ANVÄNDARHANDBOK - Heimeier

ANVÄNDARHANDBOK 

KONSTRUKTIONSPROGRAM FÖR DIMENSIONERING AV VÄRME- 

OCH KYLSYSTEM 

Version: 4.00.xx 

April 2011-04-15 

1

INNEHÅLL 

Inledning 4 

1. Om programmet Hecos 5 

1.1 Allmän beskrivning 5 

1.2 Installera programmet Hecos 5 

1.3 Välja användarspråk 5 

2. Användning 6 

2,1. Komma igång 6 

2.1.1 Skapa nytt projekt, spara projekt, öppna projekt 6 

2 Välja värme-/kylläge 6 

2.1.3 Använda ikonerna – allmänt 7 

2.1.4 Hantera ritningen på skärmen 8 

2.2 Byggobjekt 8 

2.3. Värmesystem och förbrukare 12 

2.3.1 Radiatorer (värmeläge) 12 

2.3.2 Andra förbrukare 15 

2.4 Rörledningar 17 

2.5 Motstånd 21 

2.6 Kopplingar med kända kv-värden 23 

2.7 Termostatventiler för radiator 24 

2.8 Avstängningsventiler med skydd mot otillåten avstängning 26 

2.9 Förgreningsrör 28 

2.10 Manuella injusteringsventiler 29 

2.11 Dynamiska injusteringsventiler 31 

2.11.1 Injusteringsventiler med differenstryck 31 

2.11.2 Flödesinjusteringsventiler och tryckoberoende injusterings- och 

injusteringsventiler (PIBCV) 35 

2.11.3 Injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler 37 

2.11.4 Överströmningsventiler (proportionella säkerhetsventiler) 38 

2.12 Andra objekt i systemet 39 

3. Reglerkretsar 41 

4. Redigering 45 

4.1 Menyn Redigera 45 

4.2 Redigera data för flera ritningsobjekt 49 

5. Grafiska element 52 

5.1 Linje 52 

5.2 Rektangel 53 

5.3 Cirkel och ellips 54 

5.4 Båge och sektor 55 

5.5 Text 56 

5.6 Stämpel 57 

Sida 

2

6. 6. Skapa moduler (förgrening) 58 

6.1 Konstruktion av det hydroniska systemet baserat på modulerna 58 

6.2 Grundprinciper för numrering av de hydroniska modulerna 58 

6.3 Modul- (förgrenings-) märkning för hela projektet 61 

6.4 Modul- (förgrenings-) märkning enligt matarrör/returledning 64 

7. Inställningar 66 

7.1 Inställningar av programmet 66 

7.2 Projekt- och dimensioneringsparametrar 68 

7.2.1 Värme 69 

7.2.2 Kyla 70 

8. Kontroller, dimensionering och resultat 72 

8.1 Start- och slutpunkter i systemet 72 

8.2 Kontrollera systemet 73 

8.2.1 Fullständig kontroll av systemet 73 

8.2.2 Partiella kontroller 74 

8.2.3 Vanliga fel 76 

8.3 Dimensionering 76 

8.4 Resultat 77 

8.4.1 Visa resultatet på ritningen 77 

8.4.2 Resultattabeller 78 

9. Ettrörs värmesystem 90 

9.1 Dimensionering av ett ettrörssystem med bypassrör (renovering av hyreshus) 92 

9.2 Använda specialpaket med ettrörs termostatventiler för radiator 99 

10. Skriva ut och skapa dxf-fil 100 

10.1 Skriva ut 100 

10.2 Skapa DXF-fil 101 

11. Vanliga frågor 102 

3

INLEDNING 

Programmet Hecos är ett konstruktionsprogram för dimensionering av värme- och kylsystem på flera användarspråk 

som utvecklats av TA Hydronics. Konstruktionsprogrammet används för att rita det vertikala rördragningsschemat 

och rörkopplingsschemat på likande sätt som AutoCAD-program. Programmet beräknar vilken medelflödeshastighet 

som krävs av förbrukarna, liksom tryckförlusten i de enskilda systemkomponenterna, de förinställda värdena för 

injusteringsventilerna, injusteringsventilernas auktoritet, systemets volym samt vilket utgångstryck som krävs för 

pumpen. 

Programmet Hecos (HEating and Cooling System) kan användas för att utföra följande konstruktionsuppgifter: 

- val av radiatorer i databasen baserat på värmekraven 

- tillägg av ytterligare värmeväxlare (till exempel ventilation, plattvärmeväxlare, universella förbrukare), 

ytvärme och kylkomponenter, 2- och 4-rörs fläktkonvektorer 

- ritning av systemets vertikala rördragningsschema 

- hydronisk dimensionering: 

o beräkning av rördimensioner 

o beräkning av tryckförluster för förbrukare 

o definition av förinställda värden för manuella injusteringsventiler 

o tillägg av och dimensionering av dynamiska injusteringsventiler 

o tillägg av, dimensionering och definition av förinställda värden för termostatventiler för 

radiator samt avstängningsventiler 

o tillägg av reglerkretsar, beräkning av injusteringsventilernas auktoritet 

o definition av indexkretsen 

- utskrift av det vertikala rörschemat och framtagning av motsvarande dxf-fil 

- framtagning av stycklistor 

- utskrift av de tabeller som innehåller dimensioneringsresultaten. 

Med programmet kan konstruktören göra den hydroniska dimensioneringen av systemet samtidigt som 

rörkopplingsschemat och det vertikala rörschemat ritas upp. De förändringar som sker under konstruktionsfasen 

speglas snabbt och enkelt i kopplingsschemat och den nya hydroniska dimensioneringen kan göras omedelbart. 

Med programmet kan man snabbt och enkelt beräkna parametrarna i hydroniska system för olika 

temperaturgradienter, rördiametrar och -typer, liksom förbrukare. 

Eftersom databasen och programmets funktioner är under ständig utveckling tillhandahåller vi våra partner 

regelbundet automatiska programuppdateringar de själva kan ladda ned från www.tahydronics.se 

TA Hydronics ger råd till sina partners via telefon och e-post. 

Martin Hurych 

TA Hydronics 

Teknisk chef i koncernen 

4

1. Om programmet Hecos 

Allmän beskrivning 

Hecos är ett interaktivt konstruktionsprogram som utvecklats av TA Hydronics för hydronisk 

dimensionering av värme- och kylsystem liksom för val av systemkomponenter. Programmet har en 2Dritfunktion 

och kan laddas ned kostnadsfritt. Programmet används för att rita upp rörkopplingsschemat och 

det vertikala rörschemat liksom för att skriva ut tabeller med resultaten. Ritningarna kan konverteras till dxffiler. 

Programmet körs på persondatorer med MS Windows 9x (98, NT, 2000, XP) med följande minimikrav: 

Pentium II. Celeron 233-processor, 32 MB RAM och en 16-bitars VGA-grafikskärm med upplösningen 800 × 

600. 

Installera programmet Hecos 

Programmet Hecos kan laddas ned från www.tahydronics.se till en dator som ägs av användare som ingår i ett 

avtal om slutanvändarlicens. Ingen maskinvarunyckel eller annan auktorisation krävs för att köra programmet. 

Programmet installerar sig själv automatiskt i mappen Program i underkatalogen TA Hydronics. 

1.3 Välja användarspråk 

När programmet startats väljer du användarspråk med menygrenen Inställningar. Klicka på ikonen 

Inställningar så visas en ikonrad med flaggor. Om du klickar på den visas fönstret Välj språk. Välj 

programspråk genom att klicka på motsvarande flagga. 

5

2. Användning 

2.1 Komma igång 

2.1.1 Skapa nytt projekt, spara projekt, öppna projekt 

När du börjar arbeta kan du antingen skapa ett nytt projekt eller öppna ett 

befintligt projekt. Du kan skapa ett nytt projekt, öppna ett befintligt projekt 

eller spara ett projekt via menyn Projekt. 

Programmet kommer automatiskt att fråga om du vill spara projekten i 

mappen Program /Projekt IMITop/Program Hecos/data, men du kan välja 

att spara dem i vilken mapp du vill. 

När du skapar ett nytt projekt eller öppnar ett befintligt kommer programmet automatiskt att fråga om du vill 

spara den aktuella projektet. 

Programmet kan köras med endast ett projekt i taget! 

2.1.2 Välja värme-/kylläge 

Beroende på om du ska arbeta med värme eller 

kyla måste du ange respektive läge genom att 

klicka på motsvarande flik i fönstret 

Projektparametrar. Fönstret 

Projektparametrar öppnas via menyn 

Specifikationer/Projekt- och 

beräkningsspecifikationer eller genom att 

klicka på ikonen som ser ut som en grön 

penna. 

6

2.1.3 Använda ikonerna – allmänt 

Ikonerna i den första gruppen ikoner (se den röda ellipsen) används för att visa olika ikongruppsklasser 

(till exempel byggobjekt; radiatorer, värmeaggregat, rörledningar, kopplingar). Genom att använda de båda 

parallella vertikala linjerna som visas i början av varje ikongrupp, och genom att hålla ned vänster musknapp, 

kan ikongrupperna flyttas till en annan ordningsföljd. 

Bakom alla ikoner som har en liten triangel i nedre högra 

hörnet finns det fler ikoner eller en lista med 

utrustningsobjekt. Gruppen med dolda ikoner visas genom att 

du håller ned vänster musknapp på ikonen med triangeln 

samtidigt som du drar nedåt. Ikongruppen kan sedan fritt 

flyttas runt. 

Här visas till exempel de olika symbolerna för olika typer av 

rördimensioner (se figuren), dynamiska förluster, 

förgreningsrör, dynamiska ventiler med flera, 

och fördefinierade radiatortyper (se figuren), rörtyper, 

injusteringsventiler och så vidare. 

Den första pilformade ikonen i den första ikongruppen är kommandot ESC som används för att avbryta 

det aktuella arbetsflödet. Den pilformade ikonen (Avbryt valt) har samma funktion som ESC-tangenten! 

7

2.1.4 Hantera ritningen på skärmen 

Ritningen på skärmen kan zoomas in och ut samt flyttas med mushjulet på ungefär samma sätt som i 

AutoCAD-program. Man kan markera vissa detaljer på ritningen på samma sätt som i AutoCAD, med vänster 

musknapp. 

