17.01.2015 Views

თავი 12. stiqiuri movlenebi - momxmarebeli.ge

თავი 12. stiqiuri movlenebi - momxmarebeli.ge

თავი 12. stiqiuri movlenebi - momxmarebeli.ge

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

თავი <strong>12.</strong> <strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong><br />

reziume<br />

rTuli reliefisa da specifikuri <strong>ge</strong>ografiuli mdebareobis gamo bunebis <strong>stiqiuri</strong><br />

<strong>movlenebi</strong> saqarTveloSi masStaburia, ganmeorebadoba _ xSiri da saSiSroebis riski _<br />

maRali. bolo wlebSi SeimCneva maTi aSkara gaxSireba, risi mizezic aris rogorc<br />

klimatis globaluri cvlilebebi, aseve adamianis saqmianobis mavne zemoqmedeba,<br />

igulisxmeba, magaliTad, tyeebis gaCexva, saZovrebis gadaZovebis Sedegad dazianeba, kerZo<br />

pirebis mier miwebis sainJinro aTviseba saTanado Sefasebis gareSe da sxva.<br />

ekonimikuri zaralisa da adamianTa msxverplis minimalizaciisTvis mimdinareobs<br />

mosalodneli <strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong>s Sesaxeb winaswari gafrTxilebis sistemis<br />

Camoyalibeba, romelic am movlenaTa monitorings, analizsa da prognozirebas<br />

daefuZneba.<br />

1. Sesavali<br />

<strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong> mniSvnelovan zarals ayeneben qveynebis ekonomikas da xSirad<br />

iwveven adamianTa msxverpls. <strong>stiqiuri</strong> katastrofebisagan mosaxleobis dacva, miwebis<br />

SenarCuneba da sainJinro obieqtebis usafrTxo funqcionireba didi xania iqca<br />

umniSvnelovanes socialur-ekonomikur, demografiul, politikur da ekologiur<br />

problemad mTeli msofliosaTvis da gansakuTrebiT _ mTiani qveynebisaTvis. es problema<br />

ufro mwvaved iCens Tavs bolo xans, klimatis globaluri cvlilebebis pirobebSi.<br />

dedamiwaze yvela saxis <strong>stiqiuri</strong> movlenis saerTo ricxviს 60% da maTgan gamowveuli<br />

saerTo materialuri zaralis 80 %-ze meti eqstremalur klimatur movlenebze modis.<br />

amis mizezia globaluri klimatis cvlileba, romelmac eqstremaluri meteorologiuri<br />

<strong>movlenebi</strong>s gaxSireba gamoiwvia, rac, Tavis mxriv, iwvevs iseT stiqiur movlenebs,<br />

rogoricaa wyaldidobebi, mewyerebi da Rvarcofebi.<br />

saxelmwifo regulireba<br />

bunebrivi katastrofebis riskis Semcirebisa da Sede<strong>ge</strong>bis Semsubuqebis sakiTxebSi<br />

sabaziso saxelmZRvanelod iqna miRebuli gaerTianebuli erebis organizaciis egidiT<br />

Catarebuli 2002 wlis iohanesburgis (samxreT afrika) msoflio samitisa da 2005 wlis<br />

hiogos (iaponia) katastrofaTa Semcirebisadmi miZRvnil msoflio konferenciaze<br />

miRebuli rezoluciebi.<br />

mraval ganviTarebul qveyanaSi SemuSavda katastrofuli <strong>movlenebi</strong>s marTvis<br />

erovnuli programebi. aucileblobam ganapiroba erTiani saerTaSoriso sainformacio<br />

bankis Seqmna da marTvis strategiis SemuSaveba. gaerTianebuli erebis organizaciam 1990<br />

wlidan gamoacxada bunebrivi <strong>movlenebi</strong>s kvlevisa da stiqiur ubedurebaTa Serbilebis<br />

aTwleuli, xolo 2002 weli mTebis saerTaSoriso wlad gamocxadda. mraval qveyanaSi<br />

SemuSavda mTis ganviTarebisa da katastrofuli <strong>movlenebi</strong>s Tavidan acilebis erovnuli<br />

programebi, evropaSi alpebis mTebis regionis mdgradi ganviTarebisadmi miZRvnili<br />

sagan<strong>ge</strong>bo konvencia (e.w. `alpuri konvencia~) Camoyalibda, romelSic mTeli rigi evropis<br />

qveynebisa gaerTianda.<br />

saqarTvelo am procesebs 1995 wels (dad<strong>ge</strong>nileba #36) SeuerTda, rodesac Seiqmna<br />

stiqiur ubedurebaTa Serbilebis saerTaSoriso aTwleulis Catarebis erovnuli<br />

komiteti. ufro adre, 1993 wels, miRebul iqna mTavrobis specialuri dad<strong>ge</strong>nileba (#967)<br />

`saqarTveloSi garemos monitoringis erTiani saxelmwifo sistemis Seqmnis Sesaxeb~,<br />

romlis saerTo koordinacia daevala garemos dacvisa da bunebrivi resursebis<br />

saministros. 1997 wels gamovida saqarTvelos prezidentis specialuri brZanebuleba<br />

