 722 733<br />

37 12,733 6,599 6,134 77 1,348 671 677<br />

38 12,325 6,396 5,929 78 1,173 583 590<br />

39 11,512 5,959 5,553 79 966 481 485<br />

80+ 4,596 2,311 2,285


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

56<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2010<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,149,028 583,405 565,623<br />

0-4 199,556 102,026 97,530 40 - 44 49,761 25516 24245<br />

0 42,749 21,842 20,907 40 11,458 5,929 5,529<br />

1 40,699 20,790 19,909 41 10,498 5,413 5,085<br />

2 39,568 20,229 19,339 42 9,701 4,983 4,718<br />

3 38,669 19,782 18,887 43 9,145 4,665 4,480<br />

4 37,871 19,383 18,488 44 8,959 4,526 4,433<br />

5-9 172,271 88314 83957 45 - 49 45,159 22161 22998<br />

5 37,263 19,082 18,181 45 9,027 4,515 4,512<br />

6 30,245 15,512 14,733 46 9,184 4,540 4,644<br />

7 34,982 17,950 17,032 47 9,227 4,513 4,714<br />

8 35,521 18,217 17,304 48 9,080 4,409 4,671<br />

9 34,260 17,553 16,707 49 8,641 4,184 4,457<br />

10 - 14 143,376 73343 70033 50 - 54 34,186 16640 17546<br />

10 32,210 16,480 15,730 50 7,993 3,872 4,121<br />

11 30,039 15,354 14,685 51 7,253 3,519 3,734<br />

12 28,175 14,397 13,778 52 6,619 3,218 3,401<br />

13 26,863 13,738 13,125 53 6,209 3,032 3,177<br />

14 26,089 13,374 12,715 54 6,112 2,999 3,113<br />

15 - 19 121,271 62,756 58,515 55 - 59 31,372 15,590 15,782<br />

15 25,602 13,172 12,430 55 6,207 3,058 3,149<br />

16 24,983 12,915 12,068 56 6,410 3,173 3,237<br />

17 24,359 12,642 11,717 57 6,521 3,243 3,278<br />

18 23,622 12,272 11,350 58 6,372 3,181 3,191<br />

19 22,705 11,755 10,950 59 5,862 2,935 2,927<br />

20 - 24 98,360 49,766 48,594 60 - 64 18,821 9,505 9,316<br />

20 21,655 11,131 10,524 60 5,090 2,554 2,536<br />

21 20,591 10,487 10,104 61 4,219 2,123 2,096<br />

22 19,600 9,894 9,706 62 3,489 1,765 1,724<br />

23 18,675 9,355 9,320 63 3,040 1,543 1,497<br />

24 17,839 8,899 8,940 64 2,983 1,520 1,463<br />

25 - 29 78,263 38,919 39,344 65 - 69 17,119 8,685 8,434<br />

25 17,075 8,504 8,571 65 3,164 1,610 1,554<br />

26 16,401 8,164 8,237 66 3,428 1,742 1,686<br />

27 15,739 7,831 7,908 67 3,609 1,833 1,776<br />

28 14,974 7,440 7,534 68 3,601 1,824 1,777<br />

29 14,074 6,980 7,094 69 3,317 1,676 1,641<br />

30 - 34 57,794 28574 29220 70 - 74 10,001 4972 5029<br />

30 13,108 6,487 6,621 70 2,829 1,423 1,406<br />

31 12,059 5,949 6,110 71 2,291 1,145 1,146<br />

32 11,157 5,491 5,666 72 1,872 928 944<br />

33 10,686 5,274 5,412 73 1,571 772 799<br />

34 10,784 5,373 5,411 74 1,438 704 734<br />

35 - 39 60,713 31188 29525 75 - 79 6,346 3130 3216<br />

35 11,274 5,686 5,588 75 1,386 681 705<br />

36 11,967 6,111 5,856 76 1,360 669 691<br />

37 12,516 6,451 6,065 77 1,317 650 667<br />

38 12,681 6,571 6,110 78 1,222 605 617<br />

39 12,275 6,369 5,906 79 1,061 525 536<br />

80+ 4,659 2,320 2,339


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

57<br />

APENDIXU<br />

2011<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,184,193 601,193 583,000<br />

0-4 203,196 103,871 99,325 40 - 44 52,809 27209 25600<br />

0 43,477 22,213 21,264 40 12,218 6,337 5,881<br />

1 41,479 21,186 20,293 41 11,398 5,896 5,502<br />

2 40,312 20,606 19,706 42 10,445 5,383 5,062<br />

3 39,381 20,141 19,240 43 9,651 4,955 4,696<br />

4 38,547 19,725 18,822 44 9,097 4,638 4,459<br />

5-9 175574 89995 85579 45 - 49 45163 22326 22837<br />

5 37,791 19,345 18,446 45 8,904 4,495 4,409<br />

6 37,202 19,053 18,149 46 8,963 4,479 4,484<br />

7 30,194 15,487 14,707 47 9,120 4,503 4,617<br />

8 34,925 17,922 17,003 48 9,161 4,476 4,685<br />

9 35,462 18,188 17,274 49 9,015 4,373 4,642<br />

10 - 14 151,358 77427 73931 50 - 54 36350 17617 18733<br />

10 34,211 17,529 16,682 50 8,567 4,142 4,425<br />

11 32,172 16,461 15,711 51 7,910 3,825 4,085<br />

12 30,003 15,336 14,667 52 7,178 3,476 3,702<br />

13 28,141 14,379 13,762 53 6,550 3,179 3,371<br />

14 26,831 13,722 13,109 54 6,145 2,995 3,150<br />

15 - 19 124427 64249 60178 55 - 59 31,149 15379 15770<br />

15 26,049 13,353 12,696 55 6,033 2,954 3,079<br />

16 25,554 13,145 12,409 56 6,111 3,002 3,109<br />

17 24,935 12,888 12,047 57 6,312 3,116 3,196<br />

18 24,312 12,616 11,696 58 6,420 3,184 3,236<br />

19 23,577 12,247 11,330 59 6,273 3,123 3,150<br />

20 - 24 102960 52470 50490 60 - 64 21213 10640 10573<br />

20 22,653 11,725 10,928 60 5,749 2,870 2,879<br />

21 21,598 11,098 10,500 61 4,969 2,485 2,484<br />

22 20,536 10,456 10,080 62 4,120 2,066 2,054<br />

23 19,548 9,864 9,684 63 3,406 1,717 1,689<br />

24 18,625 9,327 9,298 64 2,969 1,502 1,467<br />

25 - 29 81795 40716 41079 65 - 69 16183 8191 7992<br />

25 17,789 8,872 8,917 65 2,893 1,469 1,424<br />

26 17,027 8,479 8,548 66 3,046 1,544 1,502<br />

27 16,354 8,140 8,214 67 3,302 1,671 1,631<br />

28 15,694 7,807 7,887 68 3,475 1,758 1,717<br />

29 14,931 7,418 7,513 69 3,467 1,749 1,718<br />

30 - 34 60888 30082 30806 70 - 74 11214 5585 5629<br />

30 14,031 6,958 7,073 70 3,158 1,589 1,569<br />

31 13,064 6,465 6,599 71 2,661 1,332 1,329<br />

32 12,020 5,929 6,091 72 2,156 1,073 1,083<br />

33 11,121 5,473 5,648 73 1,761 868 893<br />

34 10,652 5,257 5,395 74 1,478 723 755<br />

35 - 39 58988 30069 28919 75 - 79 6120 2996 3124<br />

35 10,744 5,353 5,391 75 1,330 648 682<br />

36 11,228 5,662 5,566 76 1,256 614 642<br />

37 11,919 6,085 5,834 77 1,233 603 630<br />

38 12,467 6,425 6,042 78 1,194 586 608<br />

39 12,630 6,544 6,086 79 1,107 545 562<br />

80+ 4,806 2,371 2,435<br />

(kont<strong>in</strong>ua)


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2012<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto Age<br />

sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,219,992 619,300 600,692<br />

0-4 206,888 105,744 101,144 40 - 44 56,062 28958 27104<br />

0 44,174 22,569 21,605 40 12,573 6,512 6,061<br />

1 42,229 21,567 20,662 41 12,156 6,302 5,854<br />

2 41,097 21,004 20,093 42 11,341 5,864 5,477<br />

3 40,127 20,519 19,608 43 10,390 5,352 5,038<br />

4 39,261 20,085 19,176 44 9,602 4,928 4,674<br />

5-9 178356 91386 86970 45 - 49 44937 22415 22522<br />

5 38,469 19,688 18,781 45 9,043 4,607 4,436<br />

6 37,730 19,315 18,415 46 8,840 4,458 4,382<br />

7 37,143 19,025 18,118 47 8,902 4,444 4,458<br />

8 30,145 15,463 14,682 48 9,055 4,466 4,589<br />

9 34,869 17,895 16,974 49 9,097 4,440 4,657<br />

10 - 14 159,794 81794 78000 50 - 54 38833 18775 20058<br />

10 35,413 18,163 17,250 50 8,938 4,330 4,608<br />

11 34,171 17,509 16,662 51 8,479 4,092 4,387<br />

12 32,133 16,441 15,692 52 7,829 3,778 4,051<br />

13 29,969 15,319 14,650 53 7,105 3,435 3,670<br />

14 28,108 14,362 13,746 54 6,482 3,140 3,342<br />

15 - 19 127,453 65,597 61,856 55 - 59 30,564 14,987 15,577<br />

15 26,790 13,700 13,090 55 6,068 2,951 3,117<br />

16 26,001 13,326 12,675 56 5,940 2,900 3,040<br />

17 25,506 13,118 12,388 57 6,019 2,949 3,070<br />

18 24,888 12,862 12,026 58 6,216 3,060 3,156<br />

19 24,268 12,591 11,677 59 6,321 3,127 3,194<br />

20 - 24 107638 55232 52406 60 - 64 23972 11949 12023<br />

20 23,523 12,216 11,307 60 6,152 3,053 3,099<br />

21 22,595 11,691 10,904 61 5,616 2,794 2,822<br />

22 21,540 11,065 10,475 62 4,853 2,419 2,434<br />

23 20,482 10,425 10,057 63 4,024 2,011 2,013<br />

24 19,498 9,835 9,663 64 3,327 1,672 1,655<br />

25 - 29 85249 42499 42750 65 - 69 15131 7633 7498<br />

25 18,573 9,299 9,274 65 2,880 1,451 1,429<br />

26 17,740 8,846 8,894 66 2,788 1,410 1,378<br />

27 16,979 8,454 8,525 67 2,933 1,481 1,452<br />

28 16,308 8,116 8,192 68 3,182 1,604 1,578<br />

29 15,649 7,784 7,865 69 3,348 1,687 1,661<br />

30 - 34 64962 32139 32823 70 - 74 12469 6214 6255<br />

30 14,887 7,395 7,492 70 3,302 1,658 1,644<br />

31 13,985 6,935 7,050 71 2,973 1,489 1,484<br />

32 13,023 6,444 6,579 72 2,506 1,248 1,258<br />

33 11,982 5,910 6,072 73 2,030 1,006 1,024<br />

34 11,085 5,455 5,630 74 1,658 813 845<br />

35 - 39 56788 28666 28122 75 - 79 5916 2877 3039<br />

35 10,613 5,237 5,376 75 1,367 665 702<br />

36 10,702 5,331 5,371 76 1,207 585 622<br />

37 11,184 5,639 5,545 77 1,140 554 586<br />

38 11,871 6,060 5,811 78 1,118 544 574<br />

39 12,418 6,399 6,019 79 1,084 529 555<br />

80+ 4,980 2,435 2,545<br />

58<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

59<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2013<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,256,441 637,733 618,708<br />

