SDS-master 4.1.5 - Sydsvenskan

More documents

Recommendations

Info

B6 KULTUR & NÖJEN Redigering: Åsa Boustedt ■ GRÄNSÖVERSKRIDARE Del 2 Djur är viktiga i många verk. ”Jag växte upp på landet och var ofta med om jakt och slakt på djur. Det är bilder som jag ofta återvänder till”, säger Jenny K Lundgren. SYDSVENSKANh Torsdag 18 oktober 2012 Konsten att gå sin egen väg Augustenborg. ”’Fortsätt med det här. Det är du bra på.’ Jag hatar när folk säger så”. Orden kommer från poeten, konstnären och keramikern Jenny K Lundgren. – Det är väl ingen som ska säga till mig vad jag ska göra? I morgon tänker jag kanske göra något helt annat. Jenny K Lundgren håller till i utrymmet längst in i ateljén i en källare på Augustenborgsvägen i östra Malmö. Hörnet liknar mer ett upplag än ett kontor: keramikverktyg, tyg, halvfärdiga skulpturer. Och jo, röran reflekterar nog om inte Jenny Lundgrens ordningssinne, så hennes skapande. – När jag utbildade mig till scenograf i Danmark fick jag hela tiden höra att jag skulle koncentrera mig på ett uttryck, en grej. Inte hålla på och blanda, inte göra både scenografi och en installation. Högskolan i Danmark ville utbilda scenografer för film och tv, inte genreflaxande konstnärer med teoretiska perspektiv. Fast Jenny Lundgren ville annorlunda. – Jag kan visst sitta på flera stolar. Jag kan visst måla om jag känner för det. Visst skriva dikter. De senaste åren har Jenny Lundgren tävlat i poetry slam, genomfört fotoworkshops och framträtt på scen med både text och musik. Hon har gått från scenografi till installationer, till skulpturer och objekt till performance och nu egna texter. En ganska självklar utveckling, åtminstone för upphovskvinnan själv. – När tiden är mogen så byter man uttryck, så enkelt är det. Att vandra mellan olika konstnärliga uttryck och tekniker är sällan en smart karriärväg. Konstmarknaden har länge premierat vissa material och metoder före andra. Och även om detta idag börjar luckras upp, finns fortfarande gränserna där. Skulptur i lera, för att ta ett exempel, betraktas i allmänhet som konsthantverk snarare än som konst. – Keramik ses som allt för knutet till ett material. Och då kan inte galleristen sätta ett högre pris. Jag borde gjort skulpturer i plast i stället, då hade de varit mer värda. Framgång för en konstnär innebär också ofta att förknippas – eller förminskas – till ett visst verk, en signatur. Yves Klein målar klarblått, Cindy Sherman fotograferar sig själv, Lena Cronqvist målar flickor. FÖREBILDEN Louise Bourgeois ■ Fransk- amerikansk konstnär, levde mellan 1911 och 2010. Obrutet aktiv in i det sista. Mest känd för sina spindlar, kallade Maman. ■ ”Familjen, uppväxten, fadern, sig själv som flicka – kan man verkligen hålla på med sådant när man är nittio år gammal? Jo, det kan man. Louise Bourgeois lämnade aldrig sitt ämne. Det visade hennes arbete för mig: man kan fortsätta berätta om det, sin grundberättelse. Och det behöver bli ensidigt för det.” FOTO: LOUISIANA Men att på ett medvetet sätt koncentrera sig, rent taktiskt, på ett grepp och använda det i självlanseringen av ett konstnärskap – nej, det är inget alternativ, säger Jenny Lundgren. – Jag tror man biter sig själv i svansen om man strävar efter att hitta något sådant. Bara göra fåglar i mässing, ända tills man blir känd? Du ska göra något som är så jäkla bra att det biter sig fast i folks sinnen! Och det är inget man kan manipulera sig fram till. Växlandet mellan teknikerna betyder dock inte att det inte kan finnas en kärna som är konstant. Som svärtan och symbolerna, en stämning som följer med. En slitsam, trasig uppväxt på landet sätter fortfarande spår i Jenny Lundgrens verk. Som i djur och djurdelar, som ofta dyker upp i bilder och skulpturer – minnen av älg och rådjursjakt och slakt. Liksom ett stort utanförskap, att inte höra till. – Där finns ju min historia, min grundupplevelse. Att jag kommer från en okultiverad miljö där folk spottar snus, att jag känner mig som en total pajas, något som katten släpat in. Utanförskapet har också satt andra sorters avtryck. Om konstvärlden ofta kan upplevas sluten, vill Jenny K Lundgren skapa verk som är inkluderande. En performance hon gjort flera gånger är att bjuda in människor att bli avfotograferade – ofta i ett galleri – tillsammans med utvald rekvisita. Vilken i sin tur ofta