(#66) `saqarTvelos teritoriaze saSiSi (<strong>stiqiuri</strong>) <strong>ge</strong>ologiuri procesebis ganviTarebisa<br />

da maTgan miwebisa da miwisqveSa hidrosferos dacvis RonisZiebaTa Sesaxeb~. saqarTvelos<br />

parlamentma 1999 wels miiRo kanoni `maRalmTiani regionebis socialur-ekonomikuri da<br />

kulturuli ganviTarebis Sesaxeb~, aseve _ kanonebi `garemos da niada<strong>ge</strong>bis dacvis<br />

Sesaxeb~, sadac aRniSnuli iyo <strong>stiqiuri</strong> procesebis uaryofiTi rolis Taobaze.<br />

mogvianebiT (2007 w.) qveynis prezidentma gamosca specialuri brZanebuleba (#542)<br />

1


`bunebrivi da teqno<strong>ge</strong>nuri xasiaTis sagan<strong>ge</strong>bo safrTxeebisagan mosaxleobisa da<br />

teritoriis dacvis Sesaxeb~. momzadebulia saqarTveloSi bunebrivi da teqno<strong>ge</strong>nuri<br />

katastrofuli safrTxeebis aRwera-daxasiaTebis ganaxlebuli varianti. garemos dacvisa<br />

da bunebrivi resursebis saministros garemos dacvis moqmedebaTa meore erovnuli<br />

programis proeqtSi (NEAP) bunebrivi katastrofebis marTvis problemebi prioritetul<br />

mimarTulebaTa Sorisaa warmod<strong>ge</strong>nili.<br />

2. saqarTveloSi gavrcelebuli <strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong><br />

saqarTvelo <strong>ge</strong>ologiuri xasiaTis stiqiur-katastrofuli procesebis ganviTarebis<br />

masStabebiT, sixSiriTa da mosaxleobisaTvis, sasoflo-sameurneo miwebisa da sainJinro<br />

obieqtebisaTvis miyenebuli zaraliT msoflios mTian mxareTa urTules regions<br />

ganekuTvneba. saqarTveloSi <strong>ge</strong>ologiuri xasiaTis yvelaze xSiri <strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong>a:<br />

wylismieri eroziuli procesebi, mewyrul-gravitaciuli da Rvarcofuli <strong>movlenebi</strong>.<br />

amave dros saqarTvelos teritoriis <strong>ge</strong>ografiuli mdebareoba da misi rTuli<br />

reliefi xels uwyobs zogadi atmosferuli cirkulaciuri procesebis gamwvavebas da<br />

<strong>stiqiuri</strong> meteorologiuri da hidrologiuri xasiaTis <strong>movlenebi</strong>s formirebas. aq xSirad<br />

aRiniSneba Zlieri wyaldidoba-wyalmovardnebi, Tavsxma naleqebi, gvalvebi, Tovlis<br />

zvavebi, setyva, Zlieri qarebi da sxva.<br />

saqarTveloSi mewyrul-gravitaciuli<br />

<strong>movlenebi</strong> ganviTarebulia TiTqmis<br />

yvela landSaftur-<strong>ge</strong>omorfologiur<br />

zonaSi, erTmaneTisagan gansxvavebul<br />

<strong>ge</strong>ologiur garemoSi –<br />

zRvispireTidan dawyebuli<br />

maRalmTianeTiT damTavrebuli.<br />

saSiSroebis riskis zonaSi moqceulia<br />

qveynis teritoriis 1.5 mln. ha.<br />

ruka 9.1: saqarTvelos teritoriis daraioneba mewyerebiT dazianebisa da saSiSroebis<br />

riskis mixedviT<br />

Rvarcofuli <strong>movlenebi</strong> saqarTveloSi<br />

dafiqsirebulia 3000-mde eroziul<br />

wyalsadinarSi. Rvarcofebis riskis<br />

arealSi moqceulia qveynis teritoriis 2<br />

mln. ha. Rvarcofebis yvelaze maRali<br />

intensivobiTa da saSiSroebis riskiT<br />

gamoirCeva kavkasionis TixafiqlebiT da<br />

fliSiT a<strong>ge</strong>buli areali, civ-gomborisa<br />

da saguramo-ialnos qedebi da aWara-<br />

TrialeTis mTaTa sistema.<br />

ruka 9.2: saqarTvelos teritoriis daraioneba Rvarcofuli <strong>movlenebi</strong>T dazianebis<br />

xarisxisa da aqtiurobis riskis mixedviT<br />

wyaldidobebi da<br />

wyalmovardnebi saqarTvelos<br />

TiTqmis yvela mdinarisTvisaa<br />

damaxasiaTebeli. maT Soris<br />

gansakuTrebiT maRali riskiT<br />

gamoirCeva: imereTis,<br />

samegrelos, guriis, mcxeTamTianeTis<br />

mdinareTa auzebi,<br />

agreTve md. mtkvris auzi, md.<br />

alazni.<br />

2


uka 9.3: saSiSi wyalmovardnebis ganmeorebadoba saqarTvelos teritoriaze<br />

gvalva praqtikulad qveynis<br />

mTel teritoriaze aRiniSneba.<br />

es movlena gansakuTrebuli<br />

simZafriT Sida da qvemo<br />

qarTlis, kaxeTis, aseve zemo<br />

imereTis regionebSi<br />

gamoirCeva.<br />

ruka 9.4: saq.arTvelos teritoriis gvalviani regionebi<br />

Zlieri qarebis<br />

ganmeorebadobis<br />

gansakuTrebuli maRali<br />

maCvenebliT kavkasionis<br />

Txemuri zonebi, kolxeTis<br />

dablobi, zemo imereTi, Sida<br />

qarTlis, Tbilisis, gare<br />

kaxeTis da samcxe-javaxeTis<br />

regionebi gamoirCeva.<br />

ruka 9.5: saqarTvelos teritoriis daraioneba qaris maqsimaluri siCqareebis mixedviT<br />