0-4 210,618 107,639 102,979 40 - 44 58,590 30267 28323<br />

0 44,891 22,935 21,956 40 12,363 6,369 5,994<br />

1 42,950 21,934 21,016 41 12,510 6,476 6,034<br />

2 41,853 21,388 20,465 42 12,094 6,267 5,827<br />

3 40,915 20,918 19,997 43 11,284 5,832 5,452<br />

4 40,009 20,464 19,545 44 10,339 5,323 5,016<br />

5-9 182446 93430 89016 45 - 49 45136 22727 22409<br />

5 39,183 20,048 19,135 45 9,544 4,895 4,649<br />

6 38,408 19,658 18,750 46 8,980 4,570 4,410<br />

7 37,672 19,287 18,385 47 8,779 4,423 4,356<br />

8 37,085 18,997 18,088 48 8,839 4,408 4,431<br />

9 30,098 15,440 14,658 49 8,994 4,431 4,563<br />

10 - 14 166,357 85226 81131 50 - 54 41043 19844 21199<br />

10 34,822 17,872 16,950 50 9,019 4,396 4,623<br />

11 35,373 18,142 17,231 51 8,848 4,278 4,570<br />

12 34,132 17,489 16,643 52 8,393 4,043 4,350<br />

13 32,096 16,422 15,674 53 7,749 3,733 4,016<br />

14 29,934 15,301 14,633 54 7,034 3,394 3,640<br />

15 - 19 131062 67239 63823 55 - 59 30,278 14743 15535<br />

15 28,067 14,340 13,727 55 6,401 3,094 3,307<br />

16 26,740 13,672 13,068 56 5,976 2,898 3,078<br />

17 25,953 13,299 12,654 57 5,851 2,849 3,002<br />

18 25,460 13,092 12,368 58 5,929 2,897 3,032<br />

19 24,842 12,836 12,006 59 6,121 3,005 3,116<br />

20 - 24 112128 57826 54302 60 - 64 26372 13065 13307<br />

20 24,214 12,560 11,654 60 6,202 3,059 3,143<br />

21 23,463 12,181 11,282 61 6,010 2,972 3,038<br />

22 22,537 11,657 10,880 62 5,487 2,721 2,766<br />

23 21,485 11,033 10,452 63 4,741 2,355 2,386<br />

24 20,429 10,395 10,034 64 3,932 1,958 1,974<br />

25 - 29 88854 44420 44434 65 - 69 14585 7324 7261<br />

25 19,446 9,806 9,640 65 3,229 1,617 1,612<br />

26 18,522 9,272 9,250 66 2,775 1,392 1,383<br />

27 17,690 8,820 8,870 67 2,688 1,354 1,334<br />

28 16,933 8,430 8,503 68 2,826 1,421 1,405<br />

29 16,263 8,092 8,171 69 3,067 1,540 1,527<br />

30 - 34 69309 34358 34951 70 - 74 13377 6664 6713<br />

30 15,602 7,760 7,842 70 3,192 1,601 1,591<br />

31 14,840 7,371 7,469 71 3,111 1,555 1,556<br />

32 13,941 6,913 7,028 72 2,800 1,395 1,405<br />

33 12,982 6,423 6,559 73 2,361 1,170 1,191<br />

34 11,944 5,891 6,053 74 1,913 943 970<br />

35 - 39 55244 27612 27632 75 - 79 5924 2870 3054<br />

35 11,047 5,435 5,612 75 1,535 749 786<br />

36 10,571 5,216 5,355 76 1,242 601 641<br />

37 10,660 5,309 5,351 77 1,096 528 568<br />

38 11,142 5,617 5,525 78 1,035 500 535<br />

39 11,824 6,035 5,789 79 1,016 492 524<br />

80+ 5,118 2,479 2,639


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

60<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2014<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,293,556 656,501 637,055<br />

0-4 214,370 109,546 104,824 40 - 44 59,784 30816 28968<br />

0 45,630 23,312 22,318 40 11,772 6,007 5,765<br />

1 43,689 22,311 21,378 41 12,302 6,334 5,968<br />

2 42,580 21,757 20,823 42 12,449 6,442 6,007<br />

3 41,673 21,303 20,370 43 12,034 6,233 5,801<br />

4 40,798 20,863 19,935 44 11,227 5,800 5,427<br />

5-9 192051 98306 93745 45 - 49 46173 23440 22733<br />

5 39,932 20,428 19,504 45 10,279 5,288 4,991<br />

6 39,124 20,019 19,105 46 9,478 4,856 4,622<br />

7 38,350 19,630 18,720 47 8,918 4,534 4,384<br />

8 37,616 19,260 18,356 48 8,720 4,389 4,331<br />

9 37,029 18,969 18,060 49 8,778 4,373 4,405<br />

10 - 14 166,327 85266 81061 50 - 54 42587 20643 21944<br />

10 30,059 15,421 14,638 50 8,918 4,387 4,531<br />

11 34,782 17,851 16,931 51 8,928 4,344 4,584<br />

12 35,334 18,122 17,212 52 8,760 4,228 4,532<br />

13 34,093 17,469 16,624 53 8,309 3,995 4,314<br />

14 32,059 16,403 15,656 54 7,672 3,689 3,983<br />

15 - 19 135920 69573 66347 55 - 59 30,746 14877 15869<br />

15 29,891 15,277 14,614 55 6,947 3,344 3,603<br />

16 28,016 14,312 13,704 56 6,306 3,040 3,266<br />

17 26,692 13,645 13,047 57 5,887 2,847 3,040<br />

18 25,907 13,273 12,634 58 5,764 2,799 2,965<br />

19 25,414 13,066 12,348 59 5,842 2,847 2,995<br />

20 - 24 116255 60100 56155 60 - 64 27935 13756 14179<br />

20 24,788 12,805 11,983 60 6,006 2,939 3,067<br />

21 24,153 12,524 11,629 61 6,060 2,979 3,081<br />

22 23,403 12,146 11,257 62 5,874 2,895 2,979<br />

23 22,480 11,623 10,857 63 5,363 2,650 2,713<br />

24 21,431 11,002 10,429 64 4,632 2,293 2,339<br />

25 - 29 92770 46589 46181 65 - 69 14925 7449 7476<br />

25 20,375 10,365 10,010 65 3,818 1,894 1,924<br />

26 19,394 9,778 9,616 66 3,114 1,553 1,561<br />

27 18,471 9,245 9,226 67 2,676 1,337 1,339<br />

28 17,642 8,795 8,847 68 2,591 1,300 1,291<br />

29 16,888 8,406 8,482 69 2,726 1,365 1,361<br />

30 - 34 73403 36444 36959 70 - 74 13732 6828 6904<br />

30 16,216 8,068 8,148 70 2,924 1,462 1,462<br />

31 15,553 7,735 7,818 71 3,009 1,501 1,508<br />

32 14,794 7,347 7,447 72 2,933 1,459 1,474<br />

33 13,898 6,891 7,007 73 2,640 1,309 1,331<br />

34 12,942 6,403 6,539 74 2,226 1097 1,129<br />

35 - 39 55156 27360 27796 75 - 79 6235 3019 3216<br />

35 11,902 5,869 6,033 75 1,772 869 903<br />

36 11,005 5,414 5,591 76 1,396 677 719<br />

37 10,531 5,195 5,336 77 1,129 543 586<br />

38 10,619 5,288 5,331 78 997 478 519<br />

39 11,099 5,594 5,505 79 941 452 489<br />

80+ 5,187 2,489 2,698


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

61<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2015<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,331,354 675,612 655,742<br />

0-4 218,125 111,457 106,668 40 - 44 59,370 30449 28921<br />

0 46,391 23,701 22,690 40 11,050 5,567 5,483<br />

1 44,450 22,698 21,752 41 11,715 5,975 5,740<br />

2 43,324 22,136 21,188 42 12,242 6,300 5,942<br />

3 42,402 21,673 20,729 43 12,389 6,408 5,981<br />

4 41,558 21,249 20,309 44 11,974 6,199 5,775<br />

5-9 195518 100054 95464 45 - 49 48303 24681 23622<br />

5 40,722 20,827 19,895 45 11,162 5,762 5,400<br />

6 39,874 20,400 19,474 46 10,210 5,248 4,962<br />

7 39,067 19,991 19,076 47 9,413 4,818 4,595<br />

8 38,294 19,603 18,691 48 8,857 4,498 4,359<br />

9 37,561 19,233 18,328 49 8,661 4,355 4,306<br />

10 - 14 171,102 87732 83370 50 - 54 43275 21087 22188<br />

10 36,982 18,946 18,036 50 8,706 4,331 4,375<br />

11 30,025 15,403 14,622 51 8,828 4,335 4,493<br />

12 34,744 17,831 16,913 52 8,841 4,294 4,547<br />

13 35,295 18,102 17,193 53 8,673 4,178 4,495<br />

14 34,056 17,450 16,606 54 8,227 3,949 4,278<br />

15 - 19 142324 72775 69549 55 - 59 32,117 15456 16661<br />

15 32,013 16,378 15,635 55 7,578 3,635 3,943<br />

16 29,838 15,247 14,591 56 6,845 3,286 3,559<br />

17 27,966 14,284 13,682 57 6,214 2,987 3,227<br />

18 26,645 13,618 13,027 58 5,801 2,798 3,003<br />

19 25,862 13,248 12,614 59 5,679 2,750 2,929<br />

20 - 24 119948 61993 57955 60 - 64 28514 13953 14561<br />

20 25,359 13,034 12,325 60 5,734 2,786 2,948<br />

21 24,727 12,769 11,958 61 5,872 2,863 3,009<br />

22 24,093 12,489 11,604 62 5,923 2,902 3,021<br />

23 23,345 12,111 11,234 63 5,742 2,820 2,922<br />

24 22,424 11,590 10,834 64 5,243 2,582 2,661<br />

25 - 29 97055 49046 48009 65 - 69 16267 8063 8204<br />

25 21,375 10,971 10,404 65 4,498 2,218 2,280<br />

26 20,321 10,336 9,985 66 3,684 1,820 1,864<br />

27 19,342 9,750 9,592 67 3,004 1,492 1,512<br />

28 18,422 9,219 9,203 68 2,581 1,284 1,297<br />

29 17,595 8,770 8,825 69 2,500 1,249 1,251<br />

30 - 34 77118 38328 38790 70 - 74 13456 6676 6780<br />

30 16,840 8,381 8,459 70 2,601 1,297 1,304<br />

31 16,167 8,043 8,124 71 2,759 1,372 1,387<br />

32 15,506 7,711 7,795 72 2,838 1,409 1,429<br />

33 14,748 7,323 7,425 73 2,767 1,369 1,398<br />

34 13,857 6,870 6,987 74 2,491 1,229 1,262<br />

35 - 39 56789 28061 28728 75 - 79 6883 3334 3549<br />

35 12,897 6,380 6,517 75 2,064 1012 1052<br />

36 11,857 5,846 6,011 76 1,613 786 827<br />

37 10,965 5,393 5,572 77 1,270 612 658<br />

38 10,491 5,174 5,317 78 1,029 492 537<br />

39 10,579 5,268 5,311 79 907 432 475<br />

80+ 5,190 2,467 2,723


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

62<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2016<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,369,829 695,061 674,768<br />

