TVBH-5054 - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

4.1.3 Indata och antaganden
Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar
För det omgivande klimatet i klimatrummen används medelvärden för mätperioden med
avseende på temperatur och relativ fuktighet. De materialdata som används i beräkningarna
redovisas i tabell 4.1 nedan.
Tabell 4.1: Tabell över materialdata, utförlig tabell med källor redovisas i bilaga 2.
Väggdel Tjocklek
L [mm]
Värmemotstånd
R [(m 2 ·K)/W]
Ånggenomgångsmotstånd
Z [s/m]
Vindskydd 0,5 - 20 000
Isolering 195 5,13 11 000
Ångspärr 0,2 - 3 300 000
Ångbroms 0,2 - 140 000
Gips 12,5 0,06 försumbart
Tätskikt 1,0 - 1 500 000
Fog och
kakel
10 0,01 20 000
Övergångsmotstånd ute 0,04 försumbart
Övergångsmotstånd inne 0,13 försumbart
4.1.4 Felkällor
Ångpermeabiliteten, δ, är hos många material starkt beroende av aktuellt fukttillstånd och
således en funktion av φ, δ = δ(φ). Använda värden är hämtade från fabrikörers
produktinformationsblad där inget fuktsamband beaktas, vilket ger ett osäkert beräkningsresultat.
Vid stationära beräkningar bestäms aktuellt fukttillstånd överslagsmässigt och
därefter lämpligt beräkningsvärde för ångpermeabiliteten, varför felet blir förhållandevis litet.
Ånggenomgångsmotståndet, Z, är en funktion av ångpermeabiliteten enligt Z = L/δ, och är
således också beroende av det aktuella fukttillståndet. (Nevander & Elmarsson, 1994)
4.1.5 Resultat av beräkningar
Beräkningarna visar att det under en längre tidsperiod inte finns någon risk för fuktkondensation
någonstans i de olika väggkonstruktionerna då temperaturen är konstant, se
tabell 4.2 nedan. I väggtyp 1 antar den relativa fuktigheten högre värde i gipsskivan än i de
övriga väggtyperna, värdena är dock inte så höga att risk för skada föreligger. I väggtyp 2
antar den relativa fuktigheten värden som inte skiljer sig nämnvärt från väggtyp 3 vilket tyder
på att fukt tillåts att diffundera genom materialen. Beräkningarna redovisas i bilaga 3.
45