Tovlis zvavebis<br />

TvalsazrisiT, saqarTvelos<br />

teritoris 50%-ze meti<br />

zvavsaSiS zonaSi mdebareobs.<br />

es movlena gansakuTrebiT<br />

intensiuri xasiaTisaa<br />

saSualo da maRalmTian<br />

zonaSi. qveyanaSi<br />

zvavsaSiSroebis yvelaze<br />

maRali riskiT kavkasionis<br />

dasavleTi da centraluri<br />

monakveTebi da guria-aWaris<br />

mTianeTi gamoirCeva.<br />

ruka 9.6: zvavsaSiSroebis ganawileba saqarTvelos teritoriaze<br />

setyva modis qveynis<br />

mTel teritoriaze. misi<br />

intensivoba da sixSire<br />

maRalia aRmosavleT<br />

saqarTveloSi.<br />

3


uka 9.7: saqarTvelos teritoriaze saSiSi setyvianobis ganawileba<br />

stiqiur movlenaTa sixSiris cvlilebis dinamika<br />

mecnieruli kvlevebis Tanaxmad, ukanasknel aTwleulebSi, globaluri klimatis<br />

cvlilebis fonze, <strong>stiqiuri</strong> hidrometeorologiuri <strong>movlenebi</strong>s sixSirisa da<br />

intensivobis SesamCnevi zrda aRiniSneba:<br />

• 1995 wlamde wyalmovardnebis saSualo ganmeorebadoba weliwadSi 3-5-is, 1995<br />

wlidan 2-20-is, xolo 2007-2009 wlebSi 7-20-is farglebSi meryeobs. bolo 3 wlis<br />

ganmavlobaSi wyaldidoba-wyalmovardnebiT gamowveulma zaralma daaxloebiT 110<br />

mln. lars miaRwia, daiRupa 7 adamiani.<br />

• Tu adreul periodebSi qveyanaSi Zlieri gvalva 15-20 weliwadSi erTxel<br />

SeiniSneboda, bolo wlebSi am movlenis sixSire TiTqmis 3-jer gaizarda da 1995-<br />

2009 ww-Si Zlieri gvalvebi saSualod 6 weliwadSi erTxel aRiricxa. am wlebSi<br />

gvalvisgan mxolod soflis meurneobisaTvis miyenebulma zaralma 400 mln. lars<br />

miaRwia.<br />

• zvavebis sixSirisa da intensivobis zrda 1970 wlidan SeiniSneba. maTi masiuri<br />

Camosvla dafiqsirebulia 1970-1971, 1975-1976, 1986-1987, 1991-1992, 1996-1997, 2004-2005 wwis<br />

civ periodebSi. Tovlis zvavebisagan gansakuTrebiT dazaralda svaneTis, mTiani<br />

aWaris, TuSeTis, yazbegisa da duSeTis mosaxleoba. arasruli monacemebiT,<br />

zaralma 750 mln. aSS dolars gadaaWarba. daiRupa 176 adamiani. 1970-1987 ww-is<br />

periodSi zvavebis gamo 20 aTasamde adamiani iZulebuli gaxda Seecvala<br />

sacxovrebeli adgili. 2007-2009 ww-is periodSi zvavebis Camosvlas adgili hqonda<br />

20 ubanze, daiRupa 3 adamiani.<br />

• setyvianobis mxriv gansakuTrebuli intensivobiT gamoirCeoda 1983, 1987, 1993 da<br />

1997 wlebi. arasruli monacemebiT, bolo 14 weliwadSi qveynisaTvis setyvisagan<br />

miyenebulma zaralma 150 mln lars gadaaWarba. 2007-2009 ww-Si aRiricxa<br />

setyvianobis 27 SemTxveva da am periodSi setyvisgan gamowveulma zaralma<br />

daaxloebiT 20 mln. lari Seadgina.<br />

• 1995-2006 ww-is periodSi aRricxuli Zlieri qarebis SemTxvevaTa ricxvi<br />

weliwadSi saSualod 1-dan 4-mde meryeobda, xolo 2007-2009 ww-Si igive<br />

maCveneblebi 6-12-is farglebSi iyo. arasruli monacemebiT, am periodSi Zlieri<br />

qarebiT gamowveulma zaralma 12 mln. lari Seadgina, daiRupa 9 adamiani.<br />

• zRvis napirebis wliuri warecxva saqarTvelos Savi zRvispireTis 320 km-is saerTo<br />

