Cecilia Pihl - Fastighetsvetenskap - Lunds tekniska högskola

Vyn tas fram med SQL:
CREATE OR REPLACE VIEW Elev_klass
SELECT a.personnr, a.namn, a.adress, b.namn, b.skola
FROM Elev a, Klass b
WHERE a.personnr = b.personnr;
Det finns utvecklade system där geometri kan lagras, kallade integrerade lagringssystem. Objektrelationella
databaser som är anpassade för att hantera rumsliga och därmed lagra geometri
brukar kallas spatiala databaser.
Det finns flera sorters spatiala databaser för GIS-program varav de objektrelationella databaserna
är en. Ett annat sätt är att ha ett extra program ovanpå standard-relationsdatabasen som
hanterar geometrin med hjälp av utökad SQL. Det går även att hantera geometri i en spatial
objekt-orienterad databas, men det finns i dagsläget bara ett fåtal GIS-program som använder
sig av objektorienterade databaser.
Lagring av geometriska data kan också ske genom hybrida system, där attributdata lagras i en
relationsdatabas, medan geometrin lagras i ett fil-system, där ett id-nummer för geometrin
lagras i attributtabellen och kan på så sätt kan attributen länkas samman med geometrin.
Geometrin sparas i ett format som är olika beroende på vilket GIS-program som används
(Harrie, 2007).
4.3 Ruttplanering
Vägdatabas
En vägdatabas innehåller information om vägnätet i form av ett nätverk. Vägavsnitten och
korsningar är representerade av länkar och noder. Tillsammans utgör länkarna vägar och de i
sin tur knyts samman av noder. Till varje länk och nod finns företeelser, som kan vara fysiska
objekt eller egenskaper (Eklundh, 2003). Exempel på länkföreteelser:
- vägnamn
- hastighet
- enkelriktat
- vägtyp (motorväg, större väg, cykelväg etc.)
- längd
- de noder länken ansluter till.
Till noderna finns bland annat information om vad de har för koordinater och om det finns
några begränsningar (till exempel tillåtna och icke tillåtna svängar). Exempel på vägdatabaser
är Nationella Vägdatabasen (NVDB) som är en samlad vägdatabas för hela Sverige med aktuella
data. Vägverket samarbetar med Sveriges kommuner, landsting, skogsindustrin och
Lantmäteriet för att samla in data. Databasen är tillgänglig både för offentliga och kommersiella
medverkande (Vägverket, 2008).
13