Genom att klicka på ikonen ”Huset”) visas hela ritningen på 

skärmen. Ikonerna Zoom används för att zooma in i och ut 

ur ritningen. 

2.2 Byggobjekt 

Med hjälp av ikonerna i gruppen Byggnad kan man smidigt rita upp den golv- och rumsstruktur som behövs 

för det vertikala rördragningsschemat. 

Om du klickar på ikonen Golvobjekt visas 

fönstret Golvbeskrivning, där egenskaperna för 

den golvstruktur som ska ritas upp anges. Om du 

klickar på ikonen Infoga visas ritningen med den 

definierade golvstrukturen på ritningsytan. 

8

Rubriken för golvstrukturen kan ändras i det fönster som öppnas om man dubbelklickar med vänster 

musknapp på texten. 

Om du klickar en gång med vänster musknapp i framkant eller bakkant av golvet visas så kallade fästpunkter 

som används för att fritt flytta markerat golv medan vänster musknapp hålls ned. 

Om du dubbelklickar med vänster musknapp i framkant eller bakkant av golvet visas fönstret 

Takbeskrivning så att du kan ändra dessa parametrar. 

9

Golvlängden kan ändras under Redigera – 

Specialfunktion – Tak…dela eller beskär. 

Hårkorspekaren flyttas på ritningen genom att hålla 

ned vänster musknapp och du kan sedan skära 

bort oönskad del av golvet. 

Ett nytt golv ritas med ikonen Golv. 

Ikonen Nivåmärke används för att visa aktuell höjd 

på valfri punkt. 

De horisontella och vertikala linjalerna är avsedda att underlätta ritandet. Skalan på linjalerna är 5 cm. 

Hecos-programmet kan hantera ritningar endast mellan -200 och +200 meter horisontellt, vilket i skalan 

M1:100 innebär en 4 meter lång ritning. När du definierar golvet bör du därför vara noggrann när du 

anger den maximala golvlängden! Golvlängden kan kontrolleras med den övre linjalen. 

10

Du ritar rum med ikonen 

Rum. Om du vänsterklickar 

på ikonen Rum visas 

hårkorspekaren. Om du 

flyttar hårkorspekaren från 

vald startpunkt och sedan 

håller ned vänster musknapp 

medan du drar 

hårkorspekaren kan du rita 

upp rummet. Du ändrar 

storleken på rummet med 

hjälp av fästpunkterna. Om 

du dubbelklickar med vänster 

musknapp på rummets ram 

eller textruta visas 

parametertabellen för rum. 

Här kan/måste du ange 

följande uppgifter: 

- id-nummer för rummet (max 5 tecken!) 

- innertemperatur för rummet (°C) 

- värmeförlust/värmevinst för rummet (W) – dessa fält är obligatoriska! (ordningsföljden på dessa fält 

varierar beroende på om du kör värme- eller kylläge) 

- namn på rummet 

- fältet Kvot (%) (önskad kvot (%) för hela projektet anges i menyn Projekt- och 

beräkningsspecifikationer som du når via ikonen med en grön penna, se kapitel 7.2). 

På ritningen visas Qloss – Qgain i texten för rummet utan att beakta kvoten (Qreg.); dimensioneringen 

kommer dock att utföras baserat på Qcalc som beaktar kvoten. 

Med kvoten (%) kan du använda en dold säkerhetsfaktor. 

Flödeshastigheten i radiatorerna i programdatabasen har beräknats baserat på uppgifterna i 

parametertabellen för rum. 

Qcalc visas i resultattabellen (se kapitel 8)! 

Qcalc beräknas automatiskt av programmet: 

Qcalc = (Qloss –Qgain) x (kvot/100) (W) 

11

Qloss och Qgain beräknas av ett separat program! 

Vid universell förbrukare eller universell radiator baseras den 

fastställda flödeshastigheten på förbrukarens kapacitet! 

Du får använda ett rum endast för radiatorer och universella radiatorer! 

2.3 Värmesystem och förbrukare 

2.3.1 Radiatorer (värmeläge) 

Du kan i ritningen infoga radiatorer endast av de varumärken och typer som finns medtagna i 

programdatabasen (Dunaferr, VN, Purmo, KERMI, RADAL, KORAD, KORADO, Thermopanel osv) via 

motsvarande ikon Radiatorer, värmeaggregat. 

12

Man måste definiera ett rum ifall radiatorer används! 

Höjden på radiatorerna visas skalenligt i ritningen. 

De olika typerna av radiatorer (med sidoanslutning, inbyggda ventiler, anslutning nedtill i mitten, 

handdukstork osv) infogas i ritningen med motsvarande ikon, och rätt typ av termostatventil och 

avstängningsventil kan anslutas till dem. 

13

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på radiatorn visas parametertabellen för radiatorer. Här 

kan/måste du ange följande uppgifter: 

- radiatortyp (från databasen), obligatoriskt fält! 

- radiatorlängd (om fältet lämnas tomt kommer programmet att välja optimal radiatorlängd) 

- ”Värmeförluster täcks till %” (fältet fylls i om det finns flera radiatorer i rummet och den kapacitet 

som krävs inte fördelas lika mellan radiatorerna. I detta fall måste summan av ”Värmeförluster täcks 

till %” för radiatorerna i rummet bli ett hundra (100)). 

- ∅1 och ∅2 är en faktor som behöver ställas in beroende på radiatorns placering (till exempel radiator 

bakom beläggning) 

- max. längd (mm). Det rekommenderas att denna uppgift anges om utrymmet för radiatorns längd är 

begränsat. 

Radiatorer kan filtreras per tillverkare. Med knappen Använd väljs de radiatortyper som ska användas 

i projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i parametertabellen visas endast de radiatortyper 

som valts och överförts till högerkolumnen. 

14

Den beräkning av flödeshastigheten för radiatorerna som görs av programmet baseras på de värden 

som angetts i parametertabellen för rum. 

Qcalc (W) beräknas av programmet: 

Qcalc = (Qloss –Qgain) x (kvot/100) (W) 

Om radiatorerna i ett rum inte placeras bredvid varandra i det vertikala rördragningsschemat kommer 

programmet automatiskt att tilldela ett andra index efter tecknet ”–” för rummen med samma serienummer. 

Varning! Om projektet innefattar flera liknande rum och programmet har markerat dem med siffra – 

xx kommer angiven kapacitet för det rummet (W) att avse HELA rummet (i figuren avser till exempel 

575 W den TOTALA värmeförlusten i rummet!). 

2.3.2 Andra förbrukare 

Du använder respektive ikon för att infoga universella radiatorer som universella förbrukare, 

värmeväxlare, golvvärme och kylskepp, liksom 2- eller 4-rörs fläktkonvektorer i systemet. 

För övriga förbrukare (radiatorer som inte infogas från 

databasen!) beräknas flödeshastigheten baserat på den 

kapacitet som angetts i parametertabellen för förbrukare! 

15

I parametertabellen för förbrukare måste du ange förbrukarkapacitet (W) och kv (m 3 /h). Du når 

parametertabellen genom att vänsterklicka på förbrukaren. 

När du har angett förbrukartyp kommer typen att visas automatiskt på ritningen ovanför förbrukaren. 

När det gäller 4-rörs fläktkonvektorer måste kylvärden anges i det blå fältet medan värden som avser 

värme anges i det röda fältet. Höjden på förbrukarna (mm) anges i fönstret Förbrukarparametrar! 

I fönstret Projekt på menyn Programinställningar anges minimiavstånd från golv (cm) för montering av 

förbrukare och radiatorer. Menyn 

Programinställningar nås via ikonen med den röda 

pennan. 

16

När du i detta fall ska infoga förbrukaren måste hårkorspekaren placeras under golvnivå; därefter 

vänsterklickar du. Förbrukaren infogas automatiskt 

vid angiven lägsta höjd. 

2.4 Rörledningar 

Efter att ritningarna på golvet, rummen och förbrukarna/radiatorerna infogats ska rörsystemet utformas. 

När du valt motsvarande rörikon 

(matarrör/returledning) flyttar du 

hårkorspekaren till närheten av förbrukaren! 

Då visas anslutningspunkten automatiskt; 

håll ned vänster musknapp och rita ut 

röret. Vid rörens anslutningspunkter visas 

små fyrkanter om denna funktion angetts i 

Programinställningar (ikon med röd 

penna)/Regler för grafisk visning av 

objekt/Visa röranslutningar. 

Om du behöver rita ett rör som inte är 

vertikalt eller horisontellt gör du det genom 

att hålla ned skift-tangenten samtidigt som du 

ritar ut röret. 

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på röret visas parametertabellen för rör. Här kan/måste du ange 

följande uppgifter: 

- rörtyp (från databasen), obligatoriskt fält! 

- modul- och segmentnummer (se kapitel 6) 

- isolering 

- rördiameter 

17

- längd på röret, obligatoriskt fält för horisontella rör (rött fält)! 

18

Rören kan filtreras per tillverkare. Med knappen Använd väljs de rörtyper som ska användas i 

projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i rörtabellen visas endast de rörtyper som valts och 

överförts till högerkolumnen. 

Röret kan dimensioneras baserat på följande: 

- om rördiametern redan är angiven kommer dimensioneringen att baseras på angiven 

dimension, 

- om rördiametern ännu inte har definierats kommer dimensioneringen att göras enligt 

inställningarna i Projekt- och beräkningsspecifikationer (ikonen med grön penna) – fönstret 

Beräkningsparametrar. 

Röret kan dimensioneras baserat på följande: 

o linjärt tryckfall (S’) 

o genomsnittlig hastighet för mediet (v) 

Oanvända rörsegment kan tas bort med kommandot Ta bort (Ctrl+Del) i det fönster som nås med höger 

musknapp. 

Färgen på matarröret är röd (värme) respektive mörkblå 

(kyla), medan returledningen är blå (värme) respektive 

ljusblå (kyla). 

19

Om röret får ett avbrott kan ändarna på de båda rören 

sammankopplas med ikonen Schemakoppling. 

Egenskaperna för den tunna bruna linjen inkluderar inte 

rörtyp och rörlängd. 

