IT & Fastigheter 2010 - Fastighetstidningen

prognosstyrning
väderprognosstyrning
har nu funnits länge.
leverantörer har lärt sig
att metoden inte passar
alla byggnader. rätt ofta
avråder man tänkbara
kunder, uppger torbjörn
grönbergs, säljansvarig
vid smhi.
smhi:s roll i prognosstyrning
är främst att leverera väderprogoser
som används för
styrningen. Själva produkten
säljs till slutkunderna av andra
leverantörer.
Man slipper licensavgifterna för
prognosstyrning som äter upp minst
hälften av besparingen.” Michael van Ginhoven,
energikonsult Venteko.
men i övriga hus på orten; i dagsläget 25 byggnader.
Varje hus har sin styrkurva anpassad efter husets
värmeegenskaper.
– Genom att bara installera givare i ett referenshus
på varje ort får man betydligt lägre installationskostnad,
framhåller Michael van Ginhoven,
energikonsult med bolaget Venteko, som står bakom
Vidingehems lösning.
Vidingehems byggnader är av lätt konstruktion
med begränsad förmåga att lagra värme. De reagerar
alltså snabbt på ändringar i utetemperaturen.
– Man slipper licensavgifterna för prognosstyrning
som äter upp minst hälften av besparingen,
framhåller Michael van Ginhoven.
Tanken är att upplägget med ute- och innegivare
ska överbrygga prognosstyrningens problem med
prognoser som ibland slår fel. Ibland beroende på
Torbjörn Grönbergs
konstaterar att
prognosstyrningen
inte passar alla byggnader.
– I mer komplexa
större fastigheter, där
det finns mycket glas,
kylanläggningar och
oregelbundna behov,
är inte förutsättningarna
de bästa. Vi får
ofta tacka nej till köpcenter,
industrifastigheter, lager och
kontor eftersom vädrets påverkan
är liten på sådana byggna-
att vädret på orten avviker på prognosorten som är
en annan.
– Prognosstyrningen kan slå fel, då vädret på en
ort kanske inte alls är som på prognosorten några
mil bort, säger Henrik Vernersson vid Vidingehem.
– Vi ser också att detta sparar installationskostnader
jämfört med innegivare i alla lägenheter, som
kostar ett par tusenlappar per lägenhet.
Referenshuset har varit i drift i tre år. Huset är
nyuppfört så det har inte gått att jämföra före och
efter installation.
– Vi ser att framledningstemperaturen är lägre
än väntat. Helt klart har det effekt, dock vet vi ännu
inte hur stor, säger Henrik Vernersson.
Husen som styrs av referenshuset är nyligen
inkopplade, så det är för tidigt att säga något om
energibesparingar och ekonomi. •
21˚ 21˚ 21˚ 21˚ 21˚ 21˚ 21˚
Prognosstyrning fungerar
bra i miljonprogrammen
torbjörn
Grönbergs, SMhi.
der, säger han.
– Vi har lärt oss
en del av misstagen,
så nu tackar
vi nej ibland, säger
han.
Det lämpar sig
inte för små byggnader.
Inte under
1 000 kvadratmeter
för att ekonomin
ska bli realistisk
med normala en ergitaxor,
uppger han.
– I större bostadshus, gärna
miljonprogrammet, och kontor
med regelbunden verksamhet,
fungerar detta bra, säger han.
Beträffande den möjliga
energivinsten så varierar den
en del mellan olika områden i
Sverige. Torbjörn Grönbergs
ger siffror på vilken vinst som
kan förväntas.
– I Stockholmsområdet når
man ofta tio procent med rätt
reglerkurva. Men i vissa fall
bara fem procent, fast ibland
upp till 15 procent. På Västkusten
är energivinsten lite lägre,
då det är mindre sol och mer
vind, uppger han •
42 iT & FasTigheT bilaga till Fastighetstidningen nr 10 december 2010