sigrZidan 1982 wlisTvis 220km-ze mimdinareobda. zRvis napirebis katastrofuli<br />

ngrevis tempebi ramdenadme Senelda plaJmaformirebeli myari natanis xelovnurad<br />

gazrdis meTodis gamoyenebiT, ris Sedegadac 1982-1990 ww-Si garecxili napirebis<br />

sigrZe 8km-mde Semcirda da axlad Seqmnilma plaJebis saerTo farTobma 150 ha<br />

Seadgina. 1992 w-dan napirebis `xelovnuri kveba~ Sewyda, ris gamoc kvlav ganaxlda<br />

napirebis garecxva droebiT stabilizebul ubnebzec. dReisaTvis es maCvenebeli<br />

mniSvnelovnadaa gazrdili. periodulad nadgurdeba Zvirad Rirebuli sakurortorekreaciuli<br />

miwebi; mraval ubanze warmoiqmneba mewyrebic (miusera, axali aToni,<br />

eSera, gonio, cixisZiri).<br />

saqarTveloSi ganviTarebis masStabebiT da saSiSroebis riskis mixedviT umaRles<br />

registrSi dgas mewyruli da Rvarcofuli <strong>movlenebi</strong> da maTi saSiSroebis riski<br />

wliTi-wlobiT izrdeba:<br />

• 2009 w-Tvis dafiqsirebulia mewyrul-gravitaciuli <strong>movlenebi</strong>T dazianebuli Tu<br />

mosalodneli gaaqtiurebis 53 aTasi ubani, romelTa riskis arealSi moqceulia<br />

2000-mde dasaxlebuli punqti da saavtomobilo gzebisa da milsadenebis 25-30 %-mde.<br />

4


• Rvarcofebis fonuri ganviTarebis pirobebSi qveynisadmi miyenebuli ekonomikuri<br />

zarali weliwadSi 100 mln. aSS dolaris farglebSia, xolo eqstremaluri<br />

gaaqtiurebisas aseuli milionobiT ganisazRvreba. magaliTisaTvis, mTian aWaraSi<br />

1982-1998 ww-Si formirebuli RvarcofebiT miyenebulma zaralma 500 mln. aSS<br />

dolari Seadgina, xolo mTlianad saqarTvelos masStabiT 1987-1991 ww-is<br />

Rvarcofebis eqstremaluri ganviTarebis pirobebSi gamowveulma zaralma<br />

miliardian zRvars gadaaWarba. 1995-2008 ww-Si RvarcofebiT miyenebulma zaralma<br />

330 mln. aSS dolarze meti Seadgina da daiRupa 43 adamiani. md. Tergis auzSi<br />

mravaljer hqonda adgili yinulovan, e.w. glacialur Rvarcofebs. am mxriv 2002 w.<br />

aRmoCnda gansakuTrebulad tragikuli, rodesac myinvarwveris myinvarul kvanZSi<br />

md. karmadonis xeobaSi gavlilma glacialurma Rvarcofma 130-mde adamianis<br />

sicocxle Seiwira. 2007 w. devdorakis glacialurma Rvarcofma saqarTvelos<br />

samxedro gzis xeobis darialis monakveTSi mTlianad waleka 500 m-is sigrZis<br />

monakveTi.<br />

saqarTveloSi Tu me-20 saukunis bolo aTwleulebamde mewyrul-Rvarcofuli procesebis<br />

gaaqtiurebis eqstremumebi umeteswilad emorCileboda garkveul cikliurobas da,<br />

adgilis <strong>ge</strong>ologiur-klimaturi pirobebidan gamomdinare, saSualod meordeboda 2-5<br />

welSi erTxel, 90-iani wlebidan moyolebuli procesebis saSualo fons zemoT<br />

gaaqtiurebas adgili aqvs TiTqmis yovel wels, xolo maTi eqstremaluri gamovlinebis<br />

intervalebi mniSvnelovnad Semoklebulia. Sedegad, procesebis uaryofiTi moqmedebis<br />

arealSi eqceva sul axali da axali farTobebi, dasaxlebuli adgilebi da sainJinrosameurneo<br />

obieqtebi (cxrili 1, 2).<br />

5<br />

4<br />

mln ha<br />

3<br />

2<br />

1<br />

0<br />

1970 1977 1981 1987-88 1991-92 1997 2005<br />

wlebi<br />

diagrama 9.1: <strong>stiqiuri</strong> <strong>ge</strong>ologiuri procesebiT dazianebuli da saSiSroebis riskis<br />

zonaSi moqceuli saqarTvelos teritoria wlebis mixedviT.<br />

aTasi SemTxveva<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

1942 1960 1963 1968 1972 1981 1987-89 1991-92 2000 2005<br />

wlebi<br />

5


diagrama 9.2: saqarTvelos teritoriaze sxvadasxva wels kartirebuli mewyrulgravitaciuli<br />

