Indholdsfortegnelse - Scandinavian Research Council for Criminology

Korruption i vägtransporten – af Kauko Aromaa (F)
Jag beskriver en jämförande projekt med tre deltagarländer. Varje land är ”unik”, dvs. representerar en
annorlunda situation m.h.t. hur vägtransporten organiserats och i vilket sammanhang vägtransporter
”händer”: Estland, England (UK), Finland.
Vi har i 1999 gjort samma genomgång i alla tre länder, med ungefär samma tillvägagångssätt:
genom expertintervjuer (närmast) har vi sökt kartlägga var ”svaga” ställen m.h.t. korruption sannolikt
(och enligt erfarenheter) kan förekomma.
Våldtäkt i finsk rättspraxis – af Vilja Hahto (F)
Enligt lagstiftaren är våldtäkt ett tämligen grovt brott. Praktiken är ändå litet annat för bara den nedre
ändan av straffskalan används och det finns inte stora skillnader i konkreta straffen fast gärningarnas
natur varierar mycket. Man kan även säga att det finns en konflikt mellan åsikten av lagstiftaren och
lagskiparen i den mening att lagskiparen inte använder den stadgade straffskalan utan den har skapat
en egen skala. Dessutom finns det också ett problem i frågan hur några förhållanden räknas såsom
förmildrande eller försträngande omständighet för olika domstolar kan bedöma samma förhållande på
ett helt motsatt sätt. Skadeståndet för själsligt lidande varierar mera än straffen; i skadeståndet blir
gärningens mer eller mindre allvarlig karaktär synlig bättre än i straffen. Med tanke på offret är det
inte så bra som kunde inbillas eftersom offren sällan får ersättning av gärningsmannen i verkligheten.
Why Violence – Ragnhild Sollund (N)
This paper is an attempt to understand and explain why some violent acts were committed by refugees
in Norway. A survey in Norwegian prisons in January and February 1998, showed that there were in
total 16 male refugees between 15-35 years, convicted for violent crimes.
Forholdet mellom personlighet, fordeling av skyld generelt og for en spsifikk alvorlig hendelse –
af Marius Peersen (I)
Målsettingen med dette studiet var å undersøke forholdet mellom to instrumenter, og instrumentenes
reliabilitet og validitet. Instrumentene måler attribusjon av skyld og heter “Gudjonsson Blame
Attribution Inventory” (BAI) og “Attribution of Blame Scale” (ABS). Spørreskjemaet BAI er utfylt
med tanke på en spesifikk “kriminell” handling, og ABS måler generell attribusjon av skyld.
Skjemaene ble utfylt av 82 islandske universitetsstudenter, som også svarte Eysenck’s personlighets
spørreskjema (EPQ) og Eysenck’s impulsivitet spørreskjema (IVE). Ekstern attribusjon målt med ABS
korrelerte signifikant med både ekstern og mental attribusjon målt med BAI. Disse korrelasjonene var
imidlertid lave. Attribusjons “skår” hentet fra BAI var signifikant høyere for “inter-personlige”
sammenlignet med “ikke-mot-person” alvorlige handlinger. “Psykopatiske trekk” målt med EPQ var
positivt korrelert med ekstern attribusjon målt med BAI, og negativt med skyldsfølelse. Intern
attribusjon målt med ABS var negativt assosiert med psykopatiske trekk, impulsivitet, og risikofylte
adferstrekk. Spørreskjemaet ABS, i motsetning til BAI, reflekterer hovedsakelig hvordan en person
attribuerer skyld for andres adferd, men ikke egen adferd. Dette kan forklare den lave korrelasjonen
mellom disse to instrumentene.
Fra lokkemenn til farlige fedre – et endret anmeldelsesmønster i saker om seksuelle overgrep
mot barn – af Elisiv Baketeig (N)
En undersøkelse av Kriminalstatistikkens tall og av politianmeldte saker ved Oslo politikammer i
årene 1980, 1981 og 1990 viser at det ble anmeldt langt flere saker om seksuelle overgrep mot barn i
1990 enn ti år tidligere. Stigningen i antallet saker om seksuelle overgrep mot barn var videre langt
sterkere enn ved andre typer alvorlige lovbrudd rettet mot person i denne perioden. De seksuelle
handlingene var videre grovere i 1990 og det var oftere en nærmere relasjon mellom fornærmede og
siktede enn det som var tilfelle ti år tidligere. Endringene skyldes mest sannsynlig et endret
anmeldelsesmønster som følge av den sterke offentlige fokuseringen av seksuelle overgrep mot barn
som fant sted fra midten av 1980-tallet.
15