Råd angående handläggning av patienter med KLÅDA - Hudkliniken
Råd angående handläggning av patienter med KLÅDA - Hudkliniken
Råd angående handläggning av patienter med KLÅDA - Hudkliniken
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(2)<br />
Dokument ID: 09-41845 Fastställandedatum: 2013-05-30<br />
Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2014-05-30<br />
Upprättare: Ingela I Svedberg Fastställare: Kerstin Sterner Mälstam<br />
<strong>Råd</strong> <strong>angående</strong> <strong>handläggning</strong> <strong>av</strong> <strong>patienter</strong> <strong>med</strong><br />
<strong>KLÅDA</strong> - <strong>Hudkliniken</strong><br />
Klinik:<br />
Klåda är en sensation i huden som ger upphov till stark t.o.m obetvinglig lust att<br />
riva sig.<br />
Det finns många olika klådindelningar men en förenklad indelning är:<br />
A. Klåda relaterad till hudsjukdomar<br />
Atopisk dermatit, eksem, dermatitis herpetiformis, parasiter, psoriasis. Se<br />
respektive sjukdom.<br />
Torr hud – nedsatt vattenhalt i huden speciellt hos äldre vintertid. Vanligt och<br />
klådan kan bli svår.<br />
Behandling: Mjukgörande kräm/salva.<br />
Pityrosporum orbiculare follikuliter: Diskreta, kliande papulopustler <strong>med</strong><br />
erythem runt och exkoriationer.<br />
B. Generell klåda utan primär hudsjukdom, men somatisk förklaring<br />
• Relaterat till invärtessjukdomar: Kronisk njursjukdom, hyperthyreos,<br />
blodsjukdomar, anemi, järnbrist, polycytemi, Hodgkin, lymfatisk leukemi,<br />
läke<strong>med</strong>el, HIV, gallstas.<br />
• Gr<strong>av</strong>iditet: Finns i flera olika former, både i början och i slutet.<br />
C. Generell klåda utan somatisk förklaring – psykogen klåda<br />
Oro, ängslan, trötthet men även bristande stimulans och nedstämdhet/depression<br />
förstärker klådan.<br />
Klåda beror på lokala klådsignaler från huden, men intensiteten regleras centralt<br />
från CNS och övrigt inflöde brukar kunna blockera klådimpulserna. Det är därför<br />
klådan är värst då man försöker koppla <strong>av</strong> eller till natten.<br />
Utredning<br />
Klådanamnes tas ungefär som en smärtanamnes.<br />
Somatiskt status, mindre lab-utredning gällande blodstatus, järnbrist, thyreoidea,<br />
njurleverfunktion.<br />
Den psykosociala anamnesens betydelse kan inte nog poängteras.<br />
Utskriftsdatum: 2013-05-31
Behandling<br />
Vårdprogram 2(2)<br />
Dokumentnamn: <strong>Råd</strong> <strong>angående</strong> <strong>handläggning</strong> <strong>av</strong> <strong>patienter</strong> <strong>med</strong> <strong>KLÅDA</strong> - <strong>Hudkliniken</strong><br />
Dokument ID: 09-41845 Giltigt t.o.m.: 2014-05-30<br />
Revisionsnr: 2<br />
• Behandla grundsjukdom.<br />
• Uteslut skabb.<br />
• Behandla alltid torr hud!<br />
• Moderna icke sederande antihistamin har föga – ingen – effekt på generell<br />
icke histaminutlöst klåda.<br />
• Vid psykogen genes behandling utifrån densamma.<br />
Remisspolicy:<br />
• Klåda som inte svarar på mjukgörande lokalbehandling, lokala steroider<br />
grupp 3 och sederande antihistamin.<br />
• Klåda och misstanke om bakomliggande specifik hudsjukdom: Dermatitis<br />
herpetiformis, debuterande pemfigoid etc.<br />
• Svår klåda <strong>med</strong> oklar genes.<br />
• Önskemål om ljusbehandling, t ex uraemiklåda.<br />
Dokumentinformation<br />
Dokumentet har granskats <strong>av</strong>:<br />
Lena Fåhraeus Morin<br />
Anette Edlund<br />
Börje Svensson, chefsläkare, Division Primärvård Gästrikland<br />
Tommy Lundmark, chefsläkare, Division Primärvård Hälsingland<br />
Utskriftsdatum: 2013-05-31
Change language