<strong>movlenebi</strong>.<br />

3000<br />

2500<br />

raodenoba<br />

2000<br />

1500<br />

1000<br />

500<br />

0<br />

1960 1970 1981 1994 2000 2005<br />

wlebi<br />

diagrama 9.3: saqarTvelos teritoriaze sxvadasxva wels kartirebuli<br />

Rvarcoftransformirebadi wyalsadinari<br />

20<br />

SemTxvevaTa ricxvi<br />

18<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006<br />

wlebi<br />

diagrama 9.4: saqarTvelos teritoriaze aRricxulia is mniSvnelovani wyaldidobawyalmovardnebis<br />

SemTxvevaTa raodenobis dinamika, romlebmac gansakuTrebuli ziani<br />

miayenes qveynis ekonomikas 1961-2009 ww-Si.<br />

6


7<br />

6<br />

5<br />

xangrZlivoba, Tveebi<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

0<br />

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />

wlebi<br />

diag<br />

rama 9.5: saqarTvelos teritoriaze gvalviani periodebis xangrZlivobis cvlilebebis<br />

dinamika 1960-2009 ww.<br />

SemTxvevaTa ricxvi<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />

wlebi<br />

7


diagrama 9.6: saqarTvelos teritoriaze Zlieri qarebis SemTxvevaTa dinamika 1995-2009 ww.<br />

50<br />

setyvis mosvlis<br />

SemTxvevaTa ricxvi<br />

45<br />

45<br />

40<br />

35<br />

v<br />

i<br />

x<br />

30<br />

i<br />

c<br />

r<br />

a<br />

25<br />

v<br />

a<br />

T<br />

v<br />

e<br />

x<br />

20<br />

e<br />

m<br />

T<br />

S<br />

15<br />

setyvisagan 100%-ian<br />

ganadgurebaze<br />

gadayvanili sasoflosameurneo<br />

savargulebi<br />

(aTasi ha)<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

h<br />

a<br />

i<br />

a<br />

s<br />

a<br />

T<br />

10<br />

10<br />

5<br />

5<br />

0<br />

1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007<br />

0<br />

diagrama 9.7: saqarTvelos teritoriaze setyvianobis SemTxvevaTa ricxvisa da<br />

ganadgurebuli sasoflo-sameurneo savargulebis farTobebis cvlilebis dinamika 1967-<br />

2009 ww.<br />

cxrili 9.1. saqarTveloSi 1980-94 ww-Si regionaluri <strong>ge</strong>omonitoringis dros urbanizebul<br />

teritoriaze dafiqsirebuli mewyruli da Rvarcofuli <strong>movlenebi</strong><br />

wlebi<br />

gaaqtiurebuli da axlad<br />

warmoqmnili mewyrebi<br />

warmoqmnili Rvarcofebi<br />

1980-1986 2684 1521<br />

1987-1988 2581 824<br />

1989-1991 2823 594<br />

1992-1994 1203 674<br />

sul<br />

9291 3613<br />

cxrili 9.2. saqarTveloSi regionaluri <strong>ge</strong>omonitoringis dros urbanizebul<br />

teritoriebze 1995-2009 ww-Si dafiqsirebuli mewyruli da Rvarcofuli <strong>movlenebi</strong>s<br />

intensivoba da amiT gamowveuli miaxloebiTi zarali<br />

wlebi mewyeri Rvarcofi saSiSroebis riskis zonaSi<br />

8


moqceuli obieqtebi<br />

gamovlineba<br />

(gaaqtiurebuli<br />

da axlad<br />

warmoqmnili)<br />

miaxloebiTi<br />

pirdapiri<br />

zarali<br />

(mln lari)<br />

adamianTa<br />

msxverpli<br />

Rvarcofis<br />

warmoqmnis<br />

raodenoba<br />

miaxloebiTi<br />

pirdapiri<br />

zarali<br />

(mln lari)<br />

adamianTa<br />

msxverpli<br />

mTliani zarali<br />

(mln lari)<br />

dazianebuli<br />

sasoflosameurneo<br />

savargulebi<br />

ha<br />

dasaxlebuli<br />

punqtebis<br />

raodenoba<br />

sacxovrebeli<br />

saxlebi<br />

1995 670 132 6 250 96 12 228 179 274 195<br />

1996 610 80.3 3 165 27 5 107.3 232.3 403 626<br />

1997 871 102 2 335 44 7 146 336.5 458 227<br />

1998 543 67 5 173 20 6 87 229.6 370 159<br />

1999 56 12 1 27 4.5 - 16.5 137.8 157 314<br />

2000 65 13 1 23 3.0 - 16 162.2 240 207<br />

2001 75 15 - 26 4.0 - 19 127.5 191 127<br />

2002 69 13.8 1 23 2.5 2 16.3 147.9 203 193<br />

2003 71 14.5 3 28 4.0 - 18.5 106.5 90 207<br />

2004 949 147 4 258 28 2 175 16289.2 755 6042<br />

2005 603 96 - 155 9.0 4 105 7589.6 473 3682<br />

2006 356 70.5 1 63 9.0 - 79.5 3172.5 531 2066<br />

2007 136 20.5 - 104 11.5 - 32 1389.1 269 707<br />

2008 311 48 - 126 15 8 63 1387.7 392 1198<br />

2009 323 63.5 1 193 16.5 3 80 8232.3 521 2696<br />

sul 5708 895.1 28 1949 294 49 1189.1 397219.7 5327 18646<br />

cxrili 3. 1995-2009 ww-Si saqarTvelos teritoriaze aRricxuli <strong>stiqiuri</strong><br />

