POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version
POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version
POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />
BAZE POPULASAUN<br />
Operasaun ida-ne’ebé importante liu iha exersizu projeksaun maka atu hari’i baze populasaun, ne’ebé dala barak<br />
maka sensus populasaun ne’ebé iku liu ne’ebé hadiak ona tuir populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus<br />
halo relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an. populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus ne’ebé iha impaktu ba sensus sira<br />
maka dala barak halo estimasaun no hadiak uza survei enumerasaun pasterior ida. Metodu ida-ne’e barak komportu<br />
husi hakerek filafali populasaun ne’ebé maka iha ona iha modelu segementu designadu ka area enumerasaun hodi<br />
uza survei ida. Survei ida-ne’e tenki hala’o lalais kedan hafo<strong>in</strong> survei. Hafo<strong>in</strong> kompara rezultadu hirak ho poulasaun<br />
ne’ebé maka sensus dokumenta ona iha segementu areia ne’ebé hanesan. (Wilmoth, 2004). Nia diferensa fó<br />
estimasaun ida husi populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus. Tamba falta rekurus oio<strong>in</strong>, survei<br />
enumerasaun pasterior ida la hala’o iha Timor-Leste hafo<strong>in</strong> Sensus t<strong>in</strong>an 2004. Maski nune’e, hadiak ona sensus<br />
hodi uza metodu demografika ida.<br />
Iha kuaze sensus sira hotu, problema kona-ba populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus no halo<br />
relatoriu salo ba t<strong>in</strong>an ba grupu husi t<strong>in</strong>an 0-4 kuaze hanesan wa<strong>in</strong>hira ba grupu ho t<strong>in</strong>an 5-9 sé la halo relatoriu<br />
demais ka halo relatoriu sala bele mosu. Atu hadiak dadus/<strong>in</strong>formasaun ba grupu t<strong>in</strong>an hirak-ne’e, hala’o prosedura<br />
hirak tuir mai ne’e: Ba grupu t<strong>in</strong>an 0-4, halo ona konkluzaun katak fertilidade sei nafat<strong>in</strong> hela durante 5 molok sensus<br />
(1999-2004), ho TFR husi oan na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ida (hare’e seksaun ba estimasaun fertilidade). Sensus ba<br />
populasaun feto projeita kontrariu tuir t<strong>in</strong>an klik¹. Numeru t<strong>in</strong>an fertilidade espesifiku koresponde ba t<strong>in</strong>an 1999-2004<br />
aplika ba projeksaun kontrariu ba feto sira atu bele hetan numeru moris hirak iha t<strong>in</strong>an lima ida-idak molok sensus.<br />
Buat hirak-ne’e fahe tuir sexu, asume katak rasio sexu ida husi moris maka 105 ba kada feto 100. Hafo<strong>in</strong> moris hirakne’ebé<br />
moris duni to’o dadus sensus nian uza numeru sobrebivente husi tabele moris nian ne’ebé iha (hare’e seksaun<br />
kona-ba estimasaun husi mortalidade). Ho dala ida-ne’e, estimasaun populasaun <strong>in</strong>dependente ida ba t<strong>in</strong>an 0-4 hetan<br />
duni. Rezultadu sujere katak numeru husi mane ho t<strong>in</strong>an 0-4, ne’ebé sensus dokumenta ona, tenki hasa’e tuir faktor<br />
ida husi 1.131 no numeru feto sira ho t<strong>in</strong>an 0-4 tenki hasa’e tuir faktor ida husi 1.148.<br />
Prosedura hanesan mós hala’o ba grupu t<strong>in</strong>an/idade 5 ba 9 maibé iha kazu ida-ne’e uza numeru husi hirak-ne’ebé<br />
konsege moris ne’ebé koresponde ba t<strong>in</strong>an 1994-1999. Sensus feto sira-nia projeita kontrariu ba t<strong>in</strong>an 10. Konklui<br />
