TVBH-5054 - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
TVBH-5054 - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
TVBH-5054 - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5 Analys<br />
5.1 Utvärdering av resultaten från väggförsöket<br />
Klimatrummen<br />
Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar<br />
Medelvärdet på fukttillskottet mellan de olika klimatrummen är 2,3 g/m 3 , vilket kan jämföras<br />
med värdet 2,9 g/m 3 som uppmätts för flerbostadshus under uppvärmningssäsongen.<br />
Onoggrannhet av mätningar<br />
Onoggrannheten hos temperaturmätningarna uppgår till ±0,1 ºC, vilket påverkar mättnadsånghalten.<br />
Onoggrannheten i mätningarna av den relativa fuktigheten påverkar ånghalten. Vid<br />
höga relativa fuktigheter blir onoggrannheten större än vid låga och därmed blir felet större.<br />
Vid kalla temperaturer är temperaturberoendet mindre än för varma temperaturer med<br />
avseende på fuktbäring. En felmarginal på 0,1 ºC ger således ett större fel vid återgivning av<br />
mättnadsånghalten vid varmare temperaturer än vid kalla temperaturer. Felet hos RF-givaren<br />
kunde enligt kalibreringen, se kapitel 3.1.7, uppgå till 9 % vid 95 % RF och 20 ºC. Ger<br />
samtidigt termistorn en felmätning på 0,1 ºC blir felet i ånghalten 1,7 g/m 3 . Mätningarna visar<br />
vid den här temperaturen och relativa fuktigheten att kondensation sker, trots att det i<br />
verkligheten inte är fallet. Än värre är det då mätningarna visar att ingen kondensation sker,<br />
men då det i verkligheten sker kondensation. Då RF-givarna visar för höga värden vid höga<br />
relativa fuktighetsnivåer är risken mindre för feltolkning.<br />
Skillnader i uttorkningshastighet<br />
De olika väggtypernas uttorkningsförlopp visar på stora skillnader i uttorkningshastighet.<br />
Väggtyp 1 och 2 uppvisar tydliga skillnader i hastighet men även tydliga likheter i kurvornas<br />
form. Uttorkningshastigheten påverkas markant av valet mellan ångbroms och ångspärr.<br />
Uttorkningsförloppet för väggtyp 3 kan endast delvis jämföras med de övriga eftersom<br />
gipsskivan var torr från start. Väggtyp 3 kommer snabbt i jämvikt från sitt startvärde.<br />
Spridning i mätresultat<br />
En viss spridning förekommer i mätningarnas resultat, även i de resultat från givare som är<br />
placerade intill varandra. Spridningen beror troligen till stor del av de individuella givarnas<br />
mätnoggrannhet och är inte större än att den kan accepteras. Noggrannheten i mätningarna<br />
påverkas av RF-nivån, ju högre RF desto sämre mätnoggrannhet utlovas av tillverkaren. Då<br />
givarna är uppe i mycket höga RF-nivåer blir noggrannheten sämre men eftersom kurvorna<br />
följs åt är noggrannheten acceptabel. Då RF-givarna levererar mätvärden över 100 % beror<br />
det troligen på den låga noggrannheten och att vatten kondenserat på givaren.<br />
Variationer av gipsskivornas ånghalt<br />
Ånghalterna i väggtyp 1 är högre i mätpunkterna närmast väggtyp 2, ånghalterna i väggtyp 2<br />
är högre i mätpunkterna närmast väggtyp 1 och likaså är ånghalterna i väggtyp 3 högre i<br />
mätpunkterna närmast väggtyp 2. Skillnaderna är små och kan bero av mätarnas individuella<br />
mätnoggrannhet eller slumpmässiga skillnader inom väggarna, men även att det sker en<br />
fukttransport mellan gipsskivorna. Om påverkan är riktig är skillnaderna så små att en fuktig<br />
gipsskiva inte borde ha skadlig inverkan på en närliggande skiva under uttorkning. I försöket<br />
borde skivorna varit åtskilda med en ångspärr för att förhindra fuktvandring mellan skivorna.<br />
61