hidrometeorologiuri <strong>movlenebi</strong> da maTgan gamowveuli uaryofiTi Sede<strong>ge</strong>bi.<br />

weli<br />

wyaldidobawyalmovardna<br />

Sem<br />

Txve<br />

vaTa<br />

ric<br />

xvi<br />

zarali<br />

mln<br />

lari/ms<br />

xverpli<br />

gvalva<br />

xangrZ<br />

livoba<br />

(Tve)<br />

zar<br />

ali<br />

mln<br />

la<br />

ri<br />

SemTxv<br />

evaTa<br />

raode<br />

noba<br />

qariSxali,<br />

Skvalebi<br />

zarali<br />

mln<br />

lari/ms<br />

xverpli<br />

Tovlis zvavebi<br />

zvavsaSi<br />

Sroebis<br />

pirobebi<br />

s r-ba<br />

zarali/sm<br />

xverpli<br />

mln lari<br />

setyva<br />

SemTxv<br />

evaTa<br />

r-ba<br />

zar<br />

ali<br />

mln<br />

la<br />

ri<br />

sul<br />

zarali<br />

mln<br />

lari<br />

1995 4 3/1 _ _ 2 0,5 8 3/2 7 13 20/3<br />

1996 11 29/1 1,5 17 4 4/5 6 4/3 11 17 70/9<br />

1997 12 38 2 26 3 1 10 4 14 35,0 104<br />

1998 2 2/1 1 6 3 72/5 9 4/2 12 8,5 92/8<br />

1999 8 31/1 _ _ 2 3 12 4/1 9 6,9 45/2<br />

2000 2 2 6 300 2 1,0 7 2/1 7 5,8 311/1<br />

9


2001 4 4 2,5 21 1 0,1 6 3/1 8 10,4 39/1<br />

2002 16 78,7 _ _ 2 0,6 8 1,5 8 6,8 88<br />

2003 6 4/2 _ _ 1 0,1 8 2/2 7 6,0 12/4<br />

2004 10 21/1 _ _ 4 0,8 10 5/1 11 12,5 39/2<br />

2005 20 80/4 _ _ 3 0,4 14 5/3 19 6,9 92/7<br />

2006 8 15/1 1,5 5,0 3 0,3 12 2,5 11 6,2 29/1<br />

2007 7 40/1 - - 6 1/1 10 3,0/1 7 5.0 49/3<br />

2008 16 38/1 - - 5 2.9 4 1.9 5 2.9 46/3<br />

2009 20 30/5 1,5 6 12 8/8 6 3/2 15 9.5 56/15<br />

sul 146 415/19 16 381,0 53 96,3/19 130 47,5/19 151 152,1 1092/57<br />

<strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong>s gaxSirebis maprovocirebeli faqtorebi<br />

bolo periodSi saqarTveloSi <strong>ge</strong>ologiuri safrTxeebis arnaxuli masStabiT<br />

ganviTareba-reaqtivacia da <strong>ge</strong>ologiur garemoSi arastacionarul reJimSi mimdinare<br />

sainJinro-<strong>ge</strong>odinamikuri situaciis mniSvnelovani garTuleba, ukiduresad sensitiur<br />

<strong>ge</strong>ologiur pirobebTan erTad, Semdegi faqtorebiTaa ganpirobebuli:<br />

1. maRali intensivobis miwisZvrebis gaaqtiureba.<br />

2. globaluri klimaturi cvlilebebis saerTo fonze <strong>ge</strong>ologiuri procesebis<br />

maprovocirebeli uaryofiTi meteorologiuri <strong>movlenebi</strong>s Zlieri gaaqtiureba da maTi<br />

anomaliuri gaxSireba (gansakuTrebiT _ atmosferuli naleqebis, temperaturisa da<br />

tenianobis gazrda. detalebisTvis ix. Tavi 3).<br />

3. adamianis masStaburi zemoqmedeba garemoze, gansakuTrebiT ki samTamadno mrewveloba,<br />

hidroteqnikur na<strong>ge</strong>bobaTa mSenebloba, qalaqebis usistemo ganviTareba.<br />

samTamadno mrewveloba<br />

reliefis anTropo<strong>ge</strong>nuri transformacia gansakuTrebul masStabebs aRwevs samTomopovebiT<br />

obieqtebze, romelTa saerTo raodenoba 5000-s aRemateba da maTi didi<br />

umravlesoba Ria-karieruli wesiT muSavdeba. Sedegad mkveTrad icvleba landSafti,<br />

ingreva sacxovrebeli saxlebi, warmoiqmneba mewyrebi, Caqcevebi, irRveva miwisqveSa<br />

wylebis hidro<strong>ge</strong>ologiuri reJimi, binZurdeba miwisqveSa da zedapiruli wylebi,<br />

niadagi. gansakuTrebiT sayuradRebo obieqtebia:<br />

• WiaTuris manganumis sabado, sadac aswliani damuSavebis periodSi, samTamadno<br />