katak TFR hanesan mós ho t<strong>in</strong>an lima (oan na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ia). Numeru mane hirak ho t<strong>in</strong>an 5 – 9 tenki hasa’e ba<br />
faktor ida husi 1.061 no numeru feto hirak-ne’ebé maka ho t<strong>in</strong>an/idade hanesan tenki hasa’e tuir factor ida husi<br />
1.075. Faktor ajustamentu hat ne’e maka aplika ba sensus populasaun ba t<strong>in</strong>an 0-4 no 5 – 9.<br />
Iha jeral, under-enumeration ladun afeita populasaun ho t<strong>in</strong>an 10 no liútán, maibé afeita husi halo relatoriu sala ba<br />
t<strong>in</strong>an. Problama ida-ne’e orsida hamenus wanihira populasaun tau ba iha kategoria grupu t<strong>in</strong>an 5 nu’udár kazu iha<br />
ne’e. Maib’e, eru balun sei bele iha nafat<strong>in</strong> maski dadus/<strong>in</strong>formasaun tau ona iha grupu. Problema maka katak buatne’e<br />
difisil tebe-tebes, ka imposibel, tuir realidade, atu determ<strong>in</strong>a kontribusaun ketak husi populasaun hirak-ne'ebé la<br />
sura durante periodu sensus ka impaktu husi halo relatoriu ba t<strong>in</strong>an sala ba populasaun iha grupu t<strong>in</strong>an/idade<br />
partikular ida no mós atu fahe eru hirak husi fluktuasaun loloos (Hobbs, 2004). Ida-ne’e maka kazu partikular iha<br />
Timor -Leste.<br />
Figura 1 hatudu piramida populasaun husi populasaun Timor-Leste nian tuir Sensus t<strong>in</strong>an 2004. Piramida populasaun<br />
reprezenta kompozisaun husi populasaun ida nia t<strong>in</strong>an no sexu. Tabela Horizontal hatudu numeru hirak (ka)<br />
persentajen hirak) husi mane no feto sira iha grupu t<strong>in</strong>an/idade ida-idak. Perfil husi piramida ida bele dehan sai loloos<br />
kona-ba istoria husi populasaun ida tamba nia refleta modelu fertilidade, mortalidade no migrasaun pasadu no orasne’e<br />
n<strong>in</strong>ian, ne’ebé nu’udár rezultadu husi mudansa ekonomia, sosial no politika sira. Piramida husi Timor-Leste iha<br />
forma triangle husi populasaun ida-ne’eb’e ho fertilidade no mortalidade ne’ebé tun daudaun, maibé nia mós iha<br />
iregularidade lubuk ida. Perturbasaun ne’e nu’udár impaktu husi mundansa derepenti iha fertilidade, mortalidade no<br />
1 Programa MOVEPOP husi pakote estatistika PAS uza ba projeksaun kontrariu.<br />
Hare’e Arriaga no asociatu, 1994.<br />
2 Indonesia <strong>in</strong>vada Timor-Leste iha t<strong>in</strong>an 1975 no t<strong>in</strong>an 1999. Hatutan liubá respresaun politika, agrikultura subsisten, hahan, no suplai<br />
mediku <strong>in</strong>tensionalmente istraga hotu, no rezulta iha mortalidade ne’ebé mka’as tebes. Tuir estimasaun katak mate ne’ebé maka iha ligasaun ho<br />
konflitu hamutuk 102,800 akontese husi t<strong>in</strong>an 1975 to’o 1999, o’ho entre 18,600 no liu 84,200 mate tamba hamlaha no moris (Silva no Ball,<br />
2006). Violensia liútan akontese hafao<strong>in</strong> referendum ida iha t<strong>in</strong>an 1999, iha ne’ebé desizaun maioria ida, hamutuk 78% vota ba ukun rasik’ an.<br />
Maibé, iha reasaun ida ne’ebé aat tebes ne’ebé milisia pro-<strong>in</strong>tegrasaun sira maka halo no hetan suporte husi forsa armada Indonesia nian, no forsa<br />
ne’e rasik. Estimasaun dehan katak ema na<strong>in</strong> 1000 to’o 2000 maka mate no 1/3 husi populasaun obriga ba akampamentu refujiadu (UNDP, 2002).<br />
17