IT & Fastigheter 2010 - Fastighetstidningen

im ställer hårda
texter Björn ÅSlund illustrationer kjEll thOrSSOn
Det har nu pratats om byggnadsinformationsmodeller (bim) i flera år.
bland projektörer, arkitekter och byggare har det tagit fart.
visionerna har lovat att även förvaltande företag ska dra nytta av bim.
men ännu är de konkreta exemplen inte så många.
bim går ut på att skapa en enda datamodell av
byggnaden – egentligen en databas – som hanterar
all information från vagga till grav. Hela byggnaden
och alla tekniska installationer ska kunna visualiseras
i en grafisk 3D-miljö. Varje objekt i byggnaden
ska även rymma relevant information, som bilder
och text som bland annat kan berätta om materialegenskaper,
tillverkare, garantier och underhållsbehov.
En BIM-modell kan upprättas vid projekteringen
av byggnaden, och ska sedan uppdateras och ändras
vartefter konstruktionen fortskrider. Den används
vid bygget och installation av teknik. När förvaltningen
tar över BIM-modellen är den tänkt att han-
tera allt som hör till vanlig förvaltning; hyresgäster,
avtal, ändringar i byggnaden, ytor och installationer.
Den stora utmaningen för förvaltningar för att
komma igång med byggnadsinformationsmodeller
är av allt att döma att avgöra vilken information som
behövs i förvaltningen.
– Det handlar mycket om att avgränsa vilken
information som tidigare led, som byggare, lämnar
över. Vilken information ska sparas så att den kan
göra nytta, säger Mårten Lindström projektledare
vid Open-BIM som är ett brett utvecklingsprojekt
som ska underlätta för berörda branscher att tilllämpa
BIM.
Ännu tycks de konkreta resultaten och använd-
44 iT & FasTigheT bilaga till Fastighetstidningen nr 10 december 2010