0-4 221,908 113,382 108,526 40 - 44 57,701 29365 28336<br />

0 47,146 24,086 23,060 40 10,533 5,243 5,290<br />

1 45,235 23,098 22,137 41 10,997 5,538 5,459<br />

2 44,090 22,525 21,565 42 11,659 5,944 5,715<br />

3 43,149 22,053 21,096 43 12,183 6,266 5,917<br />

4 42,288 21,620 20,668 44 12,329 6,374 5,955<br />

5-9 199218 101926 97292 45 - 49 51282 26329 24953<br />

5 41,483 21,213 20,270 45 11,905 6,159 5,746<br />

6 40,665 20,799 19,866 46 11,088 5,718 5,370<br />

7 39,818 20,373 19,445 47 10,141 5,207 4,934<br />

8 39,012 19,964 19,048 48 9,349 4,781 4,568<br />

9 38,240 19,577 18,663 49 8,799 4,464 4,335<br />

10 - 14 174,411 89414 84997 50 - 54 43294 21253 22041<br />

10 37,514 19,209 18,305 50 8,589 4,313 4,276<br />

11 36,941 18,925 18,016 51 8,621 4,281 4,340<br />

12 29,994 15,387 14,607 52 8,741 4,285 4,456<br />

13 34,705 17,811 16,894 53 8,755 4,244 4,511<br />

14 35,257 18,082 17,175 54 8,588 4,130 4,458<br />

15 - 19 150268 76836 73432 55 - 59 34,183 16380 17803<br />

15 34,008 17,423 16,585 55 8,128 3,892 4,236<br />

16 31,957 16,347 15,610 56 7,468 3,572 3,896<br />

17 29,787 15,218 14,569 57 6,746 3,230 3,516<br />

18 27,917 14,256 13,661 58 6,124 2,936 3,188<br />

19 26,599 13,592 13,007 59 5,717 2,750 2,967<br />

20 - 24 123094 63479 59615 60 - 64 28330 13771 14559<br />

20 25,808 13,217 12,591 60 5,576 2,691 2,885<br />

21 25,297 12,997 12,300 61 5,607 2,715 2,892<br />

22 24,668 12,734 11,934 62 5,741 2,789 2,952<br />

23 24,033 12,454 11,579 63 5,793 2,829 2,964<br />

24 23,288 12,077 11,211 64 5,613 2,747 2,866<br />

25 - 29 101620 51722 49898 65 - 69 18382 9048 9334<br />

25 22,368 11,558 10,810 65 5,095 2,499 2,596<br />

26 21,318 10,940 10,378 66 4,341 2,132 2,209<br />

27 20,268 10,307 9,961 67 3,556 1,749 1,807<br />

28 19,292 9,723 9,569 68 2,899 1,434 1,465<br />

29 18,374 9,194 9,180 69 2,491 1,234 1,257<br />

30 - 34 80617 40104 40513 70 - 74 12737 6302 6435<br />

30 17,546 8,744 8,802 70 2,386 1,187 1,199<br />

31 16,790 8,355 8,435 71 2,456 1,218 1,238<br />

32 16,118 8,018 8,100 72 2,604 1,288 1,316<br />

33 15,459 7,687 7,772 73 2,680 1,324 1,356<br />

34 14,704 7,300 7,404 74 2,611 1,285 1,326<br />

35 - 39 59851 29551 30300 75 - 79 7757 3762 3995<br />

35 13,811 6,846 6,965 75 2,313 1135 1178<br />

36 12,849 6,355 6,494 76 1,880 916 964<br />

37 11,814 5,824 5,990 77 1,470 712 758<br />

38 10,924 5,372 5,552 78 1,157 554 603<br />

39 10,453 5,154 5,299 79 937 445 492<br />

80+ 5,176 2,437 2,739


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

63<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2017<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,408,952 714,831 694,121<br />

0-4 225,726 115,323 110,403 40 - 44 55,566 28002 27564<br />

0 47,878 24,459 23,419 40 10,409 5,131 5,278<br />

1 46,014 23,494 22,520 41 10,484 5,216 5,268<br />

2 44,880 22,927 21,953 42 10,944 5,508 5,436<br />

3 43,916 22,442 21,474 43 11,605 5,914 5,691<br />

4 43,038 22,001 21,037 44 12,124 6,233 5,891<br />

5-9 202973 103827 99146 45 - 49 54462 28032 26430<br />

5 42,215 21,585 20,630 45 12,259 6,333 5,926<br />

6 41,426 21,185 20,241 46 11,827 6,112 5,715<br />

7 40,610 20,773 19,837 47 11,014 5,675 5,339<br />

8 39,763 20,346 19,417 48 10,074 5,167 4,907<br />

9 38,959 19,938 19,021 49 9,288 4,745 4,543<br />

10 - 14 177,199 90808 86391 50 - 54 43096 21348 21748<br />

10 38,193 19,553 18,640 50 8,726 4,421 4,305<br />

11 37,474 19,188 18,286 51 8,506 4,264 4,242<br />

12 36,902 18,905 17,997 52 8,538 4,232 4,306<br />

13 29,962 15,370 14,592 53 8,656 4,236 4,420<br />

14 34,668 17,792 16,876 54 8,670 4,195 4,475<br />

15 - 19 158667 81179 77488 55 - 59 36,545 17470 19075<br />

15 35,208 18,055 17,153 55 8,485 4,071 4,414<br />

16 33,951 17,390 16,561 56 8,012 3,826 4,186<br />

17 31,902 16,316 15,586 57 7,362 3,512 3,850<br />

18 29,736 15,189 14,547 58 6,650 3,175 3,475<br />

19 27,870 14,229 13,641 59 6,036 2,886 3,150<br />

20 - 24 126,112 64,821 61,291 60 - 64 27,834 13,437 14,397<br />

20 26,545 13,561 12,984 60 5,614 2,692 2,922<br />

21 25,746 13,180 12,566 61 5,454 2,623 2,831<br />

22 25,236 12,961 12,275 62 5,485 2,646 2,839<br />

23 24,609 12,699 11,910 63 5,615 2,718 2,897<br />

24 23,976 12,420 11,556 64 5,666 2,758 2,908<br />

25 - 29 106,262 54,455 51,807 65 - 69 20,798 10,171 10,627<br />

25 23,229 12,043 11,186 65 5,455 2,659 2,796<br />

26 22,312 11,527 10,785 66 4,920 2,403 2,517<br />

27 21,263 10,910 10,353 67 4,191 2,049 2,142<br />

28 20,216 10,279 9,937 68 3,434 1,682 1,752<br />

29 19,242 9,696 9,546 69 2,798 1,378 1,420<br />

30 - 34 84043 41871 42172 70 - 74 11946 5888 6058<br />

30 18,324 9,167 9,157 70 2,381 1,174 1,207<br />

31 17,493 8,717 8,776 71 2,253 1,115 1,138<br />

32 16,742 8,330 8,412 72 2,321 1,145 1,176<br />

33 16,071 7,994 8,077 73 2,459 1,210 1,249<br />

34 15,413 7,663 7,750 74 2,532 1,244 1,288<br />

35 - 39 63874 31578 32296 75 - 79 8646 4194 4452<br />

35 14,656 7,275 7,381 75 2,425 1187 1,238<br />

36 13,761 6,820 6,941 76 2,110 1029 1081<br />

37 12,803 6,331 6,472 77 1,715 830 885<br />

38 11,770 5,801 5,969 78 1,341 646 695<br />

39 10,884 5,351 5,533 79 1,055 502 553<br />

80+ 5,203 2,427 2,776


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

64<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2018<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,448,691 734,906 713,785<br />

0-4 229,534 117,257 112,277 40 - 44 54,078 26983 27095<br />

0 48,585 24,819 23,766 40 10,839 5,327 5,512<br />

1 46,770 23,878 22,892 41 10,361 5,105 5,256<br />

2 45,664 23,325 22,339 42 10,435 5,189 5,246<br />

3 44,709 22,845 21,864 43 10,893 5,479 5,414<br />

4 43,806 22,390 21,416 44 11,550 5,883 5,667<br />

5-9 206764 105751 101013 45 - 49 56935 29306 27629<br />

5 42,967 21,968 20,999 45 12,056 6,194 5,862<br />

6 42,159 21,557 20,602 46 12,180 6,286 5,894<br />

7 41,371 21,159 20,212 47 11,748 6,065 5,683<br />

8 40,556 20,746 19,810 48 10,943 5,633 5,310<br />

9 39,711 20,321 19,390 49 10,008 5,128 4,880<br />

10 - 14 181,295 92852 88443 50 - 54 43309 21659 21650<br />

10 38,912 19,914 18,998 50 9,213 4,700 4,513<br />

11 38,153 19,532 18,621 51 8,642 4,371 4,271<br />

12 37,436 19,168 18,268 52 8,425 4,216 4,209<br />

13 36,863 18,884 17,979 53 8,456 4,184 4,272<br />

14 29,931 15,354 14,577 54 8,573 4,188 4,385<br />

15 - 19 165199 84590 80609 55 - 59 38,646 18474 20172<br />

15 34,621 17,766 16,855 55 8,568 4,136 4,432<br />

16 35,149 18,021 17,128 56 8,365 4,002 4,363<br />

17 33,895 17,358 16,537 57 7,899 3,762 4,137<br />

18 31,848 16,285 15,563 58 7,258 3,453 3,805<br />

19 29,686 15,160 14,526 59 6,556 3,121 3,435<br />

20 - 24 129711 66456 63255 60 - 64 27617 13237 14380<br />

20 27,815 14,197 13,618 60 5,929 2,826 3,103<br />

21 26,482 13,524 12,958 61 5,493 2,625 2,868<br />

22 25,685 13,144 12,541 62 5,336 2,557 2,779<br />

23 25,177 12,926 12,251 63 5,365 2,579 2,786<br />

24 24,552 12,665 11,887 64 5,494 2,650 2,844<br />

25 - 29 110718 57024 53694 65 - 69 22897 11128 11769<br />

25 23,917 12,386 11,531 65 5,509 2,671 2,838<br />

26 23,170 12,010 11,160 66 5,270 2,558 2,712<br />

27 22,256 11,496 10,760 67 4,753 2,311 2,442<br />

28 21,210 10,881 10,329 68 4,049 1,971 2,078<br />

29 20,165 10,251 9,914 69 3,316 1,617 1,699<br />

30 - 34 87622 43773 43849 70 - 74 11575 5678 5897<br />

30 19,190 9,668 9,522 70 2,675 1,311 1,364<br />

31 18,270 9,139 9,131 71 2,251 1,104 1,147<br />

32 17,444 8,691 8,753 72 2,129 1,048 1,081<br />

33 16,694 8,305 8,389 73 2,195 1,077 1,118<br />

34 16,024 7,970 8,054 74 2,325 1,138 1,187<br />

35 - 39 68164 33765 34399 75 - 79 9284 4499 4785<br />

35 15,364 7,637 7,727 75 2,354 1150 1,204<br />

36 14,602 7,247 7,355 76 2,213 1076 1137<br />

37 13,713 6,795 6,918 77 1,926 934 992<br />

38 12,757 6,307 6,450 78 1,567 753 814<br />

39 11,728 5,779 5,949 79 1,224 586 638<br />

80+ 5,343 2,474 2,869


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2019<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,488,968 755,246 733,722<br />

