macedo ea ul македонеÑÐ¾Ñ - asociatia macedonenilor din romania
macedo ea ul македонеÑÐ¾Ñ - asociatia macedonenilor din romania
macedo ea ul македонеÑÐ¾Ñ - asociatia macedonenilor din romania
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
An<strong>ul</strong> doisprezece, Număr<strong>ul</strong> 132-133 Страна 13– Pagina 13<br />
ПРЕОБРАЗБА<br />
Ги зближувам колената до мојата душа<br />
Ги подигам моите раце<br />
Кон Тебе, Господе,<br />
И целото тело<br />
Ми се преобразува<br />
Во голема инка<br />
Преку која ќе навлезе<br />
И да се процеди<br />
Целата твоја светлина<br />
До длабочината на мојата грешна душа<br />
И да ме прочисти<br />
Од сите гревови и болка.<br />
Џанина Прежбеану<br />
АСПЕКТИ ОД ЖИВОТОТ<br />
НА ЕТНИЧКИТЕ<br />
МАКЕДОНЦИ<br />
Македонците од Романија се дојдени на<br />
територијата на оваа земја во 11 век во<br />
последоватолни миграциски групи, говорат<br />
словенски јазик и се со православна религија.<br />
Друштвото на Македонците од Романија е<br />
членка на Советот на Националните Малцинства<br />
од 2001 година, истиот е советодавен орган на<br />
Владата на Романија. Од 2004 се до 2011 година<br />
Друштвото на Македонците од Романија беше<br />
застапено и во Парламентот на Романија од<br />
страна на пратеник Лиана Думитреску, таа која<br />
не само што ги застапуваше правата и<br />
интересите на македонците во Романија, таа ја<br />
зајакна и врската помеѓу двете земји.<br />
Македонците ги зачуваа својата музика, обичаи,<br />
носии и прадедовските традиции, значајни<br />
елементи кои само го потврдуваат нивниот<br />
идентитет.<br />
Фолклорните традиции на македонците<br />
биле тесно поврзани со нивните активност,<br />
подготовка на волната и на коноп за изработка на<br />
носиите. Од желба да се продолжи традицијата<br />
на македонците од Романија, есента 2004 година<br />
се формира ансамблот СОНЦЕ кои имаат<br />
членови од две месности каде што опстојува<br />
македонската заедница: Баилешти и Урзикуца.<br />
Играорците од ансамблот Сонце во својот<br />
репертоар имаат свадбени ора, традиционални<br />
TRANSFORMARE<br />
Îmi plec genunchii suflet<strong>ul</strong>ui<br />
şi-mi ridic braţele<br />
către tine, Doamne,<br />
şi tot trup<strong>ul</strong><br />
mi se transformă<br />
într-o pâlnie mare<br />
prin care să pătrundă<br />
şi să se scurgă<br />
toată lumina Ta<br />
până în adânc<strong>ul</strong> suflet<strong>ul</strong>ui meu murdărit<br />
şi să mă cureţe<br />
de toată întinar<strong>ea</strong> şi durer<strong>ea</strong>.<br />
Gianina Prejb<strong>ea</strong>nu<br />
ASPECTE DIN VIAŢA<br />
ETNICILOR<br />
MACEDONENI<br />
Macedonenii <strong>din</strong> România sunt veniţi pe<br />
teritori<strong>ul</strong> acestei ţări în secol<strong>ul</strong> al XI-l<strong>ea</strong> în grupuri<br />
succesive de migraţie, ei vorbesc limba slavă şi sunt<br />
de religie ortodoxă.<br />
Asociaţia Macedonenilor <strong>din</strong> România este<br />
membră în Consili<strong>ul</strong> Minorităţilor Naţionale <strong>din</strong> an<strong>ul</strong><br />
2001, acesta fiind organ cons<strong>ul</strong>tativ de specialitate<br />
al Guvern<strong>ul</strong>ui României. Din an<strong>ul</strong> 2004 şi până în<br />
ianuarie 2011 etnia <strong>macedo</strong>n<strong>ea</strong>nă a fost repre -<br />
zentată în Parlament<strong>ul</strong> României de distinsa deputat<br />
Liana Dumitrescu, c<strong>ea</strong> care a reprezentat, a pro -<br />
movat şi a ocrotit interesele etnicilor <strong>macedo</strong>neni <strong>din</strong><br />
România şi a consolidat şi a întărit raporturile <strong>din</strong>tre<br />
cele două state. Macedonenii au păstrat obiceiurile,<br />
muzica, port<strong>ul</strong> şi tradiţiile străbunilor, elemente<br />
importante ce au scos în evidenţă identitat<strong>ea</strong> lor.<br />
Tradiţiile folclorice au fost strâns legate de<br />
ocupaţia etnicilor <strong>macedo</strong>neni, pregătir<strong>ea</strong> lânii şi a<br />
cânepii pentru a confecţiona îmbrăcămint<strong>ea</strong>. Din<br />
dorinţa de a se continua tradiţiile <strong>macedo</strong>nenilor <strong>din</strong><br />
România, în toamna an<strong>ul</strong>ui 2004 a luat fiinţă an -<br />
sambl<strong>ul</strong> SONŢE-SOARELE, care are ca dansatori<br />
membrii <strong>din</strong> două comunităţi <strong>macedo</strong>nene <strong>din</strong> sud<strong>ul</strong><br />
României: <strong>din</strong> Municipi<strong>ul</strong> Băileşti şi <strong>din</strong> Comuna<br />
Urzicuţa, judeţ<strong>ul</strong> Dolj.<br />
Dansatorii ansambl<strong>ul</strong>ui Sonţe au în repertoriu<br />
hore de nuntă, folclor tradiţional <strong>macedo</strong>n<strong>ea</strong>n <strong>din</strong><br />
România, de interferenţă şi hore <strong>din</strong> diferite zone ale<br />
Преобразба; Етничките македонци – Transformare; Etnicii <strong>macedo</strong>neni