När du ritar behöver du kontrollera om 

röranslutningspunkterna finns (små fyrkanter)! 

Dimensionen på röret kan visas automatiskt med en 

separat ikongrupp (Märkning, dimensioner). 

Dimensionslinjen visar rördiameter, massflöde 

(efter beräkningarna), rörlängd och modul- och 

segmentnummer. Vilka värden som ska visas 

samt teckenstorlek anges i Programinställningar 

(ikon med röd penna) – Regler för grafisk 

visning av objekt. 

20

2.5 Motstånd 

Motstånd för rörsegmenten (böjar, bypass-segment, U-böjar) infogas i önskat rörsegment med 

motsvarande ikon på ikonraden Kopplingar. I parametertabellen för de olika motstånden, som nås genom 

att dubbelklicka med vänster musknapp på ritningsobjektet, ges automatiskt ett zeta-värde (motstånd), som 

kan ändras enligt rörtillverkarens katalog. 

När du infogar motstånd kan du använda ikonen Total (Totat 

motstånd). I dess parametertabell kan du välja typ av del för 

rörsegmentet, zeta-värde (kan ändras) och totalvärde. 

Förändringar av värdena kan valideras för sig med ENTERtangenten. 

De universella avstängningskopplingarna infogas i önskad 

rörsektion med motsvarande ikon på 

ikonraden Växelventil, flänsad 

ventil, gängad ventil … . I 

parametertabellen för kopplingar kan 

det zeta-värde (motstånd) som 

tillhandahålls av tillverkaren visas. 

Här kan även klaffventiler infogas. 

21

Filtret infogas i önskad rörsektion via ikonen Filter. I parametertabellen för filter kan det zeta-värde 

(motstånd) som tillhandahålls av 

tillverkaren visas. 

När man anger zeta-värden (motstånd) för de olika delarna (böjar, bypass-sektioner och U-böjar) ska 

de värden som tillverkaren uppger beaktas. 

Programmet beräknar automatiskt motståndsvärden för T-rören. 

Detsamma gäller ändringar i den rördiameter som ritas upp automatiskt efter dimensioneringen. 

2.6 Kopplingar med kända kv-värden 

Kopplingar med kända kvvärden 

infogas i rörsektionen 

med motsvarande ikon på 

ikonraden Ventiler med kvvärde. 

I parametertabellen för 

kopplingar måste du ange det 

kv-värde för ventilen som 

uppgetts av tillverkaren. 

Typer av kopplingar: 

- tvåvägs reglerventil 

- trevägs reglerventil 

22

Ikonen Motstånd med känt 

kv-värde (symbol: en vertikal 

linje) används till exempel när 

du ska infoga en enhet (till 

exempel en värmemätare) 

som saknar parametertabell 

och endast visas grafiskt; vid 

beräkningar måste dess kvvärde 

beaktas. 

2.7 Termostatventiler för radiator 

23

Termostatventiler för radiator kan – beroende på radiatortyp – infogas med antingen ikonen Radiatorventiler 

eller motsvarande ikon i ikongruppen Anslutningsenhet – tvårörssystem. 

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för termostatventiler. Här 

kan/måste du ange följande uppgifter: 

- ventiltyp (från databasen), obligatoriskt fält! 

- ventilstorlek 

24

- fastställande av ventilens kv-värde som till exempel kan användas i befintliga standardiserade system 

för att ange värden för förinställbara termostatventiler 

Ventilerna kan filtreras per tillverkare (endast IMI-gruppen). Med knappen Använd väljs de 

radiatortyper som ska användas i projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i 

parametertabellen visas endast de ventiltyper som valts och överförts till högerkolumnen. 

Termostatventilerna måste infogas på det matarrör som är kopplat direkt till förbrukaren! 

Om ventildimensionerna inte redan har angetts i parametertabellen kommer den att få samma 

dimension som de rör som är kopplade till förbrukaren! 

Ändelsen K1, K1.5 … som visas efter namnet på de icke-förinställbara termostatventilerna (till exempel 

Standard, lågt motstånd) anger det proportionella bandet för ventilen (1K, 1.5K osv proportionellt 

band). 

För de kopplingar som markerats med ”kvs” använder programmet det kvs- värde som hänför sig till 

den helt öppna ventilen vid beräkningar. Detta gäller alltså till exempel vid användning av ett 

elektrotermiskt ställdon. 

2.8 Avstängningsventiler med skydd mot otillåten avstängning 

Avstängningsventiler med skydd mot otillåten avstängning kan – beroende på radiatortyp – infogas med 

antingen ikonen Avstängningsventil eller motsvarande ikon i ikongruppen Anslutningsenhet – 

tvårörssystem. 

25

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för avstängningsventiler. 

Här kan/måste du ange följande uppgifter: 



26

- fastställande av ventilens kv-värde som till exempel kan användas i befintliga standardiserade system för 

att ange värden för avstängningsventiler 




Avstängningsventilerna måste infogas på det matarrör som är kopplat direkt till förbrukaren! 

Om ventildimensionerna inte redan har angetts i parametertabellen kommer den att få samma 

dimension som de rör som är kopplade till förbrukaren! 

2.9 Förgreningsrör 

Förgreningsrör infogas i ritningen med motsvarande ikon i ikongruppen Förgreningsrör. I parametertabellen 

för förgreningsrör måste motståndsvärdet (zeta) anges. 

Ritningsobjektet förgreningsrör kan expanderas horisontellt genom att du håller ned vänster musknapp 

för att öka antalet anslutningspunkter. 

27

VIKTIGT! Injusteringsventilen på förbrukaren (till exempel avstängningsventil till radiator, manuell 

injusteringsventil) måste infogas på röret som är kopplat direkt till förbrukaren, även om ventilen i 

verkligheten finns på förgreningsröret! 

2.10 Manuella injusteringsventiler 

De manuella injusteringsventilerna som är utrustade med mätöppning infogas med ikonen Injusteringsventiler. 

28

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för injusteringsventiler. 


- ventiltyp (från databasen), rekommenderat fält! 


29

- fastställande av ventilens kv-värde som till exempel kan användas i befintliga standardiserade system för 

att ange värden för injusteringsventiler eller när man använder fullt öppna injusteringsventiler. Denna funktion 

kan också användas för injusteringsventiler med differenstryck (se kapitel 2.11.1). 




Ventilerna måste infogas på det matarrör eller den returledning som är kopplad direkt till förbrukaren! 

Partnerventiler infogas på motsvarande matarrör eller returledning. 

Storleken på de manuella injusteringsventilerna bestäms, om detta inte redan angetts i 

parametertabellen, baserat på dimensionerande flödeshastighet och den tryckförlust som krävs så att 

förinställningen av ventilerna blir ungefär 75 % av ventilrattens position. 

Efter dimensionering måste du kontrollera avgashastigheten på ventilen, som inte får överskrida 2 m/s! 

2.11 Dynamiska injusteringsventiler 

2.11.1 Injusteringsventiler med differenstryck 

Injusteringsventiler med differenstryck infogas med ikonen Injusteringsventiler med differenstryck. 

30

Reglerventil med differenstryck måste alltid infogas på en returledning, medan den manuella 

injusteringsventilen i detta fall alltid måste infogas på matarröret. Injusteringsventilen med differenstryck 

och den manuella injusteringsventilen måste placeras direkt på fronten av modulen, omedelbart efter 

förgreningspunkten! 

Injusteringsventiler med differenstryck måste alltid användas tillsammans med manuella 

injusteringsventiler! 

Kapillärröret på injusteringsventilen med differenstryck måste alltid vara anslutet till 

avtappningskopplingen på den manuella injusteringsventilen: 

a. / Om kapillärröret är kopplat till en punkt närmare modulen (se figuren) kommer 

differenstrycket dpL som ska injusteras och beräknas inte att innefatta tryckförlusten på den 

manuella injusteringsventilen 

31

a. / Om kapillärröret är kopplat till en punkt längre bort från modulen kommer differenstrycket 

dpL som ska injusteras och beräknas att innefatta tryckförlusten på den manuella 

injusteringsventilen. 

Efter att beräkningarna utförts måste du kontrollera dp-intervallet för injusteringsventilen med 

differenstryck (till exempel 5–25 kPa, 10–60 kPa osv). Det beräknade differenstrycket dpL måste ligga inom 

dp-intervallet för ventilen. 

- Om dpL-värdet är lägre än den undre gränsen för dp-intervallet för injusteringsventilen med 

differenstryck måste du antingen välja en ventil med ett annat intervall eller följa proceduren 

som beskrivs på sidan 34. 

- Om dpL-värdet är högre än den övre gränsen för dp-intervallet för injusteringsventilen med 

differenstryck måste du antingen välja en ventil med ett annat intervall eller minska 

tryckförlusten i modulen, till exempel genom att använda ett rör med större diameter . 

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för injusteringsventiler 

med differenstryck. Här kan/måste du ange följande uppgifter: 

- ventiltyp (från databasen), rekommenderat fält! 

32


- dp-värde – genom att ange dp-värde kan du fastställa dpL-värdet eller förinställa värdet (se sidan 34). Dpfältet 

för fast förinställd fjäderventil (till exempel regulatorventiler av typen D 512) måste anges enligt 

dp-uppgifterna i katalogen för den ventil som används. 

Injusteringsventilerna med differenstryck kan filtreras per tillverkare (endast IMI-gruppen). Med 

knappen Använd väljs de radiatortyper som ska användas i projektet. När man sedan klickar på 

rullningslisten i parametertabellen visas endast de ventiltyper som valts och överförts till 

högerkolumnen. 

Dimensionen på injusteringsventiler med differenstryck fastställs, om den inte redan angetts i 

parametertabellen, baserat på en tryckförlust på ungefär 10 kPa, beräknat för dimensionerande 

flödeshastighet. 

Efter dimensionering måste du kontrollera avgashastigheten på ventilen, som inte får överskrida 2 m/s! 

Beräkningsmetod för injusteringsventiler med differenstryck: 

a. / Kapillärröret på injusteringsventilen med differenstryck ansluts till avtappningskopplingen på 

den manuella injusteringsventilen närmare modulen. 