0-4 233,246 119,142 114,104 40 - 44 54,013 26746 27267<br />

0 49,223 25,144 24,079 40 11,680 5,753 5,927<br />

1 47,500 24,249 23,251 41 10,789 5,300 5,489<br />

2 46,427 23,712 22,715 42 10,314 5,079 5,235<br />

3 45,496 23,244 22,252 43 10,386 5,162 5,224<br />

4 44,600 22,793 21,807 44 10,844 5,452 5,392<br />

5-9 210575 107683 102892 45 - 49 58110 29844 28266<br />

5 43,736 22,357 21,379 45 11,485 5,845 5,640<br />

6 42,912 21,941 20,971 46 11,979 6,149 5,830<br />

7 42,105 21,531 20,574 47 12,101 6,239 5,862<br />

8 41,318 21,133 20,185 48 11,672 6,019 5,653<br />

9 40,504 20,721 19,783 49 10,873 5,592 5,281<br />

10 - 14 190,874 97713 93161 50 - 54 44334 22355 21979<br />

10 39,665 20,297 19,368 50 9,928 5,080 4,848<br />

11 38,872 19,893 18,979 51 9,125 4,647 4,478<br />

12 38,115 19,512 18,603 52 8,560 4,322 4,238<br />

13 37,397 19,147 18,250 53 8,346 4,169 4,177<br />

14 36,825 18,864 17,961 54 8,375 4,137 4,238<br />

15 - 19 165182 84634 80548 55 - 59 40,116 19227 20889<br />

15 29,891 15,332 14,559 55 8,473 4,130 4,343<br />

16 34,564 17,733 16,831 56 8,448 4,067 4,381<br />

17 35,092 17,988 17,104 57 8,249 3,935 4,314<br />

18 33,839 17,326 16,513 58 7,789 3,700 4,089<br />

19 31,796 16,255 15,541 59 7,157 3,395 3,762<br />

20 - 24 134544 68772 65772 60 - 64 28091 13380 14711<br />

20 29,627 15,125 14,502 60 6,441 3,057 3,384<br />

21 27,752 14,160 13,592 61 5,802 2,755 3,047<br />

22 26,421 13,487 12,934 62 5,376 2,560 2,816<br />

23 25,625 13,109 12,516 63 5,222 2,493 2,729<br />

24 25,119 12,891 12,228 64 5,250 2,515 2,735<br />

25 - 29 114823 59280 55543 65 - 69 24267 11718 12549<br />

25 24,494 12,632 11,862 65 5,344 2,568 2,776<br />

26 23,857 12,352 11,505 66 5,324 2,570 2,754<br />

27 23,114 11,979 11,135 67 5,092 2,460 2,632<br />

28 22,201 11,465 10,736 68 4,594 2,224 2,370<br />

29 21,157 10,852 10,305 69 3,913 1,896 2,017<br />

30 - 34 91507 45919 45588 70 - 74 11922 5811 6111<br />

30 20,111 10,222 9,889 70 3,172 1,540 1,632<br />

31 19,136 9,639 9,497 71 2,530 1,233 1,297<br />

32 18,218 9,112 9,106 72 2,130 1,039 1,091<br />

33 17,395 8,665 8,730 73 2,013 985 1,028<br />

34 16,647 8,281 8,366 74 2,077 1,014 1,063<br />

35 - 39 72211 35825 36386 75 - 79 9529 4605 4924<br />

35 15,973 7,943 8,030 75 2,163 1,052 1,111<br />

36 15,311 7,609 7,702 76 2,151 1044 1107<br />

37 14,549 7,219 7,330 77 2,023 977 1046<br />

38 13,665 6,770 6,895 78 1,761 849 912<br />

39 12,713 6,284 6,429 79 1,431 683 748<br />

80+ 5,624 2,592 3,032<br />

65<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

66<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2020<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,529,817 775,869 753,948<br />

0-4 236,879 120,987 115,892 40 - 44 55,636 27443 28193<br />

0 49,903 25,491 24,412 40 12,663 6,257 6,406<br />

1 48,164 24,586 23,578 41 11,627 5,724 5,903<br />

2 47,162 24,085 23,077 42 10,740 5,273 5,467<br />

3 46,262 23,632 22,630 43 10,268 5,054 5,214<br />

4 45,388 23,193 22,195 44 10,338 5,135 5,203<br />

5-9 214392 109619 104773 45 - 49 57721 29492 28229<br />

5 44,531 22,760 21,771 45 10,785 5,419 5,366<br />

6 43,681 22,330 21,351 46 11,412 5,802 5,610<br />

7 42,861 21,916 20,945 47 11,902 6,103 5,799<br />

8 42,052 21,505 20,547 48 12,025 6,194 5,831<br />

9 41,267 21,108 20,159 49 11,597 5,974 5,623<br />

10 - 14 194,353 99465 94888 50 - 54 46409 23557 22852<br />

10 40,458 20,698 19,760 50 10,788 5,541 5,247<br />

11 39,625 20,275 19,350 51 9,833 5,023 4,810<br />

12 38,833 19,873 18,960 52 9,041 4,596 4,445<br />

13 38,077 19,492 18,585 53 8,479 4,274 4,205<br />

14 37,360 19,127 18,233 54 8,268 4,123 4,145<br />

15 - 19 169947 87091 82856 55 - 59 40,783 19651 21132<br />

15 36,777 18,837 17,940 55 8,278 4,080 4,198<br />

16 29,842 15,304 14,538 56 8,356 4,062 4,294<br />

17 34,508 17,700 16,808 57 8,331 3,999 4,332<br />

18 35,036 17,955 17,081 58 8,135 3,870 4,265<br />

19 33,784 17,295 16,489 59 7,683 3,640 4,043<br />

20 - 24 140912 71952 68960 60 - 64 29392 13923 15469<br />

20 31,735 16,219 15,516 60 7,032 3,325 3,707<br />

21 29,560 15,085 14,475 61 6,306 2,982 3,324<br />

22 27,690 14,123 13,567 62 5,680 2,687 2,993<br />

23 26,361 13,451 12,910 63 5,262 2,497 2,765<br />

24 25,566 13,074 12,492 64 5,112 2,432 2,680<br />

25 - 29 118500 61158 57342 65 - 69 24788 11891 12897<br />

25 25,060 12,857 12,203 65 5,109 2,437 2,672<br />

26 24,436 12,599 11,837 66 5,167 2,472 2,695<br />

27 23,798 12,319 11,479 67 5,147 2,474 2,673<br />

28 23,058 11,948 11,110 68 4,922 2,367 2,555<br />

29 22,148 11,435 10,713 69 4,443 2,141 2,302<br />

30 - 34 95754 48350 47404 70 - 74 13064 6321 6743<br />

30 21,102 10,822 10,280 70 3,744 1,805 1,939<br />

31 20,055 10,192 9,863 71 3,003 1,450 1,553<br />

32 19,083 9,611 9,472 72 2,395 1,161 1,234<br />

33 18,167 9,085 9,082 73 2,016 978 1,038<br />

34 17,347 8,640 8,707 74 1,906 927 979<br />

35 - 39 75886 37685 38201 75 - 79 9342 4503 4839<br />

35 16,595 8,253 8,342 75 1,933 938 995<br />

36 15,917 7,914 8,003 76 1,979 956 1,023<br />

37 15,258 7,581 7,677 77 1,968 949 1019<br />

38 14,499 7,192 7,307 78 1,851 888 963<br />

39 13,617 6,745 6,872 79 1,611 772 839<br />

80+ 6,059 2,781 3,278


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

67<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2021<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,571,373 796,842 774,531<br />