saqmianobis procesSi transformirebuli da gadaadgilebul iqna 130-140 mln.<br />

m 3 grunti, xolo teqno<strong>ge</strong>nurad gardaqmnili farTobi aRemateba 200 km 2 -s. aq<br />

adgili aqvs zedapiris intensiur Caqcevas da mewyrebis formirebas, ris<br />

Sedegadac aseuli heqtrobiT deformirebulia savargulebi, dangreulia<br />

aTeulobiT dasaxlebuli punqti da 1000-ze meti sacxovrebeli saxli.<br />

maRaroebis saerTo sigrZe WiaTuris manganumis sabadoze 200 km-ia. teqno<strong>ge</strong>nuri<br />

gruntebis nayarebis simZlavre 20-40 m-s aRwevs.<br />

• tyibulis qvanaxSiris sabado, sadac yovelwliurad muSavdeboda da<br />

gadaadgildeboda 1,5 mln. m 3 fuWi qani. sabados intensiuri damuSavebis Sedegad<br />

miwisqveSa gamonamuSevrebis Tavze zedapiris vertikalurma jdenam 10-15 m.<br />

Seadgina.<br />

• madneulis barit-polimetalebis sabado, sadac wiaRiseulis mopoveba<br />

warmoebs Ria wesiT 105 ha-ze da saSualod _ 200 m-is siRrmeze. aq ukve<br />

warmoiqmna 1,3 mln. m 3 moculobis mewyeri.<br />

hidroteqnikuri na<strong>ge</strong>bobebi<br />

<strong>ge</strong>ologiur garemoze hidroteqnikuri mSeneblobis zemoqmedebis erT-erTi<br />

mniSvnelovani Sedegia Savi zRvis napirebis gardaqmnis procesi. am mxriv<br />

gansakuTrebulia md. rionze a<strong>ge</strong>buli hidroteqnikuri na<strong>ge</strong>bobebis kaskadi da enguris<br />

kaSxlis roli. kaSxlis a<strong>ge</strong>bamde md. engurs zRvaSi yovelwliurad Cahqonda 2,15 mln.<br />

10


m 3 myari masala. kaSxlis a<strong>ge</strong>bam warmoqmna Savi zRvis sanapiros plaJmaformirebeli<br />

myari Camonatanis deficiti, Sedegad mdinare enguris Zvel SesarTavsa da mimdebare<br />

teritoriaze napiris garecxvis tempma calkeul wlebSi Seadgina 10 metri da meti. me-<br />

20 saukunis 70-ian wlebSi samxedro portis mSeneblobam q. oCamCireSi gamoiwvia<br />

sanapiro zolSi myari natanis gadaadgileba saSualod 20 metris siCqariT weliwadSi<br />

samxreTis mimarTulebiT, rasac mohyva napiris katastrofuli garecxva.<br />

<strong>ge</strong>oekologiur katastroful movlenebs unda velodoT aWaris zRvispireTSi, md.<br />

Woroxis auzSi, TurqeTis teritoriaze, kaSxlebis mSeneblobiT, radgan Tu kaSxlebis<br />

a<strong>ge</strong>bamde md. Woroxs yovelwliurad zRvaSi Sehqonda 2,5 mln m 3 plaJmaformirebeli<br />

myari natani, kaSxlebis a<strong>ge</strong>bis Semdeg sanapiro zolSi Seiqmna mdinaris natanis<br />

absoluturi deficiti. dRes SeiniSneba plaJmaformirebeli myari natanis deficiti<br />

Woroxi-baTumis monakveTze, aRniSnuli mizeziT napiri yovelwliurad ramdenime metriT<br />

ixevs ukan.<br />

dReisaTvis qveyanaSi 44 xelovnuri wyalsacavia. maTi sanapiro xazis sigrZe ki 600 km-s<br />

aRemateba. aqedan 25% damewyrili an potenciurad mewyrsaSiSi napirebia. eroziuli<br />

bazisis donis awevisa da mdinaris hidrodinamikuri reJimis Secvlis gamo mimdinareobs<br />

intensiuri dalamvis procesi, rac iwvevs mimdebare sivrceebis datborvas. amis magaliTia<br />

gumaTis wyalsacavi, romlis moculobac eqspluataciis pirveli 10 wlis ganmavlobaSi<br />

Semcirda 70%-iT, xolo lajanuris wyalsacavis _ 13 wlis ganmavlobaSi 35%-iT. amasTan,<br />

lajanuris wyalsacavis mimdebared ganla<strong>ge</strong>buli dasaxlebebi periodulad imewyreba da<br />

isileba Rvarcofuli nakadebiT. konkretulad 2010 wlis martis RvarcofebiT sof.<br />

lajanaSi 25 saxli gamousadegari gaxda sacxovreblad.<br />

urbanuli ganviTareba<br />

<strong>ge</strong>ologiur garemoze intensiur zewolasTan gvaqvs saqme samoqalaqo mSeneblobisas. aq<br />

xdeba bunebrivi landSaftebis gardaqmna, warmoiqmneba xelovnuri gruntebi da<br />

gravitaciuli ferdobebi, icvleba zedapiruli Camonadeni da miwisqveSa wylebis reJimi.<br />

istoriuli periodis ganmavlobaSi warmoiqmnili `teqno<strong>ge</strong>nuri gruntis~ simZlavre rigi<br />

