Cecilia Pihl - Fastighetsvetenskap - Lunds tekniska högskola

inte är på fritids, är det intressant att få fram vilka elever som är skolskjutsberättigade en viss
dag.
Eleverna knyts till närmaste hållplats, för att sen kunna skapa rutter utifrån hållplatserna. Varje
elev får ett id-nummer för en hållplats. En anledning till att knyta eleverna till en hållplats
är inte bara för att kunna skapa rutter utifrån dessa, utan kan också vara bra om det exempelvis
händer en olycka med skolbussen. Det är då viktigt att kunna få fram en rapport med vilka
elever som fanns med ombord på bussen vid olyckstillfället. En annan anledning att knyta
eleverna till en hållplats är för att kunna ta fram en rapport till busschauffören med vilka elever
som ska hoppa på vid vilken hållplats.
Rutter skapas utifrån hållplatserna med hjälp av ruttplaneringsverktyget. Tanken med dessa
rutter är att skolskjutsplaneraren ska titta på dem, jämföra dem med de gamla rutterna och
därifrån dra slutsatser om det är möjligt och lönsamt att utföra linjeändringar. Meningen är
också att det ska vara möjligt att hur lång en rutt är, för att ha som underlag vid upphandling
av till exempel taxi för vissa rutter.
Ett övergripande mål för ett GIS-stöd för skolskjutsplanering är att det ska det vara lätt att
sätta sig in i planeringen till exempel vid personalbyte. Den kunskap och erfarenhet den nuvarande
skolskjutsplaneraren har om vilka områden en elev ska bo i för att vara skolskjutsberättigade
är svår att överföra till en efterföljare.
28