0-4 240,580 122,866 117,714 40 - 44 58,660 28914 29746<br />

0 50,725 25,910 24,815 40 13,564 6,717 6,847<br />

1 48,867 24,943 23,924 41 12,606 6,225 6,381<br />

2 47,833 24,425 23,408 42 11,576 5,696 5,880<br />

3 46,998 24,006 22,992 43 10,692 5,247 5,445<br />

4 46,157 23,582 22,575 44 10,222 5,029 5,193<br />

5-9 218238 111570 106668 45 - 49 56116 28450 27666<br />

5 45,321 23,161 22,160 45 10,283 5,103 5,180<br />

6 44,478 22,734 21,744 46 10,717 5,380 5,337<br />

7 43,628 22,304 21,324 47 11,341 5,760 5,581<br />

8 42,810 21,891 20,919 48 11,826 6,058 5,768<br />

9 42,001 21,480 20,521 49 11,949 6,149 5,800<br />

10 - 14 198,061 101341 96720 50 - 54 49294 25140 24154<br />

10 41,222 21,085 20,137 50 11,507 5,919 5,588<br />

11 40,419 20,677 19,742 51 10,689 5,481 5,208<br />

12 39,585 20,254 19,331 52 9,740 4,967 4,773<br />

13 38,795 19,852 18,943 53 8,958 4,546 4,412<br />

14 38,040 19,473 18,567 54 8,400 4,227 4,173<br />

15 - 19 173260 88770 84490 55 - 59 40,822 19817 21005<br />

15 37,311 19,099 18,212 55 8,174 4,067 4,107<br />

16 36,720 18,804 17,916 56 8,164 4,013 4,151<br />

17 29,795 15,276 14,519 57 8,242 3,996 4,246<br />

18 34,453 17,668 16,785 58 8,218 3,934 4,284<br />

19 34,981 17,923 17,058 59 8,024 3,807 4,217<br />

20 - 24 148810 75982 72828 60 - 64 31327 14777 16550<br />

20 33,720 17,257 16,463 60 7,552 3,566 3,986<br />

21 31,664 16,177 15,487 61 6,885 3,244 3,641<br />

22 29,494 15,045 14,449 62 6,176 2,910 3,266<br />

23 27,630 14,087 13,543 63 5,561 2,621 2,940<br />

24 26,302 13,416 12,886 64 5,153 2,436 2,717<br />

25 - 29 121630 62634 58996 65 - 69 24655 11746 12909<br />

25 25,507 13,039 12,468 65 4,976 2,358 2,618<br />

26 25,001 12,825 12,176 66 4,941 2,346 2,595<br />

27 24,378 12,566 11,812 67 4,998 2,380 2,618<br />

28 23,741 12,287 11,454 68 4,979 2,383 2,596<br />

29 23,003 11,917 11,086 69 4,761 2,279 2,482<br />

30 - 34 100285 50999 49286 70 - 74 14824 7120 7704<br />

30 22,092 11,404 10,688 70 4,254 2,039 2,215<br />

31 21,044 10,790 10,254 71 3,546 1,700 1,846<br />

32 20,000 10,163 9,837 72 2,845 1,366 1,479<br />

33 19,032 9,584 9,448 73 2,269 1,094 1,175<br />

34 18,117 9,058 9,059 74 1,910 921 989<br />

35 - 39 79350 39439 39911 75 - 79 8856 4252 4604<br />

35 17,293 8,612 8,681 75 1,777 859 918<br />

36 16,539 8,223 8,316 76 1,769 853 916<br />

37 15,863 7,885 7,978 77 1,812 869 943<br />

38 15,206 7,554 7,652 78 1,802 863 939<br />

39 14,449 7,165 7,284 79 1,696 808 888<br />

80+ 6,605 3,025 3,580


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2022<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,613,653 818,174 795,479<br />

0-4 244,389 124,801 119,588 40 - 44 62,618 30902 31716<br />

0 51,566 26,339 25,227 40 14,392 7,134 7,258<br />

1 49,712 25,373 24,339 41 13,504 6,684 6,820<br />

2 48,544 24,785 23,759 42 12,552 6,195 6,357<br />

3 47,672 24,347 23,325 43 11,525 5,668 5,857<br />

4 46,895 23,957 22,938 44 10,645 5,221 5,424<br />

5-9 222124 113540 108584 45 - 49 54061 27139 26922<br />

5 46,091 23,550 22,541 45 10,168 4,999 5,169<br />

6 45,269 23,136 22,133 46 10,219 5,066 5,153<br />

7 44,426 22,708 21,718 47 10,651 5,341 5,310<br />

8 43,578 22,280 21,298 48 11,271 5,719 5,552<br />

9 42,760 21,866 20,894 49 11,752 6,014 5,738<br />

10 - 14 201,823 103242 98581 50 - 54 52377 26780 25597<br />

10 41,956 21,457 20,499 50 11,857 6,093 5,764<br />

11 41,183 21,064 20,119 51 11,401 5,855 5,546<br />

12 40,379 20,656 19,723 52 10,592 5,422 5,170<br />

13 39,548 20,234 19,314 53 9,650 4,913 4,737<br />

14 38,757 19,831 18,926 54 8,877 4,497 4,380<br />

15 - 19 176057 90168 85889 55 - 59 40,659 19921 20738<br />

15 37,993 19,447 18,546 55 8,305 4,170 4,135<br />

16 37,252 19,064 18,188 56 8,062 4,001 4,061<br />

17 36,663 18,771 17,892 57 8,054 3,948 4,106<br />

18 29,749 15,249 14,500 58 8,132 3,932 4,200<br />

19 34,400 17,637 16,763 59 8,106 3,870 4,236<br />

20 - 24 157157 80289 76868 60 - 64 33527 15775 17752<br />

20 34,916 17,884 17,032 60 7,889 3,731 4,158<br />

21 33,647 17,213 16,434 61 7,397 3,480 3,917<br />

22 31,595 16,135 15,460 62 6,744 3,166 3,578<br />

23 29,429 15,006 14,423 63 6,050 2,840 3,210<br />

24 27,570 14,051 13,519 64 5,447 2,558 2,889<br />

25 - 29 124641 63970 60671 65 - 69 24268 11481 12787<br />

25 26,243 13,382 12,861 65 5,017 2,362 2,655<br />

26 25,448 13,006 12,442 66 4,815 2,271 2,544<br />

27 24,943 12,792 12,151 67 4,782 2,260 2,522<br />

28 24,321 12,534 11,787 68 4,836 2,292 2,544<br />

29 23,686 12,256 11,430 69 4,818 2,296 2,522<br />

30 - 34 104894 53707 51187 70 - 74 16803 8014 8789<br />

30 22,945 11,885 11,060 70 4,561 2,172 2,389<br />

31 22,033 11,371 10,662 71 4,033 1,922 2,111<br />

32 20,988 10,760 10,228 72 3,362 1,602 1,760<br />

33 19,946 10,134 9,812 73 2,696 1,287 1,409<br />

34 18,982 9,557 9,425 74 2,151 1,031 1,120<br />

35 - 39 82746 41187 41559 75 - 79 8346 3989 4357<br />

35 18,062 9,029 9,033 75 1,782 854 928<br />

36 17,235 8,581 8,654 76 1,629 782 847<br />

37 16,483 8,193 8,290 77 1,622 777 845<br />

38 15,810 7,857 7,953 78 1,661 791 870<br />

39 15,156 7,527 7,629 79 1,652 785 867<br />

80+ 7,163 3,269 3,894<br />

68<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

69<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2023<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,656,545 839,808 816,737<br />

0-4 248,225 126,749 121,476 40 - 44 66,847 33052 33795<br />

0 52,297 26,712 25,585 40 15,098 7,495 7,603<br />

1 50,576 25,812 24,764 41 14,330 7,100 7,230<br />

2 49,393 25,217 24,176 42 13,446 6,652 6,794<br />

3 48,387 24,709 23,678 43 12,498 6,165 6,333<br />

4 47,572 24,299 23,273 44 11,475 5,640 5,835<br />

5-9 225993 115501 110492 45 - 49 52641 26165 26476<br />

5 46,829 23,925 22,904 45 10,589 5,190 5,399<br />

6 46,040 23,525 22,515 46 10,106 4,963 5,143<br />

7 45,218 23,111 22,107 47 10,157 5,030 5,127<br />

8 44,377 22,684 21,693 48 10,586 5,303 5,283<br />

9 43,529 22,256 21,273 49 11,203 5,679 5,524<br />

10 - 14 205,628 105171 100457 50 - 54 54768 28004 26764<br />

10 42,716 21,843 20,873 50 11,662 5,960 5,702<br />

11 41,917 21,436 20,481 51 11,749 6,027 5,722<br />

12 41,144 21,043 20,101 52 11,299 5,793 5,506<br />

13 40,340 20,635 19,705 53 10,496 5,364 5,132<br />

14 39,511 20,214 19,297 54 9,562 4,860 4,702<br />

15 - 19 180151 92208 87943 55 - 59 40,897 20232 20665<br />

15 38,709 19,804 18,905 55 8,778 4,437 4,341<br />

16 37,935 19,413 18,522 56 8,193 4,103 4,090<br />

17 37,195 19,030 18,165 57 7,955 3,938 4,017<br />

18 36,609 18,739 17,870 58 7,947 3,885 4,062<br />

19 29,703 15,222 14,481 59 8,024 3,869 4,155<br />

20 - 24 163648 83670 79978 60 - 64 35481 16695 18786<br />

20 34,337 17,599 16,738 60 7,970 3,793 4,177<br />

21 34,841 17,839 17,002 61 7,729 3,642 4,087<br />

22 33,575 17,169 16,406 62 7,247 3,397 3,850<br />

23 31,529 16,095 15,434 63 6,608 3,091 3,517<br />

24 29,366 14,968 14,398 64 5,927 2,772 3,155<br />

25 - 29 128233 65599 62634 65 - 69 24136 11332 12804<br />

25 27,509 14,015 13,494 65 5,306 2,481 2,825<br />

26 26,183 13,349 12,834 66 4,857 2,276 2,581<br />

27 25,390 12,973 12,417 67 4,662 2,189 2,473<br />

28 24,886 12,760 12,126 68 4,629 2,177 2,452<br />

29 24,265 12,502 11,763 69 4,682 2,209 2,473<br />

30 - 34 109315 56251 53064 70 - 74 18519 8775 9744<br />

30 23,628 12,224 11,404 70 4,619 2,189 2,430<br />

31 22,885 11,852 11,033 71 4,326 2,048 2,278<br />

32 21,976 11,339 10,637 72 3,826 1,813 2,013<br />

33 20,932 10,730 10,202 73 3,190 1,511 1,679<br />

34 19,894 10,106 9,788 74 2,558 1,214 1,344<br />

35 - 39 86293 43067 43226 75 - 79 8150 3875 4275<br />

35 18,927 9,527 9,400 75 2,007 956 1,051<br />

36 18,001 8,996 9,005 76 1,636 778 858<br />

37 17,179 8,551 8,628 77 1,494 712 782<br />

38 16,428 8,164 8,264 78 1,490 709 781<br />

39 15,758 7,829 7,929 79 1,523 720 803<br />

80+ 7,620 3,462 4,158


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

70<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2024<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,699,747 861,590 838,157<br />

