Festskrift till Henrik Tham - Bredbandsbolaget

ROBERT ANDERSSON
politiken där införandet av cellfängelset framställs som en riktig och nyttig
åtgärdsform. 8 Ett andra åtgärdsområde är utbildnings- och skolpolitiken där
folkskolans införande 1842 och kampen om en gemensam bottenskola för
alla blir ett liberalt projekt. 9
Dagens styrning kan beskrivas i termer av en rörelse från välfärdsstatens
sociala ingenjörskonst till en moralisk ingenjörskonst. Styrandet gör bruk av
moraliska tankefigurer gällande samhällsproblemens orsaker och vi får
framställningar som liknar dem som Frans Lundgren hittar under 1800talets
mitt. 10 De drivande argumenten i dagens politik kan liknas vid 1800talets
framställande av liberalismen som det mest naturliga styrandet, ett
styrande som är naturligt eftersom det tar hänsyn till hur sakerna verkligen
är genom att frammana, stödja och rikta samhällslivets naturliga utveckling.
Dagens decentraliserade styrande och ansvarsgörande av medborgare utgår
från samma föreställningar, styrningen syftar till att avtäcka samhällets naturliga
rationalitet och funktioner genom att aktivera medborgarna i lokalsamhället.
* * *
Jag kommer i texten att titta på tre olika verkningar av förtjänsttanken. Först
fokuseras på hur förtjänsttanken blivit den bärande rättviseprincipen inom
utbildning och straffande. Jag går därefter vidare med att analysera två tekniker
för subjektsproduktion som är verksamma inom utbildnings- och kriminalpolitiska
arenan. Jag avslutar med att titta närmare på den arena var
förtjänstliberalismen primärt utspelar sig, det så kallade lokalsamhället.
Förtjänst som rättvisa: Från jämlikhet till
likvärdighet, från behandling till straff
Grundläggande för dagens styrning är hur medborgaren skall aktiveras. Det
handlar om ett styrande av intressen, styrandet verkar genom att förorda
vissa intressen före andra. Att rikta uppmärksamheten mot, framhålla betydelsen
av eller helt enkelt ange intresseriktning utmärker dagens styrande.
Förtjänsttänkandet styr intressena genom att peka ut vad som är av intresse
8 Lundgren (Hedemora 2003), s. 41 ff., se not 3.
9 Lindensjö, B. & Lundgren, U., Utbildningsreformer och politisk styrning, (Stockholm
2000).
10 Lundgren (Hedemora 2003), se not 3.
15