10.08.2013 Views

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

POPULATION PROJECTIONS Final in Tetum version

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

PROJEKSAUN BA POPULASAUN TUIR GRUPU SEXU NO TINAN<br />

BAZE POPULASAUN<br />

Operasaun ida-ne’ebé importante liu iha exersizu projeksaun maka atu hari’i baze populasaun, ne’ebé dala barak<br />

maka sensus populasaun ne’ebé iku liu ne’ebé hadiak ona tuir populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus<br />

halo relatoriu sala ba t<strong>in</strong>an. populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus ne’ebé iha impaktu ba sensus sira<br />

maka dala barak halo estimasaun no hadiak uza survei enumerasaun pasterior ida. Metodu ida-ne’e barak komportu<br />

husi hakerek filafali populasaun ne’ebé maka iha ona iha modelu segementu designadu ka area enumerasaun hodi<br />

uza survei ida. Survei ida-ne’e tenki hala’o lalais kedan hafo<strong>in</strong> survei. Hafo<strong>in</strong> kompara rezultadu hirak ho poulasaun<br />

ne’ebé maka sensus dokumenta ona iha segementu areia ne’ebé hanesan. (Wilmoth, 2004). Nia diferensa fó<br />

estimasaun ida husi populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus. Tamba falta rekurus oio<strong>in</strong>, survei<br />

enumerasaun pasterior ida la hala’o iha Timor-Leste hafo<strong>in</strong> Sensus t<strong>in</strong>an 2004. Maski nune’e, hadiak ona sensus<br />

hodi uza metodu demografika ida.<br />

Iha kuaze sensus sira hotu, problema kona-ba populasaun hirak-ne'ebé la sura durante periodu sensus no halo<br />

relatoriu salo ba t<strong>in</strong>an ba grupu husi t<strong>in</strong>an 0-4 kuaze hanesan wa<strong>in</strong>hira ba grupu ho t<strong>in</strong>an 5-9 sé la halo relatoriu<br />

demais ka halo relatoriu sala bele mosu. Atu hadiak dadus/<strong>in</strong>formasaun ba grupu t<strong>in</strong>an hirak-ne’e, hala’o prosedura<br />

hirak tuir mai ne’e: Ba grupu t<strong>in</strong>an 0-4, halo ona konkluzaun katak fertilidade sei nafat<strong>in</strong> hela durante 5 molok sensus<br />

(1999-2004), ho TFR husi oan na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ida (hare’e seksaun ba estimasaun fertilidade). Sensus ba<br />

populasaun feto projeita kontrariu tuir t<strong>in</strong>an klik¹. Numeru t<strong>in</strong>an fertilidade espesifiku koresponde ba t<strong>in</strong>an 1999-2004<br />

aplika ba projeksaun kontrariu ba feto sira atu bele hetan numeru moris hirak iha t<strong>in</strong>an lima ida-idak molok sensus.<br />

Buat hirak-ne’e fahe tuir sexu, asume katak rasio sexu ida husi moris maka 105 ba kada feto 100. Hafo<strong>in</strong> moris hirakne’ebé<br />

moris duni to’o dadus sensus nian uza numeru sobrebivente husi tabele moris nian ne’ebé iha (hare’e seksaun<br />

kona-ba estimasaun husi mortalidade). Ho dala ida-ne’e, estimasaun populasaun <strong>in</strong>dependente ida ba t<strong>in</strong>an 0-4 hetan<br />

duni. Rezultadu sujere katak numeru husi mane ho t<strong>in</strong>an 0-4, ne’ebé sensus dokumenta ona, tenki hasa’e tuir faktor<br />

ida husi 1.131 no numeru feto sira ho t<strong>in</strong>an 0-4 tenki hasa’e tuir faktor ida husi 1.148.<br />

Prosedura hanesan mós hala’o ba grupu t<strong>in</strong>an/idade 5 ba 9 maibé iha kazu ida-ne’e uza numeru husi hirak-ne’ebé<br />

konsege moris ne’ebé koresponde ba t<strong>in</strong>an 1994-1999. Sensus feto sira-nia projeita kontrariu ba t<strong>in</strong>an 10. Konklui<br />

katak TFR hanesan mós ho t<strong>in</strong>an lima (oan na<strong>in</strong> 7.0 kada feto ia). Numeru mane hirak ho t<strong>in</strong>an 5 – 9 tenki hasa’e ba<br />

faktor ida husi 1.061 no numeru feto hirak-ne’ebé maka ho t<strong>in</strong>an/idade hanesan tenki hasa’e tuir factor ida husi<br />

