IT & Fastigheter 2010 - Fastighetstidningen

prognosstyrning
prognosstyrning
prognosstyrning innebär
att huset har en mottagare som
tar emot lokala väderprognoser.
Signalerna överförs till fjärrvärmens
styrsystem som anpassar
värmen beroende på vilket
väder som väntas de närmsta
timmarna. Väntas exempelvis sol
I grunden är jag positiv, men det
finns energiinvesteringar som ger
snabbare payoff.” tommy johannesson
förvaltningschef vid Vätterhem.
tommy johannesson,
Vätterhem.
Graflunds är förmodligen
ganska representativa
för kunder som
är nöjda med prognosstyrning.
De har siffror
som brukar uppges
av leverantörerna där
besparingar på upp till
15 procent i vissa fall
utlovas. Ibland hörs
uppgifter om energibesparingar
uppåt
20 procent, men av allt
att döma har byggnaden
då också fått en injustering av värmesystemet, vilket
står för en rejäl del av vinsten.
Hos kommunala bostadsbolaget Vätterhem i
Jönköping finns prognosstyrning i 1 800 lägenheter
sedan 2004. Året innan installationen förbrukade
husen i genomsnitt 169 kWh per kvadratmeter.
2005 då man började mäta hade den sjunkit till
162 kWh per kvadratmeter.
Efter utvärdering har inga beslut tagits om att
utvidga prognosstyrningen.
– Vi är inte helt övertygade om spareffekten betalar
vad prognosstyrningen kostar, säger Tommy
Johannesson förvaltningschef vid Vätterhem.
För 2009 var siffran 153 kWh per kvadratmeter,
men då har Vätterhem även injusterat värmen och
ventilationen samt prövat olika kurvor för framledningstemperatur.
Hur mycket som är prognosstyrningens
förtjänst är alltså oklart.
–I grunden är jag positiv, betonar han, men säger
att det finns energiinvesteringar som ger snabbare
payoff.
hos kommunalt ägDa Hyresbostäder i Norrköping
har man lång erfarenhet av prognosstyrning.
Sedan ett år tillbaka har man kört en jämförelse
mellan prognosstyrning och referensgivare inomhus
i två likvärdiga bostadshus. Utvärderingen är
skruvas värmen ned innan solen
kommer. Därmed nyttjas inkommande
solvärme och värme som
lagrats i byggnadens stomme,
och man ska undvika övervärme
inomhus.
En utomhusgivare finns, som
tar över om prognosen blev
inte riktigt klar, men det går att dra slutsatser menar
Fredrik Jarl som är installationsansvarig.
– Vi kan se en minskning på fem till sex procent
på husen med prognosstyrning, men vi har även
sett minskad energiförbrukning med referensgivare
inomhus.
Man har loggat inomhustemperaturen, och där visar
utvärderingen svängningarna inte har försvunnit.
– Vi trodde temperaturkurvan skulle bli jämnare,
men det har fortsatt att åka zickzack.
Fredrik Jarl är osäker på vinsten i de prognosstyrda
husen, eftersom andra faktorer kan påverka.
Den kan också bero på att kurvan för framledningstemperaturen
legat lite lågt, eftersom även energin i
de andra husen minskat.
– Vi ser inga jättevinster med prognosstyrningen,
säger han.
Han är ganska tveksam.
– Jag är inte övertygad om besparingen. På vissa
hus får vi nästan ingen vinst. Där har vi sagt upp
prognosstyrningen.
– En väl fungerande utegivare som sitter där den
ska, för styrning av framledningstemperaturen,
fungerar ofta bra. Prognosstyrningen fungerar mer
eller mindre bra beroende på byggnadsstommens
tröghet.
Hyresbostäder har också råkat ut för en leverantör
som agerade tveksamt, för att få en extra tydlig
besparing.
– Man ströp värmekurvan och sänkte innetemperaturen,
för att tillgodoräkna sig en besparing. Men
hyresgästerna frös och gjorde felanmälan.
Den leverantören är dock ute idag, och en ny har
fått chansen.
Ännu finns inga oberoende studier kring energivinsterna
med prognosstyrning. Men vid Chalmers
har doktoranden Daniel Olsson inlett en vetenskaplig
utvärdering, där man med datorprogram
ska simulera påverkan på olika byggnader. Projektet
genomförs i samarbete med Energimyndighetens
beställargrupp för bostäder, Bebo. •
fel, och styr efter det verkliga
vädret.
Tjänsten säljs och installeras i
Sverige via några olika leverantörer;
eGain, Elektrorelä (ERaB)
och Honeywell.
SMHI samarbetar med ERaB
och Honeywell och har som
uppgift att bland annat göra en
energibalansberäkning för varje
byggnad, så att prognosstyrningen
ger en byggnadsspecifik
signal istället för den vanliga
signalen från utegivare.
40 iT & FasTigheT bilaga till Fastighetstidningen nr 10 december 2010