0-4 251,842 128,586 123,256 40 - 44 70,834 35077 35757<br />

0 52,720 26,927 25,793 40 15,699 7,797 7,902<br />

1 51,333 26,198 25,135 41 15,033 7,458 7,575<br />

2 50,262 25,658 24,604 42 14,270 7,067 7,203<br />

3 49,240 25,142 24,098 43 13,388 6,620 6,768<br />

4 48,287 24,661 23,626 44 12,444 6,135 6,309<br />

5-9 229776 117417 112359 45 - 49 52606 25949 26657<br />

5 47,509 24,269 23,240 45 11,417 5,607 5,810<br />

6 46,779 23,900 22,879 46 10,525 5,153 5,372<br />

7 45,990 23,501 22,489 47 10,046 4,929 5,117<br />

8 45,170 23,087 22,083 48 10,096 4,994 5,102<br />

9 44,328 22,660 21,668 49 10,522 5,266 5,256<br />

10 - 14 209,449 107107 102342 50 - 54 55921 28527 27394<br />

10 43,485 22,233 21,252 50 11,119 5,629 5,490<br />

11 42,677 21,822 20,855 51 11,558 5,896 5,662<br />

12 41,878 21,415 20,463 52 11,644 5,964 5,680<br />

13 41,106 21,022 20,084 53 11,198 5,731 5,467<br />

14 40,303 20,615 19,688 54 10,402 5,307 5,095<br />

15 - 19 189687 97040 92647 55 - 59 41,896 20901 20995<br />

15 39,463 20,187 19,276 55 9,456 4,796 4,660<br />

16 38,652 19,770 18,882 56 8,662 4,367 4,295<br />

17 37,878 19,379 18,499 57 8,084 4,038 4,046<br />

18 37,139 18,997 18,142 58 7,851 3,876 3,975<br />

19 36,555 18,707 17,848 59 7,843 3,824 4,019<br />

20 - 24 163651 83721 79930 60 - 64 36855 17388 19467<br />

20 29,650 15,190 14,460 60 7,891 3,793 4,098<br />

21 34,265 17,555 16,710 61 7,810 3,703 4,107<br />

22 34,768 17,795 16,973 62 7,575 3,557 4,018<br />

23 33,504 17,125 16,379 63 7,102 3,316 3,786<br />

24 31,464 16,056 15,408 64 6,477 3,019 3,458<br />

25 - 29 133038 67896 65142 65 - 69 24617 11484 13133<br />

25 29,302 14,930 14,372 65 5,775 2,690 3,085<br />

26 27,448 13,981 13,467 66 5,139 2,391 2,748<br />

27 26,125 13,316 12,809 67 4,704 2,194 2,510<br />

28 25,333 12,941 12,392 68 4,515 2,110 2,405<br />

29 24,830 12,728 12,102 69 4,484 2,099 2,385<br />

30 - 34 113398 58488 54910 70 - 74 19643 9242 10401<br />

30 24,207 12,470 11,737 70 4,490 2,107 2,383<br />

31 23,567 12,190 11,377 71 4,385 2,066 2,319<br />

32 22,825 11,819 11,006 72 4,107 1,932 2,175<br />

33 21,920 11,308 10,612 73 3,632 1,711 1,921<br />

34 20,879 10,701 10,178 74 3,029 1,426 1,603<br />

35 - 39 90142 45189 44953 75 - 79 8477 4004 4473<br />

35 19,835 10,074 9,761 75 2,389 1,126 1,263<br />

36 18,867 9,494 9,373 76 1,844 872 972<br />

37 17,941 8,964 8,977 77 1,503 710 793<br />

38 17,123 8,521 8,602 78 1,372 649 723<br />

39 16,376 8,136 8,240 79 1,369 647 722<br />

80+ 7,915 3,574 4,341


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

71<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2025<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,743,239 883,511 859,728<br />

0-4 255,182 130,283 124,899 40 - 44 74,461 36908 37553<br />

0 53,117 27,129 25,988 40 16,316 8,103 8,213<br />

1 51,786 26,428 25,358 41 15,633 7,760 7,873<br />

2 51,026 26,047 24,979 42 14,969 7,422 7,547<br />

3 50,110 25,583 24,527 43 14,211 7,034 7,177<br />

4 49,143 25,096 24,047 44 13,332 6,589 6,743<br />

5-9 233479 119292 114187 45 - 49 54215 26638 27577<br />

5 48,224 24,630 23,594 45 12,380 6,099 6,281<br />

6 47,460 24,245 23,215 46 11,350 5,568 5,782<br />

7 46,730 23,876 22,854 47 10,463 5,117 5,346<br />

8 45,942 23,477 22,465 48 9,986 4,895 5,091<br />

9 45,123 23,064 22,059 49 10,036 4,959 5,077<br />

10 - 14 213,277 109046 104231 50 - 54 55563 28197 27366<br />

10 44,285 22,638 21,647 50 10,446 5,221 5,225<br />

11 43,445 22,211 21,234 51 11,020 5,569 5,451<br />

12 42,638 21,801 20,837 52 11,456 5,834 5,622<br />

13 41,840 21,394 20,446 53 11,541 5,902 5,639<br />

14 41,069 21,002 20,067 54 11,100 5,671 5,429<br />

15 - 19 193164 98787 94377 55 - 59 43,896 22048 21848<br />

15 40,256 20,588 19,668 55 10,288 5,238 5,050<br />

16 39,405 20,152 19,253 56 9,332 4,721 4,611<br />

17 38,596 19,737 18,859 57 8,549 4,299 4,250<br />

18 37,822 19,346 18,476 58 7,978 3,974 4,004<br />

19 37,085 18,964 18,121 59 7,749 3,816 3,933<br />

20 - 24 168406 86167 82239 60 - 64 37493 17783 19710<br />

20 36,490 18,668 17,822 60 7,715 3,750 3,965<br />

21 29,590 15,153 14,437 61 7,734 3,704 4,030<br />

22 34,194 17,512 16,682 62 7,657 3,617 4,040<br />

23 34,697 17,751 16,946 63 7,425 3,474 3,951<br />

24 33,435 17,083 16,352 64 6,962 3,238 3,724<br />

25 - 29 139369 71051 68318 65 - 69 25822 11981 13841<br />

25 31,398 16,017 15,381 65 6,314 2,931 3,383<br />

26 29,238 14,894 14,344 66 5,595 2,594 3,001<br />

27 27,388 13,947 13,441 67 4,979 2,305 2,674<br />

28 26,067 13,283 12,784 68 4,559 2,116 2,443<br />

29 25,278 12,910 12,368 69 4,375 2,035 2,340<br />

30 - 34 117056 60352 56704 70 - 74 20086 9383 10703<br />

30 24,771 12,695 12,076 70 4,302 2,003 2,299<br />

31 24,146 12,436 11,710 71 4,267 1,990 2,277<br />

32 23,507 12,157 11,350 72 4,164 1,950 2,214<br />

33 22,768 11,787 10,981 73 3,902 1,824 2,078<br />

34 21,864 11,277 10,587 74 3,451 1,616 1,835<br />

35 - 39 94351 47594 46757 75 - 79 9368 4388 4980<br />

35 20,820 10,669 10,151 75 2,832 1,324 1,508<br />

36 19,772 10,039 9,733 76 2,197 1,028 1,169<br />

37 18,807 9,461 9,346 77 1,696 796 900<br />

38 17,883 8,933 8,950 78 1,382 648 734<br />

39 17,069 8,492 8,577 79 1,261 592 669<br />

80+ 8,051 3,613 4,438


Tabela A (kont<strong>in</strong>usaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2026<br />

T<strong>in</strong>an Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,787,349 905,740 881,609<br />

0-4 258,434 131,936 126,498 40 - 44 77,884 38636 39248<br />

0 53,846 27,502 26,344 40 17,007 8,458 8,549<br />

1 52,210 26,643 25,567 41 16,248 8,065 8,183<br />

2 51,486 26,280 25,206 42 15,569 7,724 7,845<br />

3 50,878 25,974 24,904 43 14,907 7,387 7,520<br />

4 50,014 25,537 24,477 44 14,153 7,002 7,151<br />

5-9 237249 121201 116048 45 - 49 57185 28080 29105<br />

5 49,082 25,066 24,016 45 13,265 6,551 6,714<br />

6 48,175 24,606 23,569 46 12,307 6,056 6,251<br />

7 47,413 24,222 23,191 47 11,285 5,531 5,754<br />

8 46,682 23,852 22,830 48 10,401 5,081 5,320<br />

9 45,897 23,455 22,442 49 9,927 4,861 5,066<br />

10 - 14 217,134 111001 106133 50 - 54 54040 27209 26831<br />

10 45,079 23,041 22,038 50 9,964 4,917 5,047<br />

11 44,247 22,617 21,630 51 10,356 5,167 5,189<br />

12 43,406 22,190 21,216 52 10,924 5,511 5,413<br />

13 42,600 21,780 20,820 53 11,356 5,773 5,583<br />

14 41,802 21,373 20,429 54 11,440 5,841 5,599<br />

15 - 19 196877 100664 96213 55 - 59 46,662 23549 23113<br />

15 41,022 20,975 20,047 55 10,981 5,598 5,383<br />

16 40,198 20,553 19,645 56 10,154 5,157 4,997<br />

17 39,348 20,118 19,230 57 9,212 4,648 4,564<br />

18 38,542 19,705 18,837 58 8,439 4,233 4,206<br />

19 37,767 19,313 18,454 59 7,876 3,913 3,963<br />

20 - 24 171721 87842 83879 60 - 64 37558 17951 19607<br />

20 37,021 18,925 18,096 60 7,623 3,742 3,881<br />

21 36,417 18,623 17,794 61 7,564 3,664 3,900<br />

22 29,531 15,117 14,414 62 7,583 3,618 3,965<br />

23 34,124 17,469 16,655 63 7,508 3,534 3,974<br />

24 34,628 17,708 16,920 64 7,280 3,393 3,887<br />

25 - 29 147212 75044 72168 65 - 69 27579 12739 14840<br />

25 33,365 17,042 16,323 65 6,788 3,144 3,644<br />

26 31,331 15,979 15,352 66 6,121 2,828 3,293<br />

27 29,175 14,858 14,317 67 5,425 2,503 2,922<br />

28 27,329 13,913 13,416 68 4,825 2,223 2,602<br />

29 26,012 13,252 12,760 69 4,420 2,041 2,379<br />

30 - 34 120175 61821 58354 70 - 74 20014 9281 10733<br />

30 25,219 12,877 12,342 70 4,200 1,943 2,257<br />

31 24,710 12,661 12,049 71 4,091 1,893 2,198<br />

32 24,087 12,403 11,684 72 4,056 1,880 2,176<br />

33 23,448 12,125 11,323 73 3,958 1,842 2,116<br />

34 22,711 11,755 10,956 74 3,709 1,723 1,986<br />

35 - 39 98843 50212 48631 75 - 79 10693 4970 5723<br />

35 21,803 11,243 10,560 75 3,230 1,502 1,728<br />

36 20,755 10,633 10,122 76 2,607 1,210 1,397<br />

37 19,709 10,004 9,705 77 2,023 939 1,084<br />

38 18,749 9,429 9,320 78 1,561 727 834<br />

39 17,827 8,903 8,924 79 1,272 592 680<br />

80+ 8,089 3,604 4,485<br />

72<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2027<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,832,170 928,326 903,844<br />

