TVBH-5054 - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

w [kg/m
35
3 ]
30
25
20
15
10
5
0
Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar
RF1, w1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
RF [%]
Figur 4.4: Anpassad desorptionskurva för gips
4.2.3 Indata och antaganden
För att beräkningen ska kunna utföras förenklas väggen så att endast gipsskiva, ångspärr eller
ångbroms och tätskikt beaktas. De materialdata som används redovisas i tabell 4.3. I
simuleringen utgörs väggen då endast av ett lager, motsvarande gipsskivan. Programmet
hanterar inte täta skikt som är tunna varför ångspärr och ångbroms respektive tätskikt anges
som ytmotstånd på respektive sida av gipsskivan, därav måste förenkling ske. Luftläckaget
genom väggen sätts till minsta möjliga i programmet då väggen är tät och
temperaturdifferensen över gipsskivan är mycket liten.
Simuleringar görs med klimatdata från klimatrummen. Variationer på urspungssimuleringen
utförs sedan, temperaturen inomhus och ånghalten inomhus ökas. Avsikten med att justera de
olika parametrarna var för sig är att kunna få en uppfattning om hur uttorkningen ser ut i de
olika fallen och se hur stor betydelse parametrarna har i jämförelse med varandra. Simulering
utförs också med klimatdata från verkligt uppmätta förhållanden.
Gipsskivorna antas från start ha en relativ fuktighet på 95 % varifrån uttorkning sker. Värdet
väljs med utgångspunkt från resultaten från väggförsöken.
Programmet 1D-HAM hanterar i vårt fall endast ett lager, bestående av gipsskivan och dess
ytmotstånd. I beräkningen delas lagret in i sju celler över vilka simuleringar utförs. Antalet
celler bestäms av önskad noggrannhet i simuleringarna. Ett udda antal celler bestäms för att
matcha simuleringspunkterna för temperaturen mot simuleringspunkten för RF vilken
beräknas för lagrets mittpunkt.
Resultaten från de icke stationära beräkningarna jämförs med de stationära beräkningarna för
de olika fallen för att få en uppfattning om dess rimlighet.
w2
49