är hennes gan ska makabra dockor, som den smutsvita, döda plyschfiguren ”Djäveln”. – Jag minns alla som kommit och blivit fotograferade, minns deras sätt att förhålla sig till dockorna. Det är något som gett mig själv mycket. Diktsamlingen ”Black Well” (som nyligen publicerades på det lilla nystartade Malmöförlaget Waterglobe Productions) är i grunden ett sorgearbete. – Texterna har sitt ursprung i ett familjetrauma. Min halvbror, som var mycket yngre än mig – han var narkoman – dog på ett oerhört tragiskt sätt. Texterna blev ett sätt att hantera och bearbeta sorgen, säger Jenny K Lundgren. TEXT: ESKIL FAGERSTRÖM eskil.fagerstrom @sydsvenskan.se FOTO: LISBETH WESTERLUND lisbeth.westerlund @sydsvenskan.se FAKTA Jenny K Lundgren ■ Arbetar i keramik, skriver lyrik, gör performance och film. ■ Akutell med undervattenslyrikfilmen ”Wounded Knee Sings Songs from Black Well” (filmad av Marko Wramén) och performanceduon 2Mothers In A Carwash (tillsammans med Kirsti Öibakken Pedersen).
SYDSVENSKANh Redaktör: Christer Holmgren E-post: ordet@sydsvenskan.se ORDET Fax: 040-28 15 45 Postadress: Ordet, <strong>Sydsvenskan</strong>, 205 05 Malmö Torsdag 18 oktober 2012 B7 Om vi plockar bort kärnkraften så måste vi ersätta den med något annat. Och detta något andra tenderar att vara miljömässigt sämre. Det anser en av dagens skribenter som vill se en framtid för kärnkraften i Sverige. ■ ENERGIFÖRSÖRJNING Redaktör Christer Holmgren ■ E-post: ordet@sydsvenskan.se ■ Postadress: Ordet, <strong>Sydsvenskan</strong>, 205 05 Malmö ■ Håll dig kort (max 300 ord ). För ”tummar” gäller cirka 40 ord. Redaktionen förbehåller sig rätten att stryka ner och koncentrera insändare. Underteckna med hela ditt namn och helst också med bostadsort. ■ Signatur får bara förekomma om särskilda skäl föreligger, men namn, adress och telefonnum- Skribenten uppskattar kärnkraften, här representerad av Barsebäcksverket. ARKIVFOTO: MARTIN LINDEBORG 2006 Varför byta ner sig? ■ Nobelpristagaren George A Olah (USA) har tillsammans med några medarbetare skrivit boken ”Bortom olja och gas”. På sidan 150 kan man läsa följande: ”Fast det inte har påtalats för allmänheten så räddade oss USA:s kärnkraftverk år 2003 från utsläpp i jordens atmosfär av 3,4 miljoner ton svaveldioxid, 1,3 miljoner ton kväveoxider, och 680 miljoner ton koldioxid. Luftföroreningar, sär- ■ STRÅLNING Vargen kommer ... inte! Svar till Solveig Silverin, Ordet 13.10. ■ Jag är varken fysiker eller elektriker, men jag är djupt imponerad av hur man kan få så mycket nästan dödlig strålning ur ett fyra volts batteri. Särskilt som det ju inte är joniserande strålning ■ POLITIK En skatt av kloka tankar är sant lönsam ■ De som förväntat sig att den partiledardebatt i SVT som nyligen ägt rum skulle leda till att nya idéer presenterades och debatterades blev besvikna. Partiledarna gick på i gamla hjulspår i en av SVT svagt regisserad föreställning. Programledarna fick många av oss att gäspa i fåtöljerna. Möjligheterna att skilt utsläpp av svaveldioxid och sulfataerosoler, som produceras i stora mängder i koleldade kraftverk, beräknas förorsaka 40 000 dödsfall per år bara i USA. Den amerikanska kärnkraftens första 50 år har inte orsakat ett enda dödsfall.” USA har mer än 100 kärnkraftsreaktorer. Klas Eklund anför i sin bok ”Kina – den nygamla supermakten” som kom ut 2011 följande: ”Stenkol är (kärnklyvning) utan vanlig elektromagnetisk strålning. Som i en mikrovågsugn, som brassar på med 750W vid 220 V. Surfplattan har ett batteri på 4 volt och en effekt som förmodligen mäts i milliwatt (1/1000 Watt). Klart, om man sitter med skapa en debatt med nerv och spänning fanns där. Ta som exempel frågan om den femtiolapp som en grupp pensionärer i nåd tycks ha erhållit av regeringen. Våra programledare hade i det sammanhanget möjlighet att låta våra välekiperade partiledare redovisa sina egna arvoden och ersättningar. Fullt möjligt den helt dominerande energikällan i Kina; kolet står för 70 procent av energitillförseln. Antalet kolgruvearbetare uppgår till tre miljoner. Deras jobb är smutsigt, hårt och farligt. Kolet är en smutsig energikälla.” Hälsoproblemen är fasansfulla. Mörkertalet är stort men sannolikt dör mellan 4 000 och 5 000 kolgruvearbetare i gruvolyckor varje år som består av igenrasade gruvgångar, plattan framför snudan 16 timmar om