- i vanliga fall utförs förinställningen av den manuella 

injusteringsventilen enligt reglerna för statisk 

injustering, och injusteringsventilen med 

33

differenstryck är inkluderad i systemet endast som fast motstånds 

- om förinställningsvärdet för den manuella injusteringsventilen behöver anges till en 

tryckförlust på 3 kPa i datatabellen för den manuella injusteringsventilen måste kv-fältet anges 

till en tryckförlust på 3 kPa och dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck till det dpLvärde 

som fås vid den preliminära dimensioneringen. 

- om det beräknade dpL-värdet är lägre än det lägsta inställbara värdet för injusteringsventilen 

med differenstryck måste dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck anges till det lägsta 

värdet i intervallet för ventilen. Vid dimensioneringen är förbrukarventilerna (dvs förinställbara 

termostatventiler, avstängningsventiler, manuella injusteringsventiler för fläktkonvektorer) 

förinställda baserat på det fasta differenstrycket dp. 

b. / Kapillärröret på injusteringsventilen med 

differenstryck ansluts till avtappningskopplingen på 

den manuella injusteringsventilen längst bort från 

modulen. 

- denna lösning kan användas även när det beräknade 

dpL-värdet för differenstryck är lägre än det lägsta 

inställbara differenstrycksvärdet för 

injusteringsventilen med differenstryck (dvs du 

använder 10–60 kPa-ventiler, men det beräknade dpLvärdet 

är endast 5 kPa). I detta fall kommer 

förbrukarens injusteringsventiler att anges till den 

lägsta tryckförlusten för modulen och skillnaden 

mellan det lägsta värdet för dp-intervallet för 

injusteringsventilen med differenstryck och det 

beräknade dpL-värdet kommer att regleras vid 

den manuella injusteringsventilen (i exemplet ovan är detta värde 5 kPa). 

Dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck måste alltid anges i sådana fall enligt den 

lägsta punkten i dp-intervallet för dp-injusteringsventilen! 

2.11.2 Flödesinjusteringsventiler och tryckoberoende injusterings- och injusteringsventiler (PIBCV) 

Flödesinjusteringsventiler och tryckoberoende injusterings- och injusteringsventiler (PIBCV) infogas 

med motsvarande ikon i ikongruppen Automatiska injusteringsventiler: 

- flödesreglerventil, utan mätpunkt 

- PIBCV-ventil, utan mätpunkt 

- PIBCV-ventil, med mätpunkt 

34

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för 

flödesinjusteringsventiler eller tryckoberoende injusterings- och injusteringsventiler. Här kan/måste du 

ange följande uppgifter: 



35




Ventilerna måste infogas på det matarrör eller den returledning som är kopplad direkt till förbrukaren! 

Partnerventiler infogas på motsvarande matarrör eller returledning. 

Dimensionen på ventilerna beräknas, om den inte anges i parametertabellen, vid dimensioneringen 

baserat på dimensionerande flödeshastighet samt min- och maxflödeshastighet för ventilerna enligt 

katalogen. 

Om dimensionerande flödeshastighet inte ligger mellan min- och maxflödeshastighet för 

flödesinjusteringsventilen och PIBCV-ventilen visas detta med ett utropstecken (!) på ritningen intill 

ventilen ifråga, och flödeshastigheten visas på resultatdatabladet i lila! 

2.11.3 Injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler 

Reglerventil med differenstryck och flödesreglerventil infogas med ikonen Flödes- och reglerventil med 

differenstryck i ikongruppen Automatiska injusteringsventiler (Flödes- och reglerventil med 

differenstryck). 

36

Användningen av injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler påminner om 

beskrivningen för injusteringsventiler med differenstryck (se kapitel 2.11.1). 

Dimensionen på injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler väljs vid 

dimensioneringen beroende på den dimensionerande flödeshastighet och min- och maxflödeshastighet 

som uppges i ventilkatalogen. 

Om design dimensionerande flödeshastighet inte ligger mellan min- och maxflödeshastighet för vald 

ventil kommer flödeshastigheten att visas på resultatdatabladet i lila. 

2.11.4 Överströmningsventiler (proportionella säkerhetsventiler) 

37

Överströmningsventiler infogas med ikonen Vinklad bypass-ventil eller Rak bypass-ventil enligt den 

användning som rekommenderas i katalogen. 

Hecos-programmet gör ingen dimensionering av överströmningsventiler. 

Typ och dimension på ventilerna kan anges i parametertabellen för ventiler baserat på relevant katalog. 

Parametertabellen för ventiler visas genom att du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen. 

2.12 Andra objekt i systemet 

För att få kopplingsschemat och det vertikala rördragningsschemat mer komplett kan du infoga även andra 

systemobjekt. Dessa objekt är följande: 

38

- pumpar 

- expansionstankar 

- säkerhetsventiler 

- avluftare 

- utlösningsventiler 

- manometrar och termometrar 

- värmemätare och flödeshastighetsmätare 

Dessa objekt infogas i ritningen med respektive ikon. Dessa objekt omfattas inte av någon hydronisk 

dimensionering, de är endast grafiska objekt! 

Vissa typer av kulventiler kan väljas i databasen. Dessa kopplingar infogas med ikonen 

Avstängningskopplingar och typen kan väljas i databasen. Efter beräkningarna är dimensionen på 

kopplingen densamma som på röret förutsatt att dimensionen inte redan angetts i parametertabellen. 

39

Programmet beaktar automatiskt tryckförlusten från de avstängningskopplingar som valts i databasen 

och inkluderas i den hydroniska dimensioneringen. 

3. Reglerkretsar 

Med programmet Hecos kan man rita upp och dimensionera de vanligaste reglerkretsarna. 

Dessa reglerkretsar är följande: 

40

- styrkrets med envägs reglerventil 

- styrkrets med tvåvägs reglerventil 

- insprutningskrets med envägs reglerventil 

- blandkrets med tvåvägs reglerventil och bypassrör på den primära sidan 

- blandkrets med tvåvägs reglerventil och bypassrör på den sekundära sidan 

- blandkrets med aktiv primärkrets 

Reglerkretsarna infogas med motsvarande ikon i ikongruppen Reglerkretsar. Infogad reglerkrets kan 

roteras och zoomas in eller ut med fästpunkterna. Reglerkretsen kan kopplas till förbrukarna med 

korrekt matarrör eller returledning. 

Om du dubbelklickar med vänster musknapp på reglerkretsen visas parametertabellen för reglerkretsen. 


- rörtyp, obligatoriskt fält! 

- rörlängd, obligatoriskt fält! 


- typ av injusteringsventil, obligatoriskt fält! 

41

- dimension på injusteringsventil 

- typ av reglerventil, obligatoriskt fält! 

- dimension på reglerventil och kvs-värde 

Typen av reglerventil väljs på samma sätt som den manuella injusteringsventilen (se kapitel 2.10). Det kvsvärde 

som motsvarar vald dimension på injusteringsventilerna väljs i den sista kolumnen med 

rullningslisten. 

42

Om reglerkretsen är försedd med en sekundär sidopump visas den sekundära parametertabellen om du 

stänger den första parametertabellen och sedan vänsterklickar på reglerkretsen igen. I den sekundära 

parametertabellen kan du ange vilket utgångstryck som krävs för den sekundära sidopumpen samt 

matartemperatur på sekundärsidan. 

Matartemperaturen på sekundärsidan måste alltid ligga mellan matar- och returtemperaturintervallet i 

systemet! Det måste alltid vara minst 3 K skillnad mellan Ts sekundär matartemperatur och 

returtemperaturen i systemet. 

Sekundärsidans returtemperatur är alltid densamma som returtemperaturen i huvudsystemet. 

43

Dimensioneringen av injusteringsventilen i reglerslingan baseras på värdet i fönstret Projektparametrar 

på menyn Projekt- och beräkningsspecifikationer (ikonen med grön penna): 

- lägsta tryckförlust vid injusteringsventilen 

- lägsta auktoriteten i injusteringsventilen. 

Efter dimensioneringen visas lägsta och högsta (avsedda) auktoriteten för injusteringsventilen i 

resultattabellen. Auktoriteten för injusteringsventilen ändras beroende på var differenstrycksregleringen 

sker (till exempel vid startpunkten för systemet genom en elektronisk pump eller i systemet med 

injusteringsventiler med differenstryck. 

Efter dimensionering måste du säkerställa att avgashastigheten på vald ventil inte överskrider 2 m/s. 

Δpat 

fullyopen 

control valve 

Auktoritet för injusteringsventilen: authority = 

Δp 

at closed control valve 

Lägsta auktoritet: är Δpvid stängd reglerventil, om injusteringsventilen för respektive förbrukare är stängd (minimal 

synkronisering) 

Högsta (avsedda) auktoritet: är Δp vid stängd reglerventil , vid full synkronisering 

4. Redigering 

44

4.1 Menyn Redigera 

På menyn Redigera finns följande kommandon (funktioner): 

- Ångra: du kan ångra endast ett steg i taget 

- Gör om: du kan göra om endast ett steg i taget 

- Klipp ut: klipper ut valt objekt med vänster musknapp 

- Kopiera: kopierar valt objekt med vänster musknapp 

- Spegelkopiera: kopierar valt objekt med vänster 

musknapp baserat på horisontell eller vertikal axel 

- Infoga: infogar 

utklippt eller 

kopierat objekt 

- Ta bort: tar bort 

markerat objekt 

- Markera allt: 

markerar hela 

projektet 

Objekt markeras genom att man ritar en ram med vänster musknapp. 

Vad gäller rör måste de markeras individuellt med CTRL och vänster musknapp. 

Markerat objekt visas i ljusgrönt. 

- Med kommandot Replikering kan 

du kopiera och infoga markerat objekt 

45

i ett enda steg vid önskad plats, mycket nära det kopierade objektet 

- Rörsektionslängderna kan kopieras från 

matarrören till returledningarna eller 

tvärtom, på en utvald del av ritningen 

eller på hela ritningen, med kommandot 

Rörsektionslängd 

– med en Specialfunktion: 

o automatisk 

numrering av 

förgreningar (se 

kapitel 6.3) 

46

o redigera taket (se kapitel 2.2) 

o automatisk numrering av rummen 

o växling mellan värme- och kylläge 

Med kommandot Växla mellan värme–kyla kan du med ett enda vänsterklick växla de objekt du ritat upp 

till motsatt läge, dvs. från värme till kyla eller tvärtom. 

