Festskrift till Henrik Tham - Bredbandsbolaget

ROBERT ANDERSSON
Det andra sättet att spåra förtjänsttänkandet inom utbildningspolitiken kan
man hitta i begreppet jämlikhet. Bo Lindensjö och Ulf Lundgren påvisar hur
jämlikhetstanken inom svensk utbildningspolitik har rört sig från enkel
jämlikhet, över lika möjligheter, jämlikhet via kompensatoriska åtgärder till likvärdighet.
15 Härigenom förs frågan om förtjänst in på en annan grund – förtjänst
blir en fråga om fördelningsrättvisa. Inom politisk filosofi är förtjänst en
fördelningsrättviseprincip gällande exempelvis hur gemensamma medel skall
fördelas. Man brukar tala om tre olika fördelningsprinciper: efter förtjänst
(liberalism), efter börd (konservatism) och efter behov (socialism). Som jag
ser det förs förtjänsttänkandet in via framställningen av jämlikhet som något
som kan uppnås genom kompensatoriska åtgärder. Vad som menas är att
genom detta tänkande ökade behovet av att särskilja eleverna för att kunna
lokalisera de behövande, vilket medförde en ökad vilja att differentiera.
Kompensation bygger på behovsprövning och ökad individualisering,
eleven behöver i större utsträckning skrutiniseras för att behovsanspråken
skall kunna fastställas. Här har vi alltså en fördelning efter behov som
egentligen bara blir en omvänd förtjänstprincip – behovet lokaliseras på
samma sätt som förtjänsten, som en naturlig egenskap hos individen. När
denna formulering av jämlikhet via kompensation presenterades genom
SIA-utredningen 16 stod svensk politik inför en helt ny situation, den sociala
ingenjörskonstens vetenskapsoptimism och den centraliserade styrningen
kritiserades på allt fler punkter. I den decentralisering av skolan som följde
blev ansvarspropositionen 17 och kommunaliseringen av skolan avgörande. 18
Införandet av målstyrning innebar att jämlikhetsbegreppet ersattes av
likvärdighetsbegreppet – skolan skulle vara likvärdig för alla. Häri framkommer
också förhoppningarna om att i större utsträckning kunna förverkliga
demokrati, men även att göra skolan mer rationell eftersom den nu skall
styras på det lokala planet som i sig på grund av sin närhet är mer rationell.
Så här uttrycktes det i ansvarspropositionen:
15 Ibid.
16 SOU 1974:53, Skolan arbetsmiljö. SIA-utredningen som den också är känd som är
en oerhört viktig utredning av skolans verksamhet efter enhetsskolans införande
1962. Utredningen pekar på många problem som enhetsskolan bar med sig,
speciellt gällande det s.k. högstadiet. En ytterliggare intressant punkt är att enhetsskolan
införs samma år som brottsbalken (SFS 1962:700) och SIA-utredningen
kan jämföras med Nytt straffsystem såtillvida att bägge texterna är producerade
av myndigheter knutna till respektive verksamhetsområden, samt att texterna
kritiskt granskar två omfattande politiska reformer. SIA-utredningen var också
startskottet till dagens decentraliserade skola.
17 Prop. 1990/91:18, Ansvaret för skolan.
18 Lindensjö & Lundgen (Stockholm 2000), se not 8.
17