0-4 261,677 133,588 128,089 40 - 44 81,236 40357 40879<br />

0 54,671 27,924 26,747 40 17,764 8,868 8,896<br />

1 52,963 27,028 25,935 41 16,937 8,419 8,518<br />

2 51,917 26,498 25,419 42 16,182 8,028 8,154<br />

3 51,342 26,209 25,133 43 15,507 7,689 7,818<br />

4 50,784 25,929 24,855 44 14,846 7,353 7,493<br />

5-9 241121 123162 117959 45 - 49 61068 30023 31045<br />

5 49,955 25,508 24,447 45 14,083 6,962 7,121<br />

6 49,033 25,042 23,991 46 13,188 6,506 6,682<br />

7 48,130 24,584 23,546 47 12,238 6,016 6,222<br />

8 47,365 24,198 23,167 48 11,219 5,493 5,726<br />

9 46,638 23,830 22,808 49 10,340 5,046 5,294<br />

10 - 14 221,033 112977 108056 50 - 54 52093 25969 26124<br />

10 45,854 23,433 22,421 50 9,857 4,820 5,037<br />

11 45,040 23,019 22,021 51 9,880 4,867 5,013<br />

12 44,208 22,596 21,612 52 10,267 5,114 5,153<br />

13 43,368 22,169 21,199 53 10,830 5,454 5,376<br />

14 42,563 21,760 20,803 54 11,259 5,714 5,545<br />

15 - 19 200641 102562 98079 55 - 59 49,609 25103 24506<br />

15 41,755 21,345 20,410 55 11,318 5,767 5,551<br />

16 40,965 20,941 20,024 56 10,840 5,512 5,328<br />

17 40,141 20,519 19,622 57 10,024 5,078 4,946<br />

18 39,293 20,085 19,208 58 9,095 4,577 4,518<br />

19 38,487 19,672 18,815 59 8,332 4,169 4,163<br />

20 - 24 174527 89241 85286 60 - 64 37444 18064 19380<br />

20 37,704 19,274 18,430 60 7,750 3,838 3,912<br />

21 36,948 18,880 18,068 61 7,475 3,657 3,818<br />

22 36,344 18,578 17,766 62 7,418 3,580 3,838<br />

23 29,474 15,082 14,392 63 7,437 3,536 3,901<br />

24 34,057 17,427 16,630 64 7,364 3,453 3,911<br />

25 - 29 155502 79312 76190 65 - 69 29560 13620 15940<br />

25 34,557 17,666 16,891 65 7,101 3,296 3,805<br />

26 33,295 17,002 16,293 66 6,582 3,034 3,548<br />

27 31,265 15,941 15,324 67 5,936 2,729 3,207<br />

28 29,114 14,823 14,291 68 5,262 2,416 2,846<br />

29 27,271 13,880 13,391 69 4,679 2,145 2,534<br />

30 - 34 123181 63154 60027 70 - 74 19757 9094 10663<br />

30 25,954 13,220 12,734 70 4,246 1,950 2,296<br />

31 25,158 12,843 12,315 71 3,995 1,836 2,159<br />

32 24,649 12,627 12,022 72 3,893 1,790 2,103<br />

33 24,029 12,371 11,658 73 3,858 1,777 2,081<br />

34 23,391 12,093 11,298 74 3,765 1,741 2,024<br />

35 - 39 103414 52890 50524 75 - 79 12156 5606 6550<br />

35 22,648 11,720 10,928 75 3,474 1,603 1,871<br />

36 21,736 11,205 10,531 76 2,977 1,373 1,604<br />

37 20,691 10,598 10,093 77 2,403 1,107 1,296<br />

38 19,648 9,970 9,678 78 1,863 858 1,005<br />

39 18,691 9,397 9,294 79 1,439 665 774<br />

80+ 8,151 3,604 4,547<br />

73<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

2028<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,877,594 951,213 926,381<br />

0-4 264,914 135,237 129,677 40 - 44 84,750 42215 42535<br />

0 55,399 28,297 27,102 40 18,626 9,361 9,265<br />

1 53,810 27,461 26,349 41 17,692 8,827 8,865<br />

2 52,678 26,886 25,792 42 16,869 8,381 8,488<br />

3 51,775 26,428 25,347 43 16,118 7,992 8,126<br />

4 51,252 26,165 25,087 44 15,445 7,654 7,791<br />

5-9 245026 125143 119883 45 - 49 65213 32121 33092<br />

5 50,725 25,901 24,824 45 14,775 7,312 7,463<br />

6 49,909 25,485 24,424 46 14,002 6,915 7,087<br />

7 48,986 25,019 23,967 47 13,112 6,462 6,650<br />

8 48,086 24,562 23,524 48 12,169 5,976 6,193<br />

9 47,320 24,176 23,144 49 11,155 5,456 5,699<br />

10 - 14 224,914 114941 109973 50 - 54 50757 25053 25704<br />

10 46,596 23,808 22,788 50 10,268 5,004 5,264<br />

11 45,815 23,411 22,404 51 9,774 4,771 5,003<br />

12 45,002 22,998 22,004 52 9,797 4,818 4,979<br />

13 44,170 22,576 21,594 53 10,180 5,062 5,118<br />

14 43,331 22,148 21,183 54 10,738 5,398 5,340<br />

15 - 19 204447 104488 99959 55 - 59 51,899 26261 25638<br />

15 42,515 21,732 20,783 55 11,141 5,643 5,498<br />

16 41,699 21,311 20,388 56 11,176 5,680 5,496<br />

17 40,908 20,906 20,002 57 10,702 5,428 5,274<br />

18 40,085 20,486 19,599 58 9,899 5,002 4,897<br />

19 39,240 20,053 19,187 59 8,981 4,508 4,473<br />

20 - 24 178621 91277 87344 60 - 64 37706 18372 19334<br />

20 38,423 19,633 18,790 60 8,200 4,091 4,109<br />

21 37,631 19,228 18,403 61 7,601 3,751 3,850<br />

22 36,877 18,836 18,041 62 7,333 3,575 3,758<br />

23 36,273 18,534 17,739 63 7,277 3,499 3,778<br />

24 29,417 15,046 14,371 64 7,295 3,456 3,839<br />

25 - 29 161956 82667 79289 65 - 69 31324 14433 16891<br />

25 33,989 17,387 16,602 65 7,185 3,354 3,831<br />

26 34,486 17,625 16,861 66 6,890 3,183 3,707<br />

27 33,227 16,963 16,264 67 6,385 2,929 3,456<br />

28 31,201 15,904 15,297 68 5,759 2,635 3,124<br />

29 29,053 14,788 14,265 69 5,105 2,332 2,773<br />

30 - 34 126764 64776 61988 70 - 74 19721 9005 10716<br />

30 27,211 13,847 13,364 70 4,497 2,050 2,447<br />

31 25,892 13,185 12,707 71 4,043 1,845 2,198<br />

32 25,098 12,810 12,288 72 3,803 1,736 2,067<br />

33 24,591 12,595 11,996 73 3,705 1,693 2,012<br />

34 23,972 12,339 11,633 74 3,673 1,681 1,992<br />

35 - 39 107793 55406 52387 75 - 79 13417 6143 7274<br />

35 23,327 12,057 11,270 75 3,531 1,621 1,910<br />

36 22,579 11,681 10,898 76 3,204 1,467 1,737<br />

37 21,671 11,169 10,502 77 2,746 1,256 1,490<br />

38 20,628 10,562 10,066 78 2,216 1013 1,203<br />

39 19,588 9,937 9,651 79 1,720 786 934<br />

80+ 8,372 3,675 4,697<br />

74<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

75<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2029<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,923,430 974,304 949,126<br />

0-4 268,266 136,948 131,318 40 - 44 88,552 44305 44247<br />

0 55,948 28,578 27,370 40 19,520 9,898 9,622<br />

1 54,561 27,845 26,716 41 18,553 9,320 9,233<br />

2 53,531 27,322 26,209 42 17,622 8,787 8,835<br />

3 52,539 26,818 25,721 43 16,802 8,343 8,459<br />

4 51,687 26,385 25,302 44 16,055 7,957 8,098<br />

5-9 248722 127016 121706 45 - 49 69126 34100 35026<br />

5 51,195 26,137 25,058 45 15,371 7,611 7,760<br />

6 50,680 25,879 24,801 46 14,692 7,264 7,428<br />

7 49,863 25,462 24,401 47 13,924 6,869 7,055<br />

8 48,942 24,998 23,944 48 13,038 6,419 6,619<br />

9 48,042 24,540 23,502 49 12,101 5,937 6,164<br />

10 - 14 228,710 116863 111847 50 - 54 50764 24869 25895<br />

10 47,279 24,154 23,125 50 11,078 5,411 5,667<br />

11 46,556 23,786 22,770 51 10,182 4,953 5,229<br />

12 45,777 23,390 22,387 52 9,694 4,724 4,970<br />

13 44,965 22,978 21,987 53 9,715 4,769 4,946<br />

14 44,133 22,555 21,578 54 10,095 5,012 5,083<br />

15 - 19 208268 106420 101848 55 - 59 53,012 26759 26253<br />

15 43,284 22,120 21,164 55 10,626 5,330 5,296<br />

16 42,458 21,698 20,760 56 11,003 5,559 5,444<br />

17 41,643 21,277 20,366 57 11,038 5,596 5,442<br />

18 40,852 20,872 19,980 58 10,569 5,347 5,222<br />

19 40,031 20,453 19,578 59 9,776 4,927 4,849<br />

20 - 24 188097 96068 92029 60 - 64 38679 19008 19671<br />

20 39,176 20,014 19,162 60 8,840 4,424 4,416<br />

21 38,351 19,588 18,763 61 8,045 4,000 4,045<br />

22 37,559 19,183 18,376 62 7,458 3,667 3,791<br />

23 36,808 18,793 18,015 63 7,195 3,496 3,699<br />

24 36,203 18,490 17,713 64 7,141 3,421 3,720<br />

25 - 29 161995 82736 79259 65 - 69 32566 15046 17520<br />

25 29,360 15,012 14,348 65 7,118 3,358 3,760<br />

26 33,920 17,347 16,573 66 6,974 3,240 3,734<br />

27 34,417 17,585 16,832 67 6,687 3,074 3,613<br />

28 33,161 16,925 16,236 68 6,198 2,829 3,369<br />

29 31,137 15,867 15,270 69 5,589 2,545 3,044<br />

30 - 34 131543 67057 64486 70 - 74 20197 9161 11036<br />

30 28,991 14,753 14,238 70 4,910 2,230 2,680<br />

31 27,147 13,812 13,335 71 4,284 1,940 2,344<br />

32 25,831 13,151 12,680 72 3,851 1,746 2,105<br />

33 25,040 12,777 12,263 73 3,622 1,643 1,979<br />

34 24,534 12,564 11,970 74 3,530 1,602 1,928<br />

35 - 39 111850 57624 54226 75 - 79 14247 6473 7774<br />

35 23,908 12,303 11,605 75 3,446 1,566 1,880<br />

36 23,257 12,017 11,240 76 3,261 1,485 1,776<br />

37 22,512 11,643 10,869 77 2,958 1,344 1,614<br />

38 21,606 11,133 10,473 78 2,536 1150 1,386<br />

39 20,567 10,528 10,039 79 2,046 928 1,118<br />

80+ 8,836 3,851 4,985


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

76<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2030<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 1,969,587 997,552 972,035<br />