Då bevaras layout och rörlängd samt kv-värden på förbrukarna, men ritningsobjekten växlas över till 

motsatt läge. 

Det är mycket praktiskt vid tvårörs fläktkonvektorsystem. 

Markerat objekt kan sparas som mall eller modul 

(MOD- och SAB-fil) och kan senare infogas från katalogen 

med Importera projekt, mall, modul. 

Det är ingen större skillnad mellan att kopiera en modul eller 

en mall. När du sparar kommer projektparametrarna inte 

att sparas. 

Du kan redigera markerade objekt i fönstret Redigera, som du når genom att 

högerklicka. De olika redigeringsalternativen kan nås med kortkommandon. 

Om du vill visa verktygsfälten väljer du 

Instrumentpanel i fönstret Redigera. 

När du startar programmet visas de 

verktyg du använde senast. 

47

När du kopierar objekt bör du vara försiktig så att rören inte överlappas när du infogar dem! 

Programmet infogar objekten genom att använda det undre vänstra hörnet på markerat objekt som 

baspunkt. 

På grund av det exakta infogandet i nätet ska du se till att du inte har några dimensionslinjer för det 

kopierade och infogade objektet som hänger över åt vänster och nedåt! 

4.2 Redigera data för flera ritningsobjekt 

Data för ritningsobjekten (rörledningar, olika förbrukare, rum, ventiler) kan enkelt redigeras eller 

ändras. 

Steg 1 

Dubbelklicka med vänster musknapp på ett objekt för att visa dess parametertabell. 

Steg 2 

Välj de objekt på ritningen som ska redigeras (genom att hålla ned vänster musknapp samtidigt som du 

drar musen eller genom att trycka ned Ctrl–skift–A för att välja hela ritningen). 

48

Steg 3 

Välj parametertabell för de objekt som ska redigeras på den övre ikonraden, till exempel ventilerna. 

Steg 4 

Klicka på den övre grå kolumnrubrik du vill redigera så sorteras data baserat på denna kolumn (till 

exempel på Typ). En liten pil visas vid rubriken. 

49

Steg 5 

Exempel: du vill använda en CV 225-ventil istället för en CV 216 GG-ventil i alla reglerkretsar. Då bör du 

byta typ av överordnad 

ventil. Håll då ned skifttangenten 

och använd 

vänster musknapp för att 

markera de celler du vill 

ändra (grön ram), och välj 

sedan i det fönster du öppnar 

med höger musknapp 

Cellnamn. Då kommer 

ventiltyperna i markerade 

celler att ändras. 

Exempel: om du vill ändra typ för hela rörledningen behöver du inte markera cellerna. I fönstret 

som visas högerklickar du på Hela kolumnen. 

5. Grafiska element 

Du kan rita grafiska objekt med motsvarande ikon i ikongruppen Grafik. 

50

Grafiska objekt inkluderas inte i de hydroniska beräkningarna. 

5.1 Linje 

Du kan rita en linje med ikonen Rita. I parametertabellen för linjen kan du ställa in följande: 

- färg på linjen 

- tjocklek på linjen 

- stil på linjen 

Om du ska rita en sned linje måste du hålla ned skift-tangenten samtidigt som du drar musen! 

5.2 Rektangel 

Om du vill rita en fyrkant (rektangel eller kvadrat) använder du ikonen Rektangel. I parametertabellen 

för rektangeln kan du ställa in följande: 

- färg på rektangeln 


51

- fyllnadsfärg 

- typ av fyllnad (form) 

Du kan använda rektangeln för att rita en ram runt hela ritningen. 

5.3 Cirkel och ellips 

Du kan rita en cirkel eller en ellips med ikonen Cirkel, ellips. I parametertabellen för cirkeln eller 

ellipsen kan du ställa in följande: 

- färg på cirkeln 


52

- fyllnadsfärg 

- typ av fyllnad (form) 

- koordinaterna för cirkeln eller ellipsen 

53

5.4 Båge och sektor 

Du kan rita en båge med ikonen Båge. I parametertabellen för bågen eller sektorn kan du ställa in 

följande: 

- färg på cirkeln 


- koordinaterna för bågen eller sektorn 

54

5.5 Text 

Du kan infoga olika texter med ikonerna Text. 

Efter att ha skrivit in texten klickar du på rektangeln under ikonen Teckensnitt för att öppna fönstret Teckensnitt, 

där du kan välja stil på texten. 

55

5.6 Stämpel 

När du är klar med ritningen och ramen kan du skapa en ritstämpel med ikonen Stämpel + 

Projektspecifikation. 

När stämpeln infogats kan du i Parametertabell för tabellen ange baspunkterna för tabellen, storlek och, om du 

klickar på ikonen Ifyllnad av stämpel kan du fylla i stämpeln. 

Tabellen fylls i genom att du klickar på den gula pennan (Basprojektbeskrivning). 

När du fyller i tabellen kan du infoga logotypen för konstruktionsfirman (i bmp-format). 

56

6. Skapa moduler (förgrening) 

När man skapar hydroniska moduler måste man säkerställa att de märks upp rätt i programmet Hecos med 

korrekt specifikation av förinställningar och storlekar på manuella och dynamiska injusteringsventiler. 

6.1 Konstruktion av det hydroniska systemet baserat på modulerna 

När man utformar den 

hydroniska regleringen måste 

distributionsnät med radiell 

utformning modulindelas 

(förgreningar). En hydronisk 

modul är en grupp 

parallellkopplade förbrukare. 

Hela flödeshastigheten för 

mediet i en modul distribueras 

till förbrukarna 1–5, baserat på 

angiven kvot, med injusteringsventilerna som markerats i rött. Den övergripande flödeshastigheten för mediet i en 

modul anges via de så kallade partnerventilerna, som markerats i blått. 

Det hydroniska nätet består av flera moduler av liknande struktur, varför partnerventilerna i de parallellkopplade 

modulerna utgör en ny modul, och dessa partnerventiler utgör nya moduler till man når huvudinjusteringsventilen i 

systemet, som kan användas för att ange driftpunkten i systempumpen. I systemet kan injusteringsventilerna 

användas endast för att ange flödeshastighetskvoter, medan huvudventilen används endast för att ange den 

övergripande flödeshastigheten i systemet. 

6.2 Grundprinciper för numrering av de hydroniska modulerna 

När du skapar hydroniska moduler bör du följa grundprinciperna nedan: 

- förbrukarens injusteringsventiler, 

termostatventilerna och radiatorns returventiler 

måste alltid infogas direkt på de rörledningar 

som är kopplade till förbrukaren 

57

- paret med injusteringsventiler med differenstryck som är placerade vid startpunkten av 

modulförgreningen måste infogas vid startpunkten på den första rörledningen i modulen 

- identifieringsetiketten för modulerna (förgreningarna) måste anges i parametertabellen för 

rörledningen 

- identifieringsetiketten för modulerna (förgreningarna) kan bestå av max 5 tecken 

- om du använder en reglerkrets kommer endast den rörsektion som finns mellan reglerkretsen 

och förbrukaren att tilldelas ett nytt modulnummer 

58

- numreringen av den nya modulen (förgreningen) börjar alltid med det första förgreningsröret 

- modul- (förgrenings-)/segmentnummer visas i cirkeln i slutet av dimensionslinjen. Segmentnumret 

gör det enklare att identifiera rörsektionen i resultattabellen. Denna tabell skapas av programmet i 

samband med den automatiska numreringen (se kapitel 8). 

59

6.3 Modul- (förgrenings-) märkning för hela projektet 

Det rekommenderas att denna modul- (förgrenings-) märkningsmetod används vid två situationer: 

- i system som har par av injusteringsventiler med differenstryck endast vid startpunkten för 

modulerna (till exempel tvårörs radiatorsystem) 

- i ettrörs värmesystem (se kapitel 9) 

Stegen för denna modul- (förgrenings-) märkningsmetod: 

Steg 1 

Efter att ha skapat systemet måste du köra en systemkontroll med kommandot Basdatakontroll 

Steg 2 

Använd ikonen Förgreningsmärkning för att visa fönstret Förgreningsmärkning och välja 

funktionen Hela projektet. Nummer vid förgreningsstart: 1. 

Ange 

60

Steg 3 

Vänsterklicka på det första 

röret i systemet, därefter 

väljer du funktionen 

Matarrör och returledning 

i fönstret 

Förgreningsmärkning som 

öppnas med ikonen 

Förgreningsmärkning. 

Rörmärkning: 0. 

Ange 

61

Steg 4 

Du kan använda kommandot Kontroll – Visa förgreningsmärkning 

för att kontrollera modulens utformning. 

Man ser tydligt på ritningen det röda basrörsnätet och moduler som 

försetts med injusteringsventiler med differenstryck, vilka visas i 

avvikande färg. 

62

6.4 Modul- (förgrenings-) märkning enligt matarrör/returledning 

Metoden modul- (förgrenings-) märkning enligt matarrör/returledning rekommenderas för komplexa, mycket 

förgrenade system. 

Stegen för denna metod: 

Steg 1 

Efter att ha skapat systemet måste du köra en systemkontroll 

med kommandot Basdatakontroll 

Steg 2 


röret i systemet, därefter 


Matarrör och returledning 

i fönstret 





Ange 

Nu kommer rörnätet för 

hela projektet att få 

modulnummer 0. 

63

Steg 3 

Leta reda på modulernas 

första matarrör. 

Vänsterklicka på det 

första röret, därefter 


Matarrör och 

returledning i fönstret 

Förgreningsmärkning 

som öppnas med ikonen 


Rörmärkning: starta 

från 1 i inkrementella 

steg för de moduler 

som ska märkas upp. 

Om modul nr 1 

innefattar delmoduler 

blir den 

rekommenderade 

märkningen följande: 

11, 12, 13 osv. 

Ange 

Vad gäller Tichelmann-systemet (omvänd returledning) måste du markera den första returledningen 

parallellt med det första matarröret i modulen genom att markera dem med vänster musknapp och CTRLtangenten; 

därefter kan du märka upp modulen såsom beskrivs i steg 3! 