qalaqebis calkeul ubnebze 2-20 m-s aRemateba. sacxovrebeli Tu sxva daniSnulebis<br />

na<strong>ge</strong>bobebis ganTavseba aseTi gruntebiT a<strong>ge</strong>bul ferdobebze xSirad iwvevs mewyrulgravitaciuli<br />

procesebis Casaxva-ganviTarebas, gruntis jdenas da sxva arasasurvel<br />

procesebs. q. Tbilisis farglebSi ukanaskneli oTxi aTeuli wlis manZilze 60-ze meti<br />

aseTi mewyeri warmoiqmna (maT Soris _ muxaTgverdis sasaflaos mimdebare teritoriaze,<br />

xevZmaris, libanis, mamadaviTis, gldanis da sxva).<br />

3. ZiriTadi gamowvevebi<br />

<strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong>T gamowveuli SesaZlo uaryofiTi Sede<strong>ge</strong>bis Serbilebis an Tavidan<br />

acilebis misaRwevad katastrofebis marTvis efeqturi RonisZiebebis ganxorcielebaa<br />

saWiro. aq ZiriTadia riskebis monitoringi, mzadyofna da drouli gafrTxilebainformireba.<br />

<strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong>s mZime Sede<strong>ge</strong>bis Tavidan asacileblad, pirvel rigSi, arsebiTia imis<br />

dad<strong>ge</strong>na, Tu sad ra saxis da masStabis stiqiis warmoqmnaa mosalodneli da ra<br />

saSiSroeba emuqreba mosaxleobas Tu sainJinro-sameurneo obieqtebs. am informaciis<br />

safuZvelze SesaZlebelia <strong>stiqiuri</strong> movlenis zemoqmedebis minimalizaciis <strong>ge</strong>gmebis<br />

momzadeba, romlebic moicavs rogorc regionul, aseve adgilobrivi donis RonisZiebebs.<br />

maTi nawili sakmaod rTuli infrastruqturuli saqmianobebia (magaliTad, napirsamagri<br />

an plaJebis xelovnuri formirebis samuSaoebi), romlebic winaswar, droulad unda<br />

ganxorcieldes, nawili ki stiqiaze reagirebis operatiuli RonisZiebebia.<br />

Semdegi etapia mosaxleobisTvis informaciis drouli miwodeba arsebuli riskebis<br />

Sesaxeb im rekomendaciebTan erTad, romlebic advilad gasatarebel profilaqtikur-<br />

TavdacviT RonisZiebebs moicavs da romelTa ganxorcieleba SeuZliaT adgilobriv<br />

municipalitetebs, Temebs Tu macxovreblebs. amisTvis mniSvnelovania mosalodneli<br />

<strong>stiqiuri</strong> <strong>movlenebi</strong>s Sesaxeb mosaxleobis winaswari gafrTxilebis efeqturi sistemis<br />

Camoyalibeba.<br />

11


stiqiur movlenaTa prognozirebisTvis aucilebelia regularuli <strong>ge</strong>omonitoringuli<br />

kvlevebis da hidrometeorologiuri dakvirvebebis ganxorcieleba, erovnul da<br />

saerTaSoriso doneebze dakvirvebis monacemebisa da prognostikuli produqciis<br />

operatiulad gacvla da informaciis damuSavebisa da Sesabamisi prognozebis Sed<strong>ge</strong>nis<br />

qvesistemebis gamarTuli funqcionireba.<br />

am mimarTulebiT ganxorcielda rigi RonisZiebebisa: gafarTovda hidrometeorologiuri<br />

dakvirvebis qseli, gaumjobesda amindis da hidrologiuri prognozebi, saqarTvelos<br />

mTel teritoriaze moxda <strong>ge</strong>ologiuri procesebis identificireba, katalogizireba da<br />

dadginda calkeuli movlenis warmoqmna-gaaqtiurebis faqtorTa riskebis kanonzomiereba.<br />

aRsaniSnavia, rom gatarebuli RonisZiebebis miuxedavad, jer kidev mniSvnelovani<br />

samuSaoebia Casatarebeli rogorc hidrometeorologiuri dakvirvebis qselis Semdgomi<br />

gafarToebis da ganaxlebis, ise <strong>ge</strong>ologiuri procesebis srulyofilad kvlevis<br />

(gansakuTrebiT mTian regionebSi) sferoSi.<br />

wyaldidobebisa da Rvarcofebisgan mosaxleobis dasacavad saqarTveloSi regularulad<br />

xorcieldeba mdinareebis napirgasamagri samuSaoebi. 2009 wels am samuSaoebisTvis 9<br />

milionamde lari daixarja, romelic moxmarda 30-mde saSiSi sanapiros gamagrebas miwis<br />

dambebiT, qvanayari bermebiT an betonis kedliT, arsebuli napirsamagri na<strong>ge</strong>bobebis<br />

reabilitacias an axlis a<strong>ge</strong>bas. qveynis klimaturi da <strong>ge</strong>ologiuri pirobebidan<br />

gamomdinare, amgvari saqmianoba momavalSic regularulad unda ganxorcieldes.<br />

12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!