1.075. Faktor ajustamentu hat ne’e maka aplika ba sensus populasaun ba t<strong>in</strong>an 0-4 no 5 – 9.<br />

Iha jeral, under-enumeration ladun afeita populasaun ho t<strong>in</strong>an 10 no liútán, maibé afeita husi halo relatoriu sala ba<br />

t<strong>in</strong>an. Problama ida-ne’e orsida hamenus wanihira populasaun tau ba iha kategoria grupu t<strong>in</strong>an 5 nu’udár kazu iha<br />

ne’e. Maib’e, eru balun sei bele iha nafat<strong>in</strong> maski dadus/<strong>in</strong>formasaun tau ona iha grupu. Problema maka katak buatne’e<br />

difisil tebe-tebes, ka imposibel, tuir realidade, atu determ<strong>in</strong>a kontribusaun ketak husi populasaun hirak-ne'ebé la<br />

sura durante periodu sensus ka impaktu husi halo relatoriu ba t<strong>in</strong>an sala ba populasaun iha grupu t<strong>in</strong>an/idade<br />

partikular ida no mós atu fahe eru hirak husi fluktuasaun loloos (Hobbs, 2004). Ida-ne’e maka kazu partikular iha<br />

Timor -Leste.<br />

Figura 1 hatudu piramida populasaun husi populasaun Timor-Leste nian tuir Sensus t<strong>in</strong>an 2004. Piramida populasaun<br />

reprezenta kompozisaun husi populasaun ida nia t<strong>in</strong>an no sexu. Tabela Horizontal hatudu numeru hirak (ka)<br />

persentajen hirak) husi mane no feto sira iha grupu t<strong>in</strong>an/idade ida-idak. Perfil husi piramida ida bele dehan sai loloos<br />

kona-ba istoria husi populasaun ida tamba nia refleta modelu fertilidade, mortalidade no migrasaun pasadu no orasne’e<br />

n<strong>in</strong>ian, ne’ebé nu’udár rezultadu husi mudansa ekonomia, sosial no politika sira. Piramida husi Timor-Leste iha<br />

forma triangle husi populasaun ida-ne’eb’e ho fertilidade no mortalidade ne’ebé tun daudaun, maibé nia mós iha<br />

iregularidade lubuk ida. Perturbasaun ne’e nu’udár impaktu husi mundansa derepenti iha fertilidade, mortalidade no<br />

1 Programa MOVEPOP husi pakote estatistika PAS uza ba projeksaun kontrariu.<br />

Hare’e Arriaga no asociatu, 1994.<br />

2 Indonesia <strong>in</strong>vada Timor-Leste iha t<strong>in</strong>an 1975 no t<strong>in</strong>an 1999. Hatutan liubá respresaun politika, agrikultura subsisten, hahan, no suplai<br />

mediku <strong>in</strong>tensionalmente istraga hotu, no rezulta iha mortalidade ne’ebé mka’as tebes. Tuir estimasaun katak mate ne’ebé maka iha ligasaun ho<br />

konflitu hamutuk 102,800 akontese husi t<strong>in</strong>an 1975 to’o 1999, o’ho entre 18,600 no liu 84,200 mate tamba hamlaha no moris (Silva no Ball,<br />

2006). Violensia liútan akontese hafao<strong>in</strong> referendum ida iha t<strong>in</strong>an 1999, iha ne’ebé desizaun maioria ida, hamutuk 78% vota ba ukun rasik’ an.<br />

Maibé, iha reasaun ida ne’ebé aat tebes ne’ebé milisia pro-<strong>in</strong>tegrasaun sira maka halo no hetan suporte husi forsa armada Indonesia nian, no forsa<br />

ne’e rasik. Estimasaun dehan katak ema na<strong>in</strong> 1000 to’o 2000 maka mate no 1/3 husi populasaun obriga ba akampamentu refujiadu (UNDP, 2002).<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!