Steg 4 

Använd kommandot Kontroll – Visa förgreningsmärkning för att kontrollera modulens utformning. 

Man ser tydligt på ritningen det röda basrörsnätet med moduler och partnerventiler, vilka visas i avvikande färg. 

7. Inställningar 

64

7.1 Inställningar av programmet 

Öppna fönstret Programinställningar med ikonen med röd penna eller menyalternativet Inställningar – 

Programinställningar. 

I fönstret Programinställningar kan du ställa in följande 

parametrar: 

a. / Fliken Projekt 

- Säkerhetskopiering eller automatisk 

säkerhetskopiering. Typ av backup-fil: ~IM. 

- Infoga radiatorer med valda kopplingar 

- Minsta avstånd från golv för kopplingarna (se 

kapitel 2.3.2) 

b. / Fliken Regler för grafisk visning av objekt 

65

- Visa rörspecifikationer på ritningen och ange teckensnittsstorlek 

- Ventilspecifikationer och teckensnittsstorlek 

- Radiatorspecifikationer och teckensnittsstorlek 

- Rumspecifikationer och teckensnittsstorlek 

- Takspecifikationer och mått 

- Visa olika objekt 

- Visa grafik 

- Visa röranslutningar (liten ruta) 

- Visa nätet 

c. / Fliken Projektdata 

Den information som anges i fältet projektdata 

visas i ritningsstämpeln och i alla 

resultattabeller. 

7.2 Projekt- och dimensioneringsparametrar 

Du öppnar fönstret Projektparametrar via ikonen med grön penna eller menyalternativet 

Specifikationer/Projekt- och beräkningsspecifikationer . 

66

7.2.1 Värme 

I fönstret Programinställningar kan du 

ställa in följande 

dimensioneringsparametrar: 

67

a. / Fliken Projektparametrar 

- Matarvattentemperatur (max 150 °C) 

- Returvattentemperatur (min 10 °C) 

- (minsta temperaturskillnaden mellan matar- och returmediet: 3 K) 

- Tryckförlust i värmekällan till värmesystemet (till exempel pannan) (Pa) 

- Volym på värmekällan till värmesystemet (till exempel pannan) (liter) 

- Global läckagekoefficient i ettrörssystem (se kapitel 9) 

- Minsta rördiameter (mm), ytterdiameter 

- Max effektivt uppåttryck. En dimensionslös koefficient, med ett intervall på 0 till 1: 

o rekommenderat värde för femvåningshus: 0,4 

o rekommenderat värde för tiovåningshus: 0,6 

Maxfaktor för effektivt uppåt tryck används programmet för att ta bort oönskade effekter som genererats 

av tryckskillnaderna som orsakats av skillnader i densitet genom att öka motståndet i förbrukarkretsarna 

(till exempel överstrypning av returventilerna). 

- Lägsta tryckförlust i ventiler: 

o Termostatventiler (Pa) 

o Manuella injusteringsventiler (Pa) 

o Avstängningsventiler (Pa) 

o Injusteringsventiler (Pa) 

- Lägsta auktoritet i injusteringsventiler 

- Minsta tillgängliga differenstryck före paret med injusteringsventiler med differenstryck 

om det absorberade värdet är 1,5 är det minsta tillgängliga differenstrycket före ventilparet = (dpL 

injusterat differenstryck + tryckförlust på dpC reglerventil med differenstryck + tryckförlust på 

manuell injusteringsventil) × 1,5 

- Värde som används normalt: 1,5 

- Kapacitetskvot för rumsdimensioneringen för hela projektet (se kapitel 2.2) 

- Temperatur på icke-uppvärmt rum, vilken, vid dimensionering baserad på rörkylning, indikerar 

omgivningstemperaturen för de rör som går utanför rummet 

b. / Fliken Beräkningsparametrar 

- Dimensionering utan rörkylning (den 

vanligen rekommenderade 

dimensioneringsmetoden) 

- Dimensionering med rörkylning 

(obligatoriskt vid dimensionering av 

ettrörssystem) 

- Rördimensionering 

o baserad på linjärt tryckfall 

eller 

o på genomsnittlig hastighet 

I båda fallen kan man ange önskat värde och typ 

av gräns (maxvärde eller genomsnittligt värde) 

68

7.2.2 Kyla 

I fönstret Projektparametrar kan du ställa in följande utgångsdata: 

a. / Fliken Projektparametrar 

- Matarvattentemperatur (min 0 °C för 

vatten, med glykol ner till -20 °C, 

beroende på koncentration) 

- Returvattentemperatur (min 40 °C) 

- Val av medium 

- (minsta temperaturskillnaden mellan 

matar- och returmediet: 3 K) 

- Tryckförlust på vattenkylare (Pa) 

- Vattenkylarvolym (liter) 

- Minsta rördiameter (mm), ytterdiameter 

- Lägsta tryckförlust i ventiler: 

o Termostatventiler (Pa) 

o Manuella injusteringsventiler (Pa) 

o Avstängningsventiler (Pa) 

o Injusteringsventiler (Pa) 

- Lägsta auktoritet i injusteringsventiler 

- Minsta tillgängliga differenstryck före 

paret med injusteringsventiler med 

differenstryck 

om det absorberade värdet är 1,5 är det 

minsta tillgängliga differenstrycket före 

ventilparet = (dpL injusterat differenstryck + tryckförlust på dpC reglerventil med differenstryck + 

tryckförlust på manuell injusteringsventil) × 1,5 

- Kapacitetskvot för rumsdimensioneringen för hela projektet (se kapitel 2.2) 

- Temperatur på icke-uppvärmt rum, vilket vid dimensionering baserad på rörvärmning, indikerar 

omgivningstemperaturen för de rör som går utanför rummet 

b. / Fliken Beräkningsparametrar 

- Dimensionering utan 

rörvärmning (den vanligen 

rekommenderade 

dimensioneringsmetoden) 

- Dimensionering med 

rörvärmning 

- Rördimensionering 

o baserad på linjärt 

tryckfall 

eller 

69

o på genomsnittlig hastighet 

I båda fallen kan man ange önskat värde och typ av gräns (maxvärde eller genomsnittligt värde) 

8. Kontroller, dimensionering och resultat 

8.1 Start- och slutpunkter i systemet 

När utformningen av systemet är klar och projektparametrarna är definierade behöver du ange start- och 

slutpunkter i systemet. Programmet beräknar tryckförlust i nätet för systemet mellan dessa båda punkter. 

Projektet kan ha endast en start- och en slutpunkt per läge (kyla/värme)! 

- Värmeläge 

Du kan ange start- och 

slutpunkt i systemet med 

motsvarande ikon i 

ikongruppen Källor. De kan 

vara följande: 

70

- en fast ångpanna 

- en väggmonterad ångpanna 

- en rörvärmeväxlare 

- en plattvärmeväxlare 

- matar-/returpil 

- Kylläge 

Du kan ange start- och slutpunkt i systemet med motsvarande ikon i ikongruppen Källor. De kan vara 

följande: 

- en kylenhet 

- en rörvärmeväxlare 

- en plattvärmeväxlare 

- matar-/returpil 

8.2 Kontrollera systemet 

Före dimensionering måste systemet 

kontrolleras. 

8.2.1 Fullständig kontroll av systemet 

En fullständig kontroll av systemet kan utföras med ikonen Basdatakontroll. 

Dimensioneringen av systemet kan startas om fönstret 

Datakontroll OK visas på ritningen. 

71

8.2.2 Partiella kontroller 

Den partiella kontrollen av systemet kan väljas på menyn Kontroll. 

- Kommandot Basdatakontroll (samma som kapitel 8.2.1) 

- Kommandot Visa förgreningsmärkning 

Kommandot används för att märka upp rören till de olika modulerna med olika färger så det blir 

enkelt att kontrollera modulerna på ritningen. 

72

- Kommandot Visa fria rörändar 

Kommandot visar fria rörändar på ritningen. 

8.2.3 Vanliga fel 

- Visa rör med fasta dimensioner 

Kommandot markerar fast dimensionerade 

rörledningar i grönt. 

Om programmet hittar något fel under den fullständiga kontrollen kommer tabellen med felkoder 

att automatiskt gå till felstället om du klickar på raden med felrubriken. 

73

Vanliga fel: 

- Alla rör används inte/Fel vid rör i ledningsnätet: vid kopiering av en rörsektion kan en sektion till 

exempel bli liggande kvar på ritningen, eller vid inklistring av en rörsektion kan det bli ett glapp 

mellan rörsektionerna så att flera rörsektioner betraktas som ”inte använda”. 

- Rörlängd saknas: längden på det horisontella röret har inte angetts i parametertabellen 

- Ingen botten i modulen: troligen har start- och slutpunkterna i systemet inte definierats, eller så är 

programmet i fel läge i förhållande till projektet (dvs. i kylläge istället för värmeläge eller tvärtom, se 

kapitel 2.1.2) 

- Rummets Q-värde saknas: fältet Qloss är tomt i parametertabellen för rum. 

- Rörslinga: röret bildar en egen sluten krets 

- Ändobjekt – ingen returväg/ingång: röret är inte kopplat till någon förbrukare eller så finns det 

något brott på systemet. 

- Ventil eller koppling är inte placerat på röret: en eller flera kopplingar eller motstånd har inte 

infogats på något rör. 

8.3 Dimensionering 

8.4 Resultat 

När systemkontrollen är klar kan du påbörja dimensioneringen via ikonen Beräkning. 

Det går också att starta dimensioneringen via 

kommandot Beräkning på menyn Beräkningar. Med 

detta menyalternativ kan du konfigurera programmet 

så att det visar flödesriktningarna och rörets 

diameterförändringar på ritningen. 

När dimensioneringen är klar visar programmet resultaten på två ställen: 

- på ritningen 

- i resultattabellerna. 

74

8.4.1 Visa resultatet på ritningen 

Efter dimensioneringen visar programmet följande resultat på ritningen: 

- massflöde (i rörsektionerna och vid ventilerna) (kg/h) 


- förinställningsvärde för injusteringsventilen 

- förinställningsvärde för termostatventilen (om denna kan förinställas) 

- förinställningsvärde för returventilen på radiatorn 

- inställning av injusteringsventilen med differenstryck (dpL) (Pa) 

- flödesriktning 

- diameterförändring av rören 

8.4.2 Resultattabeller 

När dimensioneringen är klar visas fönstret Projektberäkningsresultat automatiskt. 