0-4 271,685 138,695 132,990 40 - 44 92,713 46676 46037<br />

0 56,415 28,817 27,598 40 20,497 10,488 10,009<br />

1 55,135 28,139 26,996 41 19,445 9,855 9,590<br />

2 54,288 27,709 26,579 42 18,480 9,279 9,201<br />

3 53,395 27,254 26,141 43 17,554 8,748 8,806<br />

4 52,452 26,776 25,676 44 16,737 8,306 8,431<br />

5-9 252137 128748 123389 45 - 49 72689 35892 36797<br />

5 51,633 26,359 25,274 45 15,979 7,913 8,066<br />

6 51,149 26,114 25,035 46 15,287 7,562 7,725<br />

7 50,637 25,858 24,779 47 14,609 7,216 7,393<br />

8 49,819 25,440 24,379 48 13,847 6,824 7,023<br />

9 48,899 24,977 23,922 49 12,967 6,377 6,590<br />

10 - 14 232,429 118743 113686 50 - 54 52353 25549 26804<br />

10 48,002 24,519 23,483 50 12,018 5,889 6,129<br />

11 47,240 24,132 23,108 51 10,987 5,357 5,630<br />

12 46,518 23,765 22,753 52 10,099 4,904 5,195<br />

13 45,740 23,369 22,371 53 9,614 4,677 4,937<br />

14 44,929 22,958 21,971 54 9,635 4,722 4,913<br />

15 - 19 212099 108358 103741 55 - 59 52,699 26461 26238<br />

15 44,084 22,526 21,558 55 9,992 4,950 5,042<br />

16 43,228 22,086 21,142 56 10,497 5,252 5,245<br />

17 42,402 21,664 20,738 57 10,868 5,477 5,391<br />

18 41,587 21,243 20,344 58 10,903 5,514 5,389<br />

19 40,798 20,839 19,959 59 10,439 5,268 5,171<br />

20 - 24 191579 97815 93764 60 - 64 40575 20079 20496<br />

20 39,968 20,414 19,554 60 9,625 4,836 4,789<br />

21 39,103 19,968 19,135 61 8,676 4,327 4,349<br />

22 38,279 19,543 18,736 62 7,894 3,911 3,983<br />

23 37,490 19,140 18,350 63 7,319 3,586 3,733<br />

24 36,739 18,750 17,989 64 7,061 3,419 3,642<br />

25 - 29 166733 85167 81566 65 - 69 33164 15404 17760<br />

25 36,134 18,448 17,686 65 6,972 3,326 3,646<br />

26 29,301 14,978 14,323 66 6,911 3,245 3,666<br />

27 33,855 17,309 16,546 67 6,770 3,130 3,640<br />

28 34,348 17,545 16,803 68 6,493 2,970 3,523<br />

29 33,095 16,887 16,208 69 6,018 2,733 3,285<br />

30 - 34 137836 70187 67649 70 - 74 21265 9593 11672<br />

30 31,072 15,830 15,242 70 5,378 2,435 2,943<br />

31 28,924 14,716 14,208 71 4,681 2,112 2,569<br />

32 27,085 13,777 13,308 72 4,083 1,837 2,246<br />

33 25,771 13,118 12,653 73 3,670 1,653 2,017<br />

34 24,984 12,746 12,238 74 3,453 1,556 1,897<br />

35 - 39 115485 59472 56013 75 - 79 14593 6577 8016<br />

35 24,470 12,528 11,942 75 3,315 1,493 1,822<br />

36 23,838 12,263 11,575 76 3,186 1,436 1,750<br />

37 23,188 11,978 11,210 77 3,013 1,361 1,652<br />

38 22,446 11,606 10,840 78 2,735 1,233 1,502<br />

39 21,543 11,097 10,446 79 2,344 1054 1,290<br />

80+ 9,553 4,136 5,417


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

77<br />

(kont<strong>in</strong>ua)<br />

APENDIXU<br />

2040<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 2,462,381 1,245,431 1,216,950<br />

0-4 307,304 156,918 150,386 40 - 44 134,182 68099 66083<br />

0 63,709 32,555 31,154 40 30,333 15,410 14,923<br />

1 62,373 31,847 30,526 41 28,198 14,302 13,896<br />

2 61,303 31,299 30,004 42 26,362 13,363 12,999<br />

3 60,403 30,836 29,567 43 25,047 12,703 12,344<br />

4 59,516 30,381 29,135 44 24,242 12,321 11,921<br />

5-9 286,421 146213 140208 45 - 49 111302 56995 54307<br />

5 58,789 30,010 28,779 45 23,698 12,078 11,620<br />

6 58,102 29,660 28,442 46 23,030 11,788 11,242<br />

7 57,325 29,263 28,062 47 22,344 11,478 10,866<br />

8 56,529 28,857 27,672 48 21,577 11,086 10,491<br />

9 55,676 28,423 27,253 49 20,653 10,565 10,088<br />

10 - 14 268,110 136847 131263 50 - 54 87950 43836 44114<br />

10 54,941 28,047 26,894 50 19,592 9,945 9,647<br />

11 54,391 27,767 26,624 51 18,510 9,297 9,213<br />

12 53,762 27,438 26,324 52 17,524 8,711 8,813<br />

13 52,957 27,027 25,930 53 16,580 8,168 8,412<br />

14 52,059 26,568 25,491 54 15,744 7,715 8,029<br />

15 - 19 250043 127543 122500 55 - 59 67,254 32655 34599<br />

15 51,248 26,149 25,099 55 14,957 7,303 7,654<br />

16 50,746 25,888 24,858 56 14,219 6,929 7,290<br />

17 50,215 25,616 24,599 57 13,510 6,559 6,951<br />

18 49,381 25,182 24,199 58 12,726 6,157 6,569<br />

19 48,453 24,708 23,745 59 11,842 5,707 6,135<br />

20 - 24 229735 117062 112673 60 - 64 46608 22169 24439<br />

20 47,532 24,231 23,301 60 10,891 5,219 5,672<br />

21 46,734 23,821 22,913 61 9,866 4,698 5,168<br />

22 45,981 23,429 22,552 62 8,982 4,249 4,733<br />

23 45,163 23,006 22,157 63 8,467 4,006 4,461<br />

24 44,325 22,575 21,750 64 8,402 3,997 4,405<br />

25 - 29 208850 106321 102529 65 - 69 43907 21278 22629<br />

25 43,457 22,128 21,329 65 8,598 4,128 4,470<br />

26 42,591 21,684 20,907 66 8,892 4,305 4,587<br />

27 41,752 21,258 20,494 67 9,060 4,406 4,654<br />

28 40,924 20,829 20,095 68 8,938 4,355 4,583<br />

29 40,126 20,422 19,704 69 8,419 4,084 4,335<br />

30 - 34 188182 95780 92402 70 - 74 30541 14407 16134<br />

30 39,286 19,995 19,291 70 7,604 3,662 3,942<br />

31 38,422 19,556 18,866 71 6,672 3,178 3,494<br />

32 37,601 19,136 18,465 72 5,913 2,789 3,124<br />

33 36,810 18,738 18,072 73 5,340 2,483 2,857<br />

34 36,063 18,355 17,708 74 5,012 2,295 2,717<br />

35 - 39 163255 83165 80090 75 - 79 20895 9072 11823<br />

35 35,443 18,046 17,397 75 4,778 2,146 2,632<br />

36 28,713 14,638 14,075 76 4,533 1,994 2,539<br />

37 33,150 16,904 16,246 77 4,245 1,830 2,415<br />

38 33,601 17,117 16,484 78 3,893 1,655 2,238<br />

39 32,348 16,460 15,888 79 3,446 1,447 1,999<br />

80+ 17,842 7,071 10,771


Tabela A (kont<strong>in</strong>uasaun)<br />

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

78<br />

APENDIXU<br />

2050<br />

T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto T<strong>in</strong>an<br />

Sexu rua<br />

hotu<br />

Mane Feto<br />

Total 3,016,469 1,523,239 1,493,230<br />

0-4 348,395 178,011 170,384 40 - 44 184,075 93363 90712<br />

0 71,868 36,742 35,126 40 38,529 19,550 18,979<br />

1 70,630 36,088 34,542 41 37,629 19,091 18,538<br />

2 69,587 35,551 34,036 42 36,782 18,653 18,129<br />

3 68,622 35,054 33,568 43 35,954 18,234 17,720<br />

4 67,688 34,576 33,112 44 35,181 17,835 17,346<br />

5-9 325623 166305 159318 45 - 49 158282 80187 78095<br />

5 66,857 34,149 32,708 45 34,511 17,495 17,016<br />

6 66,016 33,717 32,299 46 27,899 14,153 13,746<br />

7 65,108 33,254 31,854 47 32,146 16,301 15,845<br />

8 64,251 32,812 31,439 48 32,503 16,458 16,045<br />

9 63,391 32,373 31,018 49 31,223 15,780 15,443<br />

10 - 14 304,579 155477 149102 50 - 54 128280 64499 63781<br />

10 62,625 31,982 30,643 50 29,194 14,721 14,473<br />

11 61,802 31,551 30,251 51 27,040 13,598 13,442<br />

12 60,895 31,085 29,810 52 25,198 12,652 12,546<br />

13 60,056 30,651 29,405 53 23,850 11,973 11,877<br />

14 59,201 30,208 28,993 54 22,998 11,555 11,443<br />

15 - 19 284602 145118 139484 55 - 59 104,051 52482 51569<br />

15 58,464 29,826 28,638 55 22,384 11,266 11,118<br />

16 57,758 29,458 28,300 56 21,639 10,924 10,715<br />

17 56,957 29,043 27,914 57 20,882 10,565 10,317<br />

18 56,147 28,621 27,526 58 20,054 10,135 9,919<br />

19 55,276 28,170 27,106 59 19,092 9,592 9,500<br />

20 - 24 265634 135227 130407 60 - 64 79554 38738 40816<br />

20 54,511 27,772 26,739 60 17,993 8,956 9,037<br />

21 53,932 27,469 26,463 61 16,863 8,288 8,575<br />

22 53,265 27,113 26,152 62 15,839 7,687 8,152<br />

23 52,423 26,676 25,747 63 14,860 7,136 7,724<br />

24 51,503 26,197 25,306 64 13,999 6,671 7,328<br />

25 - 29 246983 125540 121443 65 - 69 57658 27043 30615<br />

25 50,661 25,761 24,900 65 13,151 6,230 6,921<br />

26 50,149 25,494 24,655 66 12,337 5,821 6,516<br />

27 49,602 25,214 24,388 67 11,569 5,423 6,146<br />

28 48,754 24,774 23,980 68 10,742 5,005 5,737<br />

29 47,817 24,297 23,520 69 9,859 4,564 5,295<br />

30 - 34 226497 115041 111456 70 - 74 36534 16534 20000<br />

30 46,888 23,817 23,071 70 8,905 4,087 4,818<br />

31 46,090 23,413 22,677 71 7,890 3,584 4,306<br />

32 45,332 23,024 22,308 72 7,018 3,156 3,862<br />

33 44,511 22,604 21,907 73 6,465 2,898 3,567<br />

34 43,676 22,183 21,493 74 6,256 2,809 3,447<br />

35 - 39 205361 104245 101116 75 - 79 29301 13264 16037<br />

35 42,795 21,728 21,067 75 6,205 2,805 3,400<br />

36 41,911 21,278 20,633 76 6,168 2,800 3,368<br />

37 41,053 20,841 20,212 77 6,038 2,745 3,293<br />

38 40,209 20,407 19,802 78 5,718 2,592 3,126<br />

39 39,393 19,991 19,402 79 5,172 2,322 2,850<br />

80+ 31,060 12,165 18,895

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!