TVBH-5054 - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

More documents

Recommendations

Info

Ånghalt [g/m 12 3 ] 10 8 6 4 2 0 0 3 12 18 24 30 36 43 50 58 65 72 79 86 93 100 Tid [dygn] Figur 4.6: Justerad ånghalt Variation 1 – Ökad temperatur inomhus med 5 grader Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar Ånghalt inne/gipsens insida Ånghalt ute Ånghalt gipsens utisa Temperaturen inomhus antas öka 5 grader Celsius för att undersöka hur uttorkningsförloppet påverkas av en temperaturhöjning. I klimatfilen anpassas temperaturen på gipsens ut- och insida till de ändrade temperaturförhållandena. Omräkning görs genom en stationär beräkning av uppmätta temperaturer i klimatfilen. Utgångstemperaturer är i denna beräkning de temperaturer som uppmätts i de båda klimatrummen. De RF-värden som används är de samma som i den ursprungliga klimatfilen, vilket medför att ånghalten i skivorna ökar. RFvärdena antas vara de samma för att risken för mögelpåväxt ska kunna utvärderas. Variation 2 – Ökad ånghalt inomhus med 5 g/m 3 Ånghalten inomhus antas öka 5 g/m 3 för att undersöka hur uttorkningsförloppet påverkas av ett fuktigare klimat. I klimatfilen anpassas ånghalten på gipsens ut- och insida till de ändrade ånghaltsförhållandena. Omräkning av uppmätt ånghalt på gipsens utsida görs genom en stationär beräkning. Temperaturer på gipsens ut- och insida är de samma som i den ursprungliga klimatfilen. Verkligt klimat Avsikten med att simulera ett klimat liknande ett normalt badrumsklimat är att få en uppfattning om hur uttorkningen kan se ut i verkligheten och om det föreligger risk för skador samt om resultaten från försöket går att applicera på ett fall med verkligt klimat. Klimatet utomhus utgörs av klimatdata från Karlstad under månaderna december, januari och februari under ett ”normalår”. Karlstads klimat valdes då medeltemperaturen från december till februari är –4,2 °C. Inomhusklimatet byggs upp av ånghalten utomhus adderat med en upprepning av en mätning av fukttillskott från en studie på badrum i Växjö (Bagge et al., 2004). Även inomhustemperaturen är hämtad från denna studie. Genom stationära 51
4 Beräkningar beräkningar görs för varje värde på det omgivande klimatet en omvandling till ånghalt och temperatur för den aktuella placeringen av mätpunkter i väggen. 4.2.4 Felkällor Ångpermeabilitet är fuktberoende Ångpermeabiliteten, δ, bör vid icke stationära beräkningar justeras allteftersom fukttillståndet ändras i konstruktionen. Detta kan ske genom att sambandet δ(φ) formuleras som ett matematiskt funktionssamband, antingen genom en kontinuerlig funktion eller genom en polygonkurva. I aktuella beräkningar används inte något sådant samband, vilket kan ge upphov till felkällor. Tidsintervall I programmet simuleras hela timvärden, vilket innebär att en tillfällig förhöjning av luftens ånghalt, som kanske endast varar i tio minuter, får en varaktighet i programmet på 60 minuter. Det kan också vara tvärt om. Då klimatet i Växjöstudien endast loggades en gång i timmen kan ånghaltstoppar passerat obemärkta då fukten vädrats ut när klimatet inte loggas. En annan felkälla är att fogen mellan kakelplattorna och tätskiktet buffrar fukt efter vattenbegjutning, där sker en viss fördröjning från det att väggen spolats tills fukten försvinner från materialet. Hur stor den fördröjningen är vet vi inte. Förhöjd ånghalt bakom fuktiga gipsskivor I simuleringarna borde klimatfilens ånghalt bakom ångspärren eller ångbromsen vara något högre än väggtyp 3, vilken används, under uttorkningen. Detta på grund av att en fuktig gipsskiva avger fukt som höjer ånghalten något bakom ångspärr och ångbroms. Detta har inte beaktats och kan vara en möjlig felkälla. Luftläckage Luftläckaget är i programmet satt till noll men kan i verkligheten vara högre. 52
Page 1 and 2:
Avdelningen för Byggnadsfysik Exam
Page 3 and 4:
Avdelningen för Byggnadsfysik Lund
Page 5 and 6:
Sammanfattning Titel: Uttorkning av
Page 7 and 8:
Summary Title: The drying rate of e
Page 9 and 10:
Innehållsförteckning 1 INLEDNING.
Page 11 and 12:
Beteckningar Beteckningar är enlig
Page 14 and 15: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Uttorkning
Page 16 and 17: 1.7 Metodik 1.7.1 Experimentella me
Page 18 and 19: 2 Teori 2.1 Byggnadsfysik Uttorknin
Page 20 and 21: Temperaturberoende Uttorkning av fu
Page 22 and 23: 2.1.5 Fuktkällor Byggfukt Uttorkni
Page 24 and 25: Fuktbetingade rörelser Uttorkning
Page 26 and 27: 2.2.2 Ansvarsfördelning Uttorkning
Page 28 and 29: Krav på lufttäthet Uttorkning av
Page 30 and 31: 2.3.5 Materialhantering enligt BBR
Page 32 and 33: Uttorkning av fukt i våtrumsytterv
Page 34 and 35: 2.5.3 Mätare för fuktkvot i trä
Page 36 and 37: 3 Försök 3.1 Uttorkning av fukt i
Page 38 and 39: Figur 3.3: Väggtyp 2 i sektion Vä
Page 40 and 41: 3.1.4 Mätning Uttorkning av fukt i
Page 42 and 43: RF [%] 120 100 80 60 40 20 Uttorkni
Page 44 and 45: Ånghalt [g/m 3 ] 8 7 6 5 4 3 2 1 U
Page 46 and 47: Väggtyp 1 Uttorkning av fukt i vå
Page 52 and 53: 3.1.7 Övriga iakttagelser Kondens
Page 54 and 55: 3.2.1 Mätresultat Uttorkning av fu
Page 56 and 57: 4 Beräkningar 4.1 Stationär diffu
Page 58 and 59: 4.1.3 Indata och antaganden Uttorkn
Page 60 and 61: 4.2 Icke stationär diffusionsberä
Page 62 and 63: w [kg/m 35 3 ] 30 25 20 15 10 5 0 U
Page 66 and 67: 4.2.5 Resultat av simuleringar Klim
Page 68 and 69: RF [%] 120 100 80 60 40 20 0 Uttork
Page 74 and 75: 5 Analys 5.1 Utvärdering av result
Page 76 and 77: RF [%] 120 100 80 60 40 20 Uttorkni
Page 80 and 81: 6 Slutsats 6.1 Slutsatser av studie
Page 82 and 83: 7 Diskussion 7.1 Ångbroms Uttorkni
Page 84 and 85: Framtiden för våtrumsgips Uttorkn
Page 88 and 89: Bilagor Bilaga 1 ”Programmering
Page 90 and 91: Bilaga 3 Stationär diffusionsberä
show all

TVBH-5054 - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?