75

M 

a 

r 

k 

e 

rad resultattabell kan flyttas längst ned på ritningen genom att du drar den blå rubrikraden med 

vänster musknapp. Nu kan du enkelt använda tvåvägskommunikationen mellan ritningen och 

resultattabellen. 

Resultatlinjen för markerat objekt på ritningen visas i gult medan markerat objekt i resultattabellen 

visas i grönt på ritningen. 

76

Via fönstret Projektberäkningsresultat kan du öppna följande resultattabeller: 

- Resultattabellen för projektet 

Du kan skriva ut resultattabellen för projektet via det fönster som öppnas när du högerklickar. 

77

Systemvolym (liter) beräknas exklusive förbrukare! 

Lägsta tryck inkluderar inte tryckförlusten från värmekällan! 

- Resultattabellen för rörledningen 

Resultattabellen för rörledningen innefattar följande resultat: 

o rörtyp (material) 

o id-nummer på modulen (förgreningen) och på segmentet 

o massflöde (kg/h) 

o rörlängd (mellan förgreningspunkterna) (m) 

o rördiameter 

78

o linjär tryckförlust (S’) (Pa/m) 

o tryckförlust på grund av friktion (längd × linjär tryckförlust) (Pa) 

o genomsnittlig hastighet för mediet (m/s) 

o motstånden (zeta), inklusive motståndet för de universella kopplingarna (se kapitel 2.5) 

o dynamisk tryckförlust (Pa) 

o total tryckförlust (friktion + dynamisk) (Pa) 

Fönstret som öppnas när du högerklickar används för följande kommandon: 

o fastställande av rördimensioner 

o utskrift av resultaten 

o kopiering till Urklipp (till exempel för infogning i Excel-tabell) 

- Resultattabellen för radiatorer (i värmeläge) och resultattabellen för förbrukare (i kylläge) 

- 

79

Resultattabellen för radiatorer (förbrukare) innefattar följande resultat: 

o typ av radiator (förbrukare) 

o radiatorlängd (fasta dimensioner visas i grönt) 

o rumsnummer 

o innertemperatur för rummet (°C) 

o Qreg (Qloss – Qgain) (W), visas på ritningen 

o Qcalc (Qgain × kvot/100) (W) 

o maxkapacitet för radiatorn (Qrad (W)) vid givna förutsättningar (visas i lila om värdet är 

lägre än Qcalc) 

o faktorerna ∅1 och ∅2 (till exempel täckt radiator) 

o differenstrycket Dp+, krävs för att balansera en viss uppsättning förbrukare 

o Dp, tryckförlust för förbrukaren (Pa) 

o indexkrets i systemet (visas i rött) 

o indexkrets i modulerna (visas i blått) 


o namn på indexkretsen per modul 



- Resultattabellen för rum 

Resultattabellen för rum innefattar följande resultat: 

80

o Rummets serienummer 

o innertemperatur för rummet (°C) 

o Qloss (W) 

o Qgain (W) 

o Qcalc (Qloss – Qgain) (W), visas på ritningen 

o maxkapacitet för radiatorn (Qrad (W)) vid givna förutsättningar (visas i lila om värdet är 

lägre än Qsizing) (se resultattabellen för radiatorer) 




81

- Resultattabellen för rum med förbrukare 

Denna resultattabell är en kombination av resultattabellerna Rum och Radiatorer (Förbrukare). 

- Resultattabellen för ventiler 

82

Resultattabellen för ventiler innefattar följande resultat: 

o modulnummer (förgreningsnummer) 

o rumsnummer 

o ventiltyp 

o ventilstorlek (fasta dimensioner visas i grönt) 


o aktuellt kv-värde på ventilen 

o förinställningsvärde (vad gäller injusteringsventiler med differenstryck är det dpL-värdet 

(Pa), och vad gäller injusteringsventiler är det den lägsta auktoriteten) 

o XP proportionellt band, det proportionella bandet för termostatventilerna (K) 

o Dp, tryckförlust vid indikerad flödeshastighet (Pa) 




Detaljer om resultaten finns i ”Dp+”-kolumnen (Pa): 

83

- vad gäller injusteringsventiler den högsta (avsedda) auktoriteten (avsedd auktoritet: ) visas här; den 

lägsta auktoriteten visas i kolumnen ”Inställningar” (a: ). 

- vad gäller manuella injusteringsventiler, förinställbara termostatventiler och returventiler på 

radiatorn anger värdet dp+ (Pa) att ventilen behöver strypas även vid det minsta förinställningsvärdet 

- vad gäller injusteringsventiler med differenstryck visar kolumnen Dp (Pa) den lägsta tryckförlusten 

i ventilen vid avsedd flödeshastighet medan kolumnen Dp+ (Pa) i blått visar den tryckförlust som 

genereras över detta värde. Dp+-värdet faller vid ventilen när det statiska ventilparet är helt öppet eller 

när tryckförlusten i den statiska ventilen är inkluderad i differenstrycket dpL (se kapitel 2.11.1). 

- vad gäller flödeshastighetsinjusteringsventiler och PIBCV-ventiler visar kolumnen Dp (Pa) det 

lägsta differenstrycket som krävs för ventilen för drift vid avsedd flödeshastighet, medan kolumnen 

Dp+ (Pa) i blått visar den tryckförlust som genereras över detta värde. Fältet Dp+ (Pa) för ventilen i 

indexkretsen är tomt. 

- Resultattabellen för förbrukare med rör 

Denna resultattabell är en kombination av resultattabellerna för radiatorer (förbrukare), rör och 

ventiler. 

84

- Resultattabellen för förgreningar (linjer) 

Resultattabellen för moduler (förgreningar/linjer) innefattar följande resultat: 

o modulnummer (förgreningsnummer), märkning 


o modulnummer (förgreningsnummer), tryckförlust (Pa) 

o tryckförlusten som krävs för injusteringsventilen vid avsedd flödeshastighet (vad gäller 

injusteringsventiler med differenstryck är detta värde 0, om dp-fältet lämnats tomt i 

parametertabellen för injusteringsventiler med differenstryck) 




85

- Resultattabellen för material 

Resultattabellen för material innefattar följande resultat: 

o stycklista för rör 

o stycklista för radiatorer och förbrukare 

o stycklista för ventiler (endast för ventiler med databas) 

o stycklista för övriga kopplingar (T-rör, böjar) 




- 

86

9. Ettrörs värmesystem 

Innan du påbörjar dimensioneringsprocessen måste du välja läget ”MED röravkylning” i fönstret 

Projektparametrar (öppnas med den gröna pennikonen) på fliken Projektparametrar. 

I detta läge delar programmet upp rören beroende på hur de går genom rum med olika 

temperaturer. 

88

Nu måste temperaturen på icke uppvärmda rum anges på fliken Projektparametrar i fönstret 

Projektparametrar (”Virtuell temperatur på icke-uppvärmt rum: °C”) 

89

Genom att välja läget ”MED rörkylning” aktiveras ikonen Ettrörs systemkomponenter: 

- rör till ettrörssystem 

- anslutningsenhet – ettrörssystem 

- alfakoefficient (global läckagekoefficient) 

9.1 Dimensionering av ett ettrörssystem med bypassrör (renovering av hyreshus) 

Vid dimensionering av ettrörssystem med bypass gör du så här: 

- anslut radiatorn med en särskild 

ettrörs rörledning till förgreningen 

- det rekommenderas att som 

termostatventil använda så kallade 

gravitationsventiler (lågt motstånd) 

- för en bättre global läckagekoefficient 

rekommenderas användning av en 

godkänd ventil med proportionellt 

band på 3 K 

- dimensionen på bypassröret är 

normalt en enhet mindre än 

matarsektionen 

- avståndet mellan radiator och bypass 

måste vara minst 180 mm (0,18 m)! 

- start- och slutpunkter i en ettrörsförgrening måste alltid göras med en tvårörs rörledning (rött och 

prickat blått) 

90

- injusteringsventilen i förgreningen måste vara på ettrörsrörledningen! 

- ettrörs-förgreningar måste ha ett separat modulnummer (endast den särskilda ettrörs-rörledningen) 

91

Steg för automatisk modulnumrering: 

Steg 1 

Efter att ha skapat systemet måste du köra en systemkontroll med kommandot Basdatakontroll. 

92

Steg 2 

Använd ikonen Förgreningsmärkning för att visa fönstret Förgreningsmärkning och välja funktionen 

Hela projektet. Nummer vid förgreningsstart: 1. 

Steg 3 

Ange 


röret i systemet, därefter väljer 

du funktionen Matarrör och 

returledning i fönstret 





Ange 

93

Steg 4 

Använd kommandot Kontroll – Visa 

förgreningsmärkning för att kontrollera 

modulens utformning. 

Man ser tydligt på ritningen det röda basrörsnätet 

och ettrörsmoduler (förgreningar), vilka visas i 

avvikande färg. 

- före dimensioneringsprocessen: 

ställ in den globala 

läckagekoefficienten till 0,25 

VARNING! Programmet beräknar inte global läckagekoefficient (alfa). Beroende på vilken global 

läckagekoefficient (alfa) som angetts, utförs dock en hydronisk dimensionering av systemet, 

tryckförlusterna i rören beräknas, liksom temperaturen i radiatorns matarvatten och maximal 

radiatorkapacitet. 

94

- när dimensioneringen är klar kontrolleras tryckförlusten på bypass (rött) och ventil-radiatorsektionen 

(blått) i resultattabellen för förbrukare och rör. Den globala läckagekoefficienten ändras tills dess 

tryckförlusten i de båda sektionerna blir i det närmaste densamma. Detta är konstruktörens uppgift! 

Efter förbättring av värmesystemet i hyreshus med ettrörssystem med bypass, genom användning av 

Heimeiers så kallade gravitationsventil (lågt motstånd) K3 varierar den globala läckagekoefficienten 

mellan 0,22 och 0,28, beroende på mataranslutning. Genom att använda det proportionella bandet 3K 

kan en korrekt reglering och en hög global läckagekoefficient säkerställas. 