dygnet så blir det ju farligt. Man måste ju äta också. Den da’n vargen verkligen kommer så är det ingen som orkar lyssna längre. GÖRAN EKLUND då dessa arvoden och ersättningar utgår från våra gemensamma ansträngningar också benämnda skattemedel. Arvoden och ersättningar som per månad vida överstiger vad många pensionärer får ut på ett år. Debatten kunde i belysningen av detta kommit att beröra grundläggande frå- kvävningsolyckor, trasiga hissar eller gasexplosioner. Gruvbolagen åsidosätter ofta säkerheten för att hålla nere kostnaderna. Dessutom dör uppåt 100 000 aktiva eller pensionerade gruvarbetare om året en förtida död av stendammlunga. I Sverige använder vi 140 TWh (140 miljarder kWh) per år och 40 procent är kärnkraft. Resten är vattenkraft samt el från biomassa och vindkraft (7 TWh i ■ VALUTOR Brysseltänk ■ Har besökt Grekland både 2011 och 2012, och givetvis talat med en del greker om den ekonomiska situationen. Konstigt nog är det en klar majoritet (av de jag talat med) som vill ha sina drachmer tillbaka. I massmedierna fram- gor rörande moral och etik. Frågor som borde beaktas i varje politisk debatt där politiker och makthavare med möjligheter att bestämma över våra gemensamma skattemedel och sina egna ersättningar är närvarande. Kära partiledare och programledare, samla era tankar kring ordet rättrådig- dagsläget). Den svenska vattenkraften räcker inte till för att reglera mer än 10 TWh vindkraftel. Utan kärnkraft måste vi bygga ut alla orörda älvar. Ingen svensk har dött av någon strålning från svensk eller internationell kärnkraft trots att vi nu har ett antal hundra kärnkraftsår bakom oss. Varför skall vi byta ner oss när vi redan har världens bästa el-mix? BENGT LINDHÉ hålls hur viktigt det är att behålla Grekland i eurosamarbetet, men vems åsikter är det som kommer fram i tv och tidningar egentligen? Det är nog så att det är viktigare med den grekiska euron i Bryssel, än det är i Aten! JAN-ERIK VALLIN het. Tag vara på den skatt av kloka tankar och den visdom som kommit till uttryck genom årtusenden. Under tiden, låt oss ta del av ett tänkvärt kinesiskt ordspråk: De sanningar som vi inte vill höra är nyttigast för oss att lyssna till. RONNY LARSSON i Kvistalånga mer ska ändå bifogas, annars publiceras inte insändaren. Insända bidrag returneras inte. ■ Vill du tala med redaktören? Ring 28 12 79 måndag 13–17, och on, to, fr 10–14. ■ VIA WEBB Kommenterat på sydsvenskan.se ARTIKEL: Treåringar vana nätanvändare Varningstecken Jag ser faror med för mycket internet. Barn/ ungdomar idag är klena och har dålig motorik, vilket kommer att visa sig mer i framtiden. Redan idag kan jag se 12-åringar som knappt orkar köra en gräsklippare eller har svårigheter att räfsa löv eller till exempel simma. De sitter framför tv-spel, datorer och tv:n, och då får man inga muskler. Uthållighet är nog också på sikt ett problem. Många 10-12-åringar klarar inte av att springa (jogga) tre kilometer utan att stanna. STYGGAVARGEN Affärsidé Tillverkare med framförhållning tittar redan nu på hur de ska kunna göra framtida modeller fostervattentäta. MATS SVENSSON Viktigt få vara barn Datorer och internet är en asocial företeelse (nej, det är inget socialt med sociala medier). Barn behöver för det första vara ute och röra på sig och för det andra behöver de träffa och umgås med andra människor. Barnen kommer att lära sig läsa och skriva en vacker dag också, tvinga dem inte att bli vuxna redan innan fem års ålder. Låt dem vara barn. MICHAEL Skillnad? Det handlar inte om att treåringar sitter vid en dator. Med internet i smartphones och plattor (iphone/ipad) så handlar det mestadels om att man låter barnen spela något spel eller se någon film. Är det någon skillnad för er om barnet ser Bolibompa på tv eller över internet? JOCKE SILVERSTIG
Page 1 and 2: Redigering: Åsa Boustedt SYDSVENSK
Page 3 and 4: Gäller t.o.m 21/10-12. Vi reserver
Page 5: SYDSVENSKANh Redigering: KULTUR Tor
Page 9 and 10: SYDSVENSKANh PERSONLIGT B9 Torsdag
Page 11 and 12: Torsdag 18 oktober 2012 Företagsan
Page 13 and 14: Torsdag 18 oktober 2012 UNEARTH på
Page 15 and 16: OSS EMELLANoI Sydsvenskan sedan 191
Page 17 and 18: SYDSVENSKANh TV & RADIO B17 Torsdag
Page 19 and 20: SYDSVENSKANh På följande text-tv-

SDS-master 4.1.5 - Sydsvenskan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?