95

Beträffande radiatorer kan man använda en % sats som anger flöde till radiator under angivet 

värde på fliken Dimensionering via ikonen Alfa-koefficient. αSymbolen som visas på ritningen 

måste infogas vid den övre förgreningspunkten i bypass och dess 

parametertabell måste fyllas i! 

Använda specialpaket med ettrörs termostatventiler för radiator 

96

I detta fall måste den särskilda ettrörs termostatventilen infogas med ikonen Anslutningsenhet – 

ettrörssystem och anslutas med en särskild ettrörs rörledning till angränsande förbrukares ventil. I 

parametertabellen för ventilen anges alfakoefficienten (flöde till radiator) för ventilen till ett värde 

inom intervallet som anges i katalogen. Här måste förinställningsvärdet anges enligt katalogen. Vid 

injusteringen av systemet måste värdet anges för ventilen enligt den metod som anges i katalogen. 

Utformningen av systemet påminner om den metod som beskrivs i kapitel 9.1. 

10. Skriva ut och skapa dxf-fil 

10.1 Skriva ut 

Efter dimensioneringen av systemet 

kan ritningen skrivas ut direkt via 

ikonen Skriv ut projekt baserat på de 

97

parametrar som angetts i fönstret Programinställningar (ikon med röd penna). 

Denna ikon aktiverar fönstret Skriv ut projekt, där man kan ange följande parametrar: 

o skala 

o skrivarinställning 

o utskrift på valt papper 

o utskrift i färg eller svartvitt 

o utskriftsområde 

o utskrift med eller utan 

stämpel 

o antal sidor (om det är mer 

än en) 

För en korrekt utskrift av ritningen rekommenderas att du först ritar en ram runt den! 

För utskrift av resultattabellerna och framtagning av Excel-tabeller, se instruktionerna i kapitel 8. 

10.2 Skapa DXF-fil 

När dimensioneringen är klar kan ritningen exporteras till DXF-format. 

Du kan exportera ritningen med kommandot Exportera till 

DXF på menyn Projekt. 

98

Efter exporten visas objekten i separata lager. 

99

11. Vanliga frågor 

Kan jag dimensionera ett Tichelmann-system (omvänd returledning) med det här 

programmet? 

Ja, det kan du , men du måste se till att du infogar injusteringsventilen till förbrukarna (manuell 

injusteringsventil, returventil till radiatorn, förinställbar termostatventil) på röret som är kopplat direkt till 

förbrukaren. 

Var ska jag koppla in kapillärröret till injusteringsventilen med differenstryck? 

Kapillärröret måste vara anslutet till mätöppningen på den manuella injusteringsventilen, vanligen den som är 

närmast förbrukarkretsen. Du måste se till att placera paret med injusteringsventiler med differenstryck direkt 

efter förgreningspunkten. 

Vad händer om jag inte gör någon modulär utformning av systemet? 

I detta fall kommer förinställningsvärdet för partnerventilerna att beräknas för den lägsta tryckförlust (till 

exempel 3 kPa) som angetts i parametertabellen för projektet (grön penna). Injustering genomförs endast vid 

förbrukarnas injusteringsventiler! 

Vilken är maxstorleken på ett system? 

Om du använder fler 

än 150 förbrukare 

kommer programmet 

att bli långsammare. 

Om du har behov av 

att hantera större 

projekt än så 

rekommenderar vi att 

du delar systemet i 

flera delar och 

dimensionerar dem 

var för sig. De 

dimensionerade 

enheterna kan ersättas 

i nästa ritning med en 

universell 

förbrukare; i 

parametertabellen för 

denna fyller du i fälten 

med korrekt 

flödeshastighet och 

tryckförlust. 

100

Vad bör värdet vara för ”Max effektivt uppåttryck”? 

Det rekommenderade värdet för max effektivt uppåttryck i värmesystem: 

- tiovåningshus: ungefär 0,6 

- femvåningshus: ungefär 0,4 

Vad betyder utropstecknet efter flödeshastigheten för den dynamiska PIBCVventilen? 

Utropstecknet innebär att flödeshastigheten ligger utanför min-maxintervallet. I det här läget bör du 

kontrollera ventiltyp och avsedd dimension i katalogen och sedan välja en annan ventiltyp eller dimension! 

Hur beräknar programmet den globala läckagekoefficienten i ettrörssystem med 

bypass? 

Programmet beräknar inte den globala läckagekoefficienten (se kapitel 9), utan baserar istället beräkningen på 

den globala läckagekoefficient som anger tryckförlusten för bypass-röret och för radiatorkretsen 

(termostatventil – matarrör – radiator). Konstruktören ska jämföra dessa båda tryckförlustvärden och justera 

den globala läckagekoefficienten tills de båda värdena matchar varandra. 

Du kan ange olika globala läckagekoefficienter för varje radiator. 

Kan jag dimensionera blandade ettrörs- och tvårörssystem? 

Ja, det kan du. 

Efter kopiering och infogning av objekt passar objektet inte exakt i nätet, och 

röranslutningen blir ”skev”. Vad ska jag göra? 

Programmet klistrar in objektet med den nedre vänstra baspunkten som referens. Om baspunkten är slutet på 

dimensionslinjen blir infogningen tyvärr inexakt. Det är därför du inte ska kopiera objekt med en 

dimensionslinje som hänger över åt vänster och nedåt! 

Var börjar den nya modulen? 

Den nya modulen börjar vid det första rörparet efter förgreningspunkten baserat på placeringen av 

partnerventilen. 

101

Vilken kapacitet utgör grunden för beräkningen av det avsedda massflödet? 

o I system med radiatorer där radiatorer infogats från programmets databas beräknas den avsedda 

flödeshastigheten baserat på temperaturförlusten eller -vinsten i rummet (W) och den 

temperaturgradient som angetts i fönstret Projektparametrar: 

Qcalc = (Qloss –Qgain) x (kvot/100) 

o Vid andra förbrukare beräknas den avsedda flödeshastigheten på grundval av Q-kapaciteten 

(W) som angetts i parametertabellen för förbrukare och i den temperaturgradient som angetts i 

fönstret Projektparametrar. 

Efter dimensionering visar programmet följande: ”Otillräckligt pumptryck”, även om 

pumpens utgångstryck är högre än det lägsta tryck som krävs. Varför det? 

I tryckförlusten i nätet (14 098 Pa) ingår inte tryckförlusten för värmekällan (25 000 Pa). Pumpen måste 

dock väljas på grundval av tryckförlusten för värmekällan + nätet. 

102

Efter dimensionering visar kolumnen dP+ i resultattabellen för ventiler värden för 

differenstryck. Vad innebär det? 

Se svaret på sidan 86! 

Hur visar programmet indexkretsen? 

Programmet visar indexkretsen för hela nätet i rött och med dubbla utropstecken medan indexkretsarna för de 

enskilda modulerna visas i blått med ett utropstecken. För att visa indexkretsen för en enskild modul väljer du 

”Indexkrets per modul” genom att högerklicka. 

103

I resultattabellen för radiatorer finns det några radiatorer där Qrad-kapaciteten visas i 

lila. Varför det? 

Om radiatorkapaciteten (Qrad), som beräknas på matar-/returvattentemperaturen och 

innertemperatur i rummet, är lägre än Qcalc-värdet visar programmet radiatorkapaciteten (Qrad) 

i lila. Radiatorns flödeshastighet är dock Qcalc-kapaciteten, som beräknas på matar- 

/returvattentemperaturen. 

104

Om jag använder en V-exact förinställbar termostatventil, hur kan jag då sätta Regutecventilen 

i fullt öppen position? 

Du har två möjligheter när det gäller att lösa detta problem: 

- i fönstret Projektparametrar kan du välja 

ett mycket lågt värde för lägsta 

tryckförlust på returventilerna för 

radiatorn (till exempel 50 Pa) 

- i parametertabellen för returventiler till radiatorn kan du fylla i kv-fältet med det värde som motsvarar 

fullt öppen ventil. 

105

När ska jag fylla i dp-fältet i parametertabellen för injusteringsventiler med 

differenstryck? 

a. / Om kapillärröret på injusteringsventilen med differenstryck ansluts till avtappningskopplingen 

på den manuella injusteringsventilen närmare förgreningen (modulen): 

- om förinställningsvärdet för den manuella 

injusteringsventilen behöver anges till en 

tryckförlust på 3 kPa måste kv-fältet anges till en 

tryckförlust på 3 kPa i datatabellen för den manuella 

injusteringsventilen och dp-fältet för 

injusteringsventilen med differenstryck till det dpLvärde 

som fås vid den preliminära dimensioneringen. 

- om det beräknade dpL-värdet är lägre än det lägsta 

inställbara värdet för injusteringsventilen med 

differenstryck måste dp-fältet för injusteringsventilen 

med differenstryck anges till det lägsta värdet i 

intervallet för ventilen. Vid dimensioneringen är 

förbrukarventilerna (dvs förinställbara termostatventiler, avstängningsventiler, manuella 

injusteringsventiler för fläktkonvektorer) förinställda baserat på intervallet för det fasta 

differenstrycket dp. 

106

. / Om kapillärröret på injusteringsventilen med 

differenstryck ansluts till avtappningskopplingen på 

den manuella injusteringsventilen längst bort från 

modulen. 

- denna lösning kan användas när det beräknade dpLvärdet 

för differenstryck är lägre än det lägsta 

inställbara differenstrycksvärdet för 

injusteringsventilen med differenstryck (dvs du 

använder 10–60 kPa-ventiler, men det beräknade dpLvärdet 

är endast 5 kPa). I detta fall kommer 

förbrukarens injusteringsventiler att anges till den 

lägsta tryckförlusten för modulen och skillnaden 

mellan det lägsta värdet för dp-intervallet för 

injusteringsventilen med differenstryck och det 

beräknade dpL-värdet kommer att regleras vid 

den manuella injusteringsventilen (i exemplet ovan är detta värde 5 kPa). 

Dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck måste alltid anges i sådana fall enligt den 

lägsta punkten i intervallet för ventilen! 

107

ANVÄNDARHANDBOK - Heimeier

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?